LAHOLMS TIDNING ' | | : Böcker för barn Tisdagen den 19 august! - 1963 = TT Tisdagen den 19. augusti 1969 LT = . . . M - . LJ . EEC:s jordbrukspolitik i kläm Under de år EEC hittills fun= 1972 De franska fordbrukarna gerat .har flera gånger från eko- skall fram till slutet av 1970 inte nomernas sida ställts frågan om få några extra exportvinster. Un- det över huvud taget kan: vara der 1951 skulle de däremot med- möjligt att fortsätta ett samarbe- ges en höjning med 6,5 procent. te inom EEC, om ett land ensi= Fr o m 1972 skall de, franska. digt förändrar sina valutarelatio+ jordbrukarna få ut full valuta för ner, I. något sammanhang har ka= sin export enligt de nya växel- tegoriskt sagts att detta inte skul- kurserna, le vara möjligt. En dylik föränd= När man nu bedömt verknin- ring har nu inträtt i och med att garna, har man från vissa håll in- Historia för finsmakare: Restaurangen nu 200 år! Vad skiljer fisken, fågeln, dju- ret från människan? Vad är det för skillnad på den som stoppar i gg mat och den som äter med kultur? Historiens störste finsma- kare och mest kände gourmet, fransmannen Jean-Antheme Bril- lat-Savarin, gar denra definition: djuren stoppar i sig mat”— och vid adelns middagar. Fast på den tiden tjänade medelfransmannen knappast mer än tre francs om dagen... H Men restaurangen hade kom- mit för att stanna och bruket att besöka dessa finsmakar-palats bredde ut sig över hela Europa tillsammans med Code Napoléon Den franska devalveringen får lig. EEC-k issionen har ut- |bara "den begåvade människan” | Montesquieus tankar. Efter Na- särskilt stor inverkan inom EEC:s gått "ifrån att man i början av (homme desprit) som vet hur|poleons nederlag "vid Wateriöo vi jordbrukspolitik. Detta av två 1972 skulle ha nått sådana resul- | man ska äta! var det sannolikt bland frans skäl. För det första sker åtskil- - tat genom åtgärder, som redan | , BrillatSavarin togproblemet männen bara BriliatSavarin som åå ligt av de gemensamma jord= = tidigare hade beslutats för att be- mycket ' allvarligt, I början avisäg någorlunda Must på tillva-] = ' | us rer ingarna - Jutort ER gränsa jordbruksproduktionen, förra seklej skrev han en hellron: vid krigsskadeståndsavtaiet : med hjälp äv em särskild beräk. Stuga menskapen dä, ee fr avhandling om ätandets konst, blev Frankrike av de allierade et ; ningsenhet, som är likvärdig med duktion, som det franska jord- ”Smakens fysiologi”, i viken han ådömt att punga ut med 1,5 mil- . dollarn. Detta gör att en ensidig ' bruket får genom devalverings- |framför "vetenskapliga förklaring. |jarder guwdlfranes, Alla menade : förändring 1 en valutakurs får vinsten, :'Asikterna härom är |ar: Fisken har, skriver han, enj|att landet nu skulle bli bankrutt. mycket påtagliga verkningar för emellertid delade. Nämpas kan 1 |tunga som inte är något annat|Men vad hände? Efter tre års ' Jordbruket i det land förändrin= sammanhanget att vissa västtys- län ett rörligt ben. Fäåg!arna har|utbetalningar från statskassan |. N gen gäller and såvida man inte effekten genom direkta och snabba ingri- panden, För det andra får. det , franska devalveringsbeslutet stor effekt, fust därför att Frankrike ka politiker — som bekant med fr — har motsatt. sig en uppskrivning av D-marken just för att undgå en motsatt, effekt (alltså ' en förlust). för de tyska bara ett membran och hos de fyrfota djuren är tungan grov och föga ägnad för smak. eu SKAPARENS PABUD "Människan . däremot : har en var betalningsbalansen äter i ord- ning! Och det förelåg matematisk bevisning att det var def frans- ka köket som bringat reda i fi nansernat! Ändrar, yok CenkHors, derör | : Pörvta svenska ABC-boken med en tupp på omslaget (1637). Bokstaven A , till "ABC-bok från de: 6, har stora överskott av jordbruks= produkter och en relativt .omfat«= tande export, Nedskrivningen. av francen betyder att det franska jordbruket vid” export under” 4: övrigt oförändrade ' förhållanden . får ut väsentligt högre priser för "de produkter, som går till andra länders marknader, : Det är därför inte att förundra sig över att diskussionen om följ- derma av den franska. devalve- ringen i hög grad kom att 'gälla ' effekterna inom Jjordbruksområ= det och inom EEC:s fordbrukspor > sentlig tik, . Av de anförda skälen; skulle ; om sp åts än inte vidtagits, ha medfört - stora ekonomiska förändringar" i . form av. vinster för.det franska - jordbruket, > » EEC . har, emellertid redan. besvärligheter genom övers .: tkott för 'en'.del: jordbruksvaror, ;iEftersom.. Frankrike"; har; bety= ” dande” 'produktionskapacitet; räk. ' . när; man: kallt med”att.en så av=" . sevärd prisstimulans, sol , veringen” kunde" innebära, skulle medföra en'snabb ökning. av. den Stockholm vill: köpa t "franska; /jördbruksprodukti En: sådan ökning? kan: EEC. "derna helt enkelt tinte' acceptera." ; De olika länderna, har, förbundit . acceptera det förhållandet, att de '" terna. söker .. begränsa . prissteg-" > från jordbrukarna: kommer 