"områden som nås av. Rädda Bar "nens "hjälpverksamhet, "Även I AV . .50-årsjubileum i maj beslöt Räd- "ka sätt. ;land finns det barn som behöver hjälp när sociala välfärds- och trygghetssystem är otillräck- ås [d "Det är inte bara. utvecklings- derna. och katastrofdrabbade vårt: "land :finns ' det bann med akuta. hjälpbehov, inte minst bland de. olika grupperna av han- dikappade och -utvecklingsstörda barn "och . ungdomar: Av 'de-18,4 miljoner kronor. som Rädda Bar- nen: "förra, året: betalade «ut, till olika Kjälpprojekt gällde 438.900 kronor hjälp till svenska barn: ; Inför 'högtidlighäilandet av sitt dä Barnen avsätta en miljon kro- nor: för : ett ändamål som korn mer svehska barn till godo. Ju bi leumsgåvarn skall användas "för barnpsykblogisk forskning avse- -eride förskoleåldern. med inrikt- Rädda Barnen Ba. I + även till: svenska ba la barnet och det sjuka barnet, Bland ' annat skall de psykiska följderna mndersökas. hos barn som . blivit utsatta för misshan- det eller olycksfall, och den psy- kiska situationen hos barn: som på. grund 'av : olika sjukdomar tvingas tillbringa långa tider på sjukhus, På detta sätt kommer forskningen att inriktas på ett område .som hittills: måste hbe- tecknas som försummat i. Sveri- ge. 4 . 4 Genom Rädda Barnens försorg har koloni- och lägervistelse kun- nat beredas barn och ungdomar med olika handikapp så/”att. de får hämta krafter inför en' lång, mörk vinter, Inrättandet av leko- tek . för. rådgivning och . hemlån av: pedagogiskt lekmaterial för utvecklingsbefrämjande . träning ning, både 'på det friska, norma- te Ett av huvudmotiven för ett - "utvidgat nordiskt . ekonomiskt "samarbete är att stärka de nor- diska länderna som en enhet från sduktions- och” handelspoli-' tiska " utgångspunkter, . fråm- öll centerpartiets andre v, ordf Ja Tah. c Ant i ett tal vid 40-årsjubileet med » Värmlands CUF-distrikt i St Kil På söndagen, = «c . SS '.. På lång sikt kommer ett närmare ” ekonomiskt samarbete att resulte- 'ra i.en internordisk arbetsfördel- : Ding inom : industriproduktionen och näringslivet i övrigt. Om det "nordiska :' ekonomiska : samarbet4t utvecklas "enligt ”'Nordekpvlanen, + kommér produktion= ' och 'varu- fråmställning att specialiseras och i ökad utsträckning förläggas till de länder i Norden; som har de bästa 'haturliga betingelserna inom varje '. produktionsområde. ” | .w.. "En viktig aspekt, som inte får . -förbises:i debatten, är att en så- -- dan specialisering medför risker för » +>. en-ytterligare koncentration av fö- - retag. och befolkning till vissa geo-1.: grafiska områden i vart och ett av : . de nordiska länderna, . > . « De nordiska staterna "med un- » dantag för Danmark är geografiskt relativt stora. men befolkningsgle- sa.” En ytterligare : koncentration kan därför medföra påtagliga nack- delar: "ur . social synpunkt, Dessa " problem måste tidigt uppmärksam- ” mas och-en plan. för en rimlig spridning ' av. företagsamhet ' och befolkning bör övervägas, — ” "Samordning och utbyggnad ay Talal. 