2 a : Öldebatt i sommartorka i Torsdagen: dens; 17. Jult 1069'" | Raketer | stoppar hagelskurar ön — . . Torsdagen" den- 17 juli 1969 1OGT-kongressen i Kristian- stad har satt fart på den nyk- terhetspolitiska ' debatten, ' och framför allt öldebatten, med en i och ett' som påminner om. nykterhetsrörel- sens fornstora dar, då det gick en klar vattendelare mellan hel- nykteristerna.- och övriga delen av svenska folket. Att denna de- batt har ett angeläget ärende: är alldeles klart. Inte minst den: un- dersökning bland +<skolungdom, som skolöverstyrelsen utfört och som generaldirektör Jonas Orring använde i Kristianstad som skarpt argument i första hand mot. mel-' lanölet och den fördomsfria re- klam riktad. till ungdomen, som onekligen förekommit för denna dryck, vittnar om att kritikerna inte är ute i ogjort väder, « ” » Rigorösa åtgärder dels från öl- fabrikanternas och dels från sam- hällets sida har. också krävts /i denna Vår dagsaktuella ”nykter=” hetspolitiska debatt, Allra strän- gånger förr. Om vi inte missmin= . ner oss har även riksdagsman Torsten Bengtsson gått i bräschen för en sådan socialisering tidigare -- och t o m innan mellanölet fanns, > Han har naturligtvis rätt "i så + måtto att kravet har större rele- vans nu, sedan mellanölet blivit ” en ”folkdryck”. Frågan är emel- ; . lertid vad som ur nykterhetspo. . "' litiska synpunkter kan vinnas ge-. - nom ett: förstatligande. Att det: finns pengar till att köpa: upp ,- "även bryggerier har väl industri-' minister Krister Wickman: redan '| gett' en antydan om:genom sina senaste industriaffärer bl a med -: Prippskoncernen. Mellanölet blir emellertid .knappast ' mindre ' be=- : gärligt om det bryggs i statliga bryggerier och dessutom sköljer "' en våg utländska ölsorter, , Tu- : borg, Carlsberg, Heinecken m fl in över vårt lands gränser. en > reklamen kör; även om den inte' helt förbjudes för såväl starksprit som vin och öl, kunna få en s : gast har 'centerriksd Torsten Bengtsson i Jönköping varit då han krävt såväl bryg- ' gerinäringens förstatligande som förbud . mot” alkoholreklam, Ges ' neraldirektör Orring” vände sig särskilt hårt mot mellanölsrekla- men och, stämplade. denna' som, ett socialt sabotage, riktat mot d 1, Den iald skratis- ke riksdagsmannen Hilding Jo= . hansson > i Trollhättan rekom- 4 kat 4. tot i hets. eller. njutningsvärden. Al-: dan utfor att den å 02 ne inte. animerar ungdomen ;tro '.... att dessa drycker tillför livet någ-" ra värdefulla eller omistliga” skön- ": kohölen har ett. långt och svårt - syndaregister, . vars innehöla ge- neration efter” generation” bidra- git, till inte. -bara? i vårt länd utan överallt i vår s k civilisation, Det är emellertid ev' angelägen uppgift både för” folkuppfostrare, nyktert Isen och för. sam- riktat mot de alkolhaltiga, dryc- . ker som har den största skade-' effekten, Hr Johansson uteslöt dock inte förstatligandet som en » utväg att försöka stävja den ökan- de : ölkonsumtionen. + IOGT-che- fen Olof Burman slog ned på öl- pubarnas roll som tillskyndare av. ökad konsumtion speciellt, bland ungdomen, osa = Denna'-intensiva och engagera- . de debatt kommer. förmodligen' » , trots. sol, sommar. och semester- tider” att fortsätta," Prippsbrygge- " rierna"har redan reagerat "positivt : genom att helt:stoppa den reklam -för mellanölet: som riktar: sig till - -ungdomen <-och .. som stått. allra. främst: i skottgluggen: för kriti-: kens: kulkärvar.” Huruvida en så- "dan "åtgärd" här?” någon "märkbär effekt på" kort : sikt : återstår att . konstatera. .