& -LAHOLMS- TIDNING: ne a Bkogsarbetafria anses "våra (en av de yrkeskategorier i detta land, som har det allra tyngsta arbetet, De får arbeta hårt och riskbeto- : nat, de har oftast. långt till. ar-. betsplatsen, ' och ' de är ständigt beroende: av väder och vind, fukt, och kyla. Många skogsarbetare är fysiskt utslitna långt före pen= . sionsåldern, . + "Men skogsarbetarna trivst” varje fall de flesta; Det visar eri id blicerad forskni rapport, ”Skogsarbetares -arbets- : anpassning”, som framlagts av fil lie Bertil Gardell, : » administrativa rådet, Han har funnit att skogsarbetare: känner långt större frihetsupplevelser i arbetet än t ex industriarbetar« na, Skogsarbetarna är mindre. misstänksamma mot andra män- niskor, och de uppvisar en högre grad av självförverkligande, .. De- ras hälsa är-i allmänhet god, och detsamma gäller trivseln i arbetet. När skogsfolket vill by- ta jobb, beror. det "mindre på vantrivsel än att de inte längre orkar "med, de, fysiska .påfrest-. ningarna, -Det bör givetvis. påpekas att. skogsarbete av idag. inte är det-. sgamma som i gångna tider. Mo-. . torsågar och andra tekniska hjälp-' - medel har underlättat de hårdas- te arbetsniomenten, och detta på- verkar även: trivselfaktorn.. Det finns "också skiftande slag - av.” skogsarbeten: huggning, barkning; transporter o s: v.” Utredningen påvisar att mekaniseringen i vis- sa fall gör arbetet fysiskt lättare, men att. det samtidigt inskränker, frihetskänslan: v.g Jämfört med många andra -y keskategorier är 'skogsarbetaren rätt lågavlönad. Samma ' är "för-" hållandet med t ex lantarbetare, " vägarbetare .o s v. Många männi>'-7 skor anser dock att. vistelsen” i. " fria naturen samt de självständi- - ga arbetsformerna "uppväger låg- " lönens" avigsidor. De : känner - att : de lever och finner mening i sitt liv även under arbetstiden, ”X7 "+ Den: utredning, som, gjorts. om. skogsarbetå art 1. Porsonal- : niska” "arbetsuppgifter," rar med konstnärliga" å grovårbetare med administrativa anlag o sv. hite. underligt om k känner sig mis sade 'och'. vantrivs: med / arbetet, livet öch sig själva 7 Genom 'att utreda olika yrken .Arivselfaktorer skulle "man I ” bätt-; : re kunna vägleda ungdomen vid. "dess" yrkesval. Vid en ”trivåelvär- dering av olika yrken skulle det ' husmöds" förmodligen "också bli ändrihgar'i ' . löneskalan;' Vid val av arbete bör, 'man "inte. bara snegla efter. : dana yrken, som ger”högsta 1ö- nen och bästa sociala anseendet, - utan det' gäller också "att: finnä' trivsel och arbetsglädje, 4i:5 . Inom det militära har man län: ' .. ge haft parollen ”rätt mari på rätt ' plats”. Den har kanske irté alltid - gått. att genomföra" i praktiken; :: MN men tanken är:i varje all: god. Något liknande bör det våra även , i det civila sarnhället. Människor ' : bör ges chansen att så, mycket gt få arbetsuppgifter, "'som de har” personlig : fallenhet" för och där de verkligen kan 'tri. "vas, Då skulle de. också trivas” bättre med livet i övrigt, och sam<' hället ' skulle slippa många ' bet” .kymmer med kriminalitet; t, parko- mani, neuroser . och andra k- domssymptom, =," ; Trafikdöden PET hotar: oss 'alla,.' och därför måste trafiksäkerhetspropagandån'' vara oavbruten och: intensiv, Våra p : liser brukar i allmänhet. ;gå fö med, goda exempel, men .tyvärr: kan man"också se prov. på mot- En' blekingetidning berättar om en trafikolycka härom kvällen, då . en. polisbil 'vurpade' under hem? färd från ett tjänsteuppdrag.” . ” gen' var smal och krokig, men.de, . två: polismännen 7” i bilen. fä . des med ca 80 km/tim I en, kurs]. va kom: bilen in i'en grussträng, gick..av.