ET: : Lördagen ” "den 2 a IgUus so rg p OK . När "höstterminen om några veckor; börjar vid. våra "skolor, - kommer mer 'än 110.000 "stude=- rande att söka sig till universitet ' Den högre utbildningens Behov tidigt” bör "förberedelser ”vidtagat 4. för åstadkommandet av ytterligad '- och högskolor. Tillströmningen till” de, högre utbildni: 1 . har ökat snabbt under senare år,' och ökningen har varit' betydligt " snabbare än. statsmakterna räk=- nat med i sina prognoser. År 1965 ; utgick riksdagen i sitt beslut om” den högre ' utbildningen” från att” det i början av 1970-talet skulle” finnas ' 87.000 studenter + vid -de” högre skolorna, och dimensionet ! ringen har rimligen anpassats ef- ter detta, Det är väl: i och för: Partiledare” i mitten sig inte. något fel att prognoser- : na sålunda har överträffats, men , det är uppenbart att det är för- enat :med svårigheter: att! ordnä” undervisning för ett elevantal, som” med kanske mer än 25.000 över- stiger det förväntade antalet, - Åtgärder måste vidtagas i syf-, 7. Den "uppgiften har. kommit. fram liseringsdebatten; - Arv «et En decentralisering av av v den hi re utbildningen bör sålunda i inne> - bära "både att .studierna- blir ef=.. fektivare och att näringslivet i Sj regioner som får ' nya läroanstal. i ter stimuleras. - ” Centerledaren''. "Gunnar Hed lund. fick, förra. året. ”folkpartile daren Sven Wedéns,: "erbjudande”. att. bli. Partiledare för ett nytt mittenparti, ; om de båda partiern; och bekräftats först :nu, Betydligt - te att universi gani-/ sationen till det ökade och ökan- I 3 väl gjorts men det är inte till> räckligt.> Universiteten har -vukit' avsevärt, Starka skäl talar för att | en dämpning av tillväxten före> tas, Mastodantuniversitet måste”, i undvikas, 1968 "års .! utbildningsutrednin ng. framhåller i sin debattpromemoria : Mål för högre. -utbildning::”Den ; mycket stora enheten kan också” ge individen en känsla av 'främ lingskap — bortsett från de direk5':- ta sociala koritakterna' — i det att han upplever sig ingå i ett stort, : av honom själv opåverkbart, me- , kaniskt fungerande system”. Från , " centerhåll."har framförts varnin= - gar vid upprepade tillfällen för e hade ' värit,' om. den: offentliggjorts med ' det samma."D. intr u'tackade;hr. Hedlund nej till” det: "föreslagna partiledarskapet; och lika" gott, var det. Han visster nämligen att häng eget parti: inte pärtiet heller. : Sedan dess: har;' sammanslågningstanken ytterligåre, även om ; tanken. p mittensamverkan naturligtvis . ie ver vidare. förre :folkpartiledaren "&. Ohlin; Denne hävdar; att folkpat tio nu bör slå in på. en. mera"! " fortsatt universit "En vis; ”evlänkning av student-:" - strömmen förekomier ".dock till:- de universitetsfilialer,. som håller , på att byggas ut. Detta sker i. . enlighet med riksdagsbeslut aviår.. : 1965. ' När frågan ' behandlades" i riksdagen; underströk ' centerpar- ation, kunna hävda let 1970, Så långt” som till | tan- ken. .på personlig come back på [ vädela « Svep. fram” "En. skald skrev "för: några: är sedan i > en” dikt. om Jorden: som människornas. hem., Dåt. var. för- resten "rätt "längesen, Det” var innan det, - andra rldskrigets 19e : Or kris: ar, alt ' tror tiet. vikten av: att: under . vid filiälerna' kom-att stå - "kvalitativt Hög nivå, Annars öres - ligger: risk för att den betraktas "som en sekundaundervisring,. som ti "Centern framhöll också att : trebetygsundervisning' bordé - för- | - läggas Hill filialerna! Riksdagen