" »Stbezkanalen” öppnades öch :täs-" « hållna : ” ningen a söker reda ut. Ne samband | med : president Nixons rundresa i Asien har det. "dykt upp en ny term i den poli- tiska.. vokabulären, : . nämligen. Nixondoktrinen, Denna : term skulle "vara en" beteckning för - USA:s framtida politik ifråga om . Asien, Det är väl att gå händel- serna en smula i förväg när man . talar om en ”doktrin”. USA håller på att ompröva" sin ”Asienpolitik;' ” men ännu är den långt ifrån så genomarbetad, att .man kan ur- skilja något system av fasta sam-.. manhängande riktlinjer som fö - tjänar namnet doktrin.: . - Såväl" Nixon, själv som hans utrikesminister Rogers har därs- emot formulerat . vissa allmänt principer för ' USA:s” Asien-politik ' efter ' Vietnamkri- gets slut. ”Fred'1 Asien kan! inte komma "från ' USA; Den, måste komma ' från Asien. Asiens - folk .. och regeringarna i de asiatiska . staterna är de enda som kan skars på fred i Asien” , såde” "Nixon i'ett DG 2 KR "Filippinernas huvudstad .' Manila, Frasen är både, Pörnpös : och banalt. självklar, men” de "asiatiska stater. det' redan, åtagit ” . och : allmän... "Asien med. slog, som a inledningsvis framhåll lits, ', utrikesminister. Rogers vid sin 'rundresa 1" Asien tidigare i- sommar. och , de : upprepades av: Nixon. ”Enligt dessa -skall USA uppfylla : de -- förpliktelser mot sig, men det kommer inte. att åta ser, om inte mycket vitalalameri=.. kanska intressen sätts i fara..De pd asiatiska: staterna. måste; själva - svara i för +sin säkerhet.-.genom - såmarbete'. 1: regionala säkerhets- pakter, Härtill bör .anmärkas att'' de sydöstra, de-. . r militärt, ;så -- dem larnä: av ”Asie pass..svaga.. att .. allisnser' emellan, inte skulle ge någon kerhet vid, ett. eventuellt anfall .:. av en stormakt. Den - end tat: söm”har potentiella resurser för är Japan, men. för närvaranc är Japan. nästan. .avrustat! sar heller, ingen” lust att spela gon militär roll; das ; Indiens: premiärmi Gandhi: har. föreslagit:: ena stor; . äkerhetspakt ; ä- för: anger tonen för N tionens nytänkande” ifråga" om Nixons företrädare Lyndon Joh son 'en resa till med USA alliera. sökte också Manila och talade”, där | stolta ord om den nya: era, som : stod för dörren i Stillahavsområ=:- det, sedan Vietnamkriget vunnits,; Och att. USA skulle vinha detta” krig var den gången nära nog ett axiom för den amerikanska stats " ledningen. Nixon. konfronterades ' med en helt annan situation un der'.sin "rundresa, Under de Fån . nå tre:åren har hoppet om seger .. 1' Vietnam ; dunstat , bort liksom morgondimmorna för vinden; IT-' lusionerna om att regimen i: Syd- 'yietnam) skulle kunna: åstadkom-' . - "ma "några "politiska framsteg. har skingrats; "och likaså. står det klart: i ;kommit. till. korta "inför FNL:s och Nordvietnanis milftäs => ” ra" strategi 'och taktik. "Vad USA” nume: kan hoppas på är e en bor ”litiska ter ätt'en kommunistisk- regim " stalleras'i- Saigon alltför-'kort tid : » efter 'det att USA mili ö ten i dess elhet,” så'dock till dess, "östra delar: som skiljes från USAT. N . av, Stilla -.oceanen.. En supermakt : . . "som USA 'kanrinte: isolera. sig -från omvärlden, därför måste d finnas en amerikanisk ”närvaro” Asien. Men hur skall denn ”ni varo” vara beskaffad. Skall den bli militär . eller. ekonomisk ;ogh . utvecklingsbefrämjande el . blandning & av bäg födera som. : fu är i exempelvis Thailand, I ta är själva kärnpunkten "asiatiska ” 'problemhärvan, ln Nixon och hans "medarbetare nu! "USA