- LAH OLMS TIDNING få Torsdagen den . 14 augusti 1969 Kapplöpning i "Det är alltid svårt för en män- niska att vara sjuk, Organiska skador och fysiska smärtor följes "av inre oro och bekymmer: Den. sjukes svårigheter sprider sig ock- - så likt ringar på vattnet, först till de närmast anhöriga och'se> dan vidare till samhällets olika organ, Det ligger alltså i allas vårt ' intresse att hjälpa och : bistå de sjuka, :I ett välordnat samhälle intar sjukvården: 4' dess många: olika . former en framträdande » plats, Myndigheterna måste ständigt va= ' " ra beredda att släppa till pengar, personal och omsorger för att: Ett levande lik - sjukvård och övrig social omvård=s . nad skall fungera... . i rdcvi & Problemet är att: resurserna aldrig ' vill räcka" till, "Det , krävs, ständigt nya, större och” moder- nare sjukhus, Förbättrad appa- ratur,' nya mediciner och bekvä- mare hjälpmedel ser dagens ljus. När människors levandsstandard stiger 1 övrigt, vill man också för= bättra förhållandena på sjukhu- sen. Nya vårdformer komrner till. Personalbehovet stiger, om det . blott finns personal att få, Ut- bildningstakten har svårt att hän- ga med, Sjukhusköerna växer. «':- Denna kapplöpning mellan be hov och resurser har länge” varit kännbar inom den svenska sjuk=' vården, Det har den direkt - ade sjukvårdsp fått erfara, och den har « också utz.” gjort ständiga bekymmer för vå- ra förtrotndemän i riksdag och landsting. Viss yhåfj. man gjort ttora rationaliseringar inom sjuka". ven vuxit Människorna är hårt pressade, : och "möjligheterna ” till hemsjukvård ö är begränsade, ... Till årets höstlandsting i Hal- land föreligger en borgerlig tre- - partimotion, där fust kapplöpni gen med ekonomin och personal= | tillgången inom vår sjukvård på- : talas, Man vill stoppa denna ö digra jakt och det är som -bekant -- bättre. att dämma 1 bäcken än i ån: Receptet - bör: enligt "motionä-' - Receptet är. enkelt för att inte - säga självklart, I viss mån är det redan. prövat, 'Men ' säkert" finns . det oändligt mycket mer att gö- ra för tatt motverka kommande "|: sjukdomstendenser. Både :lands=-'. linget och andra myndigheter kan därvid hjälpa till liksom alla” vi enskilda förstås, Det är ytter: oss självå saken gäller, 1. den berörda motione: slås att landstingets ., sjukvårds= " styrelse eller annan kommitté' får t uppdras fatt utreda och inkom='. ma med. förslag om ”Jandstingets engagemang ' i friskvården med ; hänsyn till åtagandend.:inom Bovården för stat, Iaridsting"o primärkomniuner. Vidåre bör slagna 7 utredningen +. kommer till; och ätt den kan nå fram till positiva resultat.:-Det . : finns säkert många olika möjlig='. heter att. förebygga "sjukdomar, . alternativt att avslöja. dem i' god -tid, så att de bringas till snar bätt. ring. Man kan ju bara "erinra om : hittills prövade åtgärder vid t ex caccinering, "sk rbildsun- dersökningar "och förebyggande tandvård, I friskvården kan man” också inräkna detaljer så som ma- tionscentraler och fritidsaktivi- teter av olika slag, ”” ” "Alla vi enskilda borde. också GÄRNA FRIARE - INVAND: - RING MEN FÖRST: JOBB" CAT ALLA cce Vid . konferenser och. .andra ihalleluja-betonade sammankoms- ter bedyrar Arbetsmanknadssty- ' relsens och arbetsgivarnas rep- resentanter sin vilja att skaffa jobb ät äldre, handikappade och andra som inte räknas som extra prima: vara . på arbets- marknaden, skriver Metai 1: : arbetaren och fortsätter: ” Just nu när bristen på arbets- kraft är större än någonsin .ti- digare, borde det