LAHOLMS "TIDNING et tt PU tigern i Lördagen "den "26: jutt/1969 + Nere NUR Ior de bruksdisponent. Fans Rudberg; "Lördagen äen 26 juli. 1969 1T = —= Åttonde söndagen). Isponent. Hans Ruäber att vi sannolikt står inför en mil- jöpolitisk revolution” med årskost- nader. som såsmåningom kommer att ligga mellan 5 och 10 procent av nationalprodukten, Det. är stora pengar, Svenska" Teknologförenin- PÅret 20007 3 vr Casa oo. | gen"har med skärpa framhållit, att Ae 2000 nin jer efterins man måste formulera, miljöfrågor-: cent « et Beskriver 40 nå I "objektiva ” termer, "Rullande Vart. bör utvecklingen styras — nu favoriseras. korts ik tiga mål. ) efter Trefaldighet "Text III årg. hgm Matt, 7: 22—29. ÅA , . Det var en gång två män, De byggde var sitt. hus. Den. ene etydligt sämre skörd - ..1 år än under 1967-68 8 - M " Det finns mer ä Det förefaller "vara "en ' ödets att sättas på allvarligt prov. Den . Ta skaper kommer att tränga in i de den - Ja hecl 'ocesserna med nå- "ett skäl till imism ” som ut åroni att efrer den diskussion som har brister — bland ' annat. på . : , - vå oe - re Te den . d gjorde : noga "upp med allt som gått som en röd tråd genom den |gon större snabbhet. Ett politiskt | procent av befolkningen tar, M - N . . fälningsbervätsheter ber? och grand av atv mäste rbeta hörde till byggets säkerhet. Han globala - samhällsdeb under kineri -där väljarnas -kortsikti-]året har- 147. arbetsdagar oc 2 kniska » prognoser skulle "pe 5 ig! och med genomsnitt för omr: -" lämnade ingenting är slumpen, senare år, Det är emellertid på- ga förväntningar fortsätter att slå fritidsdagar. S - : utvecklingsmöjlighetern aa vä : 1968 års svenska rekordskör- men torde i alla fall vara över- . - tagligt att-det talats betydligt me Ingcile Sllemålen on = ut de långsik > var, noga med bäde' ritningar, etydligt ut de långsiktiga samhällsmålen är sgentligt skulle "minska "den nyva- dar medförde, ser det nu ut som om det av väderleksbetingel- ' lägsen de metoder vi tidigare ha- de att avlyfta någon del av för- serna starkt fö de vårbruket från de hårdast mått och - hållfasthetsberäkning- ar. 'Och "grundén slarvade han drabba- - ra om hur samhället kan styras än vart utvecklingen. bör 'styras. > Det första är förstås en mindre" inte ett ändamålsenligt. instrument i en teknisk. omvandlingsprocess, som är så snabb -som ' vår. Inte VAD SKALL SÄTTAS FRÄMST? I mitten av 1960-talet publicera= de. amerikanen Leonard Lacht en: rande risken för stora misstag, PO JE: LINE . +" "> FRAMTIDA MILJÖKRAV sällan möter man i debatten för- hoppningen att ett ökat folkligt in- flytande i beslutsprocesserna skul- komplicerad fråga än det senare. Ändå synes resultaten vara blyg- Ett glädjande tecken är att mål- i förening med långvarig torka de områdena, at . skulle medföra en, starkt deci- . De mänriskor, vilka: under: de merad skörd i år. Därmed faller närmast föregående goda skördes -+- re . | minsann -. inte; , med. Det skuile vara rejält "byggt! och han :ocn familjen ' skulle boj: huset och analys av kostnaderna för inte mindre än sexton angelägna sam= hällsmål som ”vi alla” kunde vara "I vår "levnadsstandard måste In=. läggas ett visst ansvar för framtida miljökrav ' som” inte får äventyras även det resonemanget, att jord- s trätt m goda skör- - sor sor Ja . brukarna nu nått en sådan od- dar vore en rikoolvcka. blir vär: |Känna” full