3, - och art 4. knads- : politiken 'i de nordiska länderna i "syfte "att motverka - koncéntra- tionens nackdelar är därvid myc- » ket "angelägna, framhöll riksdags- : Nordisk arbetsfördelning : problem. NES a . . g Okinava o KT : ” återlämnas : . ot till Japan TOKYO (TT-euter) + os NN Det tycks som om USA har gått ' med på att överväga att återlämna Okinawa till Japan 1972 och inte stationera kärnvapen på ön, sade .. tjänstemän, i japanska utrikesde- partementet på "söndagen. . etta innebär en modifiering av uttalanden på lördagen, då det upps gavs att USA redan hade gått med på att lämna tillbaka ön. Uppgiften bestreds genast i Washington. =: >= Låssmed Jim Artur Andersson, 19 år, Kristinehamn, omkom då han på söndagen med sin bil körde mot ett vägräcke på riksväg .55 nära Simonss« - torp. En jämnårig kamrat till honom ger hjälp "Tk. av handikappade barn i hemmen är-en--annan av verksamhetsgre- narna i Rädda Barnens' hjälp. til. svenska barn... Kampen mot bruk av .'tobak och narkotika” bland barn och ungdom intar, också en viktig. plats i det svenska hjälp- programmet, liksom kampen mot barnolycksfall, .:, = Nar tot ör Olycksfallen :är mnumera. ”vår svåraste: barnsjukdom” - (profes- sor. Ragnar Berfenstam).: Vart tionde barn drabbas" årligen ge- nom " nägon olycka så svårt att skadan "måste, behandlas av läka- re » Många barn invalidiseras el ler dödas. genom 'otyckshändelser, Bortsatt . från det lidande, som därmed drabbar; barneri: och de- ras ' ånhöriga; "skadas: även ;'sam- hället : genom - barnolyckorna.: : Under ; förra året fick" genom Rädda . Barnens : ”individuetla ”en- gångshjälp” 573 barn. hjälp med t sex hemmutrustning, "kläder: och bidrag till studier i fall'där' van: lig ”soctalhjälp visat sig ötillräck- lig. ; .Behovsprövningen. > sker: samarbete -'m örda :/ sociala månadsskiftet :ge- di Barnens: Gå n- Betalningskortet > gäller Ksamhetörs bland ” svenska barn; — bland "anmat, barp> som annars inte får uppleva. ett ”som- > i Tisdagen den ' 5 augusti. 1969 . I dag: ULRIK 4 Solén går upp kl.”4.21 och ned 20.04. | IR : I morgon: SIX'TEN. Se Solen 'går upp kl. 4.23 och ned kl. 20.02. ka so FLIRT — Förstår 'du dej på flirt? "7 — Jag trodde att jag gjorde det, men det visade sej att jag blev. gift strax -efteråt,: .. «> "NYTT OM GARUNT SHOW - Det är roligt att svara i'tele- fon, när en arrangör” ringer upp och säger: ”Vilken bra show GARUNT hade, när" de var här! Och deras dansmusik” var top- man Antonsson, : : fick allvarliga skador, (Norrköping, - pen”. Kan vi få dom nästa" år P |-KAN NI SKILJA MELLAN CHAM- u är svampsäsongen inre och bereder tusentals ' människor tillfällen "= till '. spännande, nyttiga och intressanta' strövtåg i naturen och ljuvliga läckerheter vid, hem- komsten.: Är Ni inte ”svampmin- ded” redan förut, så kanske den här artikeln kan hjälpa Er att bli det”Den Berättar både om konsten att hitta svampställena och om hur man bör plocka och tillvarata des- sa märkliga 'små '”naturmaskiner” som av jord och vatten kan fram- bringa så starka 'och raffinerade smakämnen och dofter, 77:50 PY " Till höstens angenämaste syssel- sättningar hör att" plocka svamp och så förstås att äta den, men med ' den saken 'kan. man ju. hålla” på hela året, om man har: förstånd att ”samla i ladorna” under själva svampsäsongen. ” Ja, .. även annars, ty konserverad svanip kan man få köpa var som helstinu för tiden. > Men låt oss börja "med själva svampplockningen! Det är en allt populärare hobby, tjusig, "fysiskt - och psykiskt