vara dags att] infria löftena, Innan -:arbetsgi |. varna får ja till alla böner om en friare invandring "bör de' sel till att vår egen öppna och dol- da arbetslöshet blir så liten som möjligt. Metall har i brev. till "både Arbetsmarknadsstyrelsen och Verkstadsföreningen uppmanat till en lösning av våra, egna arbetslöshetsproblem innan in- vandringen : släpps fi Förbun- det har visserligen hävt. import-| . stoppet, men. det betyder inte att man: kommer att tillstyrka så stor invandring som -helst el-|-. ler rycka: på axlarna åt : vår egen mer eller mindre dolda ” arbetslöshet. Folk ska inte, säger tidning- en, tas in utifrån vid behov och sen sparkas ut igen när arbets- tillgången, tryter — något -s som sker i många: länder; Men det ska heller inte vara lättare för en utländsk arbeta- re, "även om han är' ung - och . tänka lite "allvarligare vå den för > då hjälper vi också samhällét"at taget i tid; och det finns gott hopp : ” sked, " Medicinalstyrelsen'. vill ha » rapporter, och: allmänheten , står vi sgeniligen 1 lita på: våra! sj k. ligger 1 "allas: intresse att saken ”klarlägges så mycket som möjligt ställes: förtroendet "bä minskar 'man risken, för:en' Åter upprepning. :, i sjukvården rebyggande hälsovårdeng " bety- delse. Det "finns numera goda '” möjligheter för den, som vill trä= i na ; och - bibehålla. sin . fysiska spänst, Vi bör vinnlägga osg;om näringsriktig kost.och god sömn .samt” undvika stress" och - gifter, Om 'vi försöker bibehålla våriegen hälsa, kan. vi lätta vårdmöjlighe "terna: för de. verkligt sjuka, och vinna kapplöpningen om sjuk= S vårdsresurserna, ' « upptäcktes av polisen på lasaret- tet i Uddevalla. En tablettförgiftad kvinna håde av läkare blivit död- förklarad, fast "hon 4'själva vers ket levde; Nu . upptäcktes: 'miss- om att' kvinnan kan krya på sig: Men' misstrons - bacill, har. gripit omkring sig. Polisen kväver be- skrämt frågande, Hur kan sådana | > misstag : begås? : Hur: mycket. kan ; v Deivr mänskliga faktorn . kan. kli på sjukhus likaväl” som; annorstädes.;. Ori” en, . läkare gjorde ett tillfälligt fel, må det vara honom förlåtet, Men det och att intet förtiges: Då åter. RENEE Vpp-.1. den, mindre attrak "möjligh te fatt. - Akerarealens . användning" a glvningsfrågor ” Iman ihoppas:. mötet, skall gest medelåldern; Just. nu:;har: 21; lag I J ordbruksnotiser Pål ett 'är har över . 60 000 ha åkermark lagts ned... Höstveie, "| korn! och "höstraps ' ökar i som- mar med :.32 600 ha, 18900 - -ha 'respektive . 4200 ha Däremot "minskar vallarealewy' med! 61 700 ha, ; blandsäden'. med --13 300 - ba, vårvetet med :12900 ha, med 7.900 ha och” potatisen. med EF nh rådgivningskonte: Yens" "hälls .1' Stockholm. den; 21 algusti, Det är-ett försök att få gäng -ett nordiskt, utbyte 1 råd- "samtidigt ”" skilligå” idéer, om. :jordbruksräd- givning..: Konferensen oanordnas av. Nordiska -jordbruksforskares i produktionen” av i'världen Har mellan 195G och 1966: kat med 4 proc” per ar, nötköt:” 'havren - inte sant för det, replikerar. TV- . varför? " remsor. .Men då 'råkar den i bil- stör tittandet, . allt; vad: man kan i Stockholm för reklamen. kan; än. Om. räellanölet en- gäng påpekade / ; Sand- sp burg ”att:, det: mest. avskyvärda ord han, - visste Var: ”exklusiv”. Han; förklarade att del ordet kan utöstänga andra. från. all .gemen. ; ny dj -ré. öm i man X inte- kunde: utgå ifrån - > att - socialdemqkraterna räknar med att de'kanyväga åt- skilligt åtan: att'den .ekpnomis- ka förlusten blir : alltför : känn- ' bar. :De. möjligheter : söm - finns till god teknisk. upprustriing.ge- nom förmånliga .'statligå "lår: en- Higt riksdagens: beslut? $: våras . torde . gynna företaget" Detta kan "också komma att” "drabha ' 'andrå små eller mellanstora tid- ningar svärt och det är helt i " strid med /” vad Fixsdage. sade «Sig åsyfta. nd De si tidningsfabrikerria skall utny tja alla moderna ' tek: igheter.. Man sräknar därvid - givetvis. med; satt: också kunna. locka, de stora annonsö- -Terna..:genom -att erbjöda- dem annonser över. hela. pridnings .omräåded från Skåne; .. lansverige. och upp” gaste Norrland. . Bakgrunden; "till 'sammansliag- ningen :eller. koncern! ildningen NS --är 'tidningsläsarnag' bristande]: : intresse. för :der./socialdemokra- tiska- pressen, Läsaren vet alltl.: > för ofta på förhand 'vad dessa |" tidningar skall säga i en fråga. otständet skall hili "mindre , när tidningarna ” blir ännu mer centralt dirigerade än nu” kar” ifråg sättas. ” = sa "värt. umgänge, våra intressen och: "bära: bry” oss" "öm dem som vi? har” "mycket: gemensamt : med, Tillsammans med dem känner vi OSS säkra, Genom att, begränsa vårt" umgänge undgår . vi den : na- turliga rädslan för: dem "som --är främmande, Men Kristus gjorde aldrig några undantag — han ute- slöt- ingen -—- när: han--manar: oss älska vår nästa. Vår stark, att få jobb här, än det] "| "man" eventuellt skulle kunna :ban- : snus som före andra världskriget, jär hälst, "hon" kan” vara älskvärd : ek I Ier "otrevlig, rik eller fattig, svart eller. vit, brun. eller gul,. bildad | eller. obildad;,' kristen ' eller icke kristen,”"ja,' vem "som helst 'som möter oss på vår väg genom li- — förra århundradet, - bara till feta cigarrer utan tog sig . "Ant fler hör av sig och ”kla- gar på »TV-texterna, ' bekräftar man i det stora YV-huset i Stockholm. 'De 'textade import- programmen blir alltmer och mer oläsliga, vill. man ha sagt. Kva- liteten. har försämrats, kvalite- teten på texterna, Det låter sig natu:ligivis. sägas, men. det. blir ' huset, . där . tekniskt sakkunnige Arne Sanfridsson också har, det här problemet om hard. För det ' är. ett. problem. Och ett väsent- ligt problem, :' - > För sant är att' texterna faktiskt är ;svårläsliga och' kräver otillbör- ligt stor uppmärkamhet om "man vill hänga med: » Måste det 'vara' så och i iså fal Ja, tills vidaré måste det vara så. "Det går visserligen att åstadkom- ma : bättre. och" läsvänligare text- den :inmängda texten i konflikt med elektronik: och: annan teknik och ett. knattrande ljud: uppstår; som går ut i apparaterna — i varje fall i de äldre apparaterna” —' och "Vad man alltså" kan hoppas på, utan att därför gå TV-handlarnas ' ärendeny' är ' att : : apparatbeståndet någorlunda ” snabl 5 efter. kan "vi, | bättre: ock. Täsvänligare. textremsa, garanterat knatterfri. :- ” ” Under tidén gör man naturligtvis att råda bot på eländet. Bl a testar i "och här: man ' testat : olika ' typer av'text för atl utröna om det inte | finns « ; andra ' stilsorter. som ögat "lättare registrerar och läser än. den : nu nyttjade. > Textrémsan i TV-bilden är över : huvud till "stor förargelse för kon-)' hinna. med: att:läsa- den också, En svårighet; som. givetvis: ytterligare skärps” av 'det.faktum” att "bokstä- ' verna: och "orden är' svåra” att: ur- äl kan könstatera. ", Ive Det .betyder , allt i ett; att vi.an- stränger oss över hövan. för att lä- sa" texten och går, miste om 'bilden, Och ; att... vi, om. vi till. äventyrs : "hinner med att: kasta :en' blick