.LAHOLNS . TIDNING. Tisdagen den 15. jult 1969 = I: Tisdagen den: 13. juli 1969 ITE . Internationell räntesänkning. Tett föredrag i Halleby i ös- tergötland ” på söndagen tog riks- ; Dahla upp: ett resonemang om den senaste enprocentiga ränte : höjningen ur ' något annorlunda perspektiv än vad som förekom- : mit i den - omedelbara: efterde= | batten till » -höjningen. , Hr: pekade på att en 'aktivering av ”nyetable=" ring "och "utbyggnad av mindre . och medelstora företag är särskilt ' angelägen just nu, då vi har sto- . ra sysselsättningssvårigheter spe- ciellt i'skogslänen. De mindre fö- retagen är emellertid mycket of- " ta' starkt beroende. av upplånat . ånvesteringskapital, rande höga ränteläget måste där- för - motverka investeringsviljan : inom denna sektor till förfång för . sysselsättningen och strävandena till: en - aktiv - lokaliseringepolitik . . inom de -sysselsättningssvaga oms . Det. nuva=. länderna om en gemensam sänk: ning av ränteläget i de 'västeuro peiska industristaterna, Detta bör. vara möjligt "eftersom uppskriv- ningen av räntan $ dessa länder "inte är orsakad av en. exeptio- nell högkonjunktur. Huvudorsa> ken har som bekant: sagts vara. riskerna ; för . valutauttömning. ' Dessa risker har medfört att. det - ena landet efter det 'andra' höjt - "diskontot för att skydda sina eg- na ekonomiska intressen, "Där? - med har mån kommit in i en ond "cirkel, .Det säger sig självt, att denna räntehöjning, blir. resultat + lös när alla företar samma man< över. Lika klart är att en gemen- .. sam räntesänkningsaktion : inte? skulle. medföra ökad kapitalflykt, cc : . » Då det inte kan vara "något; tresse för de västeuropeiska". ins”. dustriländerna att genom! fuva- rande höga räntenivå fördt HA så? OT väl levnadsomkostnader” som om- : för" produktionen: rådena, od rs sa Ri d: n AY + tog : ki ÅA. även > upp = 'högräntepolitikens . återverkningar '. för "' jordbruket, : "där särskilt: yngre: och nystarta= - de jordbrukare som "investerat " mycket lånat kapital i sina går- dar, drabbas hårt, Talaren erin= "' rade också om att det höga rän= teläget fördyrar levnadsomkost- naderna inte minst när det gäller hyrorna på längre sikt, Vår regering bör inte sitta med: - armarna i kors och avvakta' den » internationella . ekonomiska. ' ut- vecklingen, menade hr Antons- 'son, som | förordade ett svenskt regeringsinitiativ till överensq : kommelse mellan de s k OECD-« : MITTENSAMVERKAN DAGEN + oto : Den' splittrade: oppositlonen är tydligen inte "så ' splittrad; som . man offa försöker. göra" &z DN "fux. riksdagens.” : Detta framgån? vid en LErmmganE av. . riksdagen.” Även”. FR AR kam, dvs” gemensamma. ningstagånde från: samtliga ine Sppositlönspartier båda” . lngspårtiet VR bäda EE DIES modernt: inrikta- man "inte bara kan” pwoducéra, . utan att män: också måste mark- nadsföra produkterna.” skriver || Borås; Tledning. (h):: : RLFbrdförände. Sigge >” : ör carssön . framhöll ” inför >. stäm- man, att utslagsgivande för: lant- brukets: framtid är, vad söm be hövs och efterfrågas. Med. and- ra' ord; vilket ' avsättningsutrym- me som finns 'etber kan "skapas. Och ; det ' är Inte för tidigt; att dessa. tongångar förs fram med kraft; Marknadsföningen har nämligen! trots” vad som «ändå skett — inom ' föreningsrörelsen, hittills ägnats: för: "liten upp- märksamhet inom svenskt jord- bruk; De nya initiativer att till och med varå med om. ati ska- på "sojaprodukter" är därföj Ko , tiga; även. om. det: kan” finnas jordbrukare, Som: ma om: det" vettiga i att: jond- bruket är med om att ta fram ”ersättningsprodukter” för ” rik- tigt 'kött..