säkerhet, Det blev Ett ja - lea guiminera de Öst non överens om att de borde förverklis av perspektivlösa beslut, + ; lingsteknik att klimatets nycker i de enda som nu kan känna verk- " |ett bra hus, som stod emot både sättningsfrågorna nu häller på att kraterna. Man ut år då från den gas, hälso- och N iljövård," utbild«. : En investering på fem år till stort sett kan elimineras, platt till lig. tillfredsställelse. De torde få "- slagregn, vattenströmmar "och konkr etiseras både utifrån en ung nog så reaktionära fesen att väl ning, bostäder. olika andra näs kostnad av 7 miljärder' ta ed ini ikt= marken. Pekordskördarna de två ' rikligt äskådningsmaterial un-' :|stormar, ty. det van.-b "val opinion: och. från relativt omfat-|" - äl- | raliggande önskemål. För t ex år ' , a Tom FN r rikligt ås) gsmaterial » I. YEgb Pp tande analys amhäll jarna skulle ha större perspektiv | 1975: skull 3 M ning på i första hand industri och senaste åren berodde i avsevärd der den kommande hösten som :; hälleberget, ..- ite : : ande analyser av samhällets nu- och känsla för helheten ä skulle utgifterna I USA för tätorter skulle sänk alin Z SLE varånde situation. Nytt bränsle till- "nsla för helheten än exper-lett sådant program överskrida en komstens stegrö stakt I 08 - : H ingstakt me pro- terna, >: cs s En bok som väckt ett stort pub- likt intresse: är Herman Kahns grad på goda väderleksbetingelser. I år får vi uppleva motsatsen, d v 8 ogynnsam väderlek brin- gar ner skörderesultatet Jångt un- underlag för prövning av sina åsikter om de' goda skördarnas.; ; besvärligheter. - oo . För jordbrukarna blir skördeef- ....: der normalt på många håll i lan= = fekten kännbar, allra helst som en det. oo dålig skörd denna gång kommer i ' Den sena våren gör att skör-, sällskap med stora kostnadshöj-"' den inte blir god ens i Skåne, ningar genom höjd ränta och höj- Fördelen för såväl det skånska da löner samt ett av världsmar! som halländska jordbruket är ju, naden pressat prisläge på produk att tidig" vår som ger växtlig-. terna, Genom minskad köpkraft heten tidig start, 'brukar. elimine-" 'från jordbrukarnas sida, som blir", ra risk för att tor= "en oundviklig följd, uppstår vissa kan allvarligt skall försämra skör= - "återverkningar även för grupper iv deresultatet,. I vårt län kan”re- = utanför jordbruket, vilka har till". dan nu för tidig mognad -konsta= > uppgift att leverera produktions- teras på torra j rdar såväl be- ,. medel och tjänster. till jordbru träffande, råg söm, korn. Består "ket, 1'det nuvarande :' starkt 'in- värmen och torkan ännu någon ” tegrerade samhället kan en så tid, blir avkastningen lidande här- : omfattande 'sak som en dålig ”' på i betydande omfattning. - skörd i stora delar av landet in-= I övriga delar av, landet "har. te isoleras till en' näringsgrup; torkan; delvis redän ; slagit! hårt. 5 vo CS ? På t ex södra Öland, har nämn», =. 00000 värd nederbörd inte fallet på två Fi lyttningen: av. månader, År 1969 'blir alltmer" likt TV-aktuellt' - "Skaraborgs Jän' är- läget V-a mel sen N delvis allvarligt, Delar av Östers ' till kl 19,30 -— den gamla nyhet: götland, Blekinge, Kalmar län .och ' sändningstiden — hälsas säkerli Mälarbygden är också hårt drab- gen med tillfredsställelse av mån-. : - ga tittare. Den nuvarande sänd-,,. beräknad BNP med 150 miljarder ': dollars! För några månader sedan återkom Lecht nied den arbetskraft - som skulle behövas: den skulle Lene : PN a or . jmed 10 miljoner arbétare översti- . o Leo 0 nr .”