- Mellähölet > är vid det här laget ”så' etablerat i 'ung- domskretsar : att :. konsumtionen inte torde ' minska” nämnvärt ge+ -nom :en «tids "utebliven reklam, Och hur det blir i framtiden med: Oi : bryggeriers ölreklam vet man in- get om, "IOGT-kongressen krävde visserligen ett" sådant förbud och = markerade därmed en skärpning sedan 1967, då "kongressen: nöjde sig med att kräva förbud mot re- Beträffande brygj " förstatligande så är detta en, gam mal fråga. som diskuterats många | DEN HÖGA RÄNTAN. . Den höjda räntan hår natur. ligt nog fått stort pirymme Pp ledarsidorna. ” Tidningar är: stort ense, Oberoende” av parti. färg, att, diskontohöjningen, var nödvändig, .,um.. cv mö Man måste. . hålla. räntan så hög att-utländska:firmor "avstår från att tal hem svenska ' tillgo- dohavanden, ” skriver Arbetet (s). Detta; förhållandet torde ha bestämt «den nu genomförda höjningen. : : . — Utöver diskontohöjninger sätts dämpadé åtgärder in i form: av: begränsning av bankens mwutlå- ning. Det: betraktas som alltför expansiv. och har, medverkat till att finansiera valutaflödet. Lag- bestämmelserna om : kassakvo- ter ska sättas I kraft, vill riks- banksfullmäktige. Riksbanksche- fen har bemyndigatsa vidta ät- gärder för direkt , begränsning | av bankernas möjligheter. att ta upp lån i Riksbanken, Det är besk medicin. som serveras. Den bör rimligtvis" medföra -ett ETT OR tg a. :PÅ VÄGEN Se, jagrär med eder alla dagar Intilt tidens ände. (Matt. .28: 20.) I en stressad tid söker vi frid. Många söker sig till Gud för att få hjälp, men: filnnej ingen: tröst i ett diffust fjärran” väsen, "Vi behöver en personlig Gud som vi kan få kontakt med, "I Jesus Kristus; mötes, oss, Gud I mänsklig gestalt. Det var hän som sade: ”Se jag är med eder alla dagar fntilk tidens. ände - Dessa ord. ger världen" hopp. Det skulle. vara en, tråkig, . en- formig och förtvivlad värld; utan hans närhet. Herren själv är oss |. nära, känner oss vid namn och talar till. oss, .Vi känner, hans kraft och. får.leva. på hans nåd. Så vet-viockså att när pröv- "tisk betydelse, ": hället i stort att försöka begrän- -'. sa dess skadeverkningar så' långt detta nu går med hjälp av upp- lysning och begränsade åtkomst. «rr möjligheter av rimlig . och 'prak-' DE » tillfrisknande. ,' Men. tyvärr är. det--mycket .'som talan för,.att vi" får: dras . med - rekordräntaän tämligen länge, Det internatio: "nella: oron "är långt ifrår 'stillad "och" det. finns” risk" för ”att.en : omd'' cirkel, där”land efter: land höjer” räntan € "te: målsättningen varat att''i "behålla t . höga ränteläget" en . dag längre än. so ödvä digt Lö "Tipysning :från Originella skadefall: : Jobbar man på ett försäkrings- holags.' skadeavdelning får ' man vara med om :både det ena och det andra ' Hansakoncernens tidning "Vi" försäkrar. tar i: sitt senaste nummer upp några lika | originella "som "festliga skadefali i. en: artikel, flesta on > Vår: . försäkringstagare ' hade blivit" bjuden på . några , dagars sommarvistelse :'hos -en- god: vän, "var.slantbrukare. ”” En.:sen "sått "de två i vardagsrum- met: med' var sin'nattgrogg och små- : och stortyckte om det mes- fönstren. stod. öppna ut mot som- marnattens varma leende, månen kastade en' strimma över. parkett- [golvet och. i'en "närbelägen hage hördeg ibland ett stamp. eller en -Jantbrukarens häs- larsi issn ov skede favo st > Samtalet. vallade och "gick .. och 'Igick .vilse i vall. Man kom 'in. på ett. i-sådana" sammanhang ound- vikligt "ämne: -—” kvinnor: och kvinnors .