ken inte dra g helt och "hållet från Asien; och: - det kan inte heller” fungera. som” 1. Iedel "som deltagare, Genom denna. " stater garanteras. Nixon har hö . aktningsfullt. uttryckt 'sitt intre; - de länder i Sydöstasien, "Han ibes : H höver bara” erinta om" 'att ”stri-' kerhetspakt skulle de varande” m se för; förslaget, men, det "synes . vara” "dödfött av den "enkla .anled=; Ka ningen” att. gränserna på många fal håll. är: mycket oklara. Man be derna mellan Indien och Kina för några "år sedan ; varen tvist” om gränser, Detsamma gäller: 1 "viss mån de spända relationern; lan”: Kina - x i s hög grad gynna Indiens. egna in=" tressen för att. kunna tas på:all var. Men diskussionen . om säker. vill. "chefen för Dramaten i'Stock. "holm, Erland ”Jogephsony' inför: + Han föreslår" närnligen att biljettz - 7 vill. förlänga teater: songer +; 'släget: är radikal] tm : betyder i i praktiken att mån: människor! får; vära” >med7att : 2 Redan förra säsongen. hade'D; maten” ökad. besöksfrekvens,' oc! u:siktar man mot ett ännw vidare eaterintresse; Bla har. man lagt ipp "en del” av "programinéf': med H inriktning” " + möd' gratiss-7 Feller: billiöhetstea : Rådan” vt så soärsaera [jöri. Det vär. ingen idé > börtjate'” något ,.. bill . tvivelaktig" kvalité. Om; t; ex; rit len" inte fungerar, tillfredsställan. "tår slår igenom även vid: nerna ute'i landet; kan vi Fast” vi ana anslagsgivande ler för Nixon att finna en väg - mellan dessa 'ytterligheter,' Nixon kom inte till Asien för att formu= « lera en; politik, han kom för att ” Ning .av de asiatiska problemen » och det år ju en sympatisk. atti. ov av det makabra .slaget- torde Suezkanalen firar "taskigt ju- bileum skriver tidningen Sjö- mannen i. sitt, Ausujtim me mår: ok bov sd I höst är det 100 år sedan kigare-: jubileum kan : denna "så internationellt ' betydelsefulla sjöfartsled knappast ' fira 'som förhållandena nu. ter sig. Att det, blir; ett: jubileumstyrverké- stridstupparna "på "ömse. sidor kanalen sannolikt sörja för. :: Då staterna där. nere inte har visat sig vara. mogna aft nå. en fredlig. uppgörelse. "hade — 'skö- na tånke — det enda raka ' varit att” fira jubileumet med att sö- Kal sig: fram till ett sätt att in- ternationalisera "denna farled. Som förhållandena nu ter sig för "dagen .är « Suezkanalen. en öd kanal, : Kanalen fylls. sakta. av: ”mud- der, vrakrester . efter 1967 'års strider sticken upp I vattnet och | under kölarna på de instängda båtarna sitter 'nu-”ett 30 cml. tjockt lager av musselskal” och alger. ' Runt: staden Suez har. man : byggt : löpgravar ”och för svarsverk. . Drygt 200.000 människor hårt. lämnat . området på grund av otryggheten där, Sådan: är” si-b tuationen jubileumsåret 1969.” ' Byggkostnaderna för, kanaien var c:a 430 miljoner kronor: Frägan är om några aktier har haft så stort. omsättningsvärde under : många decennier som just Suez-åktierna.: Franska -:ak- tleägare hade knapp majoritet,|' resten av aktlekapitalet läg i Det gäl- | I k att säga! brittiska och egyptiska händer, Nasser kanalen. ” Hikten”1957,.:7 = Och nu” har / stått stängd. i två år, Som exem- "den mellan Europa y See sydspetsen av. CÄfrika —: är. 10.900. sjömil, än den. bara 6.100: sjömil genony'! Suez. 'kana- den, Ända , räknar "experter. med mmer dess. betydelse .att ha inskats, Det len Inte hit. fe "Inget regn är sikte, Det "sade faktisk iväderleksmannen "I TV. Annars, brukar. det: talas: om Varmt » och :'vackert..