: da prishöjningar: som mar | av ” Tadshöjningen helt drabbar fö "LAHOLMS TIDNING ” Fredägen" de 25--jull 1969; = i LT: : Fredagen den- i Jordbru Det här” fällts många. olika omdömen” i pressen. med. anled- » ning av dén andra chockartade räntehöjningen: : under ' året, Bland annat har från. vissa hål. starkt markerats" abt. kostnader och priser kommer, att påver- kas och. drivas i höjden.. Om | den höga diskontot blir bestäen- de någon längre tid,” råder ing: en tvekan om att prishöjning: ar blir följden. I det pressade stora delar av näringslivet ge "nom lönehöjningarna, kam 'rän- "tehöiningan Tvtlösa eller påskyn: konkurrensskäl sökt hålla. till- baka, Räntehöjningen. får stora effekten inom alla de. delar, av |. näringslivet, som arbetar ' med stora Investeringar -och där ka:| pitalräntän' utgör en 'stor”andel av - produktlionskostnaden,” :D4 räntehöjningar, .som = företagits under året, 'sammandlagt '; från fem till. sju procent. ifråga om Riksbankidiskontot; :betyder att räntekostiiaden ” stigit ” med ” 40 procent. ” Alltså” inga obetydlig- heter,” . NÖT När man nu talar om: fö prisstegringar finns stärka” Skäl - att. öven erinra om ett område, där diskontohöjningen visserli- gen slår hårt, men där. köst-|. retagarna. Det gäller jordbru- ket: "Näringen ifråga” har ingen möjlighet : att -kaummensera : sig genom prishöjningår: Detta kan ske i de "följande. leden men inte i producentledet,. enär .pris- blldningén på jordbrukets pro- dukter "huvudsakligen styres av fasta vimportavgifter och . för- ändringär "på den ”s k" världs. markiadenm: cc). nn » Jordbruket "arbetar med” stora kapitailnsatser i förhållande: tii| produktionsvärdet; ' Trotg' att jordbruket : ä : genomsnitt "är självförsörjande. ifråga . om :ka- pital vill "nära tre fjärdedelar, "har jeråbrukarna' lån i Kredit. |: ket och: ränt : ning "med 190 (ni > full an... te h . påverkar "ej omedelbarg hypotekslånen annat än Mråga om nya lån: Hypo- - . ; "alltså en a nio miljarder > En höjning Vv ”diskontot med en procentenhet betyder vid ge- lomslag' på” nio miljarder 1” 18 ma "en räntekostnadshöj- "kr; Aretg - båda. | :kan medföra” 180” miljoner” köst- nadsökhing” föl "kare, ' Data”! genomslag på. allt anna. än” hypotezslänen -sämt' under « förutsättning » att höjningen "be: står ott helt är. Med hänsyn till |-+:; I att: en "räntehöjning "ej: torde" få omedelbar ? effekt" på varuskul : derna” respektive" länen” hos pri: » vatpersorier kar” ett:helårsbe- "lopp tm-75" miljoner. för ”vårje " procentenhéts räntehöjning 'må- "hända ligga" närmare" verklighe ten: 'Det' skulle då" röra" sig: om sammanlagt "150 "miljöner kr.i -ökade" Kostnader, :som "jordbru: ket tär bära ifråga om; det.lå nade 'kapitalet, "><". ieato Fn ". Sedan är det en. annan ' sak, -att.. jordbraskarna :vid.'en :iäng-| >. värlg "ändring I "ränteläget har anletning räkna 'med effekter även" för "det egna kapitalet, som "är omkring! tre. gånger så stort. som "det" låhade; Uppen! bart. är” dock att'de räntor: | na på lånen, som” med rätta vid en” kortvarig” förändring 'bör tillmätas der största betydelsen — en betydelse sor för många : nyetablerade: jordbrukare : med hög :'skuldbelastning > kan :vara "ytterligt" Kännbarire fört ler ;2' Som "förut mämnts; har” jörd. -britkarnd" för ”tillfället” inger mmöjlighet-tll'-körbpensation "vid 'rådande' ”";prispegleningssystem: "löpande" 'är.s"Em' räntehöj- "blir! vig! inrättningar ' till ett