= : IT Måndagen den den”å1 or augusti 1969 | AT = Ni 1IxONS tvekan i 1 "Asien "Nixons resa genom Sydost- och rad regering med | krigsmateriel och utbildni 14 hä Sydasien betydde inte att en helt ny amerikansk politik för dessa områden lanserades, Resan var mer en PR-turné för den nye presidenten, gom ville visa sig och sitt land från en annan sida än den sträva och kantiga som Eyndon B Johnson brukade vän- da åt det hållet. Vid sidan om den : eventuella framgång, som presidenten kan ha haft på pro- paganda-området är det inte myc- ket av konkreta besked om vad Bom är att vänta från USA: s sida i Asien, cc ” Ett par drag kan man dock ur- . skilja. President Nixon förklara=- de att hans regering och regerin- gen :i Saigon hade levererat ”krigshistoriens mest generösa bud”, och att det nu var Hanois: .» och den provisoriska revolutionä- ra regeringens tur att svara för att man skulle få igång seriösa förhandlingar i Paris. Innebörden : av detta uttalande måste vara att den amerikanska regeringen nu avvaktar läget i Vietnarn och åt- minstone inte för tillfället har för nvsikt att ta några initiativ, varken på det militära eller på det poli-', " liska fältet: Redan; före Nixons Asien-resa hade den amerikanska ">. militären i Vietnam börjat läg- ga om strategin, och enligt rap- . porterna från pressens korrespon= denter i Saigon skall den nya me- toden tillämpas tills vidare.; Den innebär att'd amerikanska” styr-' korna ru inte: längre: "håller; det maximala trycket” i de stora echet » Up] striden. Det "är alltså > "helt. slut med general Westmorelands gam< la . metod ; ”search .ånd -: destroy” ,: uppsökandet och tillintetgörandet. Följden av denna. nya strategi" är att de senaste, veckorna har vari I Bangkok ".:; Nixon att "USA inte. för 'närva= . rklarade- president .. .. rände avsåg att dra tillbaka någ- ' -- rä: trupper "från Thailand. Man : . räknar med att amérikanerna hål" :Jer 50.000 "mån "just nu i ”Thai- "land. Men, tillade presidenten; d "är möjligt att USA drar. bort 's "> na styrkor. därifrån när: Vietna .. kriget: är'slut. Däremot skulle Thailand 'kunna' räkna på” aries.” rikansk hjälp i händelse” av ag- ression utifrån eller inifrån, n Enligt tolkningar i Bangkok, som" refererats” av” Paris-tidningen” Le: se av krig eller uppror. Därtill "kommer att Förenta" Btaterna måste komma att intervenera mi- litärt i händelse av att: något av länderna i den amerikariskstödda Sydö: " försv ikten kommer i krig,: Både uttalandet och den. ”inspirerade” -tolkningen är motsägelsefulla och Ber, inga klara besked; om' vad Nixon kan” ha meddelat sina värdar do Syd= öst-Asien ' när det gällde; USA:s ”efter-Vietnampolitik”. : Fn ". Ingen "räknar heller : med +' att han givit dem några besked om helt nya stora initiativ och :pro-' gram, : Nixon är inte' någon ny John F Kennedy, med "visioner; eller med dennes' politiska: mod, . En- president : av typen Kennedy kan begå ödesdigra misstag men "han lyckas desto oftare, Han inger hopp' och förtröstan och: överty- gar även de tvehågsna. Nixon sak- nar de kvaliteter som gav Ken- nedy hans förmåga. Nixon har be-" kräftat, under det halvår han nu -. innehaft sitt, ämbete, att khan är densamme som han varit" under hela sin politiska bana, den som försiktigt sonderar ' "stämningarna, . som lyssnar på opinioner han in- -te själv leder, ”och fattar beslut först när han är säker på att ha: ett nästan kompakt stöd. - Därför. kommer inga -: radikala förändringar, som skulle överras- ka: den. amerikanska” väljarkåren och världen, och som