-och "soligt | s- väder, .:även-: om i.jorden och lantbrukarna”. ropar efter regn. .«: "Denna. bagatell! är "på ;sitt sätt lett. bevis. för .lägets: allvar. Ut- "har låtip” höra av sig, väl vel. tande. vad lantbrukets ekonom "dc köpkraft” betyder för nä? ringslivet - i övrigt" samhället. . » Så. snabbt "blev : de för 'den': som": försökt" betrakta de båda" "föregående årens över: normalt, störa skördar- som; nå- got: normalt.” "pel på-dess betydelse” för. resti-]: SÅ : härormkvällen;' i själva. .semester. | "människan. inte: bara Nu id familjer? världen > runt” "mäste be- . fraktas som” ett. betydligt iviktt ; vgare' Jordiskt: underverk; att se (egna. åkrarna bära: skörd. si ; "sorter; (vete, och majs): har” ahammats :ovän- "tat: Snabbt av "Asiens 'jordbru- kare. inte - minst” beroende” "på att dess ”de..oikå” regeringarnag + försök att. med aktiv prispolitik stödja ä beräkningar ' 1 Asien 8. milj "hektar med: de nya förädlade "sorterna av "vete och ris, 'Inne- "varande år beräknas dessa: area: ler sredan. fördubblade; Ingen vet naturligtvis om första” årens: goda resultat står - sig, om vattenförsörjning i till - räcklig , utsträckning kan '- ord: Fortfarande kvärstår att” Tivs- medelsbehoven, I. "utvecklings- "länderna med" deras snabbt väx- ” andé -. "befolkning" tär: enorma. ; Forffarande" 'kvarstå världens > att - hjälpa - mindre" Jyckligt. :tade' länder --och; folk, till Jat: en ningens område, . : Man |” hyser. stora förväntningar.” i u » länderna om en, snar . förbätt- Jtring v av. Jas genom. effektiva åtgärder. :På vissa. håll! uttalade" farhå- "gor. för ' "att. "väldiga överskott "på livsmedel” skulle. "uppstå tor: de” dock" inte' besannas, : skriver JF. Jorden : får allt. "fer. "mun: nar” patt mätta, : Alu-röken klara : |tat demiv plikt och” skyldighet | > ”levnadsvillkoren: : och |: - dessa. förhoppningar -måste mö-|. gen upp. och. nervänt ä3. vi oför- modat.: fidk - besök. av ; fyra goda vänner; till: mig. Den: ene t.o m försedd: med: en” pigg liten fäst- nn. vettig. matbit till min. ”lagvigda,:” som allt mer - började likna ett åskmoln färd: igt irladdning. Spin Esa och kokt, potatis i matthermosen, en tub majohäs och" smör och bröd, fram; familjens: spinnfiskegrejor.' Herrarna: lade "blixtsnabbt beslag in ”almibässadetwrrulle 'ocn -domspön i isom” fanns i inge mpliga, bitar; och 'sal- -var:dé. klara att pla- ceras. I Abu- rökery som 'jag mon- tenat. upp i en- bergskreva. i Fisk- bitarna var så "stora: att: Jag fick röka” tva omgångar, MM " Måltiden "ute på” skäret” Björde en." självklar.? "succé" med” en: sår sj dan - fisk, och en' av, mina, man- liga” gäster: lyck öd ett par gäddor på' kroken annan det: blev dags” för” hemfärd.' iStäm- ningen: var / på' toppen när vi vände stäven mot: hembryggan.” I fiskartorpet., var: nu alt pat sat och" fint, 'som min” fru vill ha stod. Kon. "med. ett > drägligare tillvaro, bland. annat| .& s insatser...p&: livsmedels: "7 DEFINITION . ": Musikälskare - > :herre hör en vacker; flicka sjunga ti badrum- met. "Och sätter: örat -till. nyckek He kvävde sina arbetares strej- ker:i blod med hjälp av trup- per, men kyggde pampiga biblio- tek, där samma arbetare kunde mätta sina själar, om magarna hän delsevis gav: dem någon ro, Han blev er av världens rikaste ' med hänsynslösa - medel" och .skrev se- dan böcker, inpyrda av moralism... Han strävade ett normalt 'män- niskoliv för att öka sin förmögen- het och 'använde sedan all sin ål- ders tid till att. söka undvika ka- |. melens. : svårighet med