. ' ; | ga den" totalt ' tillgängliga "arbets< = | ad et. Or Var Strävan | kraften i USA år 1975, — SS sl ft ee ör VT eder 2 | "Dessa siffror bland många: andra Delen oc : i : ee oo ra visar att man måste göra realistiska < är: S älv örverkli ande prioriteringar.; Rätten till::arbete. ' s : / 3 måste -arises, vara ett lika" angelä=' ar cd NN - 1 + [get samhällsmål som -många: and< ost , : ra, Ansvar för kommande generä= Av Erik Nyhlén tioner ett "annat. , Frågan" blir, då FN SEN = '; | vilka slags arbeten som blir mest lätt få en känsla av att vara en kraft. i en värld där det råder ett Zz meningsfulla tur: "samhällets 'syn«= . ömsesidigt beroende”. ' Vi möter. den, skuldbelastade; för vilken. känslan av skuld blivit nå- got' av; en' njutning.. Skulden -har med det' av Freud -.omtalade över- jaget att göra, Detta överjag for- mas redan i bärndomen, Individer med ett överjag format av kärleks- fullt förlåtände föräldrar kommer i allmänhet, att endast' behöva 'en liten kvot av lidande, medan 'den som har ett strängt och obevekligt överjag hela livet kommer att tryc- ; Der: andre mannen var inte så noga > med : förberedelserna; Bara . huset : kom: upp var han nöjd. .. Han gjorde inga: beräk- ningar ' över ":vad huset" skulle tåla: av påfrestningar: och oväder och visst blev huset färdigt men det dröjde inte länge förrän man- bittert ångrade. sitt ' bygg. kvadksalveri, När slagregnet kom och : meld "detta ””vattenströmmarna öch : stormen, slogs' huset sönder, där: stod” husbyggerren ' med skammer. och: den-' stackars fa- mitjen' hade ingen stans att.ta- ga vägen. i a :s Så där pillrar vi litet tilt.mans förs samhälisdebatten från ' bl a framtidsforskarna, Det är emeller- tid tveksamt, om sådana nya kun- cent, vilket borde vara överkom= ligt. Det skulle 'skapa större möj» ligheter "att. tillimpa nya tekniska lösningar. Vill man dra fördel av de nya tekniska möjligheter 'den snabba utvecklingen skapar, måste man etablera förutsättningar för att tillämpa; denna nya ; teknik, För detta -:kräva resurser »om måste överstiga ett . visst tröskelvärde vid rätt. tidpunkt, Icke obetydliga pengar. satsas nu' i, utspädd form på många sektorer. samtidigt, Ef- fekten svarar, inte mot utgifterna så länge man befinner sig under -. den ,tröskel :som «mn; knik ofta 4 e tt' vara :missnöjd med sig' själv är, om det vill sig väl, en god » utgångspunkt- för det man i hög- : . ”tidliga ordalag kallar sjävförverk- .|P&. våra livs: hus." Den ene" vill : EgandeAtt vara missnöjd med sig gå genvägar. för'att "nå fram]|.- själv kan också," om det vill sig "Tel målet. .Den andre är angeiä-| ' illa leda till självdestruktion, gen" om "att stå på :en god-ocn < Finns det något värre än en pö- fast: grund ir livet:- Och den grun-] + sandesjälvbelåtenhet?. Det skulle : er Jésus "Kristus, Det är i så fall vara en ständig klagan över : "VC. det.:egna» eländet. och den egna ! : : lära + oss|". odugligheten.