( I För; "några dagar” "sedan: "kän gjordes" från vår nye jordbruks-' ministér ;att hän” har för '!avsikt att tillsätta en utredning för :att klarlägga en: del. problem sam-. de med s k andelsjord bruk eller föreningsjordbruk. En-=' ligt de uttalanden. som förekorn-. " ti "mit i” "Pressen skulle bl å'utres das' orsak till "att fö jordbruken : Inte slagit" igenom : 4; Sverige. Förmodligen skulle dock även andra saker klarläggas, na-: turligtvis då i' första hand ht föreningsjordbrukens ; organisa; tion borde läggas upp.' Som sär- skild motivering för en utredning ' anfördes exemplerr från: de' ryska. kolschoserna resp de israeliska ki= , > bitzernå" som båda är. I förenings- Jordbruk, ehuru med" "andra gruhäförutsättningar än i Sverige... "Nu bör det gärna, då 'denni fråga tagits” Upp, göras. klart | lätt pr ring för rd= grundligt utredda. Det skedde-t' början av 1940-talet. Man utredde då: såväl - andelsladugården :som andelsjordbruket. Skillnaden inel- lan de båda är "att 'andelstadu- gården : skulle : omfatta > endast "> djurhållni medan andels=; fordbruket skulle avse hela jord= bruksföretaget "— eventuellt även. skogsbruket. 1: fråga om andels-' - ladugården: tog man sikte: på. i ngen, fa Är. ng jordbruk z . ige dande, förädling och distribution. ; gen. 'att ' söka. i. jordbruksföre! . gets egen karaktär. Jordbruket. är , - upplagt - för en bruken 'en' gång. 1:;tiden "blev nu " inte åberopas. De sovjetryska s' som: ett fiasko' inför världsopinio-: nen. ; Erfarenheterna” från” Israel "kän! inte (åberopas:: Detta: beror : rofessor ; "Gunnar Myrdal säger "ien nyutkommen bok ”Objekti- ' Främst. är "orsakerna förmodi en speciell hantering. Villkoren » | och förutsättningarna för. produk«=- Det ; är: förmodligen . mindre > väl: samverkan. ”1.-en - tering än exempel döktförädlingen. »; Det får naturligtvis 1" 'samman- hanget inte: ;heller. förglömmas, att sådan : han-' i. , inom” pro- serade människan sär något av | den mest "charmerande sysselsätt- -, ning, som tänkas .kan med: hä il ärskilt inbjudande för... enskilde jordbruksföretagare ; Att hämta motiveringarna. för en vidgad samverkan inom jord- . brukets / primärproduktion - "från - Sovjetunionen resp Israel är emel-"” lertid.inte särskilt välbetänkt.; Er: farenheterna'. från ' Ryssland bö kollektivj ordbruken har framstått första ..hand., nötkreaturssh och inom denna särskilt -mjölks produktionen; Su i Det kan vara, förståeligt" att de som inte” närmare. sysslat med de: - stora jördbruksfrågorna eller kän- ner till jordbrukets karaktär stäl- " Jer'sig frågande till, varför de ut- stakade riktlinjerna för er vidgad föreningsverksamhet, i jordbruket . " sultat.: Så äng? är allt ED ckligt:om de;.som här. svårt att ätta' sig .-orsakerna till den: rsta. hand : - ville” n mare! studera jordbrukets" > karaktär och grundför ä . något, annåt. val 'och sålunda, haft på att de 'som där sam. manslutit' sig i s k. 'kibutzer har: varit flyktingar som inte har haft. M en: helt. annan; bakgrund än; de folkmaterial det gäller, om" ma diskuterar motsvarande i den diska bondeländerna, En positiv diskussion bör "doc kunna: föras, Jordbrukets läge är. Uädeér den; "gårignä 7 véckohelg : var det motortävlingar "i småländ aka: Anderstorp; och ir nand "Ett" och" annat skulle” "Kanske: skälle I Oo” 1940-talet; kare det. inte' vara fö » kastligt., om. en. saklig . ompri ite - köoperatiF samverka y produktionsledet, alltså inam'själ- va: jordbruksproduktionen?; Mår ga - har. ställt - I okt be De) har ställts med”? e varit alddsnäe