nålsögat, Själv kallade han det i ett av sina valspråk: ”Den som dör rik, dör 'vanärad”,; Han hade många såda? na valspråk: på äldre dar. De tac lade alla om nyttan av fattigdom. Andrew Carnegie hörde. visserli- gen inte själv till de rikaste när han "dog. I bouppteckningen skra- pade -man ihop'30 miljoner kronor och. de gjorde honom i och. för ig inte till någon märkligare man ,.de amerikanska .miljonärernas krokar Men det är ju inte sagt att: de' fattiga precis: hälsade ho- nom som vän och -medbroder, serie "HADE INTE RAD ATT ÄTA: Fast han hade förstås "hört till |, dem .en gång, det var ju regeln bland .dollarmiljonärer av. 1800. lets hårda skola. Carnegie: -var | född. i Skottland 1837, födelseplat- sen heter Dumferline, Därifrån fick han: väl, med sig litet. av . hjälte=. dyrkan; genom livet, Den -skulle:.så småningom ta sig. uttryck i- Car- dalier > och Idkloct och pengar och diplom : för folk som. - räddat.:: andra... ur. vatten och andra farligheter. Och därifrån: tog "han :väl' med .den "fräna! gå- påaranda "och ' den: .uppkäftighet mot folk med "makt 'som gav. ho- nom hans” miljoner. Hans farbror 'Å satt I skotskt fängelse för sina re- volutionära' idéér, och" sådänt: kan ju” alltid" sporra en: brorson till ätt Ibeslut på den tiden, 1848, Man | slog sig ner i Pittsburg, så småningom skulle. Andrew komma tillbaka dit och göra det till en stor stad, en rik stad och ett svart helvete av sot och fabriker för arbetarna” Men från starten var han själv bara en 12 års pojke i en bomullsfabrik med en dollar och 20 cent i vecko- lön, men i stället med en betydan- de fond av” missnöje. Pengarna räckte inte till mat, Efter ett par år avancerade han till telegrambud och lärde sig på lediga stunder telegrafi. När inbör- deskriget bröt ut var han telegra- fist med "anställning vid järnvägs- staben, gjorde sig oumbärlig och steg snabbt, Sen. gick det raskt undan. "Av ingenting blir ingenting, men av 500 dollar kan' bli många miljoner dol- lar, Han pantsatte' hemmet; skaffa- de aktier för .pengarna,' "fick un- der "sin järnvägstid se ett .förslåg till" sovvagnar '— "en "okänd "lyx på den tiden - — och rep snabbt chanse; "VJÄRNVÄGAR ocH STÄLVERI "Han bildade bolag, byggde” 'sov- Vagnar, 'skaffade': : sig fler "aktier; fick" nys om petröleumkällor' och ändå viktigure: begrep vad de kunz de: "användas till. Köpte” järnvägar för pengarna och gjorde sitt verk- liga lyckokast, -stårlade stålverken i Pittsburg, Han "slog sig ast och stål. Det var nyttiga ting i tid då varje amerikan med själv- |, aktning och pengar" skulle. bygga järnvi gar ..och alla, broar "var. av + Att seden ja hans bana sö som ledde: "till: ställningen" som . Ameri- kas och därmed -världens 'stålkung dot yttersta" sitt” akpital,' "sin; egna |t ch a k gles. stålintresseén. med . andra trus-l, ter. Morgans - järnvägar:- och ;rör< Carnegie föredrog. gans- sälja hela-sin anlägg- a -höst debuterara han med en ro-. man på. svonska, ” ”Den stora allyve . vingen”... "Herbert Tyus?.. Var du fö fattare »-redar. innan? ? Berätta Pjöser, ärtiklar, recenstoner,. | skval- lerspalter. i skoltidningar. J: lag skrev så mycket” att skolarbetet: blev 1li- dande.: så slutade jag” vid univer- sitetet' efter andra” året,” ' Flyttade till New York och arbetade. en stor ' bokhandel men levde: i öv- rigt helt isolerad, Jag lärde mig visserligen skriva maskin, fast jag producerade ; knappast någonting under de tre åren, Till sist kände jag att jag inte kunde komma vi- dare i