-Men det. är rätt, som ledningeryi- för: föreningsrörelsen resonerar, att om. man inte. är "med: själv. i. den utvecklingen, så' är det andra, som tar hand 'om det hela, och då står jord- bruket: där I efterhand. utan - möjligheter. itill styrning. De nya tongångarna" vittnar därför om framsynthet' och vidsynthet och om : "mbiern +. företagaranda. Svenskt jordbruk : och "svensk industri yhar.. också. idag. mera gemensamt än tidigare, Jord: bruket har nämligen närmat sig industring- sätt att -reagera, tän- ka och handla; och det. måste vara' igt att Så sker. - Å EN AV GLADA. För: HOPPNINGAR" 3 "som världen” ställde när det första " världskriget" bringats' till . ett slut var internationella ar- betsorganisationen-> ILO, : erinrar Jordbrukarnas ; : Före ningsblad. med”. -anledning av 'dess» 50-årsjubileumi, -Man vil- id.” Öch « jordbru- ST de" företagare | som förstår, . att |: "| vilt. bevaknings : och: skyddsarbe- | Bland yrkesgrupper med. massiv bör det finnas möjligheter, att: få "en; sådan 'överenskommelse .: til stånd, Ett svenskt initiativ! skulle - " säkert hälsas. med tillfredsställel- se av många medborgare som' ges " nom högräntepolitiken fått ökade ekonomiska bekymmer och som med stor oro följer den" käpplöp- ning 'som' försiggår: 'mellan,: cen- - tralbankerna, -:; :.t: ” miska” örutsä ningarna” för” en vet vi: "alla har" rätt till lika lön för li ka ärbete, "men i. Storan, delar: a av kydvrnliga arbetarna -minerade, även” i I konventionen, ; 'Truts detta :går- ILO in i sitt - andra i halvsekel :- med. sett: stort kör” med träarbete som Uyckesmäl. Andra: 'Pmanliga” byggnäds-' och anläggningsarbete (7.091 pojkar 'och '5 flickor); cel- lulosa-; pappers och” Reédlisk-tek- nisk "industri ' (300 pojkar 'och' 13 flickor), - grafiska industrin (269: pojkar" och '16, flickor); samt ”ci- te" (242 : pojkar och :30. flickor). kvinnlig dominans märks: textil-; (151 "pojkar "och ' 1.913 ; flickor), hushållstekniskt arbete (116: poj- kar... och : 8.730” " flickor), ; s.hemvår:. daryrket KC Pojkar och + 266 flic- kor);: gfuppen "hygien "och. ekön-, hetsvård”. (210; pojkar” och ' 1.425 |' flickor), Iaboratorlearbete” 1089 poj: kar "och; 1.501. flickor), hälso-' och sjukvård: (299: pojkar och . 2.972 flickor), ' -barte och: "ungdomsvård (Br pojkar och 1125 flickor), 60 cial- och ' äldringsvård - (215. poj- kar: och 866 flickor) samt 2 Ap0- teksteknikeryrket; 09, pojkar och örjade i höstas "1.479 elever en : heltidsutbildning som beräk- nades pågå minst en" termin. Av dem ' var. 834 pojkar och' 645 flic- kor, At teknisk : utbildning: ägna: de sig 7 Pojkar: och 7 'flickor, ät industri och hantverk; 643 pojkar och 25 flickor, ät kontor? deh: han- del 120 pojkar, och" 152 flickor, ät - sin. solglittrande” sand” och. . höga: halmtak . krupit-.. värld "utan krig, Hur' idet "elek öns i. Denighogg; . sömnads;- sko-. och läderindustrin | Nå, vad. tyckte: du: om Sylt frågade -mig en. vän en: gång 'i höstas, .ja det. var. som ni väl förstår inte frågan - om 'hallor- jordgubbs- eller annan sylt utan om ön Sylt, söm liknar en tap- -|pad skosula är: c:a: 50 - km. lång och ligger