på bilden, registrerar : en «decimerad och följaktligen "förvanskad bild. MR 'ett problem, som mån; här Skelorden På det att ta ner texten. från två till en text- o räd." : Men de är: ett vånskligt tilltag. fatta 3 nu. Ett radikalt grepp för att få bukt med hela problemet vore naturligt- Ö "Textremsan kar ö Cd bildtext, som ni just nu stavar er igenom, bilden TE fås men då får vi iTV- knatter istället s läslig Här sneglas inte utåt! — Under den senaste tiden har ett stort antal tidningar. i. vårt land velat göra gällande, att jag med den utredning som:inom kort skall tillsättas för att gran- ska "vissa frågor kring sam- . bruksföreningarna, vill införa -kollektivjordbruk av rysk eller Åsraelisk typ i vårt land. Jag kan försäkra er att jag vid utarbe- tandet av direktiven till utred- ningen inte ens sneglat på- de produktionsformer som finns i de: båda nämnda länderna; . ' (Jordbruksminister - Ingemund Bengtsson) H Man får sälja och köpa hus i Sovjet; men ej göra: vinst - jetmedborgare har 'rätt att: köp och sälja hus, Frågan kan kort be. pa och sälja hus i Sovjet och att' många faktiskt gör det,'. "Men. man får inte göra affårer med' hus: Om en' sovjetmedborgare äger det hus hån bor i, men av någon anledning vill flytta; har han rätt att sälja. Om: någon 'vill köpa ett hus! att bo i. eller själv” låta bygga ett är också det lagligt; ställer stora summor till förfogan= de för finarisiering av sådan bygg> "Hundratusentals v "stadsbor ce ..| medlemmar i kooperativa förenin= Igar som bygger, bostadskomplex till Den vållar. inga bekymmer väl, föreställer krävs en q Ni läser utan större besvär att bilden föreställer en scen ur TV:s nyd hårda västern; Men hur. för. ott ännu mindre a av ; åanehället 5 än det med TV:s bildtexter? Har ni lika lätt läsa. dem?. mat efter svenska mått mätt. LL Gade- utgifterna, d' v-s' lön till 'medver- kande” artister : och . likställda, vär kalkyleradé till. ett : ; belopp mellan vis attii iistället-för :att. texta : pro- grammen '— dubba dem. Dvs i ka. röster; Prata i munnen - på de avbildade : Personerna. Men det är en : "omständlig + procedur ” och det kostar "ack så mycket pengår. Och och >Radiohusen- i' Stockholm:så är det råd till några extravaganse. ö ingenting: tare när man tjänar dem själv. SN när "andra gör det. Men i i alla fall. ÅA hoppade ” av" från den : planerade = |TV-inspelningen : +. 'av - i rens. väg” "under: buller. och -bån; Svenska och tyska int stod där med lång nä Förmodligen skulle mången. tittäre pi” r "det :nånting man inte har: i TV- Johnny Carson, : TV-shöw, ” varje. < kväll: trakt :.med-”'storbolaget."NBC-> I : llängt. Carson 'garanteras fr om nu na som då blir de verk« liga ägarna 'till de lägenheter de bebor, Ännu fler har en sommar= områden utanför städerna; :Man kan -alltså "både köpa sälja hus, Men man kan, inte: köpa ningplacering i syfte att sälja, med' vinst,” Det' betraktas. som; en Jika öl brytelse som inbrottastöld | a fö BLANDADE KARAMELLER ; i Från. det” till detta” och; apropå Pengar. intressanta, Intressan, "Ragnar ”Ulfung; / operasångaren, "”Ruckla. Pr. Id, ark har, fått ch regissören. Ingmar. Bergman -— en" världsattraktion genom. den nyligen ;. invigda .. vikingaskepps-. i Då :'De tusentals ” ” MES DELAR na fraktades sedan, efter fotogramme=+" hallen. Här. -återuppbyggs nu in= tisk '; registrering, i "vattenfyllda . för. publik fem tiska vikin="| plastpåsar till det danska National" ; bp;' som arkeol grod- 7 ”restaureri Folk, som tror att snusning är ett