Amerika så jag for till Euro- pa, till: Luxemburg, Paris," Köpen- hamn” på :spaning efter ett .nytt hem. Jag kom också till: Stock- holm men tyckte illa om den ovän- liga atmosfären och det hårda tem- pot där. Så blev' det, Göteborg. Det är 5 år sedan och här är jag hemma nu. " — Vad gör du mer än skriver? — Läser engelska, franska och sociologi vid universitetet: Men jag vill inte bli lärare. Helst vill jag bara skriva. -', — Det här med att skriva 'skön- litteratur på ett främmande språk efter - så relativt "kort tid verkår exklusivt ... :— Det är klart att det. är "väl digt svårt att skriva på ett nytt språk... Men jag tror jag kommer att utveckla en större känsla för svenskan än jag hade gjort för Vuxenutbildning är betydelsefull - De som är unga i dag har månen att få en ”gedignare -.grundutbildning än tidigare 'ge- nerationer fick och en över- väldigande majoritet av en års- kull vill ha och kan skaffa sig någon form av utbildning utöver grundskolan, "Under dessa om- ständigheter . kommer de. äldre generationerna lätt i underläge i konkurrensen öm arbetstill« fällena, De som varit med någ-' 'ra år i arbetslivet har naturligt- vis värdefulla erfarenheter men ibland är det också nödvändigt med. teoretiska - kunsk tiva" sätt. ätt betrakta. Uar) Jag det jen siblik här som. är mera lyhörd —, kanske, just genom. sitt. objek: mig som /ut- länning och afrikan. gt. Man" är ju "alltid: väldigt. nyfiken på . vad "utlänningar tycker om Sverige: Och i din roman får man "bilder av mil- jöer! och... . beteendemönster, . » Det märks också, att skildringen. görs av en person som bott här. till- räckligt länge för att kunna förstå bakgrunden, men som ändå har den 'utomståendes perspektiv och distans till det han upplever. Skulle du nu vilja göre en kort ssmmon- fattning av vad din roman handlar om? : . — Be jamin Adams är svart amerikan i Sverige. Han får arbete i ett restaurangkök i Göte- borg. Ingrid, husmodern, fäster sig vid honom och erbjuder honom att); flytta: hem till' henne "och henhes man. Tiden hos: Ingrid blir full av kriser och provokationer, för Benjamin slits ' mella kravet på tacksamhet för alla omsorger som Ingrid. slösar på honom och en vilja att göra uppror; att försöka slå sig fri från hennes alltmer krävande dominans, Man kan upp- leva konflikten mellan dem som en stark ..generationsmotsättning men också som en 'slags mikrokos- misk raskonflikt med. den välvil- liga vita som . vill demostrera sin fördomsfrihet och ' godhet och den otacksamma ' negern som i själva] verket kräver något helt annat och mycket mer. Slutligen finns det i deras förhållande en tydlig erotisk underton, :— Har du gång? - — Just nu håller jag på med en bok om minoritetsproblem — om andra utlänningars situation i Sve- rige. Sen vill jag skriva noveller, pjäser, kritik och nästan allt; utom nt fler böcker leder för långt. Han utnyttjade till)t och , brotrust, framförallt. Kampen..h E a 1 higton”, rande, ' bönhörd. på a ning un Må Mi joner dollar. Man: har "spekulerat över vårför" hin gi upp. så shart. och sålde. Han kunde ha fått: 100 miljoner till - om, han: väntat ett tag, har. Morgan 'själv ' försäkrat efteråt. Själv sa Andrew Carnegie att han ville -lämna affärslivet, han hade nyss skrivit sin bok ”Rikdomens lium”, och det li lärde att man inte' skulle samla skatter. på jorden för eget bruk, och dess förste profet måste ju 1e- va någorlunda. efter : vad han sa. ”Gamla huvuden "skall nöja sej, med att ge råd", var ett -annat