aga öm” samarbete i delse elle geriom Import! av 1 anbetskratt? Den ' "fråga teras” äv bla Nor Tidningar (mjölet Ett! arbetskraftsp blem”. som emellertid. , inte” löség: av, ”kon- junkturuppgången det." norr- 1 indska. Situationen om gare i de” horra länen. Det är i Syd- "och Mellansverige de 'ex- pansiva: företagen finns, .Dese- utom. tord -andelen. arbetskraft som tvingas överge sina gamla yrken och 'åtminstoné i:en lång övergångsper oc. saknar ”yrkes- utbildning: lämpad. för den :ak- tueli ia: crbetsmarknaden .. vara Sorrland ”Miksom . ande Den ”re- BV flyttningsvillig arbets- kräft. med som står till förfogande i Norr- lard, har, också" I det närmaste Häiften'' av ".d étag utgör bas för .Konjunkturinsti: tutets rapport — .oöch som -är|.'; utvalda "för att Vvarä' represen- tativa: för. ; hela - industrin :— uppger. "att? en. fortsatt 'expån- sion - kräver ett - ökat tillskott av anbetskraft. En möjlighet att ]' åtminstone till en” del tillfreds- ställa detta krav är-att anime- ra. utländsk. utbildad. arbetskraft att. flytta. till Sverige. ”Så har skett och sker alltjämt : Utan detta - tillskött av : arbetskraft in kan kåästa ut den' utlåndska ar- betskraften när” fkorijutrkturerna' vänder:;och: att det inte" "höller är någon som -begär: de Mer något, underligt ler det ändå--vara att Metallar- lämplig + utbildning | som |” = ; betislöshatsförsäkrad : nå arbetarna” mot 1,5 i fjol: Vid ie ef 1 låg! söm", 0,5 <'procent;-: Den betarförbundet : fönst -' säger blankt nej” till: all 'abbetskrafts- import — för all del-under- på- SaVvi de pägående | förhandlingarnar sjäpper efter Pp Men; bara: still Cen" del. -t ville” mån inté gå. med på de” berönda” fö UC behöv: -tillfredsställd: "ät-'sin egen” "rygg: "med ståridpunkt, Företagen | hår Tått många 'och stora order, käpaci teten :.är ” fullt utnyttjad, men räcker inte, En utvidgning | - är yrädvändig. "En utvidgning som”: övre: "gränsen: som: det någonsin går att 'komma. En. produktions- ökning i som "är "lägre. innebär på sikt stagnation, Ett företag som -inte' er med-tilll fuMo mister, nämligen möjligheterna. att. i. framtiden bibehålla : sin ställning på marknaden. "Ett. så- dant "företag" kan' inte : erbjuda "sina ”enställda : samma trygghet "scm, ett' vilket kan: skapa” del”, resurser som krävs > för att hänga . med ' i Konjunkturupp- gången, ' Detta” är kända . fakta även. för Metall : och LO "och man, kan. vä eftergiften Vari aktiskt. betingat - och ' att KIs . apport " ekall: kunna” tas Åg kningenj: ” dustriproduktionen- har. ännu. så "länge ite -. satt . några > större arbetslöshetatalen. : : ”betstös heten var i. . obetydligt ' lägre, än: sedan -—, 1,2' Ta +. den: > fönra : I konjurikturtoppen 1964-565 - var. "juniarbetslösheten obetydliga” nedgången: dh. mären | lösheter. sedan: förra” sommaren skulle. kunna ” tolkas". som. "att produktlonsökningen klarats. ;av utan. nämnvända tillskott av. :ar- betsikraft.- Men '1: själva. verket ligger” sysselsättningen I indust- rin. nu, hela '& procent "högre, än för "ett 'år- sadan.” Under första kv et anställdes. sex) gäng- den"! verkligt. intres-,, för” r etagen : skule > igger.så nära den: möjliga |" n-li | hemställer att den tid min. 2dvo- vitetsprobl i samhällsforsknin- gen” (Rabén & Sjögrens) att ”fors- ' karen ledes av sin. övertygelse att sanningen är nyttig och att illusio- "nen: — inte minst -de 'opportunis- ” tiska" illusionerna -<—' är "skadliga, '' Han söker tealism; som i en mening tå är ett annät uttryck för objektivi- oc g er "samhällsforsknin- "gens