gammalmodigt och nu så gott- som bortlagt "bruk, misstar sig "grundligt. Idag konsumeras t [> i England 'sex :gånger så "mycket och i. USA ' och: Frankrike : är - förbrukningen av snus tio gånger större än den var vid slutet: av ". Bland historiskt berömda snusa- re kan nämnas Napoleon, alltifrån" "ungdomen var. en ivrig snusare. Fredrik den. store intar också en .särskilt .. framträdande plats .bland . snusarnas skara. Han som "Senare tiders kanske både' säll- syntaste och tion snusdosor bragtes' samman av en lika rik som -exentrisk "engelsk godsägare vid namn C HT Haw- kins, ' Denne var. bosatt i London och "avled '1903. ” Efter hans: död hittade "man ” mängd vackra och värdefulla do- sor i hela huset och även i hans olika bankfack, En av dessa snus- dosor hade” tillverkats åt Ludvig!) XV av Hainelin, en fransk konst- hantverkare. I mars -1938 såldes|? den på auktion för 6.400 pund el- ler omkring 80.000 kronor: Jev. tade spont. efter och dyrbaraste kollek- en "överväldigande Dosorna på vår bild. är följan- hade. en enusdosa i varje rum i|lde: sina många palats, S lagt lär) 1) Snusd av guld med in- | hans ling dosor ha ått. till | läggni av ony é, som på- inte mindre än 12.000: En annan framstående samlare" av ' snusdo- sor är hertigen av Gl stås vara en gåva från drottning Caroline av Sicilien till Napoleon, F 2) En från 1700-talet engelska drottningens farbroder, och de flesta dosorna i hans sam- ling är av guld och förgyllt silver med lock dekorerade med jaktmo- Winston Churchill höll sig inte också gärna en pris ur sin snu: dosa - av guld, en mycket vacker pjäs, som en gång i tiden tillhört Lord Nelson, och som Churchill gick av sina vänner år 1941. med utsökta inläggningar. 3) En snusdosa i guld och mörk- blå emalj, som sägs ha tillhört kung Stanislaus Tecsinski av Po- Jen, . sjöhjälten Lord Nelson utgör en originell ' dekor på en snusdosa. get guld med emaljinläggningar i olika färger, 4) En mask av den berömde 5) En fransk snusdosa av gedi- Crumlin-Pedersen, dan : försiktigt upp de. tusenåriga skeppen;,. som då hade ungefär sam= | ma, konsistens sem uppblötta kex, män 1957 - påträffade vid Skulde-” i: : Roskildefjorden,. två mil norr om staden, . ' cz ' De: fem fartygen säntetes, as: med sten, någon gång mel- -Jan år-1009: och 1050 (enligt kol- 14-analysen) tvärs över - fjorden för att stoppa 'en -fientlig' inva- sion av Roskilde, .. : 1962 slog man en vägg av järn- runt' den 1600 kvadartrmieter stora frtygskyrkogården, som där-'| 40. utanför Köpenhamn, Här vidtog. nu ' det komplicerade "och' tidskrävande ; i konsérvermgsarbetet, som orthet. gick ut på” att man ers vattnet i trästyckena rät kol;'som så småningom valide ij träets. ”ådror”. och. gjorde: det - lika:r hårt som. en gång för tusen är "sedan, Samtidigt ' uppfördes" i Roskilde, . vid fjordens strand, ett museum i: glas och betong, ritat av professor” Eric Sörensen, där luften ständigt” att hållas fuktig! för att: under ledning av fil da r Olaf Olsen skeppsbyggnadsingenjör : Ole grävde >se- Ett av de gamla drakskeppen s som. nu håller på att monteras upp för. skeppen inte ska gistna. De'stora glasväggarna mot fjorden kommer. att ge. ett intryck av att skeppen vilar på vattnet. ./ ' det förnämliga museet & Roskilde, S Ibland undrar folk, om "en "sov= . Staten” och lokala myndigheter nåtion räntefritt eller till: rätt" låg | ränta, >< stuga — ”datja” —i sommarstuge” " ch. v ett eller flera hus: som-;en pen=. if FÅ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.