belopp av]: de över åtta. miljarder kr.” Dess. |'. utom. kän; beräknas att" jord- brukarnas., skulder tll enskilda |" samt vaäruskulder av "olika" slag gär löst på ca tre milj rdér kr. = Tr WEDÉNS. BESKED'< |. CS Att valet 1968 -thnebar partiets förluster, ” borgsiPosten (fp): ” .. i Att efterträda väl etabierale och respekterade ;. partiledare som vunnit erfarenhet. och för- » anser” Göte- måga att lyssna till opinioner]|: - forårar: kvaliteter som 'få har, Sven Wedén har fått känna .av vad det betyder att!fylla tom- rummet "efter en-' partiledare som Bentil Ohlin. Genom ett 'konsekverdt och rakryggat upp- trädande har han förvånansvärt snabbt vuxit "In f:'rollen. De som; kommer 'att efterträda Ta- ge Erlander och Gunnar Hed-|: lund kommer att få samma svå- righeter att brottas med, Det finns al anledning att "instämma. 1 vad folkpartiets förste "vice ordförande ' Sven Gustafson, sade efter de första wrerna i rykteskarusellen .om Sven 'Wedéns förmbdade. av: gång: ”VI hoppas att 'kunna -ge- »nomföra' ett framgångsrikt , val 1970 underN Sven Wedéne. led- ring”, skriver GP.” cc KRIMINALVÅRDEN Fingé man tro kriminalvär- dens argaste Ikritiker här i lan- det kunde man lätt få uppfatt- ningen att Everige på detta om- råde vore ett efterblivet land, skriver Svenska Dagbla- ået (m): oå ar "I själva verket intar -evensk kriminalyård, ' internationellt sett, en ledande position, Ut- ländska experter” på studiebe- ' sök är ofta fyllda av beundran : för de framsteg som de här tycker sig "kunna konstatera. '' « > Detta är, dock långt ifrån detsamma som att. allting. är - bra, Det står tvärtom rätt ilal-” till och det är ju noga taget klen tröst att det står ännu sämre till på andra! håll I värl- 'den.. Resurserna är 4. viktiga "avseenden otillräckliga, och vill man utifrån .' resockaliseringen av de intagna få ett mått på fängvärdens effektivitet ''blir man inte imponerad. AÅterfalls- siffrornä” än Ekrämmande höga, Det finns god grund för anta- gandet attvide flesta "av dem som tas in på anstalt inte blir anpascade ' utan 'återfaller "i brottslighet, ma .|vitglödgad': et: ed förhållandevis -stora:” räntekostnäder' Isproduktidren: : htehöjningen i är; följaktli- 'gen särskilt allvarlig för. stora delar sav ' jondbruket,. som redan Utan dylika” förändbingar står I Tessat .. läge” på” grund .av dighet -att endast diskutera sektorer i -: samhället, ' där "priserna . .stiger:..på i gruna :av |. räntehöjningen... och , effekterna härav ; för "konsumenterna... Svå- .righeterna, torde, vara. minst Ii ka. stora här. berörda na -ej .tillåtes "grupp, där, priser stiga, - zu . ter, "om . chockhöjningarna av «räntan. -”vanit : ”ofrånkomliga. Kanske var de det.4 nuvarande] F "läge.. 1, argumenteringen har «Som "bekant: wvalutautflödet : ur "andet ställts 4: förgrunden. - ,. : "Y Det mäste emellertid: ihäg- :kommas, --att-- det ändock inte « går, ati: skydda: landet mot för starkt utflöde av. valuta genom enbart; räntehöjningar, :Det gäl - ler, att i stället, akapa förtroen- de. för>stabilitet' och: säkerhet inom. landet. Sådant förtroende vinng: inte: sålänge: soctaldemo- kraterna » fortsätter: .att.. hota "med" konfiskatoriska. beskatt- ningap: av olika slag. Vad. som behövs är åtgärder 4 syfte att återställa ,och säkerställa trygg- heten "för; arbete, sparkapital och enskildas ägodelar, i — PÅ VÄGEN ” Vid /ett. vägskäl 1 Linstead, Jar maica, "står; en liten stuga som äges sav Isidor: Ford, ' en helgad blind > kvinna. re n imorgon besökte "jag . hen- nes hem och: hörde: hur. hön bad" för mig och pastorn i 'hen- nes "församling," så att mitt hjär- tä, värmdes. ' ba vs "När; jag i lämnade” hennes Ulla stuga,” som hade" blivit "något av "den. övre: salen” "för. mig hörde jag ' hur" sfnéd og hammaren på" städét, "Jag" glok "in > 1 hans venkistad , och" såg :en' lång ”järn- stav.'som"4:den ena: änden var sy" hettan, Jag "räckte "Ispritt sig ända dit, " Sverige enEgt föreliggande tolk- "ning av den amerikanska långtids- :: prognosen. Norra Sverige får i stort torrt väder "Det blir "övervägande varmt ochjsett normalt väder, möjligen något torrt väder i södra 'och mellersta 'regnigt;' i. de - nordligaste fjällen, - Detta" framgår. närmare stående kartbilder." - av vid= 25 UTA AA ÖG fi G JÄSA. . = AL LÅ ASSR NYSE Fr H högtrycksrygg "kommer att - doniinera "vädret i Väst-”och Cen- :”"Hraleuropa samt södra och mellers- ta Skandinavien. Lågtrycken ' tvin- fi gas” härvid "ta en "nordligare" bana ver norra Ishavet, De kommer där- « för :som ' regel. inte ' att " påverka vädret i Sverige utom i de nord- ligaste fjälltrakterna, . Rö Även Väst- > och :Centraleuropa ,. får som regel. varmt. och. torrt vä-- der, Sannolikt gäller detta även de ” västra delarna av Medelhavsområ-"" det." Delar 'av Frånkrike och Eng= " land kan t'o.m få mycket varmt. "Televerket. kommer nunder. 1970 att .. bedriva en försöksverksam- het med” ett signalsystem över M-bandet som skall . ligt ' för. radiofabrikanterna att introducera den ”automatis- kå ”bilradion. på marknalten. Det är alltså "inte. ömöjligt att Vi in- om | en rätt snar; framtid ', kan köpa. en sådan mottagare, En bilrädio med automatisk 'stations- Inställning. som gör att man .un- der he.a färden får ett tillireds- ställande” ljud, "=, C : "Alla som bilat längre 'stäckor med:' biiradion: båslagen har 'sä kert ; märkt > hur " programmet plötsligt "tonat bort och ersatts med. ett irriterande brus eller knaster, Detta beror på att man lämnat "det "aktuella sändarområ. det! och .man, mäste då för hand söka upp en. my station på. ra dion.: En Inte alltid så lätt ma- növer, speciellt då man: kör en- Televerket har nu tillverkat ett system för automatisk inställning av mottagaren, d vs den söker ut "handen och' rörde vid den andra änden, Den var också vanm.” Hettan från "elden hade : När jag gick ut från smedjan och for, tillbaka” till den gamla kvinnans hem; kände jag hur nödvändigt det är att ha ett hjärta.;som . är. värmt ' av "den helige , Anke, Det -hadé denna kvinna, hennes hjärta brann med himmelsk eld, / SS i De är så sant, att för att få andra människor att brinna, måste... vi först. själva. bedja: om att'.bli tända av .den helige.An- 14 128 RE ser : tillsatsen "ut som . gå "som automatiskt ställer in: sig, Mott +: oo» ställande ljud. .' Automatisk :sändarsökaré 000 ger störningsfri rå på den station som ger tillfreds- själv" upp och .ställer in sig på den stetion "som för tillfället höpa häst. . Detta. är. möjligt. genom att ala FM-sändare, samtidigt . med det ordinarie . uragrammet sän- der" en icke. hörbar signal, en uk identifieringssignal, "Alla FM- sändare som. sänder t ex P3 sän- der då samma identifieningssig - nal. Bilradiorns inställning ämdras automatiskt irom FM-bandet till alt en sändare "med, rätt, identi- fieringssignal påträffas. Därpå 1å- ses bilradfons inställning. Nu är altså radion inställd på den sta- tion som ger tilllredsställande ljudkvalitet. oe a .Försämras så mottagningen från den inställda stationen! bör- jar åter det automatiska sökan- det -tils an ny och mer hörbar sändare med programmets identi- fieringssignal påträffas. . Den ganomsnittliga tiden: för elt sådant här automatiskt 'sta- tionsbyte ' är ca 1/2 sekund! ” Under. 