utanför -den holstein- ska kusten. Reklamen: för denna ö har. stegrats är. från! år och allt större. skaror, av, turister d. semesterfirare hittar... nu” hit. Många har blivit verkligt trolk bundna" av. den tjusiga ön, .med vit- skummande "salta ;havsvågor. Att i; här, 'ärieka :sol och ktade' stor- - underbar Sstadsmänniskan” upplevelse. : Pi Sylt : kommer: järn äg. från - Niebill: kar är. den 11. "km länga- Hinden” burgerdammen” > färdig 1927. I lär tas ombord må tåget. i Klangs- häll” och "lastas. ur 4 Keitäm, Pri” set "varierar "allt: efter”. tyngd från, 22: till ca 35 DMor sl ts -Keitum är : en kta,' mycket p t- toreck friesenby: "där husen med Töäarten ie man. med der: men "med Ifka härlig trahd och bad och inte så” exklusiv som denna. Din besöks främst av folk som . uppskattar: man och: .soli d OA forngraven is Norden: Den från: yngre” "stenåldern, bygd: elipsform' med 12 bärstenar: som" skall symbolisera årets tolv. må- : nader” eller. de” tolv: st verk, 184 "pojkar: och; 363: flickor fill” kontor och: handel; 19 poj- kar och 241. flickor: till. service yrken” och husligt” arbete, 7 . Poj: kar och 220 flickor till värdyrken samt” 45 pojkar « och 38 flickor. till övrig yrkesutbildning.” vili «I Kronobergs län var tötala än. ” talet elever 1.574, "varav 900 poj- kar” och .674 flickor, 91 pojkar och 5. flickor sökte sig till teknisk. ut bilaring; 702 pojkar öch 132 flie- kor til, industri och häntverk, 81 pojkar och '141 flickor : till kontor och" håndel; 9 pojkar och 249 flic- Kor till serviceyrken och husligt till” vårdyrken samt 9 pojkar och le skapa de' "sociala' och ; ekono- serviceyrken: och / "husligt; arbete arbete, .8 pojkan och '138 flickor ÅG ATA TYCKER OM SYLT .slutsträc-]n 4 gångspu nkt för är: | sammäns: —- na' 1 ekliptikan, den största vä- gande 20 ton. ' En bit'norn -ut vid änden av Roten" Kliffs, denna 30 meter hö- ga tvärt stupande ler- och" sand- vägg bakom. havet, ' ligger Kam- pen, ' kanska 'den' vackraste byn på hela ön med sävtak på husen, oftast belägna -i en undangömd dyndal.: Omkring dem blommar lysande, färger all hedems örter. Här har man en strålande utsikt över. de” båda haven: den vit- skummande .Nordsjön nå ena sl dan och så längt ögat når den lugna . glittrande vatten på den jandra, «cs På en "utskjutande udde 11 Kl lometer norr över ligger List på södra sidan av, den ' numer. helt igensandade , Köningshafen, . Den- "vik! var fordom, så stor: och att år 1644 ett stort sjöslag vades: här .mellan' de för- enade ' svenska och” holländska flottorna” på ena "sidan och den danska på. der andra, | : i Här uppe möter "man ett sär- eget "landskap: ett hav av mäkti- ga "dynvågor. med kammar av to- vigt gräs bakom en ändlös öken av. vit -sand., vi är hu uppe vid Sylts ”nördiigaste del, "även den en. . mycket” besökt" badort" och ut- "ett "åtminstone förr ' mycket gvande. ostronfiske. » Över: oss. välver : sig en" klar- 1 [blå "himmel med jagande vita il moln, vars skuggor likt rinnande | brått vatten. .glider' över. de. vita dynerna.. så att. man . kunde 'tro sig förflyttad "ut -på - ett. upprört hav. land; mäktiga. vågor. Här ica och där på. dynkammarna små snövita fläckar, : oftast. två till ett måspar som har sitt. bo i närheten, medan högt [ luften ett” kretsande och t CR e-emå- Halligen. 