-vägen "och ' slog. runt. i—= Jag hann'inte:reagera' utan :trod=).: de det var en mardröm(!)' förkla- - rade: "den bilförande "polisen: en: - borde" följas av: liknande” utred= ningar inom andra: yrkesgrupper; Hittills har "sådana "undérsö gar varit tämligen: sällsynta. Fö möodligen skulle de' avslöja. mi ga: områden, där människor vai trivs med” sina" arbeteri' och där. detta" påverkar hela deras: "livså : "inställning. Det finns"; många : industrianställd längtar ut i fria naturen”; men som ! inte har kraft eller" möjlighet” at byta arbetsmiljö, Det, kan finnas tjänst män, som längtar efter teks ” ligt. r .' Vidare : förklarade! : han "att: "det. :var:tur att I ” hade / "säkerhetsbältet: på: var löshet" och sådana ;uttalanden:från. - en' polismans ' sida; blir : man: b ad "Jdrabant, och som kostat "24 ' mil- : amästad 1 Igång na i historien satt sina fötter på månens. yta diskuteras På sina håll "kostnaderna ” för” Apollo-pro- jektet,' det Projekt. som lett fram till landstigningen, på vår i jord jarder dollar. Denna, - siffra. mås te: emellertid : inte bara ; ses. "mot bakgrunden av. de. tekniska och rella. fördelar projektet med- .—i utan också; mot .e&n. . bety; spenderats . Över - en. -Åttaårsperi- och. Säledes ' tre” "miljarder, dollar per är. ' Utslaget ” på. invänaranta: let, 20 ljoner. blir, det! alltzs å 15 kro or per; år och amerikan. ”Tennese&tlodéns i År 1030: häde' staden "50. 000 invån re, av "vilka" många arbe- tade för dåga löner ute på bo:n- ullsfälten. OM + Idag sär "Hun svit blatsen för Mänshall pace: "Fight": : Ceniter, den: anläggning som ikostat: 350 miljoner; "doftar; satt. Pyega -Aktualitet- blir. radions främsta vapen i höst. Samhällsredaktio-]! nen utlovår -”insyn,t: och reportage” samt fler mågasin och mer tid för nyhetssändningar; Ett av aktualitetsgreppen” Blir. att' ge svenska folket”. telefonprata med: Tage, Erlande:s en efterträdare : första mändagen ef- "ter de; att partikongressen u utsett denne, - = Nya, bättre och fastare hål'ti- der blir det för. barnen, medan deras teaterintrsserade föräldra? "kan glädja sig”at verk. av Mö: ligre, O'Neill, Strindberg samt. en rad . moderna. författåre.. Visans vänner kan fröjdas åt. Bellmen:, Sjöberg-. och Ferlinserier.-På un: derhållningen har man företagit "vissa - omgrupperingar .och. satsar på att försöka fånga upp: även de mest Tv intresserade; ARENHILL, FRÅGESPON- 'TER och FRUKOSTKLUBB : En helt. ny. underhållningstid, 17.45—18. 15, blir. ett, av medlen; Här får vi möta gamla” bekahta som. Olle Björklunds radiohjälp, ”Ramel ' i c grammet ”På minuten”. Men ”Arenhill slår till”. en gång I veckan från Malmö är. en nyhet liksom Skolmästerskapet. , En ny variant av skolfrågesporten .med tre åldersstadier och ett . 70-tal kommuner > inblandade.: Sändes på fredagarna, ot Kuriosa ” på' -vardagsmorgharna kl, 845 blir det i P 1, då” man från Umeå, Stockhölm, Karlstad och Jönköping presenterar noti- ser 1 ortspressen samp, melodler från åren 1869, 1915, 1909, 1944 och 1954, Estradjippo för ' ungdom blir det på lördagar 16.30—18.15, då bl. a. resultaten av ”Tio I topp” tillkännages. Värd: Ake 'Ström- mer. Pekka Langers 'melodilek från i våras kommer "igén men med Lars Widding som värd un der hösten, =, ”, bitar” och ”panelpro-|: ubvidgas i. P2 med" bl," på lörde el or att: veta” :— ett boplårvetehiskap- ligt', forum, som" vanje. 