” ÅkouecmatJan EE (ES "UC TAHOLMS" TIDNING” IEEE ERE AAA Plötsligt gick Socialdeinpkratiske” > riksdags-| mannen. och 'Metallekonomen Hans Hagnelr igen. Han är arg” på regeringen H allmänhet och. industriminis- ter Krister” Widkman' i synner- het, Det! är' som bekant "inte ails första”; ngen, fhr' Hagnell liskrnar till inte heller, att han gör det på ett" så PRsvärdigt . sätt 'som - möjligt." Han” låter alla veta att för en rättskaffens man. som -Hagnell duger inga politiska ”halvmesyrer” "— han tar sin - Mats ur: skolan, Den här gånger "meddelar man detta 1: brev till Wickman och, stats- sekreterare Sven Göran Olhedé. : Anledningen till den hagnels- ka; "förtrytelsen är propositionen om samordning: av de ståtliga bolagen. "Han har visserligen godkänt förslaget tidigare - men nu har han kommit - undenfund med: att. "regeringen ”Inte tar steget fullt ut”. Hagnert menar SÅVÄL " PRISSKILLNADEN A mellan olika orter. som skill naderna ' mellan olika butiker är 'svåra satt acceptera, konsta- . terar Bo Präntare i en ledare 'i tidningen Vi med :anled-|' ning av” dé: högst. anmärknings- värda resultat pris och: kartetl- nämnden: kommit - fram > till fli sitt undersökning av. handeln med . » färg-tv-apparaten, > a Han |: fortsätter: : | OR "Inte ba ra ov. Konsumenterna utan, rimligen obkså handeln, får en" : allvarlig : tankeställare f 1]: spk:s undersökning, när den :vi- sat att kooperationeni kan” sälja Lumas tv-apparater både ' till del: lägsta: priserna av alla och - till Som” är, desammar 0 butik" eller” synpunk Viktigt. att” e sikt sådan. Som, Spkx s tigare, aft. den "led +; upprensning i branschens prisdjungel;" "Därför är det! ock- så: : värdefullt” att: menträd : och ". varudeldla nämnden: arbetar. vidar Å konsumenter : bör . vh samt följa resultater ären" ska: såtsa” så mycke a ar' på färgstv; och män; "det 'under: nas konomi ka 'uppoffrin ar. UTLÄNNINGAR sat "antal. företag förfogar na! resurser för en "förstklassig i » troduktion av utlän K arbets: kraft, skriver: B a (mm). see or Det Frdär ör 8 framhåller man, att” statliga. kommunala och 'andra : organ - mobiliseras och samordnas; om man inom. : verkstadsindustrin skal kunna fönverkliga de öns | kaämål. som "riktlinjerna ger. tryck för, = > Det är ofrånkom » att be skeden.” om "hur. uti ningarna skall introduceras 'i: arbetslivet och inordnas i samhället "inte blir" mycket mer än allmänna i, riktlinjer; Vad som ' är möjligt och." lämpligt i det-vena fallet kan :vara: oöverkomligt | och svårt i .de&t andra. Atmosfären och attitydeina 1 'det personli: ga umgänget ute på arbetsplat- serna "skiftar. och andan-på en |! arbetsplats .kan inte gärna. reg- leras med. centrala: "instruktio- ner, Det. gemensamma” uttalari- det från "de sationerna, -metallbranschen om hur introduktionen :lämpli- gen. skäll ”äke har” emellertid understrukit. hur angeläget. det är att kontakterna: underlättas och "att "man ' gemensamt > tar) vara på alla de möjligheter | som finns, i"det avseendet. BRIST. PÅ HANDLINGSKRAFT : Regeringen visar -tvehågsen- het och brist på handlingskraft när «det gäller den reglonala ut: SJ:s taxepolitik är. ett--exem- pel på missriktat tänkande.-Det statliga SJ skal vara nog: så företagsekonomiskt + och: - ned- läggningsvänligt. > Men: förstatli- gades inte järnvägarna” bl & just med motiveringen, att. den ' en- skilda . företagsamheten. "inte skulle kunha klara” en tillfreds: [: ställande "service "till. alla delar Jika mydket som en vecka med"'mat och husrum | på Mallorca, då är. det -Inte- att |. undra på att. resandeströmmen |: han slagit tilll. båda ”huvudorgani- |, FT Ma Imö—östersund I: han bara : 'med det. fula. steget. att : etats- bolagen . och, .effärsverkan:-så- som SJ,' Posten, Tele ete skall ” samlas i en "företagsgrupp - och "sortera . under, ett. särskilt, de- partement. "Wickman .vill . med sitt förslag .stanna. vid att sam- der ett. förvaltningsbolag. ”En - näringspolitik ' eter -1800-tals former”, ryfer - ”Hagnell . och ; fagsdglegationen:: som den. stat- Nga, utredningen . 