förhållande till objektiviteten + är! det” många som .hyser inte helt grundade. tvivel: på : att 'det : här « helt; .och:' hållet. välbeställt. > Mänsklighetens, erfarenheter .. av knappast... mobiliseras” rsom en "motivering: i (efterhand för mån- v ioch för sig självklart att. ett” tekniskt. Program I detta format; måste ge" informationer och resultat som kan, tillämpas ; uta r get 'smävare "huvuidsyf- ' h. vore” "egendomlig. vå biprodukter” 'kan' mo- Folprostämmet endast | Eg att "de "dels naden; "dels ”att "de inte ' skulle kunhar ae fram” på något annat; bi tt "än "genom . huwud- Dessa ”förutsä gger i veterligt” fallet, : sannolikt: skulle ärdefulla. '- TV4satelliterna de. nya ; legerinigarna kun- : pröducéras: billigare : nät Tryl : -inder. betryggande” om: heter. skicka: astronauter 'slaäg "är, dänför nah "vänta: från det” ; häne N att. "Ven 'datiska :so- mgäång " definitivt gräs sats, »För” juni "noteras 39,9 "procent umedan.s framgången "il. maj roterades , till” 41,8: April- ar. 28,1 och vid. förlust- SPojenueri 1968. . samlade nags. parti” 34,2: procent. nå AV be »regeringspartierna « har statsminister; Baunsgaands radi- kale ”venstre' noterat: en mot- avarande” "framgång, Köalittons- regeringen har åter mer än 30 procent av: opinionen bakom sig = "trots" att man" av en hård ekonomia] 'vändighet tvin- gats . till flöra. impopulära ” ät- "e rder, ' Ua, at et mänga arbetane- som 'i "fjor Det 'anttyder att en: mycket stor del: av dem :som . nu” är r>+ ovanligt svårpia- I följd av.. geografiska, Ver andra ;handikapp.; Jag, jag Hon 'k klädde: upp. sig ir ull gala” och > fäste en. prydligt : ma- skinskriven lapp på klänningen hällstänkare genom historien & är in- te de bästa, ' Under - sken: av 'en vetenskaplig objektivitet har de of- fa gått, de härskande klassernas och. gruppernas ärenden. för att riktigt” kunna virina tilltro. Kan- ske med den numera avdankade ryske ärftlighetsfi id insatser i gott minne' anser de att samhällsförskarna inte varit en- samma . om ' detta. Det enda man kan säga är att överhetc a på grund av: att samhällsforskningen är me- ra lätttillgänglig, haft större möj- ligheter att kontrollera och dirigera denna forskning än andra mer svår- åtkomliga discipliner. "Vägen : för samhällsvetaren ” till : objektivitetens höjder är mycket svårframkomlig, Han har. att käm- pa: sig .genom det mäktiga infly- tande. som redovisas i en omfat- tandé litteratur och i invanda tän- kesätt;- Han: måste genomskåda det inflytande / tom . samhällets kultu- rella; .sociala, ekonomiska och po- litiska miljö har på hans tänkande, Detta inflytande har sin rot i hans egen personlighet som inte enbart " formas av tradition -och omgivning utan också av hans individuella konstitution, upplevelser och. bö- .jelser av olika slag,. Eftersom forskaren inte än: nå- gon: allseende allvetande Gud Fa- der 'måste han dras med sin be- lastning, men..:det hör :till : hans "plikter att görligaste: mån , försö- ka: genomskåda och” kartlägga, de faktorer som skyrarier sikten. ' När, kommunisterna” gör Boskill- nad "mellan borgerlig” och söciali: | tisk" kunskap i nationalekonomi de"inte alldeles ute i ogjort väder. Det:förhåller, sig - bara så att ingen av: riktningarna: kan: göra anspråk karen Ly » des i ett samhälle som var anno; ch objektiviter. grundligt miste, De: Körde till den och skiftande, värd klassisktliberala, ka: skolan .och de var i: högsta — - grad barn av sin klass och sin ti Utan att för sig själva eller andra >: förklara sina 'egna värderingar drog