- Orsaken till. dessa méd "denna kn > När "Jesus reflexioner är en nyutkommsan bok, . | talar i'Tiknelser 'så "är han jord- N + TEKNISK OCH MÄNSKLIG. "4: HÄLSOVARD =>. I företagen är hälsovårdsorganl« sationen ett "lämpligt? instrument även för yttre miljövård, Samtidigt som vi har arbetslöshet" i norr har vi bristspå arbetskraft I söder, ofs ta vid"Industrier som' har en stor An ger Lecht; jer .att öka årsbudgeten med en miljard dollars och'att man sätter - in dessa pengar på antingen bostäs, der eller på hälsovård och utbild=« ning. I båda fallen skapar, man syss« selsättning för ca 100.000 'arbeta= re" men fördelningen mellan” yr», keskategorierna. blir olika, För, bo= stadsbyggandet behöver man 61.000" snickare, grovarbetare m' fl yrkes" ” anpassningsproblem ' skulle säkert ' kunna minskas: genom psykologiska och sociologiska" åtgärder, Men det > ”Självförverkligande och . själv= destruktion”, skriven av den amerl= bade, pogmatar ni8a titt Hära på ett: ätt. Så 'ock- , ” Snven3ö Det innu för: tidigt att söka ningstiden 19.00—19.30 är i-tid : nl - Kornet de kanske psykologen Samuel J War- | kas av en tung kvot även om veder- | män samt ca 8.000 ingenjörer och kommer” under rlång. tid" framöver klarlägga! 'skadornas - omfattning. : gaste laget för till exempel 'mäl - "| > her; översatt:av: Alf "Ahlberg .(R andra :med högre teoretisk, utbild= att. finnas -sköl i :att undersöka, .1 & s : JE ning. Samma "investering för” häl= - sovård”och ujbildning/skulle' endast" kräva - 16.000: 'yrkesarbetare, av . de vilken utsträckning arbete och mil= jö, kan förbättras vur: teknisk syn- punkt. "Miljöproblém > som” vatten= il alltjämt delvis” beroeride :” niskor "med "lång restid från 'ar- av denjnärmeast följande utveck-' 'betsplatsen' till hemmet, Numer s Å P dr Freud; och andra'forskare i den "lingen., Den tidigare s.k julirap- . (träffas inte heller familjemedlem- porten.-om grödornas, utveckling . marna i åtskilliga hem förrän. de psykoanalytiska snårskogen.- Utöver | att för "g förstnämnda + kategorie '> men ock luftföroreningar! är framskjuten till 1 augusti; Att "återsarmlas ad efter. arbetsdagens "detta. presenterar :han' en mårigfald | god fot: med ett överjag, sor 46.000 lära äkåre,'ingenjörer, Det... |- tiga ”erbetsställningar buller, datekr spannmålsskörden « ' blir liten vä slut och då: äter :de.i regel mid- egna iakttagelser, på "detta. område. | väsen. är strängt, kärlekslöst,'of 2 iger sid älvt' att det tar läng | höras möd tekniska metoder'1 för sonligt och :obevekligt”.. Den'-skuld. i belastade har ett stort register. Han kan vara den som alltid går"in för att på ett skenbart altruistiskt sätt tjäna andra, men. om "någon i den|.' nära bekantskapskretsen eller famil- jen råkar i svårigheter är detta nog |i-åtskilliga- länder. Problemet:'skul= för att överjaget-samvetet ska råkä | le förtjäna: en allsidig” utredning! I' i; raseri och framkalla känslor av | vårt land;”Flera' akuta objekt lig- ängslan ;och skuld, Vil träffar "på, ger" väl. till, om, mar” snabbt vill den. kröniske. alkoholisten,' toffel-| skapa "sysselsättning" för.” grupper skapa de senare" resursern - UNIVERSITETET FÖR FORSK= . » NING ELLER SYSSELSÄTTNING Miljövård i Vid: mening som ars de faktor” dish viu » sta, "hand; "att"”lära sig" förstå, 'och acceptera ' dem” är" ingen ; fruktbar metod: på längre sikt.” Arbetet mås-. te änpassas till människan, Männi- skan3-förmåga/ att: anpassa sig är begränsad. FU Da ;' Han" adresserar bokén till :de'stän- . digt;'otursförföljda,: de :som "aldrig kan inordna sig under någon aukto- titet,;'" de; som i ständigt : uppskjuter > och" undandrar'sig alla: prövningar. 