stimulerande; :intrés- sant, spännande — och' matnyttig! | : Ännu för 40 å 50 år sedan var in- tresset för svamp mycket 'ringa i vårt land, men under första 'världs- kriget, då det rådde livsmedelsbrist även i Sverige, började den”'ena tidningen efter den andra 'att ”ge- nom" kursi " ; Pp fotbasen löklik och försedd med. en fri kant, ”ring”' eller en skarp avsats eller säcklik ”strumpa”, me- dan hos champinjonen. allt. detta saknas. Flugsvampen har i friskt tillstånd en något klibbig hatt, me- dan den hos champinjonen inte är klibbig alls,' Hos" flugsvampen 'för- ändrar hatt och fot icke färg' vid beröring.” men” blir "hos champin- jonen efter" en stund gulfläckiga på tummade 'ställen. "Den kanske mest typiska skillnaden är. dock ' att flugsvampen luktar rå eller skämd ; | potatis mycket skarpt; medan cham- pinjonen däremot har "en enbart mild och angenäm lukt, något som för övrigt är typiskt: för alla: fina ochätliga svampar. rö > Varför vi uppehållit oss så länge just vid "jämförelsen : mellan" vit vilka ju dock "inte, hör till. dem, som brukar "sättas i toppklass ur kulinarisk : syrpunkt: men dock 'är goda, kan :> man finna överallt i skogarna 'och alldeles särskilt i "storskogen”. Musseroner finns ju även på våren och sommaren, men blåmusseroner, som hör. hösten till, är: allmän 1 skogar "och: lundar, på gamla 'sophögar etc och en likaså ätlig variant till der växer på feta ängsmarker: Röksvampen, som. ju är goda när de, är unga och fasta i- köttet, är tämligen allmänna ' på gräsbeväxta ' ställen, såväl -ute på fält som'i skogar "och lundar. Ett mera . originellt växtsätt har: Ox- tungsvampen.. Deriv växer uteslu- tande "på "levande ekstammar, för "det mesta"strax 'ovanför roten och ofta inne' i håligheter längst ned på flug: p och 'vit' ch injon är därför att förväxlingen mellan des- sa två så ofta vållar olyckor -—' alls deles i onödan! gyn HUR.SKA MAN HITTA; SVAMPSTÄLLENA?. ... hitta — men även några enkla för- handstips kan” nog ' nybörjare -ha nytta av. Kantarellerna, våra popu- läraste "svampar;” lyser : gula :litet varstans” både i' skog' och "bort 4 ken” , tällni: och ”. skriverier Pr för ”tillvarat det 'av dessa delikata produkter av Moder Jord, Vid detta laget har svenska folket redan i många år varit gans- ka" ”svampmedvetet”. Följden. är naturligtvis ' att skogarnas . svamp- bestånd blir" hårt" besk "och man! måste' vara ' både skickligare och, påpassligare än, förr om :man skall få något med av de dock allt- fämt ganska rika håvorna, : & FORE HER FRE ERE ' PINJON OCH FLUGSVAMP? .:; så Men är inté' risken! för” svamps förgiftnidg:stor?, Nej, inte.:om man . vidtar, de enkla och naturliga: för- siktighetsåtgärder som" är : brukliga. Först och främst skall man natur- ligtvis kunna" skilja mellan ätliga och giftiga svampar, men här man en svampkarta — och en sådan kan man få för billigt pris i vilken bokhandel..som helst — .ja, då är det inte svårt. En del svampar har den ovane trots ållt inte så Jätt att inera, men i t fall kan man ju avstå, De allra van- ligaste och därtill i' stort' sett go- daste svamparna är det ingen konst att lära känna igen, t ex kantarellen, smörsvampen, Karl Johan och Stolt » fjällskivling m.fl. Andra, -kanske framför allt vita champinjoner är mera förrädiska, då de' företer fle- ra yttre likheter med giftiga svam- par, i detta fall med den vita eller vitaktiga — flugsvampen.