- anatomi; :. . Detta förde tanken: till 'ston och plötsligt var ta : här -i: världen... De -franska, - seorganisation , har. --kooper tio- pen satt" ta initiativ till och.ån . och annat: smått och gott. ende och - dito : klädsel ner: vid hans bord med -emn försynt fråga om vår man hade något att er- inna, Främlingen. sa att han kän- de gig ensam, och att han sak- nade en: ”vit man” i någorlunda samma” ålder.: Han, var amerikan på affärsresa och ville. prata bort en kväll z mask nt hade ingenting emot sällskapet.::- Manner var” artig, vän- lig, humoristisk och :charmerande och" rhan: famn "snart. ett" gemen- samt stort intresse — musik, .- Tiden ..gick. fort och: gutligen ville amerikan bjuda . påY en drink; -Svensken "tvekade" — .han var” eh” måttlig : man” och hade själv tidigare. tagit en drink! Vi dare ville. han tidigt 1 säng efter- som hamn skulle lämna Hongkong nästa :dåg. Slutligen lät ham, sig dock : övertalas. Glasen : kom in, musikdiskussionen. fortsatte '; och man smuttade på gina drinkar... Smakade ' det int2=' underligt? ” Följande. dag vaknade svensken til” medvetande på: ett. sjukhus. Ham hade: återfunnits liggande i «+ svara "för: att i prisutvecklingen . blir. fördelaktig; för: konsimen- : terna. ' Särskilt angelägen är den uppgiften ett år” då åvtalsför svärliga och 'då ”avtalep, på ett - särskilt, sätt "tagit " hänsyn” till ” der lågavlönades "problem. a. ”Det, är. priserna sonj',bestäm- rhur. mycket årets, lönehöj- gar. blir värda” ' heter" det i " "en-'av de. annonser, LO, och KF : gemensamt. publicerat, .Levnads- « kostriaderrna ., berör. rligen "alla, 'prisutvecklingen. är... i mindre. betydelsefull än. lön« vecklingen: Ju mer. , av: : lönen som: går åt för oumbärliga va- ror;--till: exempel livsmedel och . kläder, "desto viktigare är. det dock" att priserna hålls "nere, Därför är: kooperationens' . pris- " broms viktigast för de:-lågavlö- nade även. om. den är ; nog. så " betydelsefull för alla konsumen- Fter,s sl se sie or CA rd "STATLIGA PILLER "fn i. Om staten övertar produktio- nen av ett: piller, blir detta som genom ' i -ölverkningan Skr Dagens Nyheter: (fp): ; >> Det. ' Intrycket .måste +läsarna " äv "Aftonbladets ' löpsedlar: och förstasida på. onsdagen ha fått, eftersom tidningen . påstår att .”Staten. tillverkar riskfrtt p-pil- ler” 7 RE a ': Bakgrunden till denna medi- ""cinska sensation är at ett, dot- terbolag wvill det nu'aäv staten köpta "läkemedelsföretaget ' Kabl I fjor släppte ut ett nytt, ut. ländskt p-piller. på den syenska "marknaden, ' Liksom : ett - 20-tal andra p-piller bygger det på en ” kombinatlor ”av' två "slags hor- .moner, .och . hittills.: har "ingen kommit . pi en att kalla' det riskfrätt sco van « Sanningen är att alla p-piller har. biverkningar. När: det -gäl- blodpropp ” och: leverpåverkan '— "är ded omöjligt ' att avgöra vilka medel som -innebär minst risker, förrän efter åratals lakt- tagelser, På många. håll i.värl. .den pågår:emn jakt efter ofarli- gare. typer av ppiller..än de existerande. I utprovningen: av dessa medel deltar även svenska "experter. 