1 en"stor "del. av: de. problem : och typfall som författaren presenterar ; Kommer troligen de flesta av läsar- ia att i; sin, egen proble- dock redan uppenbart, «i;.. dag gemensamt; Dei « Sydsvenska" höglandet och delar; aktuellt har medfört” jä! | av Norrland hör till: de områden, > viss.: oro," som” kanske" elimineras '! år stått sig bäst,. Detta un- '”gehom” framflyttningen en 'halv: S kten: och värdet av '. timme." De 'som absolut håller på, att: ha jordbruk i olika delar" kl '19' som "bäst stide vårt vidsträckta land. Endast säl” lan drabbas. hela landet: av. : extremtogynnsam väderlek: «", Skördeförsäkrngen2.som:; ekösar; mer; det. dessutom sr SR itbygga vt Töretagshälsovård Ar "är. på sätt och vis tas av Staten: ock. jordbreketigel . minuterssändnin; "F'Tur och. otur i : mensafnit, er metafysiska "begrepp "eftersom de | hjälten,'. den 'kuvade : hustrun, den | som genom: struktärrationalisering OG - förutsätter ått några hemlighetsful- | irriterat .” aggressive, nagelbitaren | hotas av arbetslöshet. Det/finns ré uppenbart satt :.rega; ringen och: regeringepréske 1 svår "Phgumientnöd klavertramp 1" kgmmunind ningafrågdn kany helt. ven kelt inte' försvara sin tvångs- 'ett- är sena foclaldemokraå-'| I | sin -' plötsliga, tvära: helomvändning: och ”.in- riktade sig på ”tvångsreformen. "Någon; vetvig : motivering. för åeiktsbytet > han "inte lämnats. Å | Rothe; tans: lust: - ”Jag -.u , den årunden.. vunni t, :som: häller. hop: pets e Om: den. gäller. ej..de- hård. som Jesug'säger i j nikar : kvar. "Lycklig. som: "så "kan > sju la makter utanför oss. själva in- griper 1'skeendet.' Man kan'natur- ligtvis? påstå sig vara otursförföljd "om man råkat ut för att födas fattig ! jöre på lotteri,' men' frågan är hur "mycket man låter tynga ner sig av i sådana" saker, Otur kan enligt för- : många stycken 'är .självdestruktiv, och många andra, Det är människor som bär på ett starkt självförakt och som ' skaffar 'sig mera genom att ådra sig omgivningens missakt- ning o. förakt, De kan även i syfte att straffa sig själva ålägga sig den mesta fanatiska /asketism. '. Fram" gången kan för den skuldbelastade upplevas söm en börda medan mot- gångar, exempelvis i form" av sjuk- dom, kan ba, som förfättärer ut- det mest” ki man hängt "upp ysselsättningen” I oe älvdalen på en väldig krok:'hoppet om en fullständig utbyggnad. För ' att ”få 'ett" universi dan flera' exempel på konstruktiva försök att-utnyttja sådana: möjlig: heter; AMS har här visat stor:1y-' hördhet.”Det' films ' också "skräm=' mande exempel' på motsatsen.” Dei omskrivna" Vindelälven: torde” vara" est da,” I "det" fallet har ' tillräcklig information, har. kraftig 2 Svarimålningen av. tekniken, :In= te bara, från. Mereuse,; tillsammans smed-.- fluktuationerna : på; arbetg- marknaden'.som. inte mötts med t minskat tillströmningen till teknik. politik." - Täksäagef Bl äga arr fänte koja! ! vilket” betyder -att han omedvetet] trycker det, eri god terapeutisk ef-|Umeå gjordes på sin tid stora an rör . 