'om dessa; : frå- gor, kallar. sig. :Han «anser. sig honom jä vom här längt. vr nah «Krister Sie tilltagna. med ti Vv. f.lokaliserings.| heten; vatt! för- , slagkraftig brivatföretagen”, inödning Smyå pojkar Kläke upp. en klässkamråt.' De :slög.” honom” så svårt ”att'-han:' blev: tvungen” ätt LWppsöka sjukhus. När hän till Kanske var det så: j - Inställning till? dem trots dem, När 'man olan kom dessa ning: och de' andra äÄnger "betydde mycket föl käraktärsdanthgen” ö riga elever. ett ljus, som "lyst .fden "uppriktiga ånger de visade] - Vår Frälsare, är: reda att” för-) 0828 upp trots vär Svaghet ” och Oss att vi ängrar. bss och ber om i norröver inte blir tillräcklig. .ordna'. de statliga bolagen un: all "ämnar . högaktningåfullt. Föré | öch ekonomiskt i ätliga, . bolngsärift oc - "för s0- 1; frågades: om "deras' nånn, " vägra- | i ojalitéten med: Vännerna dels för. våra felsteg. Men det krävs av! ” Under högsommarens semester-" veckor när fritidssökande stads- bör ligger - på. badstränder och stas mte i naturen har borden inte "fullt så” fridfullt.” Han det kan inte mer. "visans mänga "fri-. sidstorpare” utbrista: : --"AbA. ja-ja, ähä, jaja > ti jag är torpare, jag ; och har:det så bra! Jag ligger på soffan "sr Och eå ekall det va.. SEE på pannan, mor, ..« tt. på pannan, mor, : ' Under” juli växer det som bäst - i naturen, Det. gäller bl, a. "iv vetet, I : kornet,'. rågen : havren wute på sina" fält, > - (rapsen som ' fram” på som-- marer: får sin bruna, färg, + > : sockenbetorna som gallras - under: "heta: juiå ”månad, . LO potatisen, den. "färska. som . | börjar tas upp på” allvar." oc:or — I sommar . kan eden skarp- ögde semesterhilisten se. hur man jondar söker få fram och fordrar. vas. sö Det. är, e «| Jondar = ger, årét,, Rekördåret 1968. gav bl ar .|857,000 ton: tvete,: 184, 000 ton värvete,.- 205.000 on . höstråg, 1.730.000 "ton." k 1.500.000 ton 4 rrodukier: - | för: art sätta fast frimärket har - potatishakgrund - Bless sn IFritidstorparens: 'sofflockssuck | > gäller inte för riktiga bonden” ”Fritidstorparen” har. sina sköna semesterdagar ' under somma- ren. Arbetsammare är det för den ' riktiga lantbrukaren. som -'ger>oss vårt dagliga bröd, Av summan -20.000 miljoner kronor: . Som vi äter upp. varje "är: får bonden "som producerar råvaror- - na för sina. omkostnader och sitt arbete endast. behålla - 5.000 . sa YT . smiljoner, a ligt allsidig produkt... Den kb” avsötningsmedel, ingår Yr don. kemiska. in Klistret - vi Papp » ANU som odlas: kan: vi natur: lligtvis inte- äta wupp:' Huvuddelen av «säden ” vi. skördar -tlir foder åt? vård "kor; grisar; "höns, - häs- tar.” En v del ”porterar vi :eller ”Det finns -inte något . hälso- .sammare och, solidare yrke" än Idansösens”, » påstår balettmästare fAnne Petenika, "mamman till Ham- [burga "TV-balett.. Och de åtta ba-j settöserna.. med” förbundsrepubli- ' | ken . Tysklands berömdaste TV- .bén. bekräftat det, De har visser- Ngen - beundrare i. många - euro: peiska nder, I men knappast nä gon. tid över. till. bjudningar och bavbesök.. Ty -före. varje. TV-upp- trädande tränas det hårt och den som - scver. för -litet förlorar. kon- ditionen.. , Balettöserna är - inte längre ”lätta att få”, -De väntar inte ”hetler ” mer på miljonären som gifter sig med dem på fläc- PS H vi. passa pri 20:e svensk '— behövs -för skaffa” fram "vän "föda, De u tar sillsammans' 372 miljoner” ar: | betstinimar " ber t år: Värdet . av vad de producerar- per "timme är cirka 16:25; . i > Dechar: hand om bheact sot | :820:000- kor som" ger Oss 3.000 "miljoner: liter -.mjölk, . 