5 US for Men ett läkemedel blir fak- tiskt inte riskfriare av att ”för- statliga”, iv Elen st la "" "Överenskommelsen har många intressanta -; aspekter, . i skriver Norrländska; Socialde mokraten" (sjö Gas sn Bland "de viktigare är själv- fallet ' att ett. direkt . samband nu. knyts mellan samhällets hu- --vudmannaskap. för -sjukhusvä- > handlingarna. varit sällsynt be-]7 >; K F . ler de-allvarligaste av dessa —' man: istället 1, diskussion” om tars: anatomi. JAS, och här surnade samtalet. "Ja, ; inte bara surnade —;; det, skan sig - alldeles ”förtviv- iat, Den ene hade en uppfattning om :höstars konstruktion och: där- av betingade: beteenden, den. and- re, en; helt annan... in cd "Detta "blev: för mycket försäkringstagane.” Han: utii”natten; men” efter ett blick "kom ' han stolt. in. gen de franska” fönstren. I manen; dé 'hari lantbrukareng'stora, tunga och. nyskodda ardenner. I' triumf förde han det lugna, men något konfunderade, muskelberget runt på" parketten innan' ihusvärdens ansiktsfärg och oartikulerade stö- nanden: väckte honom till besi ning, Med en' darrande hand pe- kade "hans" vän på parkettgolvet, Då försäkringstagaren 'så 'små- ningom bad Hansa. bekosta 'ett nytt parkettgolv .sa vi dock. för en gångs 'skull" nej.. Parterna er- kände” att. det: nog hade blivit ett :par, groggar. för. mycket för vår. hästexpert den där; kvällen. Att parkettgolvet Inte skulle tåla konfrontationen , med ardennern borde ju. ha varit uppenbart för den som bara hållit sig till nå- got sundare vätskor. . '« DRINKEN I HONGKONG :- Et: yngre man med reseförsäk. ring 1 Hansa befann sig för någ- ra år sedan på en lång tripp till Fjärran Östern. . Slutligen hade haw hamnat I Höngkong.' Sedan har; en kväll: ätit middag på sitt hotell gick: han in på en bar för att. lysnna på en pianist, ' som han. upptäckt” vara” ett fynd, När han suttit försjunken t sitt ;"spisande”. en stund slog sig en "tas som! mera logiskt än detta, "I kombination. med ett statligt därmed "ett dominerande 'infly- tande: över hela sjukvärdssidan. "- Läkemedelsbranschen, är idag vitt förgrenad och utbudet -av nya produkter, som. komplette- ras' genom importen, är allt för flödande för att — som social- styrelsen -understrukit — kun- Na. behärskas: medioinskt och ekonomiskt av-- gjukvåndsappa- .raten, Även de ansvariga inom 'läkemedlsbranschen har i olika uttalanden medgett att en struk- turrattonalisering än'. påkallad. Det betonar även Pripp-chefen Nila Holgerson I anslutning till den träffade uppgörelsen, Med ningar komimer:'får "vi möta Gud] sendet och sjukvården och en| all sannolikhet kan man vänta behöver läsa lite om pengarl tionen och - utlandsförsäljningen och han..går, vid vär sida hela «stark position Inom läkemedels-] att statens :förvärv av Kabi . . . oe A = >. | uillverkningen,” Knappast: något] gruppen ska påskynda den pro- vägen, : Haves -Bboelaliseringsbeslut kan betrak.|, Cessen, - . | . : ;ö ' ” ; Ta s vd + ss — Vv : Ål västerlänning med” trevligt utse-t' . - apoteksväsende, , Samhället . får |: ybygge 1” Hongkongs ”cent- rum -— u'an. em tråd på kroppen. Plånboken, : var: > givetvis; också ! "t. 0:m; en" vigselring som suttit. ganska. härt på: fing- ret! hade, han blivit befriad ifrån. Läkarna. hade" könstaterat 'allvar- lig? fr. TP r inge svenskens" uppgifter,” 'wmien : den charmerande amerikanen vår:som k. | uppslukad »: av: jorden. Barperso- nalen.fkunde"- endast” bekräfta att man: :&ettyshonom.”på baren . med svenskeni;-Han, hade så 'småning- om "hjälpt .sin hastigt ”sjuke vän” "Alla upplysningar vi inhämtade om: försäkringstagaren pekade:på en' skötsam och tillförlitlig man och : Hansa kunde : därför: täcka hans . förluster efter. den kusliga upplevelser på reseförsäkringen. UDEN RETADR se Soc En: turist. på charterresa till Egypten besökte: Kairo, Synnerli- gen: intresserad av de gamla |fa- raonerna ville han gå på museum, varför han hejdade en taxi i ga- tuvimlet, Då taxin kommit till