1962, — att. .indelntigsreformen |" formen gått för. län samt. Hui : Y'motarbetar. sig själv. I >: = . > ffekt. Skuldkänslorna: kan också ta|strängningar. :Om”. likartade ”poli=' yrkena, Samtidigt som tekniker be= å för. långsamt... Hur]. : 5 motarbe Själ dar och i tiska ansträngningar : gjorts: för att ; | hövs bättre än någonsin väljer nu sig aggressiva "uttryck. Författaren Th allvarlig text” berättar 'om en patient som talade om "kan -man ' egentligen. påstå .det? | Det &€. Barnet är mannens > kvinnans möder:i den meningen att många tekniska begåvningar andra skulle få""”helt: frivillig . karak- : Mån" kan” "inte" leka finna " alternativa sysselsättningar tär”, Kommunerna borde själ. |, Kommunblocksindelningen fast- u stad yrken och kommer knik va ha ”ett: avgörande inflytan-| :Ställdes 1964,” Kommunsamman | frårn' här ”+' livet mär det. gi "+ våra: benägenheterför det ena eller| att han brukade fläcka' och skada till Vindelälvens' utbyggnad; skulle yrken ch kommer fel, Teknik och - . - biblioteksböskerna under läsningen |inte"'den' uppslitande ' striden "om - näringsliv : påverkas, snabbast In- andra” grundläggs redan i barndo- ; Barnet "kän "som. protest mot - rä or os, SAN föräldrarna upphöra att fungera på den; en hållbara > 1tvsgrundén det sätt 'som dessa anser det vara Guds "nåd 1" Jesus Kris önskvärt att det ska göra, På ett er sar] > liknande "sätt reagerar. även den ”iffån. Det, borde vara en Utmaning till den ungdom som vill. förverk- liga de nya, samhällsmål tekniken skapar förutsättning för, Ett uttag av två procent av teknikervolymen 1975 för företagshälsovård borde in= ” läggningar enligt ' denna' plane- ring kunde inte ske förrän. 1967 ”— dvs för två år sedan. Nu . finns det: drygt 75 färdigbildade "nya stonkommuner, Kvar finns alltså drygt 200 kommunblock; sälighetssaken. . Då "är ” det: tigt” att känna dén” säkra Vindelälven ' ha uppstått. Mot de ” lokala - politiska. krafterna står nu | ett kompakt uppbåd av forskare, miljövårdare, "vetenskap och 'éerfa= renhet, samt en omfattande: opinion växelvis -som han. rispade huden i händerna, Ean förklarar att detta ambivalenta "beteende bottnade i att omedveten: fienlighet felaktigt riktad utåt fordrar sin kvot i omed- de i fråga om. eller. när sam- manläggning skall komma "till stånd”, uskrivér. Skånska 4 ättalande. 1962 > niskor. Det finns: många . modeller. En av de' populäraste: Du eller han : är duktig och har tur medan jag är fullkomligt. oduglig och har otur, « mansiagning:.&v” kommuner ! el- ler samverkan, inom -kommui- blocken skulle ske något. lång: sammare än beräknat, bör det- andrum på läkarsidan, där samhäl« lets behov av läkare är långt stör= re än tillgången. NK C --Som enligt planeringen” bör bu |- - . 2 font . s 3 i . hette wet. kom: "Även SS I häl men : : . Självdestruktionen är ett in- | veten fientlighet, skuld,' omedvetet | till synes maktlösa. De unika forsk= ', utvecklingen :$. fråga” bm Om d ds Kommuner. I - hälften : av 2 a ägarna SE direkt ätt att angripa andra män. riktad inåt. ue | > mens |Ningsobjekt älven « innebär viftas te bara kunna , uppnås "utan även I. rt ; sa »- pågår utredningar ' SS fori Id Lindblom. DI j . Den skuldbelastade" ger sig ofta bort med en sådan gorglöshet, att överskri das, Det skulle samtidigt ge" Uklommnunsammanläggningan.. Är |" "det verkligen anledning att mot » den... bakgrunden tillgripa. de tvångsåtfkärder, som" regerin man undrar, om 'universitetet '1o—- kalt setts mera.som sysselsättnings= objekt än'som "centrum för forsk= in på manipulationer med överja-' get, Han kan som: alla ha behov av njutning och tillfredsställelse ta ej få motivera. 'tvångsåtgär-| en drivit igenom? . 