sid tm dn od ers 2 FSINRED | ON | due | ctmovos | attans | amen | AVN | ngn | svanar | omar | sena JT " Måndagen d = en 28 juli 1969” ; IT ka | Befolknings "Det är intressant att studera. befolkningstrenden -i > vårt > land under innevarande. decennium, Den går: obevekligt mot allt star- kare koncentration i de's k stor :: stadsområdena och städerna'sami fortsatt utglesning av Jlandsbygds> befolkningen. I en AMS-rapport redovisas folkmängden i A-regio- nerna och A-centra vid slutet av 1968 samt förändringarna mellan « 1960 och 1968. . Den 31 december 1968 utgjor- - landets ..-. befolkning .. cirka, - de-- 7.941.600' människor. Detta bét: ' der en ökning. under detta dece nium fram till' årsskiftet 1968— 1969 med 446.400 personer, eller:' "6 procent. Samtidigt ökade. be= folkningen i A-centra "med. inte-- mindre än 593.800, som. uttryckt” 1. procent blir 12.8... Följaktligen ' minskade de områden som ligger : A-centra med "147.400 : utanför människor under dessa år. Pr centuellt sett blir den minskninz gen 5.1 procent,” Nu förhåller det sig emellertid : även på: det sättet, att inte hel- Jer alla A-centra ökar invånar- antalet,: och naturligtvis minskar” inte heller alla områden som lig- ' ger utanför dessa centra sin be folkning. Men under perioden va det bara 9 av 98: A-centra. som ! för”. träfikövervakning: förefaller: - noterade "minskning. Dessa 9 va Ejusdal, Kramfors, Härnösand, Ek> ” : Orä, ' strenden: gr människor. Norrland, västra Svea land;" Bergslagen" och vissa delar , i. östra Götaland ' har - åderlåtits kraftigt. I Norrland är det fak- "tiskt 'bara 'A-regionerna : Luleå/- t' : Boden, Umeå, Sundsvall och Gäv- "le/Sandviken som liggér på plus-' -sidan.'; De - : övriga. - . har ; min. skat -befolkningsunderlaget, Stör. "sta minskningen i södra Sverige - noterar "Ystad/Simrishamns Acre . 7 Hr: Sträng tillkallade: -som. obe. : -kant”'en + 'decentraliseringsutred”" ning”. "för Stor-Stockholmsområdet. ee mycket positiva resultat” blir des sa en droppe i havet: då: det g Jer att rätta: till, obalansen i be- tt folkningsutvecklingen..: Det '.be-"- hövs samtidigt en : verkligt akti : Iokaliseringspolitik som ger mån. ga: nya arbetstillfällen i de”A t regioner." där i folkminskningen t skapar svåra: problem. Men: den ; får inte dröja så länge att mä niskorna i de ärbetsföra åldrarn helt" försvunnit därifrån,” «: Ytterligare r 700 Poliser Yr” vara: att ta: till: i överkant.' Men; "när generaldirektör” Lars Skiöld. i. trafiksäkerhetsverket "föreslår > sjö, Arvika, Sollefteå, Hed - Karlskrona och Kalix, Det är in: gen överraskning att de flesta A: centra med negativ befolknings utveckling ligger i Norrland, Men ' även de sydsvenska 'A-centr Karlskrona och Eksjö har råkat '. ut för"samma' öde; Ljusdal och "mindre vårdslösa "och riskfriare. Kramfors hade den. största minsk. ningen.” med "respektive 6.9 och 6.7 procent, På plussidan låg Sö följt av! Växjö, Norrtälje; ." bland: .dessa starka 'pluscentra, Vi äl . stadsrosioner » borg" och; dertälje' högst' med 53.2 : procent Enkö-,-. universitetsstäden” :- Umeå. finns den. -stärkaste detta: bygger han-på fakta och logik.. Effektiv , trafikövervakning '. : förebygger utan tvivel. åtskilliga olyckor. Se-till exempel på :om- körningarna..Så:snart polispatrul= ler finns"”i närheten blir dessa; a. - 'Hastighetsbegränsningar”; respek-! : "teras också - betydligt bättre när " trafikanterna vet att. de kan fåne . - gas upp av, radarn när som helst. . Och att; den intensivaste, tr fik- 7 - övervi ningen , :bäst ”. behö rolikas instanser: ling "står 'bakomi; de” stånidpun ter ma der... får -- komma ch, att.en "politisk . sam: kommer fram till. Men i ns” Yppel rligen tt" några gränser” ör: vad mänskligheten "kar " uträtta "när "dens vill s—:nä -veteniskap" och k- Zmåste :. regeringarna | : teknik, intelligens - och .. energi sörja