destinationsorten och . . stannat framför museet, hoppade passa- geraren ur. Han gick fram till föraren” och" ' inledde enligt in- struktionsboken en palaver. om taxan (pruta, alltid i arabländer- na). Kanske försökte han pres- sa .budet väl hårt, ilsknade till åkallande- Allah, hans profet, Nasser, sin svältande hust- ru och andra mäktiga potentater. Svensken :. var inte helten "blyg av sig och snart låg stnidsröken tät som över Sinaiöknen, Ett nytt på sid, 7) : för araben|. är. förödande hagelskurar lika där hagelskurar är vanliga och haglen stora utgör de ett verk= . ligt gissel för den jordbrukande befolkningen, Hagelkornen är ju storlek, men de blir på sina håll ofta stora som hasselnötter och då kan de åstadkomma verklig skada' särskilt i fruktträdgårdar och vinodliagar. Hagel med upp till 500—800 grams vikt och 8—15 mätts — men det har lyckligtvis undantag, , » Klart är att hagelskadeförsäkrin- gar under dessa förhållanden spe- lar mycket stor roll i vissa trakter. I Sverige, som dock inte tillhör de svårt utsatta områdena, drivs direkt hagelskadeförsäkring av flera för-' säkringsbolag. : MOLDAVISKT JORDBRUK >> -SVÄRT DRABBAT Ett av de lantbruksområden, som däremot ofta utsätts för rätt så svå- ra hagelskurar, är t ex centrala Moldavien, en till Rumänien grän- sande unionsrepublik i Sovjetunio- nen, där hagel föll inte mindre "än 80 gånger 1965. Det finns flera så- " dana trakter i Sovjetunionen, Be- tecknande är också,'att hagelska- deförsäkring "jämte" brand="' och kreatursförsäkring: -var den "första . försäkring, som infördes i Soviet, - sedan det gamla Rysslands försäk- ringssystem slagits i spillror. Det har kommit att röra sig om bety- dande summor. Ne - För fyra år. sedan satte Molda- viens väderlekstjänst upp en sär- skild organisation för att avvärja hagelskurar,. såsom förresten. tidi- gare 'skett på en del andra håll i landet. Under denna organisations skydd lyder nu över 170.000 hektar " lantbruksjord' 4 "republikens "mest hagéldrabbade trakter, nn "CENTRAL SAMLAR 3,” UPPGIFTER -,; : ll: organisationens .centrum in: löper: alla väderleksrapporter, och därifrån - utsänds'.-order- till -start- ramper för "ippsändning av, raketer, som -skall bekämpa : hagelbildande » moln. så Part : Varje, morgon: samlas organisa- ”tionens stab -—'synoptiker, raket- experter 'och' chefer 'för " underav- delningarna — för. att planera' da- ».arbete. ”Dennä-.stab: förfogar ver de upplysningar, som kom- i mer, in från. Sovjetuninens väder- : "Jekstjänst och från sex egna radar- stationer, som systematiskt samlar "uppgifter för att' faställa graden 'av "hagelfara ' från molnen. Organisa- :|-:tionéns'. alla : underavdelningar ' är, förbundna. med varandra ' genom ständig radioförbindelse.'. + : 3 tor ra lst as BLYJODID. FÖRS IN I MOLNET: Då : påtaglig ' hagelfara 'konsta- teras .hös moln, som närmar 'sig det bevakade området, söker man förhindra . hagelskurar' genom att "föra in'blyjodid 'i.molnen," Detta reagensmedel gör att det bildas ett stort - antal :hagelembryon och att .samtidigt det samlade förrådet. vä- ta i molnet omfördelas, så att ha- -gelkornen växer till mycket mind- re dimensionr än vid naturlig bild- ning, De små korn det nu blir frå- ga om är inte större än att de vi passagen" genom de varma” atmöos- färlagren töar. upp fullständigt eller når jorden .i form av obetydliga små gryn, som "inte åstadkommer någon skada.” - T Fackmännen har funnit att. ha- gelbildningen "försiggår : + ganska snabbt — det är en fråga om några få minuter '— och