1969. äns rike. > Hlälposshjälpa — Själv rår jag inte. fö är | och fter för dessa' men -beta- | ning, utbildning och utveckling. I : cr ana a Han | n , as fe .- Själv rår jag inte för det. Jag är|och ger efter för dessa men ning, utbildning "och utveckling. vs der från statsmaktennas sida”.|' dagsbeslut ' i - kommunfrågan. ; Svenska röda korset förföljd av makter som jag inté|lar sedan eftergifterna:med någon | opinionens vindar saknar forsknin:s ESR DORA T ALEN . e r att visa. al en nu= gen ofta tillräcklig dramatik för att kunna hävda sig. En utbyggnad blir ett ingrepp som inte kan åter= form av personligt lidande. Om man lider tillräckligt svårt kan överjaget blidkas, man kan på nytt ge efter för den förbjudna impulsen :och | ställas! : UT en än en gång få försoning.” " =”; |. I ett anförande nyligen påpeka= - Vi möter mannen som hade det... «-- ee Ir. " + mycket bra men inte kunde gläd- jas'åt det därför att glädjen skulle| ha inneburit ett rättfärdigande" av modern som han av olika skäl an- strider. direkt mot 1962, åra förmår - betvinga, :" Undermedvetet - vill man ofta med detta sårslickan- de skapa skuldkänslor hos de eller den som har vunnit större segrar ipå livets arena: « ecvi ge nt oiet Vi möter på dessa boksidor mån- "Cr Y ga "praktikfall som :vi känner igen och kanske kan identifiera' oss med, Där har vi den perfektionis- varande politiska beslutsprocessen favoriserar kortsiktiga önskemål och oft> djupfryser .målsättnings-' frågorna eller gör dem till före- mål: för skenbesiut, Den är knap- past I takt med tiden och kanske rent 'av:på väg att' överleva sig själv. Den revolt 'mot' ärbete, sy- stem och doktriner som'den unga generationen övre hela världen en=, I december 1967 undenströk en Privatman bygger sjukhus efter egen KA ; väl som för gkuldmänniskan att fris ” göra sina dolda krafter genom att |genomskåda sin ' fastlåsthet i psy= SR SN SA II ON SO ÅNS | N << IÅR ST ROS : av obenägenheten att underkasta tiska maktmänniskan som endast kan göra det fullkomliga, eller rät- tare sagt alltid måste leva i illu- sionen av att göra det. Denna män- niskotyp har en benägenhet att för- akta allt vad andra människor gör, betrakta varje gott råd som' en förolämpning och reagera ilsket på kritik hur positiv den än må vara. Dessa ofelbarhetsanspråk och starkt 1 uttalade känsla av att kunna be- härska" hela tillvaron har inte sin rot - i" någon verklig styrka utan > fastmer i svaghet. Ofta leder denna illusion cm fullkomlighet, på grund sig ledning, til] : svåra : konflikter med yttervärlden och till handlings- land för egen räkning: odk. efter egna idéer, Lika originellt som] byggherrn » är projektet som -går löst på 8 milj. DM.>Det blir det - första tyska fenrasssjukhus. med mycket komfort och litet sjukhus. t ifatmostär) Efter"längre” tids" vis telse på en klinik fick” Richt för sig att skapa en ny sjukhus-stil. Varje rum i ”hans” sjukhus: får ett. duschrum och'.en liggterrass. "Istället: för: tråkigt vift skall Richts sjuksköterskor: varå iförda rosa, ”resedagiönt öellér" smultron. rött, - Sjukhuset är inte den före- tagsamma. . affärsmannens enda byggnad utan medelpunkt för ett hett bostadskvarter för: bortåt 2.500 : personer .