Forte CK TTT - LAHOLMS: TIDNING: + "Tisdagen - den. 20 har ' f, dagarna tillsatt em mt- redning - för att undersöka möj- ligheterna. att lokalisera statli- €zx myndigheter utanför: Stock- holmsregionen. Ordförande" för utredningen är : en "av kr Strängs” medarbetare . i finans- departementoet, — budgetchefen Bo Jonas Sjönander' Utrednin- gens uppgift är att komma med förslag , på myndigheter, både civila och: militära, -som fämp- ligen kan flyttas ut samt att " péka ut tänkbara utflyltnings- orter. > ...; Den sooialdemokratiska rege- ringen har uppenbarligen kom- mit på helt nya tankar när det gäller "lokalisering. av statliga ämbetsverk och. andra förvalt- 'ningsorgan, Redan i årets Sstats- verkspropositioni aviserade 'då- . varande. inrikesministern Rune Johansson om ”att: en: väsent- ligt . ökad dokaliséring - huvudstadsregionen. bör övervä- . gas I andutning till framtida beslut som: innebär . tillväxt av vd Staten lokaliserar Finahsminister Ginnar Sträng! r verksamhetsgrenar.. kunde - 110 med fördel flyttas från Stock- . holm, | Man lade fram två . alter nåtiva ' förslag . till uitelyttning. Den,s k' stora utflyttningsgrup- pen på 90 "statliga enheter kun-|' de, enligt. mtredningen flyttas ug » från: , Stockholm under. en 'period av; 10—15- sår. Ca24 000 anställda ,skullé beröras av -ut- "flyttningen. - Familjer och ' ser- Nicepersonal . inräknade .skulie "det gälla omkring .:100 000. per- "soner. Den 's k-lilla. utflyttnings- Pl 40007 anställda.” > Trots', att en nära og. enig utredning + — elva av itolv dedä- "möter. — stod "bakom det” ge .nomgripande förslaget Ängenting” 4. praktiken U— bott "sett : från "att . Penninglotteriet ) sfiytades” till Märsta” och För den: statliga . centralförvaltning-, - Adel én”. Det war, överraskande posi- |. Fc tiva tongångar med hänsyn till det: minst > sagt: svala - intresse man tidigare från regeringshåll visat för en spridning av myn: digheter utanför' det överkon- centrerade' : Storstockholm. : Så sent som i-fjol förklarade -: fi- nansministern ”k evt: interpella- | ” tionssvar til ” centerpartisten, numera landshövdingen på Got land, hr "Andersson : i Bräm hult att den & k "Eckerbergska | . utredningens - lokaliseringsför- släg numera saknade. an aktua- drivhusblomgter,: skriver: In sala Nya Tidning: (fp): "Att valet dröjt så många; ;år är. betecknande. för. :maktikam- efterträdarefr gan. Franco. satsar ”hetire vå TV man som dels ”;sköla nom själv: dels aldrig givit:ipro "på en hållning somwi några frå gor gätt stidk i stäv med gene- ralens.” En” annan grupp som |" kämpat; hårt är de;s k” canlis- terna: som satsat- på--en gren av familjen . tämligen förgäves: den Francos ' kungörelse ' innebär ingen ändring... i. polisstatens funktioner, ' Att regimen söker blända" "med : glansen äv sen kung "är: förståeligt > även om ingen glans! i' världen lär:'kun- na blända tillräckligt. En "enkel uppgift” som att' tnettio proceat av de värnpliktiga är analfabe- ten är ett talande exempel på "det mörker som råder, den våx- ande sociala - oron ett: annat. FÖRDRLNING Av I vt "SYSSELSÄTTNING si 'Vegkmanlands- - Läns Tidning :(fip) talar om den geografiska obalansen mellan Norrbotten och stookhölmstrak- ten, när det: gäller utbud. på arbeten, - Tidningen. instämmer med” en antikel I Skogsindustri. arbetaren, "där det "sägs att man får acceptera en koncentration av företagsamheten och ” hjälpa dem med "flyttningsköstnader som vill överge glesbygderna Vill förmån för ; Sxpanslonsor: terna: Meda Ett -såldant- program - vinner inget parti något val på twärt- - om, Socialdemokraterna ' led ett av. sina. svåraste ' nederlag, in- nan de sadlade om och stämde in i ja" överröstade centerpar-|: tiets besvärjelser om ”lokalise- ring till Norrland”. Det är ba: "ra sett fel på denna röstivinnan- de och” behjärtansvärda lokali- . seringspolitik, "som ' lovar . tnart ” sagt varje medborgare en egen liten tätort,och deb är att den år . ogenomförbar. :Det översti ger allas våra krafter att hålla Igång 'ett näringsliv : av. denna tätortsmodell; Det" råder heller inte på något område av svensk politik, I ,dag en. sådan skillnad mellan löften och realiteten som I: just inom den s k Jokaliser Inge . Poltelken. et itvisades heit enkelt ur landet, | " bristningsgränsön” "Kon "centrerad: huvudsta en blir för -neralde--och distinkte: Arne Tho- "rén'ha satts att sköta radio- : bevakningen ' med ' den acceptab- "la motiveringen att den" säkras- |. "te: reportern :skulle' skilära "det historidka rymidäventyret. för de 'många: som. wid "denna: tid. på "året, Inte har tillgång till TV. '"Han'”gjorde' som vanligt” ett” yp: perligt jobb, ”Men:z" när TV idiningen : visste att Thorén skulle sköta «ra Horeportager;. -borde den ' ha "försäkrat sig. om en medarbeta- re med. större vana wid ameri- -kariska förhållanden och 'säkra- | "re rymlåkunskaper än den i USA ”nyinstallerade och för uppdrag "av, det här . slaget ' oerfarne Ho! Imström! "Det" är naturligtvis :"TV-ledningen och inte reportern "som" skall "lastas > för "att de svenska .TV-tittarna --inte fick den service de hade rätt att.be. |. gära vid ett så unikt; tillfälle 'som detta; vor mare Som . anligt har "radion: bevi- : överlägsen ” den" är. TV vid bevakning av verkiigt. stora nyheter . Korimnenterar: VK; Förr räknade. man oxveckor da; till: julafton," Genom" att "man förvandlade Marie Bebådelsedag .till vardag ' och, ersatte den med Alla Helgons. Dag, åstadkoms, en "liten lättnad." De: oavbrutna oxveckorna "är nu bara nitton, i stället för som tidigare drygt tjugosex. NR . För några hundra år. södan . var man” mera välförsedd med helger) under; oxvecketiden. ' Ännu : under "senare'.delen "av:-1700-talet' firades | j något som kallades Marie besi Rätta datum' var den 2 juli; "men det egentliga firandet skedde 'dock|farande "nainnet , Mikael, Så hette i "flertalet - europeiska länder , förrän härmast efterföl ande: sön- | svartaste bland "at ster — en är« 2) I osveckornas tid hört Hur änglarna jublade, dagen i ifråga ni åra när han: bad: Gud ”att;få. veta" an= ledningen ' härtill, 'så "upplystes han: i| omsatt. jublet- sände just, födelse" Den" 14 september begicks I lAnd= Aminnelsedagen av Kristi” kors, även. kallad "Korsmässan. Hos" ka= tolikerna ; benämndes: "den';Korsets upphöjelses : dag. Det... kors, i'som åsyftades; . skulle” hä påträffats. av Konstantin "den: stores. mor Helena under "en ' pilgrimsfärd ' till Palestis na. Perserkonungen” Cosroes: bort förde” det 616; men tolv "år senare 2 återerövrades" det äv kejsår Herak="" det: Pp kelse. : Den 29 september" upptår : fort=" tel|—: det. :vet -säkert : även 'deh. natte' 1380 keängel, " sorn” omtalas "på många "jungfru Marias. besök hos; sin släk- i; Dö av, påven Urban: VI: till minne av|ställen i :Bibeln:; I Uppenbarelse=" boken står” det om” honom: att:han kropp; stred :med djävul nom Mi ”mentera « händelseförloppet. "Den I: "EL sådana här sammanhang ruti- i : örjade: först firas i "Rom. och | småningom genom” påvlig | digt var lå ren och "ganfäkta befallning allmänt. firad 'kristenhe- |; ten "över: som: Jungfru Marie i "de martyrer, som Maria » skulle: ha - Varit. mening”. gift. "med Jos Denna åsikt ledde naturligtvis till t öingstdagens. oktav. (Trefaldighets ; lius, som- förde klenoden tillbaka ., till: Golgata' — ty: naturligtvis var: - man övertygad om att- korset var. vilket Kristus li t och 1|söndageri)' en, fest till. åminnelse” av :| många stridigheter," -men märkligt . delsedag:” "Någon: av. de" tidigare på- nog också till.en milt sagt , k fisk | varna påstås, enligt” en. . munkle- vv - Utan” papper, utan skräp Det ä är trevligare Sås Je är författare, sa mannen, och jag har tänkt slå mej ner här i bygden en