skulle gö- ra slut på: Vietnam-kriget 'i ett slag. Därför. kommer inte: heller. några avgörande nydanande rikt- : - linjer för en ny Asien-politik; li- : ka' lite som. det kommer; något . program för ny, amerikansk poli= Sk den blir svag ”både:i: Halland oci ielhet.' Detta framgår" av ;de skör=.. derappörter, .s som”: lantbruksnämn=. =” derna och statistiska centralbyrån” tiki i Sydamerika, ” sammanställt håller) alltjämt” ligare" kan' försänira” läget.” i landet so; i juli "Torkan ilket ytter=" De grödor;'' som”ser ' sämst ut, är: . potatisen: "och betesmarkerna, Får . vi en dålig potatisskörd . i dandet, för k kan man —' i' synnerhet; fram på vårsidan — räkna med betydligt - höjda potatispriser,. någonting som” "' Minskad" : betestillgång nder :. hösten ; -kan. medföra” ut-' ”slaktning ay. nötkreatur och där«, med :+: minskad. « mjölkproduktion; Det kanske ånte, höjer mjölkpriset : Monde, skulle. detta: i att president Nixon beslutat ” sig / för. att USA” aldrig mer skall” inl venera 'i ett 'as E bördeskrig. Däremö " vara berett att sföc j , ket, men det kan medföra' betyd-. ligt lägre inkomster för, brukarna. En svag skörd; får. ne. ”gativa "återverkningar fö ' delar av vårt samhälle, särskilt myce-. har värit. i manknaden- a läng tid. Såvär fallet för sorter" na Matador, Vestal. och Heimer. Även Argus och Victor har va: rit tillgängliga vinder fléra år och. torde "vara väl: kända. för jordbrukarna. Däremot ' är Pån- ter, Norde "och Hektor. tre. nya sorter. Av. "dessa, har endast Pan "ter tidigare manknadsförts, : Höstrapssorterna .: skiljer sig 1 fiera egenskapör. I första hand tänker "man på avkastningsför- måzan. Dännå är dock, "beroende av ett flertal egenskaper; "såsom vinterhärdignet, räfetthalt. m. .m. Sorterna kan också skllja- sig i fråga. öm Storvuxenhet; "strå- styrka och "mognadstid, i < Sorterna" 1 kan beskrivas på DS Matador sort med skånska ” slätten, Sorten. 'är...me delhög och medeltidig, Den pas- sar särskilt. väl, . då sådden blir utförd något sent, > oe Vestal är en sen och nögvux- en sort, som nu'bör ersättas av andra sorter. Den kommer att in- drågas om ett par år, Heimer . är särskilt vinterhär- vig och passar därför bäst i mellersta Sverige. Den är tidigt mMmognånde men överträffas nume- ra I råfettavkastning av . vissa nya sorter "och kommer : därför att indragag inom ett par är. Victor kännetecknas av att den är väl så: korwwuxen som. andra sorter. Den' är tidigare och strå- styvare än Matador, Den utkom + marknaden för nägra år sedan närmast för att ersätta Matador. I medeltal ger den ca 3 procent högre råfettskörd än denna sort, Den har också oljerikare: frön än Matador. Däremot är den ej sär- skilt lämplig för sen sädd Argus är 1 likhet med -Victor tidig och stråstyv. Den ger hög- re skörd än Matador mer wun- gefär samma som Victor. Sorten är bäst anpassad för skånska od- nägot härdigare och tidigare och har "något : oljerikare; frön, "Vad som, närmast "skiljer Padtér. från I Matador och Victor är iden. höga avkastningen, ca .5 procent högre” råfettskörd än -.Matadior. -I förbållande till. Vic- Den " ger32- sålunda s- | fogande;' av fabriker). : Det hart isamman- nå Vai: " Biltätheten i USA är. ett pro- blem, även om man bortser från besvänliga! : trafikstockningar och hälsofarliga luftföroreningar. Hur tjänta' bilar, hur skall man 'för- hindra att bilvraken tornar upp sig 4 jättelika skrotlager. eller an- nars blir ett .miljövårdsproblem? Nu när 100 miljoner bilar är re- giströrader FÅ ören Staterna är bortfallet'-' uttjänta vagnar större än I någonsin. : "Så pass nyligen som för. fem är. sedan' användes: större delen av alla "gamla ”avlagda”. bilar som skrot av stålindustrin. Men i de sernste metoderna för fram- ställning av stål .använder man inte.:så mycket skrot, . vilket har lett till att omkring två miljo- ner-'biiar blev kvar på skrothö- garna förra året. På grund av den minskade efterfrågan har priset, på 'stälskrot: sjunkit från 43: dollar : till . 