var ö åt. krävde” ; vidare; att : rande skulle: få. fr r ; ter att. bedriva forskni i Det var: sålunda angela än " Halerna, varigenom "5 att: minska "tillströmningen ' till moderuniversiteten bör underlät " Tas, son : Det: äcker dock inte” att dit "till de:nuvarande filialerna då det gäller; satt lätta, på-trycket. vid de . stora universiteten, Ytterligare | fil Jialer "bör komma till stånd. Dess- "Utom är” det angeläget 'med'sna- -ra åtgärder I syfte att skapa flera universitet; Ett sjätte universitet är ett; gammalt centerkrav! Sam: HR. HÄGNELLS "AVHOPP' Arbetarbladet. (st tyc: Iker def är beklagligt. att herr Hagnell lämnar” skutan. ”Tid- ningen anser. att han genom" sin : idérikedom: behövs inom + utréd: Hagnelt inter vill- vara. med - om det” fortsatta 'arbetét.' Han” ty ker att 'det” är meningslöst" a . hålla" på 2att' skriva' promeniorior | «På den punkten: får han not bristande mål och svag 'ak-|" tivitet i” ståtlig ' företagsamhet hade man väntat att även den- na del av 'arbetet skulle tilltala honom. Han . hade nog gjort större - dytta" inom än" utanför utredningen. Och denna hade också . behövt ha fortsatt till gång till hans påhittighet och pådrivande kraft. Att han inte kan räkna på att "ograverat få igenom" sina -idéer och- förslag är. bara-vad som alltid måste förekomma i en demokrati, där olika åsikten. finnes och. skilda hänsyn ' måste” tas, Hagnells avhopp är desta mer. förvånande som det sker vid. en tidpunkt: då Krister Wickman och regeringen är ak- tivare än någonsin för att främ- ja, : wtvidga och aktivisera den statliga . "företagsamheten. och näringspolitiken, ” Handelstiäningen: tip) undrar ör oc Tiksdagsman Hagnell föredrar att avgå från utredningen under högljudda protester. 1 ställer för - att sitta | tikongress. 18) som framställdes: Deras. genomför T fö "tetens, munkavle. Dej" är t dormigz med: tanke: på at nät; Skal, väl a ståfsminister" Er. sändå.' ; vara” fallet misstänker vi att: många. dem som” Vivrigast applåderade honom på partikongressen. a ” då tycker att: han rusat åsta inte-: så" vlitetg:s oöverlagt.: Hagnellska . bomben. ka! honom som : politiker mer geringen;. Men -;knaHen,'.d briserad,' ekade:;:starkt . i: hög- sömmarhedtang: politiska. stiltje. Och ; sånt har sitt PR-värde, . av nya bekyrnimér: Ett parti öd Ar senna nn hållare. med senapsgas, som, vid och gas som på tualiserats är för övrigt inté” enda ' -mininet: från kriget: som utövar: ett latent. hot” mot fiske 's Utmed "norska kuster. ligger: exempelvis: flera krigsfartyg, med: tiotusentals ton brännolja i tankarna,” TillekH- nad från. gasbehållarna tar det betydligt. längre tid . innan. ,des- sa tankar och fartygsskrov. rTos- tar sönder men förr. eller. sena-[. «re kommer även det ”ögonblic |; vore oförsvarligt. att ket. De passivt invänta den tidpunkten, Dessa oljetankar torde det vara tekniskt "möjligt att' tömma pål. ety betryggande sätt. — även ' om "det kostar .en: del; I fråga | om .de .mer eller, mindre, ,sön- . derrostade” gäsbehällarna- r..det mer: tveksamt, om man överhu- » Vudtagef' kan.” eliminera” faran. Under alla omständigheter bör krigsminnen' av, detta slag]: "inventeras så "att man är med- veten: om "var" de: latenta "hoten finns" och vidtar ' skyddsåtgärder därefter, ; höst bland. an-|a Tsystrars- "avlagda kläd hjältegestalter;? dessa. människor, som” hade den” stora. troheten. — också” hetens- krona och- vilkas namn lyser” i. Livets Bok: ; svar jorden". trogna — där- för