att zonen för bildandet kan omfatta upp till:100 kubikkilometer, För att sätta stopp för en hagelskur sprider man rea- gensmedlet i. något, större omkrets. EFFEKTIV ROBOT I , Sovjet används huvudsakligen I många områden av världen & sällsynta som jordbävningar. Men > i allmänhet knappt av en ärtas . . cm:s genomskärning har upp- i bara varit fråga om' några få . Räddar skördar för miljoner Det 'drar ihop två metoder för att skicka upp rea- gensmedlet till molnen — projek- | tiler och raketer. ' : "Vid användning av projektiler övergår reagensmedlet till 'gastill- stånd. i samma ögonblick projekti- len sprängs i ett moln, = "Vv. I Moldavien har man två typer antihågelraketer. ” för >att ', sprida reagensmedlet. En mindre typ: kan föra: upp reagensmedlet till fyra ki- lometers höjd in i moln,.som ligger fem" kilometer från uppskjutnings- rampen; :; Sedan - " -reagensmedlet spritts :upplöses'. denna raket ge- nom sprängning. "vo sees see + De - andra -+antihagelraketerna, som :är/ av. typen Oblako,. kan] snabbt" sprida ut'reägensmedlet i stora : volymer "längs en flygsträc- ka på upp till åtta kilometer. Läng- den för. spridningen regleras -från fall-till fall.: Raketerna — i själva verket ett slags robotar — skjuts upp: från :. ånibuleraride : ramper pipor,” till: utseendet :er- mm + andra" > världskri 7 sjor”.;” En "sådan ”,av= skjutningsråmp :; möjliggör eld” mot: vilket sig till oväder och det är dags att sända:upp för att stoppa eventuella hagelskurari;> t- | daviska ..organisationen ta: ytterli= gare-några-tiotuséntal. hektar, lant Å SS FÖRE raketer. KELSRS sa 90 PROCENT AV HAGEL" ' =" SKURARNA ELIMINERADE . Oblaköraketen "väger 33' kilo, har stabiliseringsinstäl ning och är hu= vudsakligen - utförd, av; icke-metal= liskt material; Huvuddelen, av bas kelitpapper, edför” åtta kilo: rea= gensmedel, - - yet . jo :Ien plastkropp av 125, mm:s dia= meter. finns; en krutmotor, som ger hög startberedskap.” Efter 'bpridnin= gen av reagensmedlet släpps ”rake= ten sakta mot i sd av.en vid stjärtpartiet., fäst... skräm. Genom detta kan inga olyc= kor. inträffa,; om .de.stora raketer= na faller ' ned: ttbefolkade: om= råden. « cv . : ' Användningen -av.. stora..och' små antihagelraketer.. har” gjort .::det möjligt. att -minska ' antalet : hagel= rar: ti ra' en tiondel av det tidigare. "Ifjol +t ex "fick "endast 0,5 procent 'av 'skyddsområdet / hegel= skador." Inom » kart, skall den! möl- i: om drygt 10'kilometers radie. TI bruksjord under sitt skydd” ( Ekonomi. Å Sr ME u : trots.avtalsklarhet | En | viss. ekonomisk osäkerhet. råder fortfarande ” på arbetsmarknaden i'huvudsak kan sägas var nad "Jom bättring. Trots restriktioner ef- "den bristande 'stabiliteten. på valu "nya räntehöjninga -de' avtalade: deras ' försäljnir På: valt söm ' är grunden; till osäker kan anta att man 'på sina håll for tfarande "är något oklar över hur önelyften . kommer”a tt påverka företagens nn, även om man ; ekonomi och 24 hliol mot England: och Frankrike; " Den senaste" den senaste .höjnings' industrialiserade "delen "av enprocer mer att bli ännu högre. Dock har restriktioner för amerikansk upp- låning på eurodollarmarknanden något lättat svårigheterna att kom-. ma åt kapital på den marknanden. ": Efter-+'presidentvalet är:” det ganska : naturligt . att - blickarna” i första hand riktas: på Frankrike, när 'valutafrågorna ” "diskuteras.] Detta desto mer,-eftersom engels= männen är på god väg att skaffa sig ett nytt stort lån som i' varje fall ger dem andrum 'till en tid, även om man också på brittiskt håll -nu medger att punddevalve- ringen för ett och ett halvt år se- dan 'öch den nya el iska poli- om . hänsyn -endast tas . min. Dock med den skillnaden ”att ' den, franska, industrin är åtskilligt imer' rationell än, den engelska. Vad som . för: fransmännen , .