66. mil fer -kild "smör, 65 miljoner |: : kilo” ost” samt en massa "mitjo- ner kilo nötkött. [0] 3.342:000 Grisar ” som” slaktas länen, De Nesta” grisa nämligså iK kens: gröda”. lorier endast tillb: säger" Valter Ads I ken. De föredrar en' ung. make mega förståelse för sitt yrke. Hamburgs TV-dansöser har alla | ringen är; fe Växten "förekommer i Backar, -sensen efter smak, förslagsvis 8&— Av Albert NE Nordiska Museet och Lunds universitets folklivsarkiv. på 1940-talet" sände. ut en' frågelista till alla medarbetare i vårt land för att utröna hur vårt folk brukat krydda brännvin i gamla dagar, "visade det sig att det kom in ett "stort material ifrån hela landet, -. > Frågelistan hade. utarbetats av mig på förslag av professor C W von Sydow i Lund, och när sva- ren hade kommit in från hela lan- det sände man dem . till mig för bearbetning. Materialet var av stort intresse, Det visade sig att: den svenska "allmogen hade en bety- Sandklöf i vin. Och. därefter lagras den fära 9 diga' : drycken,. Personligen ' serve= rar jag inte något hemmakryddat brännvin förrän det lagrats minst fem år. Hav tålamod! Det är nyt- tigt både för smaken och. karaktäs ren att lagra sina brännvinssorter. Anledningen + till ja man ska h blominör : är den, ätt Ia och färgämnet ska ”aktas. Råkar man klämma blomman, fastnar färgäm-= net” på fingrarrna,.'och "det. är iu inte meningen.” mena : Någon” gång vid medeltidens slut dande kunskap om ska väx- ter, och att samma allmoge « hade lärt sig att utnyttja många örter och andra. växter för att krydda sitt brännvin. Uppgifterna skiftade. Det fanns meddelare som nästan enbart berättade om hur man skul- skulle få en förädlad smak, det fanns andra som enbart intressera- de sig för den medicinska verkan bereda ett med: välgörande örter kryddat brännvin, och det fanns meddelare>som synbarligen trodde att' det viktigaste var att bränn- kryddningen, 'd v s att det smakade så, : att, vederbörande höll på 'att]' tappa andan, En skånsk 'meddela- re berättade att han en gång fått en sup. som var så stark ”att allt skinnet i näsan gick av” — men det var egentligen inte dessa ex- klusiva avarter som hade det störs- ta intresset, > NYA Ett närmare studium. = av de. in- de att många av meddelarna hade | .sökt , åstadkomma = ett : förädlat! ”brännvin,; Man hade eftersträvat att få fram en förbättrad, förfinad smak på den i sig själv råa bränn- . vinsdrycken, och "man. hade-' glatt sig 'åt' att också färgen : på det ”kryddade ' brännviriet” blev' vacker. -Ochvså "visade det att "många av .meddelarna - ansågo : att+ flerårig lagring av det kryddade brännvi- 1e "få ett gott brännvin. Danskar, och: norrmän sälja -aldrig+ 7 ett så: > färskt 'v och” rått: . brännvin som :det i man köper; i Sverige. och. Finländ. "Den som vill! uppnå ett gott "resultat av ”kryddningen” ska ha tålamöd;' lagra "det ' "kryddade innan det användes: Då är man aktz bam om; "dropparna, då användas dé utan” att det. blir överdrifter.” Logr tig,. både för araktären.: vinet och juli -blommar 'en: av:, de intressan- taste örterna. i de svenska hagarna, Johanne: rien, . . Hypericum ” a på somliga orter. mansblod;. vilket «beror. på: dess krydd-'. och. färg: -ämne;. som” här ska särskilt om" talas, Växten.är lätt att känna igen: blomman ”har' fem la" kronblad, talrika : ståndare; ' något förenade nédtill. I tre stammär,, H quadrang- ulum. har, som framgår- av. namnet, fyrkantig stjälk; -den. har, trubbiga .joderflikar. H perforatum har två- rfli- på ängar, :i ovårdade' dikeronter etc och blommar just under senare hälften ' a Växten skördas ge- saom att skära av stjälken "utan att röra blommorna; är man kommer hem” klipper ” man ” av” blommorna och låter dem falla i en -glasburk. Där fyller man sedan burken med|' renat - brännvin, - täcker över. -med] lock eller platta och låter det stå i mörkt rum i tre dygn, Det visar sig då att de gula bl ha le behandla brännvinet för att det man trodde sig'erhålla genom" att vinet blev riktigt ”starkt”- genom | un komna svaren på frågelistan visa- |: net. vär nödvändig; om man skul! I : Detta med ;lägringen »är » viktigt. Is + Just nu, under; aridi häl ften av|.Iu ga namn i vårt land;' den ; kallas ! gav .brännvin.: röd färg.” Det för« anledde till 'en. legend; När Johan= nes Döparen ; halshöggs, uppväxte en ört, där döparens blod