-.. Men:vet man skillnaden, är det inte alls .svårt att särskilja dem. Hör: här några skillnader: Dr Hos vita flugsvampen är fröstof- tet på hattens undersida alltid krit- vitt, medan den hos champinjonen vid mognaden svartbrunt. . Även kända" barnvisan, "men. mera. sällan mitt ite på 'en öppen äng. Där det t "varifrån den" sticker ut som en tjock, röd, tunga, Den kan tillredas precis som vanlig biffstek och smakar'fnte:. heller så" olika biffstek. Sv Mkohoti, .+-' HUR MAN PLOCKAR sv. o76OCH RENSAR: i; "Hr plockar man svamp?: Skall svampen vid roten man: skära av med en kniv"eller. zan: man rycka upp dem helt” öch hållet? Förr höll rycka” upp: svamparna med "roten; då "nan därigenom ;skulle. förhind- ra: återväxten.! Modernare ”veten- kapsmän har - emellertid ” hävdat, är 'en" mossig” under i bergskrevor intill "barrträd" finne man 'dem "bäst, Hittar "man något, som 'ser ut som ett kantarellställe kän 'det "kanske "löna" sig att luta sig ned' och krafsa litet med käp- pen om man har en 'sådan till hands, ty kantarellerna”sticker ju inte upp så högt' utan döljer. sig. gärna bland stickor och "strån: Har man ett gott väderkorn,”kan man' på nära: håll nästan ”lukia' sig till" kantareller- na, "Och. har "man hittat ett'ipar; skall "man söka noga i närheteri, ty” kantarellerna uppträder ofta i större.x; eller .- mindre, samhällen, ibland på några 'decimeters "eller meters avståndss sees bör , Karl” Johan-svatnpen = "eller soppen — förekommer mest i:en- staka exemplar, men 'dem kan man finna, nästan var. som 'helst, mest dock i: löv-: och. blandskog. , Dess knappast : mindre, läckra . släkting, smörsvampen eller smörsoppen, fin- ner man mest i lågt gräs, såväl i skogsgläntor som mycket 'ofta:vid vägkanter. Stolt : fjällskivling :bör Ni söka bland höga ormbunkar i skogar och snår, allt vad kremlor. och sriskor heter huvudsakligen. i barrskog; gärna i närheten av eller nästan i träskmarker, och höstens murklor i barrskog, mest vid stigar och vägar, kring.stubbar:och träd- rötter, vindfällen o' dyl. Champin- joner av "olika slag växer mest i enstaka exemplar, i skogar, lundar, parker, förfallna' delar av trädgår- dar, invid komposthögar” och även ute på ängar. Detta sistnämnd: ler särskilt < 'Ängs-champinjorien, som påträffas på” betesmarker, vid ägkanter'm m . gkivarna är hos fl pen krit- vita, men blir hos champinjonerna snart gråröda och sedan allt mör- ; Fingersvainp kän" man leta ung fär på samma ställen som kantarel- kare. Vidare. är hos flug på lerna, > tagg: p "och fårtickor; att detta inte spelar någon roll, då i alla: fall: svamparnas mycelium, även kallat svampmoder, finns kvar. Den består. av, gn mängd hårfina eller ännu .finare, greniga, 'van- ligen vita trådar, $om:i form av ett mer” eller mindre tätt "ludd. bildar en väv 1' myllan eller sprider sig bland 'mullbildande ' ämnen; 'såsom nedfallande löv,"barr ete; Här och där förenar sig trådarna till något grövre, ibland rtotliknande strängar. Ur, denna svarnpmoder kån "sedan nya svampar växa fram, Därför kan man. göra som. man vill: när: man plockar' svampen. Men man bör:va- ra:noga med vilka exemplar : man tar.” De unga -exemplaren 'är som regel finast; rhedarf de äldre: gärna blir : grova, "måskäthia "och ' blöta I Konsistensen. Sådana '« lar ska man inte ta med "ty då blir rens- ningen desto, besvärligare. '..” Med hänsyn. till. p; hal Jos Var god och tå betals. för : SNRA er nen Se <> Lätt avklarat +. 