de politiska slutsatser av sin forsk I ning, Det värsta med dem var att : de, trodde att dessa slutsatser ut= : tryckte» den '. objektiva sanningen, De var. anhängare av laissez-faire. ' politiken och betraktade. följaktli=- gen alla statliga ingripanden in ringslivet som skadliga, YlD Den generation av nationalek nomer som, Myrdal tillhörde föd=« Tunda beskaffat " och fick ' ligen en 'annan inställning till stats. ingripanden' av olika slag. I: detta, H sammanhang skrev : Myrdal' : | epokgörande bok ”Politik och ve ” tenskap i nationalekonomin” (1930); där han gick hårt tillrätta med de : gamla ekonomernas ätt att dra - politiska slutsatser direkt från si-' na försök att framställa fakta, Han « gjorde en "inträngande -analys: av :. 4 dessa /s.k fakta och fann: att-de : grundade sig på urgamla, mer ell Ti ler mindre metafysiska” resonemang" av tvivelaktigt värde.” Den ” Her, beralt — konservativa dominansen . inom den” svenska. ekonomiska cn forskningen var nu bruten men. fortfarandé' finns ' det, om jag för=: står Myrdal rätt, "mycket kvar av . den gamla surdegen, - : Vetenskap är aldrig, något :an= i nat än. ett: starkt. : utvecklat » sunt förnuft, skriver Myrdal: i kapitlet om värderingar, 'antagariden"-och. åsikter, Antaganden uttrycker vå. | ra:idéer om hur verkligheten fak. tiskt är eller var, medan värderin gar uttrycker idéer om hur den bör på att. idka. :en” ur: :vet » mening objektiv forskning, De gamla: & svenska ”hationaleko- nol na” professorerna. . David Dävidssorj, Gustav : Cassel och - Eli EF Heckscher: var: visserligen . lärda | "och: vara; Ant den gör anspråk på, : att vara kunskap medan värderin- s gar är emotionella. Både antagan- . den och värderingar är. sociala. fak rn ta som med vissa svårigheter 'kan : fastställas :genom " empirisk (iokta= i telligenta” men de 'tog- ändå" + gande) for skni + Den: 'grundläg= .: a H att med fickor Köln (LT) Verkligen” presenterades nyligen som sista skriket på en modeuppvisning I Köln, förbundsrepublik Tyskland, Med " ”gipsy-romantik” skall da- merna skydda sina huvud möt blåst och "kyla. Experter :kallar den kommande säsongens stil för] giad och" livlig, Vår bild visar en på sidån uppböjd (elegant klocka av velours med mörkbrunt läder. || : band. : I möjligtvis Genom päsydda för ' småpengar, får hatten ungdomli-sportslig prägel | Resmössan bredvid är av röd an tilop, samt .. dekorerad: med' svart rips och, svart läder, Varma gör det i alla möjliga varlationer vin- tern 1969, ! : TORD | , PÅ VÄGEN "På. väg till mitt arbete” stanna. de jag. plötsligt, Vid" vägkanten låg ett: stort. träd som ' " många gånger hade” givit mig härlig skugga. "Under nattens storm ha- de -.det ”vräkts 'omkull. . Den. väl diga stammen var murken och ihålig, själva dess innersta. var uppätet. Förundrad ' betraktade säg det fallna trädet, Jag frågade: mig själv hur det hade kunnat ske, Det hade sett så' friskt ut och dess Tövrika grenar :'hade givit skugga vida omkring, följde mig medan jag” skyndade na som ippl vard - blir och liv hos många mi änniskor i i vårt samhälle. 