- som- kostnadsbe- räknats-till mer än 60 milj. DM. Fyra 16-väningshus är redan fär- diga, terr (ett bostad: och: est "ålderdomshem) "skall bli inflyttningsfärdiga vid 1970 års utgång, . ee er " sförlamnib därför att man i ren iskräck för att åstadkomma något jsom kan betraktas sem medelmåt- såg sig vara tvungen att döma hårt, Vi möter den som ständigt samlar på verkliga och tänkta oförrätter och suger på dem som karameller. Han förefaller vara släkt med den som ständigt provocerar illvilja och tigger stryk. Vi möter den kuvade alloholisthustrun s ständigt jäm- rar sig över :mannens - alkoholism men ' efter 'skilsmässan. eller. efter mannens död åter med osviklig pre- cision lyckas få tag på en ny alko- holist. oo ov. . ' därvat av na psykiska manipulationer. War= " ner berättar om "det hårda," nästan aggressiva motstånd som' både kan själv och många av kollegerna mött hos . de -patienter de. behandlat. Siälvdestrukticn är ett lidande som £ kiska bindningar 'så att han ej kan göra rättvisa åt sina möjligheter att leva ;ett skapande liv. Det gäller att frigöra det som kallas det inre Fjaget, d v s det som inte är för= ' 4 för 'en generationsmotsättning a delvis 'nytt + slag; i ett.:främlingskaj terlighet skilda från: varandra i er- an 0. av -vär gar, Om fen kontinterlig utveckling av samhället skall:kunna fortgå, mås- te ett kommunikationssystem upp= rättas : mellan "generationerna som, åtminstone' upprätthåller .en kons -struktiv-;kontakt;: De beslutande funtkionärerna i'AB' Sverige mås- gagerar sig I törde vara'ett bevig mellan generationer som 'är till yt-, et förefailer som om Warner betraktar författare, konstnärer och kvinnor som hörande till de mest mottagliga när det gäller själv- destruktiva iendenser av olika 'slag. Att som Luther säger vara inkrökt i sig själv ligger mnära' tillhands D lig- | för de [tigt inte vågar satsa sin p Ihet på någonting alls, "Il !Författaren påpekar att det lättas 'sättet att ernå personlig makt kan ibestå 1 ett passivt misslyckande. , Det kan ta månader, ja år i an- ispråk att ernå känslan av makt ge- 'nom långvarigt konstruktivt arbete, men genom att helt enkelt inte gö- . få vad man väntar av en kan man 4 man inte är medveten om, men en upprensning av all den bråte som är behövlig för att komma fram till den innersta ' kärnan upplevs av många som en lika svår operation som om det. gällde en- elakartad fysisk sjukdom. Målet för vår strä- van är självförverkligande och med detta menas att vi inte ska stå för kvinnan ti en belastning som en följd av hen- nes roll i det s k. frä de för verkligheten om oss själva, Vi ska sträva efter att fri= göra oss från allt som döljer vårt verkliga jag, frigöra de skapande - te pröva satsningar som inger för- troende även på ' mål” som hör framtiden till: dit' hör företagshäl- sovård och ---miljövård. Politiker måste lära sig att-lyssna på inop- portuna experter, väljare måste lä- ra sig. att lita -på inopportuna pö- litiker. Det är inte: bara inom mil- jövårdsområdet som .en klarsynt användning av. befintligt vetande sär en, besk medicin. att svälja. Men ” Boten mot alla | dessa psykiska krämpor är en terapi som går ut på att patienten ska få möjligheter att levandegöra den platonska upp- maningen: Lär känna dig själv! Det gäller för maktperfektionisten lika- na väg har h ning. = Sf krafterna, uppleva oss" själva som verkliga. Om Warner med sin bok lyckats hjälva oss ett stycke på den= . an gjort en god: är= utan den medicinen dör kanske pa- tenten." Gideon Gerhardssor Prenumerera på LT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.