1970" kommer telever- ket att bedrivå en. försöksverk- samhet 1 mellansverige med nämnda identifieringssignaler över FMnätet, : Hur emnart vi kan köpa bilra- diomottagare med system för au- lomatisk inställning beror sedan på om bilradiofabrikanterna vi- sar sig intresserade av' försöks- verksamheten ' och " önskar sätta igång en produktion. ">. I En mottagare av den här ty- pen ekall inte behöva bli! så mycket dyrare än de gängse bil rakliotyperna, Däremot skulle det ställa. .sig relativt dyrbart ' att jare komplettera sin gamla bil deseld, = ca co - radio, Ks 10: man från Halmstad eller nå- ; RK gon annan hallandsstad på af-', tonen, är man i Amsterdam nästa . dags morgon, femton eller sexton ,: timmars tågresa. Efter att ha vak- ' nat och ett par "immar. tittat ut över ett frodigt grönt slättlandskap "NN och väldiga fält med betande, stor- | vuxen boskap, är det festligt över- raskande ati med ens köra in 17 Nederländernas huvudstad, ' tros" ligen den mest uniforma av euro- . peiska storstäder med sina allé. kantade kanaler; alla är:lika vare andra intill identitet, liksom rader- na; av ”"husgavlar i fyra eller fem våningar som följer dem så långt blicken når. Faktiskt har man sett staden redan -innan, man . hunnit fram till stationen. För hur, mycket man sedan ' går, omkring. på. dessa kanalstränder och” bland ” dessa . kvarter blir Bilden 'inte ”norluhdal" v' Sö Ta :' Det som vid närmare bekantskap kanske mest frapperar är tystnaden och lugnet i denna miljonstad, som å största hamnar. Visst finns väl här: - också några trafikknutar och: hu- . vudstråk, ' men med dem : behöver flanören inte ha mycken kontakt där han går under alléernas Jlöv- tak, Nästan alla Amsterdams kana- ler' och alléer går i bågform och : medger inte någon mera forcerad motorrush. : Tata " Det ' mest 'sevärda är nog Amsterdam ' självt .—. och ” så förstås - stora tavelmuséet med”. > dess Rembrandtare 'och annat från”. ot den flamländska konstens storhets- tid. Annars är attraktionerna inte så många. Staden har få'monu-|” Mars mentalplåtser och få kyrkor — av|Y?" vilka alla. de större vid. vårt be- sök var stängda för . reparation. Centrum ' är Dam, . :'stora'. torget |; med sitt kungaslott och sitt krigs- monumerit, "' Det senare :fungerar också som en, synnerligen målerisk stort: an- är en av vår världsdels 1 Amsterdam pirtrl sd "Anne Frank 'l1 av ett bokskåp k Anne Frank Av Johannes Gillby 2 år gammal; gårdshuset kom man geriom en kort ång; och dörren in'till gömstället EN SRS ställe och, troll och: vy=, och avslöjande: sle, som” var. en "del; detta” och här 'sér. man på väggarna d bilder som den fjorton-—fe åri ett vridbart bokskåp som på. samma gång, var en dörr, På några stäl- ler: ser man ännu -'resterna - av 'de bappersremsor ;. om : ' klistrats” för fönstren till förhindrande av insyn +; Bakom detta” bräckliga skydd, i av staden i ockuperat land, kunde'de åtta personerna . hålla, sig dolda” i mer. än' två år, Inga andra: än de få" kristna grannar och: vänner som med yttersta risk :för egen del 1e- vererade 'matvaror och andra