1: det Yoch” strandområdet finner”: alla : en: plats i att bada och "steka gi bruna i: so- in Kristus. "Men : förr eller senare upptäcker. de: flesta av oss att vi är långt ifrån fullkomligat Både vär tillväxt som enskilda när 'det gäller :kristuslikhet "ooh som för- samling längt. igrån. tillfreds- ställande; TEA i ras Lyckligtvis: ger 053 Herren 'läx- or och tillrätta isar oss. Detta blev”. så. klant: för: mig nän jag skulle bredika' en kyrka som inte” "tillhörde mitt eget. samfund och van belägen i ett annat land. Jag "presenterades av församling- ens” pastor. såsom. dem som skri- vit -.den andaktsbok: som man brukade i derv församlingen. Det- ta omnämnande blev för mig så- som : öppnades. en dörr till me ningsfylld kristen gemenskap. ”-Sanmingen "stod klar för mig, att det-enda som betyder mågot i "den '; kristna ' gemenskapen, är om en människa ”är i Kristus” Eridast om vå låter Jesu ande re gera ibland oss finns det hopp för vår framtid och vi har möj- 3 ; flickor till "övrig yrkesutbild. lighet "att växa upp till" . målet: kristlig” Seomiiener : |. Apollo 11 långsamt och måjestä- | åratal: av hårt"arbete av tiotusentals . köten : stiger : km kopplas" , farttillskott, som, för upp. Saturn/ . Apollo i en. omloppsbana kring jor- CC PAA IERSEENDE, 3 JORD! N Första mänskliga kl7. NY . måndagen den 21: juli NT mångästen TENY S ÖN ÅN ÅNS OS FÅ Chefspiloten Neil Armstrong går omkring - på månytan och samlar mineralprovér.” Han skall få hjälp av kollegan: Poem Aldrin, som på: denna -teckning är på väg nedför månmodulens' den andra människan som sätter sin fot på en främmande himlakropps yta, ena (data den 16” juli kd 1432. svensk tid startar enligt pla- nerna den hittills mest dramatiska resan ':1 : mänsklighetens - historia. Med ett öronbedövande. dån -läm- nar den "31 meter höga Saturn- raketeri., startplatta '39A på Cape Kennedy i "Florida, och :i toppen på den pennformade raketen sitter tre män som "kommer att 'gå ' till historien astronauterna Neil Armstrong, ' Michael ' Collins ' och svenskättlingen; Edwin, Aldrin, . På måndagsmörgonen: "den "21 sjulis kl: |; tid. skall: Armstrong månlandarens 7 trap= 07.17 sv trappstege för att: bli Den : amerikanska rymdflygstyrelse preliminär tidtabell för människans månen. 'Nedanstående tidsuppgifter, ev komma att ändras i sista stund: Onsdagen 16 juli 14,32 Start från C: : Lördagen 19 juli 18.26 Apollo 11 går in i månbanan ' Söndagen 20 juli 18.50 Månlandaren 21.23 Landning på Måndagen 21 juli 07.17 Neil Armstrong stiger ned på månytan, ' 09.47 . »Astronauterna: återvänder Hill? månlal idaren, « 18.50 Start från månen. : H jen (NASA) har utarbetat en första försök att landstiga' på som anges i svensk tid, kan Cape Kennedy. kopplas loss," Vv månen, > ce - oo sitter vid isina' made dllerTVe . lyfter .; Saturn :+:5 ; med tiskt .mot. skyn." Nu: kan man” tala om "det verkliga”, eldprovet, efter första: stegets mäktiga motorer slu- kar . inte 7 mindre än -.13.600 . kilo drivmedel i i sekunden, När den! ef "och en "höjd : av; 64 örsta "steget "av: och d "och för- upp 183: .km:s höjd 'varef- ter. tredje. steget gör - det : slutliga den. Tredje. steget : kopplas ' emel- lertid-"inte "löss utan skall använ: das igen för att slunga 'ut färkos- ten isirn kvrs mot månen: ” - Undér'”Högst tre: omlopp” kring jorden: tkontrollerar nu astronau- terna 'att. alla. system. i. .kapseln och den" övriga farkosten fungerar normalt, "och sedan, tänder