3 M ihop ant vär garde svårigheten med denna forske tulla". siatsskicke ning är att människans värderin- gar vanligen är motsägelsefulla Myrdal talar i sammanhanget om högre och lägre värderingar, Till :de högre hör de mer allmängiltiga i i för- hållande till nationernas lagar, den kristna religionen eller den fackli- Ba solidariteten. Eftersom - vi . är | de i Vietnam, ofullkomliga varelser är det.van- ligt att de högre "värderingarna . i .eHer rent av glömda och de lägre vär- deringarna får dominans. ' Dessa lägre värderingar har ett kortare och mer" begränsat perspektiv, är mera” trångt egoistiska,' mer" styr- da av ; ekonomiska, ' sociala , eller sexuella intressen och antipatier. Det är 'enkelt sagt den 'motsats som ofta: förekommer mellan lära Er av svårigheterna ni när. det gäl ler att observera värderingarna sammanhänger med det förhållan- det att människor ofta söker dölja sina värderingar. Särskilt de som fungerar på den lägre nivån. I sina åsikter blandar man följaktligen etta antagan: de blev en pationell "ideologi som påverkade .det " intellektuella livet >Isatte" groya spår. i "den vetenskap- liga litteraturen och i:undervis- ningen ' på - alla nivåer, en "de högsta, ' Den. ,; Vär amtidigt .; och framförallt” en folklig, örelse. 'Den= nå” kommunistskräck blev "en av huvudorsakerna landets” 'ageran- ago .Västerländerna 3 Europa var un- der åren efter andra" världskriget starkt beroende | av finanshjälp från USA” och deras politiker lärde snart att' det' mest: effektiva sättet" att bringa USA till” genercsitet var att spela med, i kommönistskräcken Att ge dénna spridning . var sås ledes ett 'oppörtunistiskt intresse i västvärlden och i takt med, hjäl« pens avtagande. minskade på” det- ta. håll ängslan ”för -världskorhmu- rt nismen. ' Den 'svenska ” rysskräcken i' början a av seklet” framstår må som ogrundad: Denna. skräck" trängde enligt "Myrdal? lyckligtvis aldrig ner i: folkdjupet.” Hjalmar Bran- ting och andra på v nsterhåll; ; fylls de” en” intellektuell nhållnings- funktion som "dessvärre inte "hadé någon ; motsvarighet; it 50-talets USA, I Sverige den "gången hade . och underbetonar a i: allmänhe sön "från Småland är snål, la Kalle” "Andersson men "kommer at! niskor han tillhör: På sådana aktigheter : "grundas xempel värderingarna och låter dem. fram- stå som uppfattningar. om.vad man antar vara sanning om” .Verklighe- | ten. ' Människorna . söker de. goda skälen, som vanligen , inte : är de | sanna, "och de åsikter som uppstår ur, denna process blir vad vi kal- lar . rationaliseringar. Kalle Anders- följ- aktligen, är. alla smålänningar snå- ett. exempel. på. sådan 'ra= tionalisering, Påståendet bygger på en :viss' kunskap och värdering av omfatta alla av den grupp” män- dock ' de ' falska ' anfaganden "stor betydelse: för '.den : svenska. övers klassens : "rationalisering : äv: sin i stort '..sett tyskvänliga inställning när förstå världs! Myror framhåller: att eftersom "> de: flesta, falska "antaganden; .- exempelvis ;.när , det, gäller »neger= problemet, fattigdomen” och kom- munistfaran, "tjänat : ett. syfte, och tillfredställt ”ett' behöv: 'ska ;'vi. inte förvånas över att tillrättaläggandet av,.demv mö Yr motst t t mat att bli berövade taste” "fördömer och där- oss. fast vid de falska rernas allmänna tjockskallighet,'j ter; Detta h: tiskt förvrängda antaganden.” 7 .t. | täckt 'att” många -av”dem : "inte ha lust: att klart' och" öppet uttala" at ringen av negrer, Det finns' en b kylla ":på an Vi förändring eller: at exempelvis 2 > | doktorer; höll "fast vid” falska" an- taganden om. :negrernas fysiölogis- kä' kåraktäristika:. Att de” häde:en speciell” från lukt,' tjockare skallar, störré "penis ' etc;'. Han konstaterar. att negrerna själva troåde på des: sa antaganden. "upplysningen ' om att. det i deras dal, bi moralisk; katha; tiska: och". finansiella” : verkningar rikansk, : "De. gynnades berättar "om - en erfarenhet” som ung professor i Stockholm då han hade till uppgift att examinera