nöd- ändigheter, hade en aning: om vad ; som doldes bakom det där bokskå- ST pet ' som "bära kunde "öppnas in- ifrån, I ett av. rummen kunde man för lyhördhetens:skull. — det fanns ett. kontor i närheten-— inte vistas på dagarna, Det fick tjäna som sov- | rum för” några av familjen Frank, |kan rymina,' När: den ändra famil= ön fram vackra bildväggar — main kan” se . en del därav än i dag; Ingen tördés gå ut av Iruktan 'ati”bliertap- pad, bortförd och "sk FÖ | garna -vågade, man inte” tala: högt, bara, viska, Utrymmena ä så trån= ga att man ofta, får i "I pyrd" med den' am; I malmedel.7 -Fjörtoråriga "Anne fi bets+ och i sovrum med. ,en- medels . ålders manlig tandläkare. Med den inbördes so'idariteteri:är inte” altid så väl beställt, Det händer ofta att man för egen! del gömmer undan sådant som var ämnat för hela hus» . "I all den ofattbara tragiken .saks nar den unga dagboksskriverskan ingalunda blick för, de: komiska in= slag som också en'sådan tillvaro . jen infinner sig för'att dela" vånin>. ' inget uppseende. då dét för . .nits ett laboratorium 'i. gården; .De RE" enda” fönster :som.. kunde” öppna: :" Jutan risk var ett takfönster på vin- den; so Cana oo broke dom] 1 + Rön h Vt av. den illustra typ som man mö- ter på gatorna i alla storstäder jor- 'den runt: raggartyper; knarkoma- ner; långhåriga, otvättade,”utstyrda "i brokiga kläder, somliga med 'rö . da tröjor som räcker halvt till knä- na och därutanpå blå eller gröna jackor ' som når bara till midjan. Eller vice versa eller i andra kulörer, ; Har de kommit från jordens alla hörn?: De infinner sig. tidigt på "morgonen - eller har de legat här lunder bar himmel' hela natten? Somliga har med sig säckar, tra- sor, gamla klädesplagg att ligga på. Monumentet har form av. ett slags stor " skärm eller en halvmåne. [Ungdomarna tar plats i värmen ifrån morgonsolen, sen följer de dess vandring mot middag; afton ' och kväll, flyttar sina underlag och vad annat de har med sig :från stund till stund. Och från dag till dag är det samma fysionomier. "Vad det är för slags figurer? det kan man fråga sig. Skumma element. från undre världen, en del av dem 'åt- minstone, frestas man att tro. I så fall en undre värld som placerat sig mitt på torget och mitt i solen, från dess uppgång till'dess' ned- gång, De följer den liksom solro- sen. - Man bara. beklagar att man inte är en Rembrandt eller en. Ru- beng eller en van Gogh, Detta är en scen att fästa på duken, - ia av Amsterdams mera officiellt j.” reklamerade 'Anne Franks hus, inte så långt från bangården, inte så långt från Dam 'med dess krigsmonument och filo- sofiska eller apatiska lazzaroner, lAnne Franks hus ligger vid den lilla och tysta Prinsengracht i det nära hägnet av Västerkyrkan med dess resliga torn, Amsterdams hög- ista. För vem som besöker det be- rättar det sin otroliga sannsaga om två judefamiljer som här giok un- der jorden för att söka undgå hit- -lerockupanternas gick under jorden mitt inne i stor- staden, i gårdshuset av en fastig- het som mot gatan och i undervå- N ningen rymde -affärslokaler. Till med er. tillsats för automatmväl- |... 