vatt de har ett bevari at |” på: detta sätt ' samordnas, .”Mån- förhandlingsutrymme, - färden i juli 1969. är ett. bevis trakatförslagen , 2u de, Det kanske ä - avseendet för Sveriges 'del:' be- dömningarna här är i olika ger ' rätt sammanfallande. Nordek" ska ha förutsättningar att fungera med: framgång är | 'på mänsklig "storhet som fyller > 089-- med bade : beundran och - glädje. + > et. kan. aa jupt | beklagas "inte. sämma' enorma sats ning” görg' "fön att rätta: till allt "det myckna här på jorden som än vrångt.. De:- väldiga, -sociala det dock ofrånkomligt att sar! Åka a längt i bil fer: "Rasta någonstans. Njuta av utsikten, : : Utan papper, utan sot. Det är trevligare så. - - -Fördig, för andra, ... - Detär ju så lätt : att inte skräpa ner. ">detär bära att låta bli. Peps bege 'Spran ger « gropar : åt andra inte bra. Att spränga lv: behöver inte badés de äv iden förstå, men döck : beräkmäde;' .mötgången: De orkade inte, . Skå et” vår hög, öch långt ock; åg bra "utåt ut genom fönstret - mot: -karmen, men: trots att: de: lyfte så” "att. det. smakade Mim som "sagt" "helt Oo Var; inte detta och, Jocke, . gå Latt. lösa om” nde” ”Angreps' med en -målmedwve- tenhet .”6om. ligger, bakom rymfiprojekten.. :;' Månresan har visan att. mäns 'Niskan kan genomföra. allt om "hon verkligen "vill; det är tra- giskt att , viljan. inte. räcker; til ;att räcka .enh ordentligt hjätpan: de hand till de, utblottade, ; de ätsidanskuffade övenalld värk, . även . och "inte "minst 1 : månfararnas' get hemland, till: lägger JF, Sann episod: u inbrottslivet runa: och : : med: ;lysan le äg on på kontoret... Då polisen: atterat” sprang in var: Jocke: och Anton borta,” men en: grop.. ve jin häl i golvet. Nere ' i källaren lg ett ”stont, högg, : oskadat och - "| högsta” grad : tillslutet. åbäke än ing skade- avdelning" skrättade man 'gott och betåladé s vängskadorna:: På ”kår nlle" ju ha en liten prat. tin; om ggn ingsarbetet, 'surama / därför aldrig]; et vär viktigt: att: zut- += De: är slitså därför som sak- kunskapen. jämt" framhåller hur viktigt det ärjatt. cirka en' "minut före mjölkningen torka: av: och massera = juver: och, spenar : med en tor tråsa: eller' pappershand. Alldeles riktigt, och . försök ar visat att "rätt. utförd stimule- ring. och -mjölkning ; kan ».öka ; [ön vkastningen ända upp. till 30 a smörfett per. ko- och år, "berätta: om ett. annat En. ko” mjölkades en kväl n 'mjölka- des” 5 samma ko "med ord entlig, av: to kning och. "Mässage ' samt ur- of mijölkning "av: 3 strålar frän 5 Det” innebär alltså," att hor: 'moned fråga gör effekt "cirka en minut åfter förbehåndlingen” och sedan under "relativt kort tid. | ”— 'Alldelég riktigt.” Och snabba- te: går "def. hos yngrå 'kor' än hos äldre och: ”snåäbbarg I ett "tidigt laktationsstadiuimi än i ”ett ' "sent, På "några 2 minuter "måste. alltså nijölkningen'> ske, > för därefter medverkar : inte' 'kon "aktivt, ' och den". mjölk, -:som : finns " kvar,” kan sedan "in "ens, med långvarig mj kning, som: bära irriterar juvret' och "dess tunna, Hi och. en” ny dor, där rät föärdig- "Trolldom "och folktro hade grunden till många av våra be- avtog efterhand men ända fram -: till slutet av 1800-talet figurera= de i vårt land s k kuckelgubbar > eller trollkarlar med en viss s0- cial' status. Folktron har särskilt Å' Bergslagens finnmark bevarat - "sig. sällsynt levande, Otto Blixt, 61 år; från Skattlösberg i Gran= gärde finnmark är en av landets' främste folklivsforskare. Sällan "om än någonsin har kulturforsk= .ningen i vårt land från lekman-- -nahåll . berikats med . en sådan vederhäftig och detaljrik forsk= ning, > Otto Blixt har .sysslat med upp- teckningar i drygt ett. halvt sekel . och för att kunna göra detta har han” rest; tusentals mil från gård till by "och Jyssnat till folksagor och sägner, "Det" bästa 'arkivet är det... som