'vetka” .un- der ..55" eftermiddagsminibter - biu- der: på föredrag samtal, och re- landét” ur. én rad” olika vinklar, "Höstens två ::stora.. :symposier kommer satt. bevakas" Hoggränt. Dels" Nobelsymposiet:; der; 15—20 september; där filosofen, ”och fors- kare : från hela ' världen & ska-be lysa .värderingarnas noll j tekniska tidsätder,. dels. sett. sym- posium: över. utivecklingsproblem 1 Sydasien, Detta hålls" .dén' 22— 25 september hos, Gunnar , Myr- dal vid ? "Institutet. för internatlo- nell: ekonomi, - En rad” experter är inbjudna," ”Lagen och du”; vvälständet 1 Sverige” "ochi? "Inv drärnas si tuation” 1" Sverige” : vå rubrikerna” på rie på sex program följer de fem resterande ;-. partiledarna... sedan Tages Erlanders :-efterföljare. rat: på? lyssnärfrågo = ”I kvän,; om och kring” aktua- liteter”,. "Sverige / runt "= nytt från hela landet samt "tid- nings" och . tidskriftskrönikorna blir extra, ”aktuellt-inslag”,. trots att.nyhetsservicen; från och med |! höst redan ' i-sig själv är starkt utbyggd.” Hålltiderna har "redan utförligt "presenterats. ' «Det: ut. ländska magasinet” ”Utifrån” och ”Presskonferens”. återkon höst . efter sommaruppehållet. - I dét "förra « kommer, huvudvikten att läggas vid kulturs: "och: sam- hällsfrägor. : ner i nad, Klart. är: dock; att. stidernå ; ”Djuphavspirater” ”Dubbeldepparnar”, > M "rad förmågor kommer, ätt. dyka upp. där. jen. sammans: med" Strindbergs ”Den starkare Intressänta, : > nyheter utifrån, är irländaren” Brian "Friels "Vinnarna” och. "Förlorarnå”; Manfred: Bielerg - "Fader soch 7 VA SPå svenska "si lan "har - Sven Christer, Swahn tagit upp. den moraliska . och. juridiska” prob!e: matiken: Kring : transplantationer 1 "”Hjärtstilla”, Björn Runeborgs ; BARN, FAMILJ OCH . HÄXPROCESSER : su måbarnskvarten börjar. kvart över, åtta varje. morgon vardag som, söndag från och, med i höst. På ; vardagsmorgnarna kommer. hädanefter ' barnprogrammet "att pågå till 8.45. och: :på söndagarna för, de. lite äldre” till 9.00. Spe- ciella . »pojk- och. "flickböcker av typ ”Hugo och. Jeséfin” går som följetonger måndag-fredag 17.15 —17.30.. :", oa - Serieteaterns.. nya! "chef, "Jah Molander, planerar, f.n. teater för flickor och pojkar på sön- dagseftermiddägarna :« Först :på spellistan ' står . Ernie . Linklaters nauter'; :som 'de. första .människor- dande . inverkan. "på ; den ikono- : miska, utvecklingen. inom -rad samhällen, 1 USA Dora dot De 424... ollarmiljarderna har Ib Cl kommer att bli "en samlad. pp: omkring” 30.000 sammans . nar dollar.. Mot : + ”RYMDINDUSTRI :ocH i . BASEBOLL. form. deltagit . i. -Apollo.-projektet, ter ” och. .märkanläggningar var jektet. Spacecraft Center: 407 kilometer | "däri d de 50 astronauter .' som; f. 1 tjänst, är' bara en bråk- av . stor-Houstons ; 1,5, mi'jo- invånare, och... centrets bud- ner get. representerar endast en obe tydlig del av områdets" inkomstor, Apolloq projektet Amar dock en tor psykologisk betydelse” för trak- tens invånare," inte" bårra ' just nu efter den lyckade. månlandningen när: de. 'kärkner sig, som grannar r [till de första människorna som E smed pengar a. "Inte kunde; 7 [Si för hel | inte . bara: :enskilda länder, - :. Der” som ” sade ' dessa ” ord: är IH Anatotij A, Blagonravöv;' medlem ir Sovjetunionenis vetenskapsaka- demi: och” chefsadministratör: för det” ryska rymdprogrammet, ".: '- Höstplanerna upptar + vidare en dramatisering :av' Emilie. -Flyga:e- Carléng', roman ””Ett. köpmanshus I. skärgården”;: På : söndagsmorg- narna; kommer Rune Mobergs nya familjeserie,..”Bäste 'BrähP”,. som anknyter till ””Familjen Anders- SON”. a Huvudrollsinnehavare «är Allan Edwall, . och « Yvonne; I Lom- I Familjespegeln kommer även i . fortsättningen att dagligen. be- vaka. vad som. händer inom ;det sociala, ; attityden och. företeelser 1.-samhället , : både. hän. och utom lands. . a .Teaterronden. och Biodags åter- finns under rubriken Speglarna. Bokfönstret . följs upp av. pro- gram -1: stil. med '”Läsecirkeln” och . "Vad, läser man?”, en lör- dagsserie som redovisar wiktiga litteratursociologiska- — undersök- ningar i Sverige, Danmark, Nor- ge och England, ”HEMBITRADE Den där familjen Anders- son. har. fått ett utmärkt 'hempi- träde, . suckade Karlsson. På för- middagen .går .hon ut med hun- den,' på eftermiddagen med bar- nen. och på kvällen gar hon ut ” John F. Kennedy” Space Center | ' «+ på. Cape; Kennedy, som kostat en miljard . dollar ” att. "bygga, : har också "avsevärt förändrat hela området. Den en gäng så. undan]. skymda badorten . vid Atlantkus- ten, har vuxit” till ett ekonomiskt blomstrande 'åndustrisamhälle. där arbetstagare till- :500 miljoner. . "Mer än 20. 