23 tusooro. TI denna miljö, under ett ständigt psykiskt tryck som man före- ställer sig. måste ha varit outhärd- ligt, levde de båda familjerna och den tonåriga. livliga Anne från 1942 ill hösten 1944, Människans fö synas våra utan "gräns. Livet i det avskärmade. " gårdshuset — under Westertor med dess högt uppsatta urtavla .gick snart över till att bli något som liknar normalt liv, Man andra plagg a och optimistiska backfischens dag- bok, så mycket mer gripande. att läsa mot bakgrunden av vad 'man nu vet eller anar blev hennes öde, hennes. och de andras. : fortlöpande berättelse om vardags- liv, om gräl och kontroverser mel- lan... familjer. -och. familjemed- lemmarna inbördes, om anatgonis- men' mellan mor och dotter och det starka sympatibandet mellan dotter och far, om de två systrar- nas olika kynne och de därav för- anledda friktionerna dem emell j- ga Anne klippte ur' tidningar; och + klistrade upp. Här var det också som "man ,'senare fann hennes nu « så ryktbara. dagbok. Handfat och toaletter kunde användas bara tidigt Ta på : morgnarna, » sent på kvällarna och "under :veckoslutet. > Kaminen : fick brinna : dygnet ' runt” sommar i och vinter till förintande äv skräp och ' avfall,” Röken ' därifrån "väckte: måga till änpassning kan stundom 3 kan: läsa om' allt detta i den käcka i Dagboken är i långa stycken en : geny "frun dragande "med ett nattkärl i en hattask, med förs klaringen att det kän hon inte -1e= va utan: En dag händer: det" att man tror. sig: förrådd 'och-utlä 2 Bokhyllan som” tjänstgjorde” : som lönndörr. 0 07 nad. Någon har knackat hårt på dörren till :vinden. :— den” gröna polisen! Knackningarna upphör ef- ter én stund. någon eller några av« lägsnar sig, men de isolerade där- inne . väntar en. återkomst, ”, Av krämseln och spänningen blir all« I den andra familjen ingår sonen Peter, ett par år äldre än Anne. Först repelleras hon av honom, hon finner honom pedantisk, slö och sjåpig. Men förhållandet utvecklas under dessa säregna och trånga omständigheter, som inte ger min- sta utrymme för distans och illu- sion, till en kärlekshistoria av mest svärmiska och eteriska slag. Man lyssnar flitigt på den hemliga och förbjudna radion, som underrättar cm vad som sker både på den sto- ra världsscenen därute med dess politiska och militära avgöranden och det som händer omedelbart härutanför, om arresteringar och bortförande av förföljda rasfränder. Men det är ändå som om allt detta vore på långt avstånd. Sällan får man känslan av att det är något som angår de -: åtta "människorna härinne, upptagna som de är av de egna interna små och personliga problemen, et Redan, efter några dagar kan Anz= ne skriva i sin bok att hon inte finner den ovana miljön ohemtrev- sevärdheter - är förföljelse. De män . magvälvningp» de. få. toalett- möjligheterna räcker inte på långt när. till-åt så många, Anne. berät- tar om det på samma nyktra och sakliga sätt som om allt annat, . ', De gröna polisen — om det nu var den — kom inte. tillbaka, inte den. gången.: Men genom den hemliga radion hör man allt ofta= re om judglögren, och gaskamrarna, och man vet att vägen dit inte är lång. Nästet vid Prinsengracht är ett det bräckligaste fågelnäste i då=- nande "orkan, . Av grannarna. får man höra om Gestapo som far om= kring på gatorna och samlar upp judar. DR OM et EN Dagbokens' sista . ant daterad första "aug e betygar där om sig'sj lv att hon är en lycklig inre natur, andra tyc= ker hon ären lyckligyt tre natur, en uppsluppet : skuttande: killing. Tre dagar senare bröt. sig gröna polisen in i huset "och" arresterade alla som. var : därinne, Om den intet att lig eller trist, ett idealiskt göm- händelsen här dagbok (Forts. på. sid 7.) .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.