finns i huvudet på folk, säger han. Tyvärr går de gamla bort en efter en, så snart finns ingen kvar sol kan berätta." : ' Av trolldom och sällsamma ' ting fanns det gott om i de djupa finn> marksskogarna, Folkiron har särs skilt i finnmarken bevarat sig sö synt levande, Otto Blixt är själv en -skogarnas son. Liksom: fadern har han varit skogsförman:, Går. ' den. vid Vännebo, norr om" Skatt= lösberg vidden - omskrivna” : Pajso älv, har alltid varit-i släkten Blixts ägo som skogvaktarboställe; fick £ ö skalden Dan Andersson .. ofta arbeta med -skogshuggning och | > kolning, . : ne : 40. 000 ORD - :. Som tolvårig pojke Började Otto « Blixt samla gåtor och ordstäv, Allt- sedan 1939 har han dock slitits mel- lan forskning, ett mera målinriktat författärskap : och. .skogsarbete., Nu- .;Merax ägnar ”han | sig åt. -uppteck- 4 - materiel. + 40.006 "ord: på -bygdemål |; även fogas 1.000 gatunamn i Gran- : gärde socken söm' han upptecknat, . föremål från honom," ' Det är. de gamla som. a vet, be- . satsa: på. grundliga personbesök, och "avstånden. blir oftast anmärk?, : ringsvärda mellan gårdarna. Mina bästa” sagesmän ” har jag "besökt - hundratals p gånger. må H Dan Aridersson -beskrey, situatio- "tyst: och. trumpen och. tvär .: ker hans sotiga kaffe, röker en pipa + kavtobak -som-- hån, då. börjar. han|- |ETT ORD .. En: höstdag 'stod Pe: på en .ste- ge och sågade - av? några grenar på ett Mmulbärsfiköndräd. Jag Köl upp när. "grannfrön” kom” spring- ande. ur, sitt, hus. och , frågade: ”Vad var det-för något; det lät somven explosion?” ”Jag har inie hört. något alls här ute”. : Hon. "hade knappast. hunnit in till :eitt "igen. förrän min ”hust: rit kom -» ut: > och r frågade: ”Vad ' var det” för . ett dunder?” Jag Kunde inte . ge. hågot tillfredsställände svar. Strax efteråt, "fick vi reda på att. det: hade. varit ett jorä- skalv; sn sva : Vår" värld” ekakas av 'revolutio- nära. wdringar. ”Kännér vi des- sa skalv?! "Eller. befinner. vi oss på em stege höjda: över allt och gömmer" vi "våra huvud 1 lå il: Ä»ghetens töcken? I : Stora : delar... av. den byggnad som kallas Status "Quo : faller sön-” der.-Att stötta upp dessa väggar fär inté bästa” lösningen:. Att helt ära dig tillbaka är heler. ingen praktisk . procedur Vi . behö- ver.» bygga. med . Kristus: och i tro "se fram. emiot ”nya 'himlar mationsrisker o. d. som följd. En gyllene . regel är. att "maskinens arbetstid skall "vara -3—7 :minu- ter, beroende på ko och maskin- typ. Absolut avgörande är dock att "korna känner tillfredsställel se av'att bli mjölkade Stör dem därför "aldrig med” annat, t. px. utfodring. ener dylikt. KK. Mr Pe Här "nandet; och författarskapet på hel-' tid.-Hans "arkiv: "rymmer en. mängd 8. och :1.500 -visor, Till -siffrorna'. kan i Nordiska 'museet'och Dalarnas mu- | 3 "seum ”bl' a har fått” rirmare” 500 sättar Otto Blixt. Därför måste man i " istället, Men. slår du dig ned, drie- |: te nog berätta: Ty han är -historiker[, PÅ VÄGEN || . varade sedvänjor. Vidskepelser : i Otto Blixt har sedan 12 års ålder tressérat sig för. folklivet i Gran- > gärde -finnmark. Här ses han vid 'Pajso älv, ofta Törekommande i Dan och".siare ' och profet. och Aröllkar! och gud vet allt, : med: hjälp av den grundmurade vid-4 skepöelsen ,'och" ingick 'i "det: socialå mönstret "i. 'byn' "eller »- socknen, Kuckelgubbarna örbun med "djävulen - och känd de. .olika” siukdomarna skulle” svärjas,, Om de sjuka någon gångt blev botade” så "var det väl knap-| past täck vare besvärjelserna eller . I offergåvörna Folltron och den in- tensivaå '"suggessionen.