flöt, Det var Johannesörten, När man” häl- ler” brännvin på den” gula" blom= man, utlösés litet åv'döparens blod ur blområän, öck "de! fromma klos= terbröderna' Yrodde' därför 'att så- dant brännvin” var nyttigt mot alla sjukdomar, "och att det därjämte skyddade. Möt "allehanda" onda an- slag” av. "djävulen öch hans anhang, Jag äger”. en” dansk” flaska med en besaettelse o og förgörelse”, Kummin; Caärunt ”Carvl” bör vara mogen” att, skördä'” vid” denna” tid på; sommaren, Nä färg, är rätta tidén alt” "skörda, He- Ja" växten skäres, av" och torkas några 'dagar 1 "skugga, ” Fröna av= skiljäs” sedan "med lätthet," lägges I étt' kärl, Mdär; man: "häller. renat brännvin över.” ”Alldenstund fröna fyllt till frön, och" .sedärf fylla” kärlet till brädden imed"brännvin: Kärlet bör stå framme så valt” man kan kom= | en” essens: med Sedari> essens eller. ett. par. måna av, .den "och brännylnet;'i åtminstone” fem. år, SOM jäts. som. n.brännvinskrydda ska vi hålla oss till "Myricä' galé, Vid denria' tid våren; när; bladen: a slagit. ; och ha :NHusgrön färg: Vid högsom= martid ba bladen mörknrat; men öm . man'kans hitta": ljusgröna; blad” i växtens toppar; k dessa'-blad; .M över. Kärlet måste: stå-vältillslutet i: fem 'dagar;' varefter. man; häller äv. 'brännvinet;; som därefter : bör stå .orört. en . månads tid. Därefter kan den sålunda' erhållna essensen nyttjas som .krännvinskrydda, Men både smak . och 'doft' ha: én styrka, söm gör att man får' krydda med försiktighet. ' Fröva själv, men ” ta inte för mycket; Gör man det, före stör: man det "goda" intrycket; man . får då tillsätta "mera brännvin: till I smaken är tillfredsställande. : OM > Det skulle föra alltför långt att här. ta” med "alla växter som med fördel kunna ' nyttjas” som bränn= vinskrydda; Men jag vill gärna fäs= ett vackert rött färg- och krydd- ämne, som ger essensen en djup röd färg 'och en. angenäm krydd- smak. Men : tro inte att detta är hela proceducen! Nej, när man har silat innehållet :1i glasburken , och kastat bort blommorna, måste den erhållna essensen stå i mörkt rum tills: alla fasta partiklar ha sjun- kit till. botten och det dröjer åt- minstone en månad. Därefter. tille säter man renat brännvin till es- 12 procent ossens till. renat bränn- Ni har ju ingen mimnmer- genomgätt klastisk - balettutbild- plåt ' bak: på” bilen,' människa. ning. Dessutom skall de ha fått undervisning 1. sång. och skäde spelarkonst och naturligtvis - ärla bakplåt. förutsättning bra figur, trevligt ansikta och långa och smala ben. Här ska bli andra bullar av. : — Hur ska det bli bullar ut- - fav 1800-talet ka på att praks ta tiskt taget alla äldre” recept ' böra tagas "cum 'grano ' salis. "Den bes römda ': hushållsbok," som. på 1730= - talet skrevs ' av "prosten" Reinerus ler bl a även ett antal recept 'på kryddat ' brännvin. -Och”"'den'; i brännvinsbränningens '". konst” - väl förfarne Swen Brisman, som” 1813 gav ut en Lärobok i: brännerihan= teringen; har” även" han flera jre= cept på kryddat brännvin. Och så naturligtvis : den + berömda Cajsar Warg inte att förglömma. : . "Om dessa och: flera andra - fattare " från” 1700-talet" och ' början konstateras, att de alla rekommen= dera ett sötat brännvin: Dessutom rekommenderar de alla en så stark kryddning att läsaren känner hur han storknar redan :vid. läsningen, - Eller >vad -ska man tro ”om ett brännvin'som kryddats med följan= de: mejram 50 gram, "salvia 40 gram, rosmarin : 78” gram, nejlikor 40 ' gram, pomeransskal 25 gram, timjan 50 .-gram, - lavendelblomma 145 gram, kanel 50 gram; citron= skal 25 grum, "angelika 40 gram och ambra '1 gram, Allt detta till 2 kannor, 'e:a 5 liter brännvin! — (Viktsatserna här har jag omräknat från originalets lod). Det blir över ett halvt: kg kryddor till fem "liter . brännvin. Även' om inte" alla' äldre recept ' för : brännvinskryddning ha samma ' orimliga” mängder krydda, AR (Forts på. sid: ?7. rst -och främst , '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.