är-, namisk ; politik - st nen såväl. ekonomisk: som. industri« =, politik, ::Men "en svag handelsba= lans; hög -ränta, 'och begränsade: för att inte säga otillräckliga genoms slag för beslutade åtgärder syftan= de till. ätt återställa balansen: är för de båda länderna gemensamma symtom” på "olikartade '' problem. Engelsmännen har. sedan pundde= valveringen gång på gång ökat sin tik'som då lånserades inte givit av- sett resultat, = og El FÖRTROENDET FÖR FRANCEN «EJ ÄTERSTÄLLT |" - Den franska handelsbalansen. vi- sade förra året för första gången. sedan devalveringen 1958 ett. un- derskott och de fyra första måna- derna i år ger inte förhoppningar ter förra höstens valutakris stiger importen betydligt snabbare ' än lands för att hål- la ekonomin flytande och är igång -I med att låna: upp"ytterligare -en miljard dollars: i Internationella va= lutafonden, Man. har'nu kommit därhän att-man. får tillåta inspek= tion av de brittiska finanserna för . att få lån. ' Fa Risken för valutakriser har rika tat "ögonen" på" eurodollarmarkna= den. Särskilt har amerikanska fö- retag varit framme' och "försett si- na 'europeiska dotterföretag” med Kpar lån, ett förhållande som exporten med en | lig för- handelshal. som — Ge mej sidan med börsnyhe- terna — jag är så pank så här I slutet av månaden att jag faktiskt | a följd... Till detta kommer att den lot är nu uppe i sju procent, en I ligen mycket långsamt, : franska valutareserven nästan hal- verats under de senaste tolv må- naderna. Någon återströmning av valuta efter förlusterna vid höstens valutakris har inte skett, Förtro- setts med oblida ögor inte enbart av. de. europeiska industrimännen utan också av: politikerna, som fruktar en utveckling mot ökat in= dustriellt > beroende :av USA. Där-= för har ' vissa" restriktioner ' införts, at för de ' amerikanska "företagens endet för -francen har alltså inte kunnat återställas trots en' enpro- centig ' räntehöjning i november i fjol följd av en lika stor för några veckor -sedan, Det franska diskon- kraftig kostnadsökning för företa- gen ovanpå de stora lönelyften ef- ter majoroligheterna i fjol. Så har också priserna stiget kraftigt i lan- det . och statistikerna har räknat fram att reallönen urholkas, visser- Fransmännen” har ' alltså långt ifrån t git sig ur den kris'som efter många .extraturer förmådde, tys- karna att lägga avgiftsbörda på gin export, en 'slags uppskrivning av skall hålla fast vid den fria han- deln inom EEC behöver produk- i: på . eurod - den -— deras andel låg i fjol på 75 procent men: har: under: första de= len av:1969 sjunkit till 50 procent, . UINFLÄTION I USA Men eurodollarmarknaden kan I viss mån sägas vara återförsäk« rad i amerikanska dollar, en valu= ta som inte heller. står utanför sta> bilitetsdiskussio amerikanarna ., för. första :gången for på länge i år en budget med över= skott och handelsbalansen som va= rit negativ. under några” år har åter, blivi . hemskz' inflationen är snabb,' allt« för snabb — 5,6 proc för'konsum= marken ”bakvägen”, Om Frankrike | tionsvaror på ett år. 'Dock' har Washington lyckats "höja guldre= serven: und " Visserligen. har t positiv. Men den in= sta kvartalet i år
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.