20. dollar. per. ton. Skrothandlarna hävdar att de ir- te kan 'ta "hand om gamfa bitar och sälja dem till. en skälig vinst när priset på! 'gkrot är så ' lågt. SLIT: 'ocH SLÄNG, . Vissa" 'skrothardlare vägrar helt -fenkelt' att ens ta.'emot en gam- mar. bil: som: gåva. 'om : de inte är : övertygade : om att "de kan finna; én marknad ' för bildelar- na. Bilar som är. tillverkade före 1963" vill.s man i "allmänhet. iute alls ta emot, eftersom: det inte finns. tillräckligt - många gamjä lt bilar i bruk: för att få avsättning för: eventuella. ;reservdelar, : .. Gamla - bilar "överges nu i allt högre. Brad. är de behöver. -repa- reras : eller har: skadats eftersom reparätionskostnade kröss sätts in 1 kamp mot. skrotbilar skall man bli'av med gamia ut-|' försäkringskostnader-. kan. också komma att leda till att gamla Fi lar mönstras ut i ökad 'utsträck- ning av ägarna. själva. -. ” Det finns särskilda "maskiner som kan förvandla” 250.000 gam- la bilar om året till relativt små kuber " av ' metallskrot, men : det låga skrotpriset begränsar avse | värt det pris.som maskinägarna kan betala « för . nedskrotade bi. lar, så skrothandlarna vägrar of- ta. att sälja. . . . Men nu. finns det 'en "maskin som påstås . kunna reducera en personbil. r "ll ”metallbollar” med 15 cm:s "diameter på 60 sekunder. Dessa metaltbollar förklaras va- få mycket” eftertraktade av stål- industrin. Säten, motor, bensin- tank och kylare plockas bort in- nan bilen görs in i bilkrossen som kostar två miljoner- dollar. En ' firma i delstaten Colorado har. köpt en sådan maskin: och hävdar att. den kan .rensa' upp «vå "års samlade skrotbilar i Denver. området på sex månader. Denver” är" Colorados huvudstad med. cirka 500.000 invånare. | "HUS AV. BILAR?” : " En” annan .idé är. att' trycka ihop” gamia ” bilär till. fyrkantiga block ' av olika 'storlekar, rostEri- behand”. a dessa och använda dém som ”byggnadsmateniat i vissa konstruktioner, En -sådar, metod har .redan :erhållit patent men ansea'' ännu "så "länge" inte vara tillräckligt / "ekonomiskt bärbar. . . Delstatén, Maryland har 'god- känt en lag som kan ledar till: en förbättring: avs -situationen, Med början! nästa. år . skall 'delstaten a skrotbeharidlarna”. 10:-dol- ver 2 | Adiet som förste och andre” vice eller bärnen, . så ' blir: >det ju” så i Två; män. "stod 4. förgrunden för intresset vid presidievalet på Cen- terparitets förbundsstämma i Bor- länge...Det . var Joh Antons- - stämman i "Borlänge : ler de uppträdande rå för, Men? jag minns att jag beundrade vännen Torbjörns "Iugn: och uthålliget Lvidl det son och Torbjörn Fälldin. Men de ivå kvintior. som 'står de båda män- en närmast rönte "föga eller 'in- 3en uppmärksamhet! "Många visste väl inté ens att de fanns med. > När det .drog ihop sig till vote- ring. kom : Ingrid. Antonsson, där |” vår medarbetare fattat posto, och eftersom: vi: är gamla vänner föll det sig naturligt att invitera hen- ne, att slå sig ned. Lika naturligt tom när Solveig. Fälldin en stund seriaré kom i sämma riktning, Jo: hannes och ” Torbjörn är ju gamla bekanta : sen." många - år. tillbaka. Ingrid och Solveig: kände : knappt " varandra' tidigare, men nu blev det tillfälle för dem "att bli: lite när: . mare bekanta. ; enn Att deras makars inval L "pre- r nen i ösregnet på öndags- morgonen. : Sen möttes" igen fi Katrineholm nästa år; och då för- stod jag att Sol ig-Maglenå vär | Torbjörns fästm å . Nu lär det inte 2 tid till "skådespel. för. Torbjörn.: Vi minns: honom" som soldaten” "Paul Klang i. Vattenvägen vid -Rikstin- är Torbjörn kommer hem, säger Sol= veig med ett. ljust: tonfall. - Han ger' sig tid rhed barnen och just nu mest. aktuella.. : Birgitta ' Antonsson; elite året, får: som enda barnet of tä följa med föräldrårna och åter. fanns i hallandsdräkt bland andra ännu a högre grad när för 1 huset måste vara så mycket borta, Mén blir så myckte roligare” när bollsparkning med pojkarna det im går oå 3 " 4 å Riksti get i Östergötland, men nu kräver stora och ansvarsfulla uppgifter all' tid och intresse, «Tre 'bårn finns” det hos familjen Fälldi Eva, söm 'konfirmerades i sommar och så pojkarna Niklas och | Pontus :10” respektive 5 Även om ' det. de flesta" familjer. nästån alltid. blir så att. mammorna” får] stå för. det.s största ensveret och får, den största uppgiften när cat gäl-: det var ger ra öch radio-TV och uttalanden som skulle göras, På sätt och vis blev! därför bilden med Ingrid och: Sol veig, symbolisk.: De vet. båda att pressmän och pressfotografer 'sprin-j upp till familjefotografering,De ba Jugnt konstaterar ' att det är'så' Men att få en bild med Johannes och Ingrid, . Torbjörn och Solveig; visade sig "omöjligt, Herrarna; alldeles för upptagna åv press, » pe man "inte. ifrån! för att ställa ordförande i partiet I att tyda ännu Her. resor; ännu; fler po . avs just: det. här slaget, öden. frånske' ; Konstnären | Arman; som : han skapat ett: 60- tal verk; terfal” och de riefabrikation, som” ställts till git; Arman: tre år. att hn, > som "delvis också :har: visats. i Amsterdam. — Konstnärerna är - fascinera- de av. den industriella : ; världen, som” är 'en påbyggnad på "den ”naturliga”, traditionella miljön, vilken den , utformar”. och omfar- mar, | tor -Uppgår menrskörden till 3 pro- cent. Den har. i likhet” "med Mata- dor snabb” tillväxt rmåga på som - dock mognar "något tidigare än -Vestal.; Den är ej heller lika frodvuxen "som - denna sört.” Hek:- tor. "än. stråstyv och här i södra Sverige. givit mycket hög avkast- ning. Den har sålunda givit ca 6 procent högre avkastning av ka . slättbygden. är överlägsenhe- . ten” över Victör "lika stop. . , Den har hittills-tockså nätt Igoda "re sultat' i norra Götaland Hektor och Panter. synes för härvaran- de.vara de högst avkastaride &0r- terna i Skåne; . Norde ” "skiljer sig 5 sorter därigenom. att. "den har re- lativt | svag tillväxt.” på höstel MM Den "blir. i motsats: till exempel-|' Vid tidig isåda blir nämligen: ofta höstrapser " alltför. . kraftigt "'ut- vecklad på hösten ' och kan då lägen. "Klarar Norde . övervintring- en bättre: än andra” sorter... Vid förekomst. av: vattenskador: sär däremot .Norde ej meotståndskraf- | resultaten : har-- erhållits; i.- norra Götaland ».— ' Svealand men - vid tidig sådd är: sorten: även -värde- full" F södra: Götaland." Om. över- |” lem,” synes Norde dock ha svärt att. .avkastningsmässigt ' mäta - sig med andra sorter, : såsom Panter. lUngsförhållanden, "Då den ej är Den har. « nämligen. dljenalt ? 