000” "industriföretag från USA samtliga”. 50 delstater här- under. de åtta åren I någon liksom; vetenskapsmän - från 120 universitet” och laboratorier. . Un- der februari. månad 1966, när ar- batet på bärraketer, rymdfarkos-]. som -Nivilgast: var ”.300.000 perso- ner. sysselsatta" med : : Apollo-pro- För : Houston r Texas, knät: pönkten för em” "stor blomstrande. industribegion, "” utgör” 'Manned |. iks I" kontinentala konsten över hus - vudtaget” köm” badmotivet att "bli vanligt på svenska 1800- och 1900- talsmålningar.: Men "våra vatten "är "ju.'svalare, och "det: dröjde . innan konstnärerna vågade kommendéra "ner. sina .modeller .i- det våta, En "av. de tidigaste dukarna med motiv som har med bad att göra är Axel Lindmans signatur, Den heter Plage. ”Topogratiskt "härrör > den från sydligare och varmare vatten är. vårt; från. den" fränska kusten. Där" "hade ' friluftsmålarna'; redan hunnit -med att:-göra flera tavlor "7Redan 1870 | Nn” transparenta Iuftén,: Tavla föreställer ” badände : ; barn, som: plaskar” omkring" i-det långgrunda vattnet; och iman riktigt” hör hur xoch | åttitalisternas och".sökte. "väcka. "skönhetsideal 7 med "dess sinnliga - gråväderstämning-: ill "liv ”antikens 7 i dikt och målning | av » fil lic: Mats. "Bramstång '- Willumsen « -— - Sol och ungdom, - upp: sin könstnärskollegas signaler och konkretiserade. dem i -bl a: den stora triptyken för Förstenbergska galleriet, där han .sökte b tologiska'' "naturväsen: och - -fabelge- stalter : — en: målerisk - 'projektion av den heidénstamska. inbillninj > c TT ra rokokotidens' förtjusande behag och? ; glada" sensu källbräldar” Fröding gick "ungefär samtidigt -omkririg' i Dresdener; leriet "och beundrade 'konsten « På tavlorna fann han; hur.”nakna nymfer. dansar i skogen, och. ba- dar och kysses och smekes”; Både konstnärer och diktare tog stort in- tryck "av" den 'schweiziske 'rhålaären Arnold Böcklin, som fyllde'sina' du- kar.med poetiska föder rkgäka OC: ge en" ry ner, , där han - befolkade - arkadiska j landskap .öch :havsbilder i med, my- | gestalter, nar Tideström påpekat .-— något av ”Var det dig" jag såg i gubbigt ds "havskentaurer ' ymler h tritoner, omslingrade i en” ys > ter lek:i ett mörkskimrande ”vata'"'"? | ten. Karlfeldts Ode' till den höstli- Al Neptunus rymmer — som Gun: un kommentar” till Böeklins bild: ggsim "drivande mot "väster, +. medan ; bister.” östan "rev i'tovigt brössthår, grönt' som, tång?” Hei= de; nstam,” Albert? Engström” roch. ladugården, där kom; fram. " och". höskatten'! > delade broder: ; ligt": Alltid:- fanns: det livsglädje,” Cal Larsson. fångade. . Tiden” var :inne--satnla i Skörden. ble lägg nya tegar. hä Sommar skall” följa : : vintern : spåren; , framät för bri bd Klaga - ej” kosten; "bärkbr det . ev oc beska - : snart. blir en vana, intet, .- "bättre Län + «> skördar, . fordra blott "ringa : vor Så: har. du "handlat, "tänkt; ”- > -resignerat, . men du. har vunni " flesta: IT : tålamod, .k ärlek, fönet a och gyllene” 'skördar, se framåt. Jorden: sekler i graven. (Ur ”Flingor”). . : a .. Leonard Jansson, .SOLGÅVAN > TILLBLINDA ' och » därefter med (Andersson, "lådor. ingen, frosten gen bland | ar länet finns - Lantmani förgäves | aldrig du röjde, Brödet den gav 085 ' : blev inte barkbröd. - -Tack, ni som "vilat et i -tråkigt- att: vi. inte. hade, någon. g om "skogen, och allt i na >turen; H an hade också en” ig ""kott som fick mjölk på "Hans" v : randa, När fanjurikaren