3: På den flotta restaurangen koms - mer gfvå gentlemän in, äte och ' dricker det dyrbaraste = > Hovmästaren råkar gå förbi oc den ene av de två källar på hot. nom, . SA NIE SIenrRN — Får jag göra en förfrågan? Hur gör ni på ett sånt här ställe om en gäst int2 kan betala? "=. ne > Hovmästoren böjer sig över bo det och viskar förtroligt: ==. Dt — Vi sparkar helt enkelt ut ho- nom. AD Gästerna reser sig. upp framåt: ” "skölj den t' kallt vatten öh. låt sedan vattnet rinna av: ordentligt, "" TILLREDNING AV SVAMP. Det finns oändligt många": tillreda . svamp, . antingen som”, rätt för sig eller som ingrediens”i vars absolut ofarlighet man inie'är tvärsäker på, bör man förvälla den; ty genom kokningen neutralisetås åtminstone i viss mån gifterna;”: vilket fall. som helst är. svamparnå, ehuru, näringsrika och i vissa av- seenden nyttiga, dock ganska svår. smälta. och bör inte förtäras 1 för stora "mängder på en gång.: Skulle. ' likväl symptom till 'svampförgi ning förekomma förfar” man: vid andra förgiftningar; "dv 's för- söker ; avlägsna, giftet' ur kroppen genom :' kräkningar : och "avföring, Ofta retar giftet själv till kräkning, men som bekant kan man: hjälpa till.genom att sticka ett par fingrar 1' halsen” eller - kittla 'strupen med äl | eller åka till sjukhus." Med”. nor=. mal . försiktighet ' behöver :sådana > Låt. oss tala om. trevligare saker!, och läckra svampsrnå: kan bereda tunga och gom. Är det förresten ; | inte märkligt att svåmpens inre me” kanism ur den "ur smaksynpunkt . - intetsägande ' mullen ' kan -framtroler' la sådana raffinerade :smaksensa= tioner,'' som faktiskt: 'är fallet; fa, ibland till och med brännande sta ka kryddor som t ex pepparriskan, man brukar använda. N . ; Det:allra enklaste sättet. att till- reda svamp är, att helt enkelt bry="7 na den 'med smör, Resultatet blir en , utsökt läckerhet ”.Därnäst ör pstuvning + det , "+ 'vanligaste Svampstuvningen,, 1 sin ' tur: här många användningar, .Den kan ätes som : den- är, stoppas.i krustade användas på smörgåsar eller i o letter. Kan. man tänka: sig ' raffinerad -smårätt än "en "fransk" omelett med. en" god: svämpstuvs. : ning? Svampen kan 'också med förs del användas för ålt sälta 'piff.t såser, .som garnityr / till bi; med lök, i' vilket fall iman tar 'svamp=" hatten hel, marinerad, ejler som rå- . kost. Inte minst det. sistnämnda: kr älsmakande” och ' ännu ; så: Jänge-: nas vatt är det',, bäst.,at4' plocka;, dem" vid torrt: väder, Men . med" hänsyn till förekomsten :'bör.. man inte heller dröja för länge efter ett regnvä- der, som ju i hög grad och mycket snabbt befrämjar denna, + + .,;: = + Svampen bör; alltid rensas, sam- ma.dag den är blockad; ty:bära den får ligga över'en enda natt, blir den lätt skämd, och'-blir ett byte för de larver; somzkanskeé redan” finns i någon liten del'av den, 'Vid rens- ningen tar man bort jord, gräs, mossa 0 s Vv, skär bort på ett eller annat sätt 'angripa dela eller skrapa jen. d nedtill, ; där it dyl; åvlägsnår de ”rör”, som'i form av en "mjuk; gul massa finns under hatten"”'på :"t: ex” smörsvamp: och Karl ”Johao-$vamp"” samt drar; på dessa av. den" bruna” hatthinnan: - | torka svamp, salta svamp ”och k i.strimlor.ger en, del'.extra” smak= ..; sensationer, "som. den «kokta stekta förlorar, "> vg i "Jaha, och så vet Ni att servera svamp, och hur 'det'går till. ger: varje bra' kokbok tillfredsstäl lande: upplysningar om, ';'I :dessi na årstid .på samma gång 'få här lig motion i skog och mark;:ensåm spännande : jaktbetonad hobby och ; på köpet något. av 'det läckraste 4; - delikatessväg, som" kokkohsten ge-" nom "tiderna kan "uppvisa, ' Lycka” till med höstens glada'= Ä Skär. svampen i lagom stora" delar, |: tyrt lå någonting annat, Gäller 'det svamp, . t:ex en fjäder el dyl, Verkar det YA "allvarligt eller är man osäker är |det bäst att i tid tillkalla Om. den njutning,' som de, ätliga + ' mera lättlagad, billig och" samtidigt '" - tämligen "originellt. Méenosrå: svarnp nä eller i: form "av. sällskapsliv, en vilken ju dock inte. hör :till d my ce a också: — "" både: på dans o dera »denmu: sv oe cn och plattor . sp GARUNT ' SHOW:s” las flitigt. I Sveriges. Radio.'Dé|sex' man; Deras. speciella "särdrag | har: flera "gånger "varit med ilär att de dels. gör” en" verkligt] roso antinger:.1. P1: eller. P3.' Orkestern' har i år uti programmet :Sextetten bland 'a show?” ”Pfter . ett sådant. betyg | nat. 'Den nya” ”Vi- har ingen”bd-| spelar är, det inte svårt att. rekommen- | nahen” spelas nästan" varje dag | musik," De > ; - n rolig och glad "scenshow, internationell, n: kombinationen dyckad festkväll; där ; fig för dels. dans orrlandsturné-; med Paja- som” den", nordligäste orten, ; Så. GÅRUNT. går brå landet” runt! PRESSARNA . STOPPAR- ”” Romen- bt tdniggsmljö— Han avbröt sig :och drog ihop ögonbrynen på sitt karaktäristis- + — Nora! sade han. "öv of ö' - Här' raring! Hon stod allde- les intill honom. a . oc Här, raring! upprepade han, som om han ville övertyga sig om att det var sant. Därpå sträckte han ut sig på sängen och drog en djup suck. - "— Jag behöver inte tänka på en'kotte, utom 'oss tv , I ade han: v.. Hon drog för gardinerna, så - AV JÄMES EASTWOOD att det första” ljuset inte skulle väcka honom. | — Nej, raring. — Du förstår, vi ska. ha strå- lande tider ihop, precis som förr i tiden. Han hade slutit ögonen nu, nästan mumlade för sig själv. -— 'Kommer du ihåg den där gången i Saranac, när alla ana- de att vi inte var gifta, 'Så' vi stack i väg och gifte oss. Han skrattade, -— För andra gången, sade hon litet trött. | | -— Yeah, Nu :var hans' ögon- lock "mycket tunga. Och fisketu- rerna som aldrig blev av? - Och jaktturerna som jag lovade dig? Den här gången ska vi göra allt det där. . oc — Ja, kära du. 0" - Orden .stockade sig misstänkt i hennes hals, och 'hon släckte sänglampan, så att han inte skul- le se henne... om han öppnade ögonen. Bara taklampan brann med dämpat sken. — Hur jag for upp till Reno och försökte stoppa skilsmässan? Vad var det du anklagade mig för? . - : Yo ."