4 råfett än Matador, och på skån&l- - vis Panter-:ej.så. lätt. förvuxen, | utsättas för frostskador, I dylika fö tigare, än .annam raps. De. bästa: vintringen , ej vållat "något. prob-]. säger "Arman. Dess mate- rial, .. produkter; och, förfaranden är. medel och stöd för ' ett nytt hösten 'och är därför lämplig vid formspråk. sådd efter. stråsäd, är . Den » industriella > - världen "har Hektor ären; något..sen : : gort | möjligheter. att. tillfredsställa konstnärens nya behov; Det är inte fråga om, finansiella medel, ras arbete. konstnärerna = sinöjligher-- Pperimentera' med: måterial” pro- dukter” och maskiner: tinder med- | venkan. av: erförderliga” .specfalie- ter. »Industrien . möjliggör. en at. hjäspnicdlen. —T sufrealismen har det :var- dagliga - föremålet upphöjts | till en: viss. uttryckenivå, säger: Ar man: vidare. Det ' betyder, "att fö- remålet.. placerat. .på en sockel, isolerat från ” sitt " sammanharg får” en annan” karaktär. Jag har alltid. hävdat "att föremålen” själ- va skapar. sin komposition. De" strömningar. inom konsten, som ' Arman representerar i Eu- ropa är på väg även i USA,' dä bl a föreningen Experiments in Art and Technology uppmuntrar samarbetet. mellan . konstnäre. och tekniker. i M : Från Renaults -presshallar har den franske. nyrealisten - Arman sammanställt .. denna komposition, som består av kromade - och förkopprade plattor, litiska" er var "nog: båda | två. på det, klara med, Vad, dessa engagemang. kan betyda i form av bortavaro från familjen — förstår ' kanske- inte: de" som. aldrig prövat ' i på Men eftersom” både "Johannes :och Torbjörn sedan mycket unga "år haft ett' brinnande: politiskt in=> tresse; 'så Visste säkert både Ing-' "de; iksdagsmannauppdragen förde "med sig” så mycket mer resor och bortovarö än när:det bara? gällde" 'hemlän 'och't hemkommun: : Men : både Ingrid och Solveig har tillhört » de" aktiva' i” vårt ungdomsförbund . » och är alltså + rtrogna. med cen- - terrörelsen, - INGRID — DUKTIG TÄVLINGS- . : LEDARE PA 50-TALET |: Min' första bekantskap med Ing- rid går tillbaka till en tävlingsle-: darkurs på Mem någon gång' på -början av 50-talet, Hon var en av de duktigaste i en för övrigt myc- ket fin kurs och visade stor kun- . nighet i de olika uppgifterna inom den praktiska kurs- och tävlings- verksamheten, gånger sen,' en gång vid ett nog” så dramatiskt tillfälle, Det var SLU- sommarting "hos närkingarna med föredrag av Einar, och så blev det åskväder: och åskan slog ner i de elektriska ledningarna på festplat- sen, Det var Ingrid som tog hand om den våta och något omtumla- - de Gustafssonska familjen, Ingrid är nämligen närking eller rättare sagt' närkingska, närmare. bestämt från Asker. Ingrid och Jo- hannes förlovade sig vid Rikstin- et i Katrineholm 1953, och vi sjöng om björkar som susa för det nyför- lovade paret ute på Djurö Värds-; hus. "SOLVEIG SOM . - AMATÖRSKÅDESPELARE. ::. :— Solveig Fälldin såg jag allra första gången -som 'Maglena vid Rikstinget i Sollefteå. Jag hade skri- vit ett festspel om Ångermanland med namnet Kring vik och ådal, och där ingick också en scen med tre av Barnen från Frostmofjället, Jag hade kela tiden bestämt mig för att Maglena skulle vara en'li- ten Iljushårig tös på så där 12—14- år, men Torbjörn 'som var regis- sör, hade valt ut Solveig, och när jag fick se henne förstod jag ho- nom! :Hon. blev .den lilla Maglena, som styr och ställer med sina brö- der och geten Gullspira och hennes. ord och. tonfall Var så riktiga så. Att det sen råkade bli ett av. de regnigaste Rikstingen i deras hi- storia kunde ju varken regissör el- ' om att'skrotbehandlare efter den 1 januärki 1970 skall få -möjligket att behålla bilar som är äldre ön sex år i endast. ett år. Därefter kommer de att bötfällas med 5 dollar: per bil för varje halvärs- period som - bilen förblir oför- störd. Liknande lagstiftning över- väga för närvarande i flera 'and- ra delstater. Vi. träffades flera - ide exportartikel. 