man på signal från” datamaskiner”" på- jor- den åter det tredje steget som sän- der ut. farkosten på den rätta kur- sen mot månen — en manöver "som fordrar stor. träffsäkerhet. Det går ju inte att bara slinga” Apollo 'rakt 'mot den plats mårien béfinner' sig. Det tar ungefär tre .dygn att nå fram ' till månens omloppsbana; och under den tiden hinner månen flyt- ta sig "mer. än. 265:000 km, Mah måste alltså” som en jägare "sikta ett stycke framför ålet och ”tryc- ka av” på exakt rätt tidpunkt, d : När raketen 'startade från- Cape Kennedy befann sig astronauterna i den sk kommandomodulen överst, SJiden' spindelliknande 'mänmodulen TI platsen / i Under "några varv "| kring månen kry 'yper Armstrong och Aldrin: in” iv månmodulen för' att kontroll att alla dess 'system fungera rmålt, och - sedan :åter- vänder"dertill kapseln för att-sova. 5 der” varje rörela se "Armstrong! gör” till! mottagare" I vardägsruinmen världdn en Arm=. trong « går i ett . stycke ” ko en” och-'fotograf och :: vila” sig ; inför: nedfarten till månytan, ' : : rj Armstrong och Aldrin: kryper. in och nu är :det allvar. '"Månmodulen kopplas loss från modersk och under” ett: kvarts , varv. flyger» de två 7 farkosterna' -sida ” "vid." sida. Michabl Collins" är kvar: vid 'spa- karna i Apollo-kapseln,. På en no- ga: beräknad , punkt. på: månens baksida, "inleder så” försiktigt som sin: kollega? mans fyller de nte å med och 7 sin” "kollega. De” första mina - g astro« nauterna alltså” åt: som "vilka tu= ister "som: helst ”som' kömmit till en exotisk plats, Sedan vidtar dock det allvariigäre arbetet, "Armstrong ar 'omkring på månytan. för att prös va sin "rörlighet Eftef t "en 'stund får han också sällskap äv Aldrin som kryper, ut . ur. 'månmodulen - lika Tillsam« il rover. och sätter upp chefspilot Neil Armstrong nedfar- le ten "till. månytan, Månlandaren. sjunker" Ten lång vid båge "ner skall lämnas i kvar.” n rad vetenskapliga instrument som å Jmånytan: , mot månyt n och når efter en tim- | me en höjd. av; 15 km då broms" raketerna slås på.. När Armstrong och Aldring närmar sig landnings> vertygar de sig om. att terrängen. under dem är plan och "| fris.från: kratrar 'så att” farkosten |. inte stjälper när den landar, Åstro- nauterna kan vid "behov styra ätt d ler fortsätta "mot 'en ” Jämplig e landningspiats längre i bort. När 2 dull d allt är klart: landar taljer i månens s rörelse astro och förbereder återfärden. Undre sisstnämnda skall Ne senare för att' från jorden ' reflektera Ili- serljus så att .mån kan fastställa let exakta «månävståndet” och” der " Elter' ca tre" timmår” "återvänder ten till. sin > månland; lelen av 'månmodulen på vilken oa injukt, 'på : månytah, Beräknad tid (svensk kl 21. 2 söndagen den 20 jur : Under åe första '10. timmarna på månen: stannar Armstrong och n |rymddrabant. - idni: är fästade tjänst gör vid uppfarten från månen som ”Jstartplatta; I på månen som ett minne av Den kvarlämnas alltså iskans första Jändstigning på vår Jol, På und. 3 sida är föståd Aldring kvar. inne i må De "tre första timmarna använder de till: att kontrollera och dubbel- kontrollera alla system i farkosten så att den är stårtklar om de skul- le tvingaz återvända" till moder- skeppet tiJigare än beräknat, Astro- nauterna ,gamtalar .med ' kollegan Collins i' moderskeppet "och med markkonizollen i Houston, Texas. När kontrollerna