hade dött köp- r Kd > Och då .var också. igelkotten vår. för att bjuda hem honori till oss. "Det var en dryg kilometer mellan gårdarna. När vi kom dit gick ' " den" lilla kotteri nere. vid” sjön: och. tittade 'på öss och vi tittade : -. på :den och bjöd den att komma med. oss .hem till. vår. gård, , Vi "hade. rustat upp humlegården; så ”” att den, skulle bli bra att. bo i: Vi ”hukade oss ner och försökte övertala den men den såg tvek-" "! gam ut, Vi lockade och övertala- "> de den. Lillasyster truigade och . tveksam, Det. kan man ju inte undra på. Men nästa morgon var: "den ändå hemma hos oss. Den ' något ; 'mjölkstävar, för: dem" och "ingen ofredade;-s dem . hemma. hos. > OSS. ; kylan” vär mycket. ' svår dog ' vår. » lilla. igelkott: =; Det: var Forgligt nan igelkotte.” hade” överlevt den" > men. inte vår. Det”var både nytt” tigt och hedersamt: satt ha'ett så dant djur på:en gård. Det var år granne, fanjunkaren vårda-' "te vi hans lilla gård och skogen, » Vi. följdes åt, jag och. barnen, - osar Du kan väl komma ned. och -se hur, vi: har. det, men .den var. | som'kätten lämhåt kvar. Igelkotten, stannade” Kvar chös 4 Var vd vänlig. mot, Å lila gård. tt” igelkotten e hans gamle - öch en” dag vår r inte ofta det kom en: bil' ock! körde "ihjäl. nå « got . och folket” "blev. inte" heller överkört.. Det - var, en, liten frid "full. gård .men. allt. levande dör Igelkotten. dog alldeles å vår lilla gård och das åt det andra som man kände vera” glad ' åt, den » lilla hunden, 'den' stora kaninen. och hundvalparna som föddes sen och kamraterna,' men: det finns - "faror, det -märker vi nog..allt för snart.. Stora bilar kör undan fris den. från bygden och de igelkot= tar som födas i den" gärla" hum- len på gården blir överkörda, De ' "ligger på vägkanten 'där. bilarna ' :har dödat dem och snart-blir det inga sådana små gulliga djur som nu finns, Varken kor som lämnar . mjölk eller små igelkottar. som .står på trappan och roar, små barn när de dricker den goda mjölken öm kvällarna, Kanske finns det "små stalsbarn som får komma ut + till. de gamla. gårdarna, kanske "blir de bekanta med 'den -:gamla .igelk » som -6en | it till gården, Men hur länge skall de . få leva och allt det gamla få leva som hade. värde” och betydelse, ” 464 telefoner” io per 1. 000 inv - töckholm (PRE) fö Per 1.000. invånare "fanns 1 lan- det vid. innevarande. års början 515,9 telefonapparater, tillhöriga televerket och anslutna till tele- verkets nät = ett "år tidigare var motsvarande antal 496, 8. Låg- gen man till förstnämnda siffra det antal telefonapparater :vid privata abonnentväxelanläggning- ar: som är anslutna till telever: kets' nät kommer man' upp : till 517,6 apparater per 1.000 invåna- re, mot 498,5. ett år tidigare, Det relåtiva antalet” av telever- ket ägda och till televerkets. nät anslutna ,» ;apparater .: . varierade starkt mellam olika delar av lan- 900326 : skifte: Stockholms län med 690,2 apparater per 1.000 Änvånare och 1 botten ' /Norrbottené län med 408,53, siffror” som : bevisar en 'av- sevärd ' spännvidd” E telefontäthe- ten, Hallands län hade 463,6" ep. parater per 1.000 invånare, Kris- - tianstads län 453,8, och "Krono- bergs : län : 430,2, ' Televerkets Statistiska - Medltle- landen, ur vilka ovanstående siff- ror hämtäts, har också” "räknat ut det relativa telefohinnehavet'. I He städer som vid ärsskiftet 1968/069 häde minst 20.000 invånare, Stock-. holms stad låg i topp med hela 839,3 apparater "per" 1,000 friväna- re (innerstaden hade t 0, Mm > så mycket, som .1.369,3, vilket glvet- vis: sammanhänger. med myndig. ” heternas och 'storbolagens rikliga apparatinnehay) > ; medan ' Kiruna med 370,7 var telefonglesast, det. I: topp. låg vid senaste års. Pn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.