1 Hi Nekodg och. efter sénaste Å SA Expörten” från procent av hela "Produkti Exporten till Kanada, den näst största ex- portimarknaden, var . värd' 'om- kring 10 miljoner kronor, | tat sysslar inte mindre äm; företag med” 16.700 ”anstänida med tillverkning "av : plastblommor, Blommorna, : turtrogna, cjuts' I formår '1 vilka flytande' plast i olika färger” hälle i, "Den högst betalde 'arbetaren I en ' fabrik för konstigjorda blom- mor är dun som skär. ut blom- morna I träformen. Genom: den- na teknik kan blömblaiden görs mycket tunna”. och verklighets- trogna. För att ytterligare öka naturtrogenheten ' förses en- detla av blommorna också med blom- doft. . Ännu” så länge utgör de parfymerade blommorna emellor- iid endast fem procemt av total- 3 | ETT.ORD .. PÅ VÄGEN En” sommar reste” jag tillsam- mans med min familj genom Co- lorados ' bergstrakter. .Just som morgonsolens , första strålar be- lyste bergen "gjorde vägen en tvär krök.” Frandför” oss. såg vi flera tusen : får. so Flera kilometer ledde herdarna |” fåren "utefter landsvägen. Vår bil körde sakta" efter, Det var: fak- tiskt nyttigt att slå ned hastig- heter en stund. + Medan” vi. färdades fram kom jag att tänka på Davål; när han som pojke vaktade sin: fars får. Y naturens skönhet hade. David tid "att tänka "på Guds storhet. Nu gjorde wi, århundraden sena re, detsamma. ” Vår familj fördes rärmare. Gud den morgonen, När vi äntligen passerade fårskocken . uttryckte någon våra känslor genom att helt stilla säga: ”Herren är" min fonkolonin "under" de Y. "konstgjorda ; : blom; som - är mycket ra- . produktionen. På senare tid har] | kunde inte" köra' om dem "så. vil. : laskblömmonna fött: ökad kohkurrens av” andra . konstgjor- da; blommor; Så "har t ex. blom- illvörkade. iab, fjädrar: bör- jar, bn -mygket pulära, De är om "möjligt: ännu, mer naturtrog- na än ”plastblommörna” = så na turtrogna i själv: erkiet att man öfta mäste: lufta ' på: blomman för adt. kunna konstatera: om den är äkta eller” inte. Ooh man kan än. då: ta fel när: blommar: är par- fymerad så. att” den. luktår pre ciz- som en äkta da,-som . inte.; plastblommornas', stora framgång ' ä ; blomsterhandtarpa, och enda lösningen tycks, vara” att dessa också börjar. sälja plastblommor Jjämrides med det, Jonliga blom- sortimentet. save vs + I dag: SUSANNÅ? Solen går uno I kl. 4,33, och ned kl. 19.51. a morgon: ; KLAT LA "Solen går upp Kl. 4.25 och ned kl, 19.48; EN INGA DAMBESÖK ” " Hyrestanten förmanade' strärgt sin- nye gäst att han inte fick ta emot damhbesök på rummet, — Nej; rnatutligbvis inte, Men ni har väl in'et cmot att jag tar hem: lite hemarbete och jobbar mat på kvällarna? > — Neej då —' vad sysslar ni med : egentligen? — Jag är damfrisör, BY PÅ - ROLLER Fredagskö på Långebro 1 Kris- tianstad. En gammal . dam har fått motorstopp--1' sin :överhetta- de bil och i biler bakom henne sitter en kolerisk och tutar allt vad han. orkar. . Men den gamla damen stiger 'uv sin bil, går bakåt till "den tutande” bilisten och säger: ' . I —. Snälla ni, skulle ni vilja hjälpa mig? Om, nt Sätter ep i min bil och försöker köra i gång ' den, så ska-jag sätta mig I er herde, mig skall. fntet fattas”. Mm bil och tuta under' tiden, ma
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.