tid för att få arbeta i nån bostad att hyra? oo ' Mannen var lång och ståtlig och hade svarta mustascher, Han gjor= Dit kom han en vårdag 1907. I sitt sällskap. hade han en kvinna, som hennes ungdoms charm hade flytt. :. Själv presenterade sig mannen som Johan Rosenqvist-Lindström, Kvinnan var hans hushållerska, bon hette Ida Augusta Albertin Pettersson-Rehn. Jodå, möjligheterna att få en bostad var ganska goda, och snart namn Lugnhem. Det kunde väl pas-' sa bra för en författare, som ville ha lugn och ro? Rosenqvist titta- de på stället och blev omedelbart intresserad, : Han hyrde Lugnhem för 15 kronor i månaden och flyt- tade i in med bohag och shushållors- sä, : BUDrE EFTER PRÄSTEN | -Folket i bygden; .gjorde. förstås stora ögon när; det köm. ett. nytt par inflyttande. Händelserna var inte så många och därför .var ny- fikenheten på nykomli na stor. Men . författaren” Rosenqvist. "och hans: hushållerska visade snart; att de gärna ville hålla sig för sig själ. va. Man fick inte, veta mycket om dem, de levde till. synes mycket stilla: och" tillbakadragna. Författa- ren måste ha arbetsro, sådes. det i bygden, Och så Jämnade man dem ifred, ess vvs Men så hände något.. Den 20 maj 1907 .kom Rosenqvist , till .Borgste- na församlingspräst, 'A G Lönner- bladh, Han såg nedslagen och dys- ter ut, Håns hushållerska hade blj- vit" svårt sjuk, sade ' han.” Ja, det hade blivit 'så- illa, att” hon bett Rosenqvist gå -till prästen: och >be honom komma. så snart -han kunde. .Lönnerbladh: lovade - besöka : den sjuka, och redan följande kväll kom han . till. .Lugnhem, Ida Rehn "låg till sängs och såg ganska. medta- gen ut. På ”nättduksbordet ” stod några" flaskor "med medicin," som Kon ordinerats. Med: matt röst'be- rättade hon, satt hon hade Iungin- flammation. . : ;-Prästen talade. tröstens..ord. Hill den sjuka och utgick från Davids trettioandra psalm: - "sån är den, vilkens överträdelse" är förlåten : Säll är r den människa | som Herren icke tillräknar a missgärning - och . i vilkens ande icke är svek.” gav han den Sjuka natt. I Där rpi | värden. - GRIPANDE SORGESTUND E > Ryktet -om att hushållerskan. låg d lugn och ro. Tror ni att här finns: de ett gott intryck på folket i Borg=- ? stena ett par mil norr om Borås, . också såg ganska bra ut, även om : hade man spårat 'upp ett ställe vid > man" ingenting i tryck av honöm? ' I höll på att ställa i ordning en grav Ras på kyrkogården: avslöj. Öja -Och vad levde. egentligen Rosen- qvist på? Han sade, att han satt hemma och författade. Men varför visade han ingen. någon av de:böc- ker' han” skrivit? Och : varför - såg Hur: som . helst, gott: om - pengari; tycktes han ha; Han betalade alltid hyran i förskott € exempelvis, I - Men i början av augusti flyttade Rosenqvist från bygden, Han ville inte bo där längre i ensamheten, en ran För. Lugnhem hade han betalat | ända. fram till 1 september, -- tit GRAVÖPPN INGEN varha Klas Lind och "Aron Lars- son” på "Borgstena kyrkogård. De intill: den; där hushållerskan: Ida na: Rehn. hade fått sitt sista. vilorum. Plötsligt inträffade ett ras och hus- hållerskans svarta -kista blev: syn- lig. , Dödgrävarna ' stirrade” häpna: : locket tan: hade”: spräckts och ut putad vädd;: "Lärsson; som hört allå mystiska rykten” om "Ida Rehn efter döden, var, nyfiken På pratet, Nu: ville: han ha bekräftelse.” Hän tog en käpp och stack'den försik- tigt genom springan i kistan, . " Därinhe tog ingenting & emot! . Dödgrävarna' kallade vittnen till kyrkogårderi och skruvade av kist- locket; Till sin häpnäd: fann' de,' att kistan inte innehöll något lik. Där fanns ;båra en figursydd sandpåse: | Här och var hade den' vadderats Ir för att .den skulle få samma former] s som en kvinnokropp, Ne Det blev. stor sensation, män Jär-]/ H älva verket varit gift) oc med Rösenqvist, "Hon hette' inte' alls Ida Rehn: utan: Karolinå