att -de. hade: sitt hem. i Him- N verklighetssinnet springer fram? Nu riktar texten u all eles trogen I det mins- - Äger Gud ditt hjärta kan vär lärt. att stac knappt: 80 åå i nen är redan ett faktum, Fn u . veckling” som' den svenske” art , Terikaptenen Wilhelm Teodor Un=' "get drömde, om: när han väga omkring Sy törkt och mycket varm väder. J | ”laurang och talade om: hur: långt der var till Essingen” och o 'om Garry med krulligt, Tjust hår, köttig "smala läppar, fet hy... öd TT "upptäckte. han norrmannen; såg ho .nom i ögonen en stund joch tittade sen hastigt bort. Hpl MG Men ett litet tag kän jag väl..." I Vi träffades i Norge, "förklara; norrmannen, Under kriget. i ” "= Ja, "det var'en tid sen, sa den fete, Det” har blåst" många vinder sen dess; Och nu är det grönt "och vackert.” Vad' tycker” du om Sveri- | det. .small .och ropade; lå digt spän N -" Vic tänkte -fara.-till Roslagen, tog svensken, vid. Jag har en. röd liten stuga. me n. björk framför. Raoul "och jaj :ha det, skönt. +t'Den' fete hällde i sig groggen och "sköt. -tillbaka'; stolen..: Det :verkade som om han inte hade hört det där 'med stugan. Han” fimpade cigarret- "ten och reste, sig / och. räckte fram handen till, Borimannen, : H Ja, nu, måste jag kila, Det var "roligt. att. prata. Sa - När. ban . - gått: några. steg "slog "norrmannen handflatan i i bordet så Me inte betala för. dig? - : Den fete snodde runt 'och strut- tade tillbaka. Han tog fram plån- boken ; och räckte” nörrmannen en femma. i, NM i Vill du vara bussig och ord> na biffen, sa "han; Det här räcker och blir ö över. Norrmannen tog. sedeln, strök eld "en tändsticka och tuttade på. Femman brann bra, Den fete, .| såg på honom men sa ingenting. ' Ds Så här brände 'du gården min, sa 'norrmannen."'Och ' flickan, Du kanske hade”lite berisin 'och du an- vände väl fler tändstickor: Men stort sett brann det'så här. Och du fick bra betalt, lille affärsman, Jo, jag "tycker 'om : Sverige, :men jag hatar dig; Och ru ska du gå ; Den fete bara” a lydde > -för cirka 80 är, sedan, 1892, bil- s Co. Och'än-' - och periment kring sekelskiftet ett näs- tan”, bortglömt " kapitel Och - ändå de N ! verkeripjäser:" mal vuppfinhing nom: århundraden; . bättrats' råed”på”l Ketvapnet i skym kyrkan. nu "ligger den omgivande landsbygden, / Men: det var inte” bara ' skott "vidden som var av betydelse. Även träffsäkerheten spelade en stor roll, Sedan: långt tillbaka hade raketer- tation mellan dagens. rakeirömper på Cape Kennedir och den. nppskjut; or. Unge provsköt: från. Jabriksgården på ' Östermalm pio ärarbetena inom mv raketforskningsområdet Stockholm " våra :fyrverkeripjäser, 1 "mitten på 1800-talet började man experimen= tera med en annan metod. Ame- rikanen William Hale försökte med ve räffling : som satte "raketen i ro- "precis 'som. man tidigare |s gjord med .gevärskulor,: Det stod la , I seri gen a ges: fafitorped” vid' Mårs c s fabs "Triker i Stockholm, Unge. och trots 'att oe hade: mycket: lite tid. över för "att göra PR. för sin na styrts av en ”fena”'— 'som. hos | uppfinning dröjde det: inte: långe förrän intresserade från olika håll 2020-talet - Berlin. :byggde drivsyste nge? och Nobel troduee) &. rorälc - js ”karnignkola”, : Bor - var laddad med mnade sin ne "som, "finansiär konstruerade "han rjinstone: en” gång i Nobels: men resultaten » var: detta: ämne ”Jivligt: "under - Uhges raketexperiment.' Det ä är "också troc namitkanon'”. rr övertygade he nom om raketvapnets framtid, " < En