- kunde ofta verka i. läkande. riktning. Åderlå hade kontrakt med; Gjävulen; nerat. med blöd -från . vänstra - till- |; var :cett gammalt beprövat -knep. Nästan: alla sjukdomar: kunde - då betvingas: 'Dotk” inte avundsjukan | som" tydligen redan ' på den tiden I ansågs höra till de'svårartade. Of-å” tast” tog man” till! besvärjelser mot olyckorna, : I Bergslagen” ska exem- pelv ilskna” getingar ha blivit flyg- odugliga. och ' omtöcknade, när man |... sammanbitet, förestavåde följande | ” vanisal ”Så sant” min” mor” fött |; mig naken, utan. tänder, så sant ska du hålla. din gadd, -så sant jag bestämmer, din gröna gråspräckliga tusan”. Om det hjälpte, ja det. må vara osagt! Nn v ”Beryktade röllgubbar i i Borgila gen var bl a Nybo-Kalle,'som fjärr- skådade i vatten och brännvin, Mats bort regninoln' över sin -gård och !- d rädda skörden. Utanför gor regnade” "det" givetvis. hade” kan slipat på denna törsdagsnätter i följd i sin - Fågel-Pelle i i "Vännebo, som i lev- de "under :1800-talet, kunde ''bota skämda ' bössor och hans -lilla egen- het var: att”. spela för förskärlen i en bäck: "som "rann "norrut. Man Då näcken, som var enl! ubbe, "och forskarlen som var yngre till åren, med störa mu- stascher och fö endast & en fot Hög. ". BORTBYTIN AR ' t Att dia ti: olika sjukdo var väl heller inte det lättaste -för dåtidens " medicinmän. - Håll" och !- styng, röt :och -fläckfeber; rödsot och " koppor var” mest gångbara krämpor." Eller. som' Skog Albins ordstäv lyder: — "Ja ha onti i huvu å magen å int ä ja nå "bra själv hel- ler! För. 'kuckelgubbarna blev tiderna så b -allt. ogy el. tend Anderssons diktning. : I] ningarna vatt kristna" sina barn fen bok: om året "Makan Gretå- Fett gött stöd öch hön ligger båköm en'- mängd - "skrivarbeté, I: färdigt . ti skick föreligger, ett flertal böcker och fn. behandlas: :föderbärgnin- | gen i åkerbruket. och. folktro olk- live ä alldeles för Jerka pe år vur” Följande vecka kom kvi tillbaka: Hon såg betydligt piggare ut än veckan innan, men humöret var inte det bästa. ” : —-Pillerna verkade, sa hon, Jag sover . bättre" än Jag har gjort på flera månader! — Men, la hon till med ett sörg- H set tonfall, jag måste” säga att töjag saknar den: unge månnen! : | behöll länge sitt grepp. Innan bar nen" hade. blivit döpta ansågs. "det viktigt att man vakade ö över dem så! att de"inte blev: bortbytta; Om: et II försummades eller; dens lille; blev sjuk eller bräcklig; trodde nan att il någon trollgubbe varit . råmme; lagt” dit sitt eget barn” i "stället, en sk byting. Från kyrkans" sida 'gjor- och lt" för : att..få hed= » Även, om det. ”pulsorande” livet bland fallande furor och .n. yckfulla [kolmilor,' fylldä. svårlmagi och [ mysicism,- nu tillhör :det' förgångna, så har "vi bevarat mycket i våra .sådvänjor. Och Otto. Blixt. fortsätter aft i bokform dokumentariskt skild- ra hur människorna levde i'gården, byn; och. knen> Må Tärkliga, skild- sa” Pöjkarsmöra." Md : .T dde det var, ar Det. Var, alldeles. smockat 'med folk. på. klubben och. när musiken : slutade spela” mellan ett par låtar så vände sig en' ung man till. den'söta flic- kan' vid hans sida.'och tackade; ar« tigt för dansen, . — Dansen, sa hon. Vilken dans? ! Jag höll på att tränza mig igenom folkskocken här: för: att. komma "den ., ; populära , ”fatt- MN Largson'.och Fågel-Pelle. Om Mats till baren! sn Larsson, .död ,1773,. berättas att han . : nh viftande med en kniv. kunde driva |" Det blev tomt : - Din gamla damen kunde inte SO- va.på. nätternå, för hon blev ide. ligen störd av en ofta återkämman- . de" dröm, Till sist blev hon despe- rat och gick till en psykiater. — Det är alltid 'samma «dröm, berättade hon rodnande för läkaren. Jag jagas av en snygg ung: man, Fastän jag försöker göra mitt :bäs. ta att komma från honom så får han alltid dag i mig och älskar mig. Läkaren, log: här pillren, så 4 an; Och kom sedan tillbaka: till mig nästa vecka,” Upply och. kri: blev emellertid till .en- början: en- ömtällga” "vävnader, med Inflam-! världen — folktron o; vidskepelsen dast att -vända på föreställnings-]i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.