=— Söndring, upplyste hon. ': Hon gick runt till andra sidan av 'sängen och drog filten över honom; hon ville inte lämna ho- nom, men behövde ändå en ur- säkt för att stanna. . — Söndring, upprepade han misstroget. Det var lögn. — De vet var de kan få tag i dig? frågade hon och iakttog honom där han låg ''i hennes säng. Sådana här situationer. var de for långt ifrån - välgörande - för en” flickas "rykte, «0... — Var jag håller hus angår inte en kotte. :. Hans röst ebba- de ut. vv; 5 De —" Nej, raring, ed » Och ändå kunde hon inte gå. Plötsligt satt han: upprätt. i sängen, som om han hade tvär- vaknat. Men han såg inte på hen- ne. Han stirrade på bilden av, den unge mannen . bredvid". sängen, och : han sade mycket tydligt: - -— Jag gillar honom inte. Or- saken ska jag fundera ut så små- ningom. = cs oc : Därpå lade han sig ned. igen lika hastigt och låg stilla. Hen- nes mun skälvde till — det kunde ha varit början till ett skratt el- ler en snyftning. | — God natt, raring, hon. : « Nora släckte taklampan och gick ut i vardagsrummet. - Hon satte sig i soffan och tog upp ci- garretten från askfatet. Den glöd- viskade na sovrumsdörren kunde hön'ur- skilja konturerna av mannen som låg där inne 'och sov. Det var mycket tyst i våningen, och lju- den från den natthöljda staden var "avlägsna, som" om de”köm från en” annan värld. Och: de var — på sätt och vis — tillsammans igen. Han' stod öppen för henne om , hon. ville ha honom. Efter alla dessa månader av ensamhet. Hon skälvdé till helt lätt. Det var: en sak med Ed —: han snarkade Kap. 457. a Telefonsignalen skar genom tystnaden innan Nora tyckte hon hade sovit mer än tio minuter. Hon öppnade ögonen, kände gry- ningens 'blåa ljus sippra in i rummet och började dra på sig nattrocken. Telefonen stod inne i sovrummet, bredvid - sängen, 1 gat Den slutade ringa innan hon stod | på tröskeln. oe . &, fastklämd vid «Ed hö dan mikrotonen vid örat. vägfbigess Pt ” len PRE == Notischefen? kraxade han och såg 'ut'som en. punch-drunk boxare 'på väg ut från' ringhör- nan: Va? Vänta ”ett tag!" me :. Han makade sig.upp i sittande "ställning; därpå gnuggade han sig i: ansiktef "med den' fria handen, ruskade' häftigt på” huvudet för att "tvinga. sig: tillbaka "till fullt medvetande: a " u le pet om: sig... Hon hade fått ett Li- tet lustigt drag kring munnen. - . — Okay, sade hän, sedan. Sätt i gång. Han lyssnade i flera se- kunder intensivt. Nyheterna via telefontråden .. påskyndade” upp-| vaknandetyu osvsr se en — När' Hände det? röt :han. Vad är klockan? ' Sex och Han ville idte tro det. Sex tjugo! Redan var han i färd med att sätta på sig i Nora iakttog Kondom från dörr- . öppningen medan hon knöt skär- |. korna, med luren | :det? - Har ni" ringt. efte lans? Brass ;-Han dängde mikro kan, fick syn på'henhe”där hon stod och gav henne en hastig kyss på kinden. Det var faktiskt 'som i 'gårnla' tider,” =: .. — Morron, raring, sade han tankspritt; = fock oc . Han hittade kavajen och bör- jade kränga: den på sig. ”— Ed, -såde Nora. Jag A trodde ingen vissté att du' var här? - Han log'generad.”. : — Värt skulle jag annars ta vägen med mina'bekymmer? " Nu var hon ond. Här: hade hon ännu ett fypexempel på vad det innebar att vara hustru:åt; en tid-': ningsman. ' Och i' natt hade hon tyckt synd om honom: Och . hon -i hade tyckt en hel del mer; I natt hade hon inte”kunnat: förmå sig att säga honom en'sak. Men nu, nu dagades det; .-. at... =.Var. hände
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.