Taket. behöver. inte hä så stor fart' när den'lämnar avfyrhinigs- punkten :—' den" kan "accelerera uri- der färden mot målet :— medan! en kanonprojektil” måste "ha' sin”störs-' HM se - FÖRSTA PROVSKOTTET. Det var det: 'som övertygade Un- ge .om att han -vår på rätt. väg och att .raketvapnet skulle kunna helt överträfta de vanliga artilleri pjäserna. Det första problemet som måste lösas var ett drivmedel som gav raketen. större räckvidd - än långdistansxanonerna. Mars . Co:s resurser kombinérade med Nobels experter lyckades få fram detta drivmedel och "enligt Unges egna anteckningar sköts första provskot- tet' med en ,'s: k ”lufttorped” den 18 ; september 1893. Den avsköts från bolagets tomt' på Ö 18. Endast. genom att talet' resor har en'bel SE "66 procent” av "platserna" på "hår ”tarna” kännat håll söker Amerika! > avslutat” én” ”Tattyg gered' I linkörningen! av en” ny; pool, : 1; hittkuddelärkostlrafiken över som kon: Be "goda vinster: på sikt” men: somm: nu drar” pengar. ka- Amerikalinien . är i men att man sätsar. fö Nobel: för brojeklet" och "med: den= | "yo; ”kömmer. att. I Arnerikalipien jus 4 omstrukturering "av . I stället för= n vågat”för att vinna. "| Näturligtvis iktas-"uppn värksamhe- i ett sådänt Jäger på a avskrivs ”|lärtyget Atlantic, Saga "på långfidskontrå Cd. övrigt drivs fraktträfi dotterbolaget: Svenska Atlant Lis hnien; som. har. trader på Kanada I och" Stora :Sjöarna' —: de: som : ig vit. de. bästs överskotten. Te men också en guldtrafik / som. med idé just. "moderniserade -förtygen k visa förbättring redan'i i : MER BEKYMMER "I vis blir högre -än den förra . Under är värd. för ätt: komm nästa :vågtopp, som förhoppnings-|. omstruktureringen : har: man" sålt åtskilliga äldre fartygstonnage och moderniserat en. del fartyg, Ett år gjorde man realisationsvinster på drygt '41 miljoner men' hade sam- synnerhet , "Även: om; frakt-. och, kanske ; I -containertrafiken.- förhoppningar om. att Amerikali- nien är påsväg ur vågdalen" kom- mer 'i varje fall passagerarfarty=- gen och antagligen -också svävar- trafiken att. vålla bekymmer under tidigt fartygskontrakt på en betyd- ligt högre summa, = =" Eftersom flertalet fartyg "varit räknat och kostat mer än man vän- Hårt nedskrivna har :realisations- vinsterna ' blivit betydande under senare år, men anläggningstillgån- garnas sammanlagda värde har inte ökat, "vilket. då skulle betyda att avskrivningarna varit tillräckliga för" att trots investeringarna hålla värdet nere, Men eftersom en: del realisationsvinster ingår i den re- isad i och efi de .närmaste åren, Svävarprojektet har avancerat långsammare än be- tat sig. I början på april:i år -kun- de "man köra" igång 'ett trafikpro- gram med"en miljon passagerar- platser och 120.000 bilplatser. Och visst har man fått bokningar, men i, varje fall i år får man räkna med ” underskott.” "Därtill "kommer att mycket beror på hur. man lycé kas i starten, Gott väder ger goda han en tvättmaskin, s så "köpte han en: elektrisk mangel, så en diskma SL nu är jag överflödig. - mna ue ii det egna" kapitalet inte ökat, sna- rare minskat svagt; ken man dra den slutsatsen att tidigare vinster skin, och nu vill han skiljas. | för delats ut.-att >ltså det redovisade Iresutatet & är -bättré ä än det: verkliga... F premiärintryck' och ' dåligt" väder kan' ge inställda turer" med allt vad detta betyder, för det intryck man: gör ' på . sina presumtiva kun- .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.