Petronella oå, sitt yttersta spred sig snabbt 'i ”pygden, men Ingen kände nhenAs "och därför gick mani inte för att > när Rosenqvist efter bara några de gar åter besökte prästgården, Nv ' r Han : meddelade, att , hans : hus: hade gått. över gränsen med frid och lugn i sitt sinne. På pastorsex- i kyrkböckerna, . skulle. komma ut. och svepa den kunde han nog'klara själv. Det- samma sade han i Borgstena, han perskorna i bygden. H Jordfästningen, som ägde rum på pingstaftonen 1907, blev" gripande . och värdig, De närmaste grannar- "na inbjöds till Lugnhem på kaffe och 'sedan följde de 'efter kistan till kyrkogården. Rosenqvist var ren skyfflade igen graven stod han länge ensam kvar med nedböjt hi hu=" vud, : Under hela den kommande vec- - kan såg man inte till den: sörjan- de, Han satt inne i-sin bostad 1: ensamheten, Man tyckte synd om "honom, man förstod att han varit djupt fästad vid 'den bortgångna kvinnan. Söndag efter söndag gick han sedan fill kyrkogården ach las. de bl på : hushållersk "grav. , os ol la EN DÖD GAR IGEN... | Men det började gå. rykten" 4 bygden. Inte för att man ville tro på spöken och "historier om folk, söm gick igen efter döden; Men en och annan ville ta på sin ed, att de sett den döda klart och tydligt. sitta i ett fönster I Lugnhem sam- ma dag som begrävningen var, Och: även senare hade sådana märkliga syner förekommit. , Ed . När Rosenqvist en. dag rest till. Borås såg man också till sin häp- "nad, att det rök ur husets skorsten. Folk gick omvägar förbi det mys- : tiska 'sorgelwset, "Där "kunde inte » slit stå rätt tillse > se | + hälsa på. Men ingen blev förvånad, ' hållerska avlidit under. natten. Hon, peditionen skrev mån in (dödsfallet. :' Roseriqvist ' reste ' till: Borös och beställde" kista. När. begravnings- CN. entreprenören : föreslog "att: han ' döda, menade. Rosenqvist, ', att det; ville inte besvära de vanliga svens - djupt rörd, och torkade då och då. en tår från kinden. När dödgräva-=. dan var han” spårlöst. försvunnen, . , « Dennå, kvinna hade levat 4 Vår- I i dinge, . där - Rosenqvist vistats .en : tid "några" år” tidigare; Strax” efter det att han 'k hah skålle flytta till Göteborg. Hy- | hide Ida en ä Vårdinge. Han: hade- bara.: hunnit: köpa -en ' - grammofon med 60 skivor, Hustrun hade köpt en ny hå er made" "kommunens förtroendemän, påsen, Han hade haft, ett styvt ar is. bete smed; att: fyll . makabert försäkrin beger NR som Förklaringen kom "vy ut 1 livförsäkring på” Ada: Rehn! Ses Senqvist. ,....: hade tagit med sig hennes prästbe=' tyg och & Övriga -handlingar: "och. lå- sin fru: «uppträda i hennes: namn, ' : Nu sändes Eter sn å "Sands = > Den 21 avgusti arbetade dödgrä- råseparet”, u lysning på ande = innån båda' greps i Jö köping? Ro- senqvist' hade' nästan alla vengar- från. försäkringskuppen : kvar, la, den. utan att: "., "De där: söt; groparna . dv har. i dina kinder. . är, det, grus. det? = Jag, och miljoner andra har all tid likat på att de bara du som | ser oss i” våra romantiska stunder, . Kan vi göra det, mer när” amerikanare; och" ryssar-« när Säg. > . | all Blev du ckt "när dom knackade på, FrArmstrong "och Aldrin? ” "Du Måna. Är di” ensam, aväll? ee « Du -ska veta. att säs r många hä på jorden -som också av:andr ra v skäl tycker ia” 'om att dom dukter. so mhelst "kan dansa in: till dej 21b M ? ra ett stort. 'oljeragel naderi, i vara, "egentliga. produkt lja . eller: gas" Man ' "kan emel- lertid. fålframi er / massa ibipro- dukter, under tillverkningen, Små industrier" har skjutit; upp bred- företag . och. de OA dessa bipro- ' Det har SO att tycka är en örändfingarnas nns det svårt fkall; Pplanfägga Lyckliga , är att komma ini ' a Mn ju. hur vi: har. det här] ju så knepigt Jm Fö rid"idag. Kris kostade tycker många att man fas är. vår z endå, hopp. d för fred
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.