un- ga juris studerande på deras kunz förhållanden. "På den tiden: bodde derna i våningar om endast ett rum och kök eller -mindre, ”Jag ken-de trodde vara genomsnitts- storleken på- bostäder. Tills. de kommit underfund om mitt intres- se för. denna tentamensfråga och kontrollerat med : statistiken : bru- kade deras gissningar variera mel- Jan fyra och fem rum och kök”. . av rati värderingar på det lägre planet i ger upphov till stereotypa eller popu- lära teorier, vilka består av kom- plex 'av antaganden som förvrängts för att passa "de värderingar: på detta plan som de tjänar att dölja och rationalisera” I rasfrågor är inte ras i.sig själv socialt viktigt.) om ras; uttryckt i de stereotypa och allmänt avfattade idéerna som). är viktiga sociala realiteter: : Myrdal talar 'om den amerikans- |. ka' kommunistskräcken "under Mc Carthy-eran. "Kommunisterna rep- resenterar enligt-allmän mening en Jet om z2igenarnas "opålitlighet,' neg- darnas' girieb' i "och andra dumhe> :kså- att göra med det. som Myiu i kallar op; ortuhis- : Hån:tar några: exempel från de amerikanska, sydstatsbornas: förhål- lande" till negrerna,. Han : har: upp- d bersönligen gillar" diskrimine”, "Man's sa ätt allmänna opinionen var Han har också obser- relativt - » bildade” vita, en grupp': medicine Han" berättar ' vidare , att många Bildade i Amerika chockerades' äv land fanns" stora enklaver av' fat: |-;- tiga och kulturellt. utarmade män" | pr niskor. DE hade för. sig. att i. USA kunde fattigdom, av. dessa mått inte existera. Detta . blev; "skriver Myr- n till en intellektuell och Iy'& ; (rening) som i | tog sig: uttryck i" och delvis or- sakades av en lavin; av statistiska studier, böcker och "artiklar; kon- ferenser 'och' tal.,Det . fick presi-|:,- dent Johnson” att år. 1964 förklara kriget. mot "fattigdomen: Den 'mo- | raliska/ upprustningen ; har "sedan blivit. uppdämd -av Vietnamkrigets -f och råsupploppens moraliska, - po- yrdal konstaterar att: de väl : beställdas förmåga ' att lyck- ligt leva "vidare,- obekyrgrade om den stora fattigdom som. finns om- kring dem, inte är speciellt åme- "motvilja mot: att riktigt uppfatta de fattigas Jevnadsvillkor är ett vänligt drag i det. västerländska samhället”. Han skaper :om sociala 'o, ekonomiska | hälften av svenska familjer i stä-|' brukade ' fråga mina 'studenter. vil- |. av . aktuell omstörtning av det konsti-|nummerl tä därför” i den odbachétens hamn, lär" oös” "känna . 05s själva, våra förutsättningar och vår miljö-och, utifrån "denna, kän- a Det ntellektuella":r : FEnligt'3] r t t S IS både ”andrä' och ”svårt; att. begripa , i: glashus," Många ord hån använder s ed" lika. täckande svenska, Om den fåkunnige är äl re, till et; lexikon; "blir dock" läs- ningen både nöjsam och nytt Den enä såder.. — Jag blir mer' och ner övertygad « om att. min man gif- te 'sig med' mej! för" : Den ” andra | svarade: > =' Då! du” åtminstone tillfredsställelsen att veta, att han inte är så dum som han ser ut; on Det är. männsikornas antaganden ung pr Dom här klämmer bara i tån och stramar lite :över- vristen och över hälen = nu-tror jag vi änt- ligen håller på. att närma 053 mitt. ka mina tankar. och motiv. Var|av atz va midt liv som det gamla trädet? ledning : f en' . människas "innersta väsen fällen : till ckärlekens gi till mitt arbete och gav mig.en|skall” hjälpa. mig att'verkligen | om jag bara ger akt på dem och påminnelse att verkligen. rannsa- | vara. den. -som rb8 vill ' ge. skon utför dem, ngar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.