av de visdomsord han så gärna strödde omkring sig sedan han dragit sig tillbaka. Men verkliga”! skälet : var kanske att han började känna sig trött på slagsmål” i den” högre" fin. nansvärlden, Det "där. med ätt de gamla” hus vudena skall" ge råd, praktiserade han sedan” flitigt i" sina 'böcker. ”Den rikes plikter”, '”Rikedömerns evangelium” och vad allt de hette, skrivna .i en pop”. '"resepredi= kantstil, Hyilda avi ä skulle; göra, av me genhéter, Ingen har rätt' att själv . njuta: av sina. rikedomar eller Jäm- skaffat,” på : ainhällets ”békoätnad, då. 'skall den" också . konimä säma Det: var ju sällsamma toner: från mannen : med hjärta äv «stål, och händer av. guld; Ännu” sällsamma= re var:.ätt han. levde..som han lärde på gamla dagar, - ;'Han' :donerade :väldiga ' kummör till" universitet "och bibliotek: och särskilt" en ringa upprät- att stålkarigen. Carnegie ur. bilden : definitivt, nd fa kulturen; ä >”Carnegié' i Instituti skaplig” forskning: ”Carnegiestiftel= sen för internationell: fred”: skulle bidra till ”de"'1 gens: snabba å].1910, då flera ä gröndad 1911. blev den bd av Ir nader med 135. miljoner dol= lar: i. kapital: Den: skulle ; gynnä Hen grundade eftersom" han aldrig | kunde sluta” att: frö på freden; han lidsnde :' Belgien ”' ” första världskriget. o s,v I all oändlighet. 350 -mi!joner . dollar donerade . han bort,:30 miljoner blev Jcvär till: än- kon: när hon : dog 1919,. så han hann tydligen -med allt han, tänkt. För sina "personliga! «behov, var han ' inte överdrivet Spendérsa - Man: Berättade ' gärna” — och, för= modligen osant, hon var. ju. skotte — hur han aldrig hade mer än 10 cent rå "sig "under sina prorména- der, Men hån' unnade sig 'i alla fall ett rejält ' slott "Wemma i Skottland. ROR Mo H En annan, historia. berättar hur Carnegie en gång besökt, en'guds- tjänst under en.resa i. Kaukasus och förstås. lade en 100-de!larsedel i kollekten.- Prästen” redovisade enligt sed: kollekten för församlin- gen efter gudstjänsten, ' : Det har kommit ..ii ler och 15 kopek,' sa. han. Och 'om den sedel, som er främmande her-" re gett oss, är äkta, så har vi fått ytterligare 100 dollar.” Kära" väri= ner, låt 058 bedja om att den är -Om förfatlaren till ””Rikedomens evangelium” verkligen var närva= blev . församlingen säkert - i So " Fiskarhistoria"., . Du skulle hört i-går när. pappa - och "farbror Erik kom hem från lyrik! - fisket — som väl var hade de inget —- Vilka svenska författare. 15 fått så mamma: Jazade I ;köttbullar, ser du? . TSå här snackade dom: : . — Jag tycker mycket om Strind- berg och: Lagerkvist. Lärde mig förresten . svenska genom ' att läsa dem. Men. jag vill skriva på mitt eget sätt, inte försöka" efterbilda någon annan. » Det är nog ingen fisk” att Victor Herbert 'Tyus blir' någon epigon. Redan debutboken visar:en mycket lyste, .. — En gång då jag var ute 'och fiskade fick” jag 'en' "torsk som var: två " meter "lång, vägde "den inte” men säkert var den på 15 kilo, ” Mt -— Ingenting... När Jag, v var ute och fiskade fick jag ”känning med "botten och - :drog upp en lampa. som Vuxenutbildningen. måste därför spela en stor roll i vårt fram- tida utbildningsväsen. = - (Skånska Dagbladet). . fräsch. och personlig litterär stillj— - Naj, nåj, nal, de" tor. a ” inje Och' man ser fram "emot en kos-Fyar” mopolitisk touche på den svenska = Nåväl, om du prutar . en' me- parnassen. mm ter på din” torsk så ska jag släcka e . lyset, >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.