är klara kan de Av skäl låg servis d två månf vila ut och äta in- len placerad: mellan kommando- modulen 'cch månlandaren. För att två av. astronauterna sedermera skall kunna krypa in i månmodu- len måste "man alltså ”vända -på steken”; och :det' sker under :fri- flykten" mot månen, Chefspiloten Neil. Armstrong "genomför en hel- omvändning "Ef rymden på samma sätt som skedde under den före- gående färden méd Apollo 10. Kom>- do- 'och sérvicernodulérna skil- jer sig nu från tredje raketsteget samtidigt. som . några .sprängbultar automatiskt lösgör de fyra' pane- ler söm bildar "skyddshöljet. till K belvänder . framför tredje steget, sammankopplar sin nos med 'mån- modulens och drar loss: den” från tredje steget. " Beroende på jordens och månens inbördes positioner kommer resan till månens omloppsbana att ta mel- lan 62 och 76 timmar, Precis som under färderna med Apollo:8 och 10. intar farkosten först en ellip- tisk omloppsbana som ligger på 110 och 315 im:s höjd varefter den nan det blir dags för dem att kliva ut på månytan, ”; be MÄNDAG BLIR MAN-DAG metalltavla. ”Here men frorå the planet. Earth first set fvot upon. the Moon Jäly 1969, A D. We 'cäme in peace for all mankind” -(Här galte' män från planeten Jorden första, gången sin fot på månen, i july. 1969 e Kr. Vi kom som ' fredliga: representan= ter, för heia mänskligheten). Tex- ten är, undertecknad. .av de tro astronauterna och. president Ric= hard Nixon "med inskriptionån: - Efter att ha försäkrat sig om. att moderskeppet med' Michael, Collins befinner sig i den. exakt rätta täne' . Klockan 07.17 svensk tid på mån- dagsmorgoren den 21 juli inträffar så det historiska ögonblicket. Neil Armstrong tar! sig - ut genom en lucka i månmodulen och. ställer sig på övre delen av dena trappa som leder utmed - ena, ländningsbenet. Han sår stilla en stund på vad astronauterna själva kallar ”veran- han långsamt börjar bakåtklö tringen nedför trappan — eller rättare stegen. När han nått ned till det nionde och sista Steget kliver han. varsamt ned på land- E stora skålfi de fot- platta. Därifrån sätter. han , sedan försiktigt ned ena foten på månen och så småningom 'också den and- ra. För första gången i historien står en manniska på en främmande planets ytar =... - : Neil Armstrong "företar emeller- tid inte der.na dramatiska manöver helt ensam och osedd på den Iuft- tomma, tysta och ogästvänliga må- AJ ati rä 50 styrs in i en cirkelrund bana” på nen, : Kollegan . Aldrin följer ho-] - iti för ett d der Armstrong överdelens ” raket notor och modnilen slungas upp I eri elliptisk kretsbana som varierar mellan 17 och 54 km:s Armstrong. manövrerar in farkos- ten i en. cirkelrund' bana under höjd, varefter pollokäpselns, Med hjälp av en rendezvoustadar manövrerår ”Arm«= strong 'och Collins sina farkoster till möte ' och : Armstrong och Aldrin kryper till= baka in:i Apollo-kapseln” för ett kärt återseende med kollegan Col= lins. Månmodulen har nu fullgjort sin uppgift och kopplas loss för sammankoppling, t stanna kvar i i banan kring må nen. ' . Resten av återfärden ä är nu ”näss tan rutin” Den har prövats fram= gångsrikt av både Apollo 8 och 10. Restiden I em kan, beroende på en d olika. faktorer; variera" mellan och 109 timraar. och ' den" har av astronauterna "ombörd på Apols > (Forts på sid 7),
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.