'att bli sdeval- . hället, för HN; Det'ä är 'ensintressant' upp. jordbrukarna, Från det hållet är man givetvis kritisk. till följder- na av förändringen 1 Frankrike, - Inrikespolitiskt kan devalverin- gen få stora effekter i Frankrike, bl a beroende på den inställning jordbruksorganisationerna efter- hand intar, Det är tämligen klart " ' att de franska jordbrukarna med betydande motvilja kommer att unga som ypperligt lämpar sig till emakorgam, en tunga som är som skapt för den sublima upp- giften att njuta! Det är därför det bara finns finsmakare bland männiikorna, det , vill" säga, bland ”de begåvade människorna”! BrillatsSavarin . hävdar . vidare: att tycka om mat är långt ifrån detsamma sam” att vara glupsk. Nej, .en gourmet har j grunden en ; känslolös 'odh förnuftsmässig inte får någon bättre betal- -ning för 'sina -exportprodukter, - trots att devalveringeni beräknas komma att medföra en 'icke ovä- allmän prisstegring i Frankrike, De franska 'statsmak- hållning" gentemot mat och dryck. Hån. värderar, ihan föredrar eller han avisar ingredienserna: till: en måltid: Han visar” en. utpräglad strävan at rätta sig efter Ska- .ringseffekten inom landet, . men det är ovisst till vilken 'grad man "kommer att lyckas med idetta. Det (är? inte uteslutet att” reaktionen « kraftig, gå de efterhand'kan 'jäm= "föra sitt för, tillfället oförändrade - prisläge med. devalveringseffek-:' : terna' inom :andra; delår av, sam=. PA från "Halland; berättade härom da=' gen "LMC- disponenten ”Sune' Ja- båsoin I i: Halmstad i en intervjä' den sllvarligaste” kunde drabba 'dén "gåmen: arma Jordbrukspolitikéh, 1 detta läge är"di äturligt” at! EEC-kommissionla ”'ömedelbärt : kom fram med ett' förslåg," om var drastiskt ifråga "om; jords bruksprodukternd!! = DEE" fransk; jordbruksprodukterna” "skulle fris ' kopplas från de' regler,. som gå Jer för ' medlemsländerna - inom EEC. Priserna -på franska jord- ” bruksproåukter vid export skulle på "grund av'Sevalveringen "stiga ned mer. än 11:procent. EEC- "åmmissionens förslag innebär att Mm Undantagsregel tillämpas un- : och; andra ”Folkrika” tätörters be- "hot . ening. med | innevarande sommars verige inte ' "huvudstadens" ”Tiktig” inte bara vara” ett' ställe dä Kände slänga : i sig en "hit. mat. Neej, ” det . -Fördé sig om" en Jokat alls” räcker till ov. : Tidigare ”utslaktning > Töför- orka har satt” hårda spår; De än- u kvarvarande korna går i'sin: r.det. andra - bör, ghserveras tt man "tydligen varit beredd att i sommarvärmen, - lyckas; : så 'att' mjöl konsumenterna ' tillhanc tillstånd, - krävs ' högsta. "hygien "både på - Produktions=" och för viner: och dito” service. 'stoa, gäss terna till "buds. Och det" dröjde inte. länge” innan man fann mån ga liknande Edens trädgårdar ; för idlingsstadiet. + Hallandsmjölken finsmakarna. Brillat:Savarin' ville är tydligen fin och åtrå 2 demokratisera matkulturen; Han der: 28 månader, d vs framtill: (ETT. ORD. — 2 betonade att varje "fransk med- borgare som var beredd att spen- dera '15—20 frarics skulle få;en Jag försökte stilla ar! mig un betystligt Större” rijutning i, utby- Å ciper: ” R des Ty 'de engelsmän, tyskar och ryssar som invaderade Frankrike tog med sig en enorm aptit, s'o- ra magar och mycket pengar. Och de nöjde sig verkligen inte bara ' med förläggningarnasg , sol- datportioner. På kort tid var Pa- ris ett enda stort matställe, In- vasionsstyrkorna : åtöverallt, på restauranger, Värdshus; kaféer, kebareter, gator och torg. De stoppade i sig kött, fisk, vit, grönsaker, "kakor och frukt och beställde 'alltid in' de dyraste vi nerna, "berättar | Brillat-Savarin, Resultatet: "ockupanterna spende- rade mer pengar per dag än tatskassan betalade ut IK Her” ”Cas- Sole”, men Savarin.”och- behandlingen tet sker för det mesta helt enligt” "den. store, gpurmetens prin- En Frankrike-resenär bör verk- ligen unna” sig” ett. besök, på. nå- gön av, de ninariska högborgar i jare, man kan hitta i vars "vink en, Chateau: :Mouton : Rothschild 119347 eder en Chambolle” Musigny - Amoureuses 1921: etter ”en|. Cognac. Fine « . Champagné' 1868. Det, är” bara satt konsultera Guide Michelin, - den oumbärliga : hand- belken med förteckning över a'la Framkrikes restauranger . av nå- gorlunda klass 'I. början av bo- ken> hittar "man också kartor med hänvisning till de prelativt få restauranger där man äter verkligt gott det ' vilt säga där man erbjuder Det Franska Nedersta bilden: Adam och Eva fördrivs ur Paradiset, , GT man in i en modern bok- och pappershandel, finner man ett rikhaltigt sortiment av målar- och klippböcker, små bö "och bildark m m. Naturligtvis är både text= och bildmaterialet i dem till största delen nytt, men ser man närmare efter så upptäc- ker man även en mängd äldre sa- gor och illustrationer i nytryck. Klassikerna står sig alltså — en iakttagelse som man f ö också gjort i barnbiblioteken, ' Vill man ha: verkligt exklusiva ting måste man emellertid söka sig till antikvariaten.: Där hittar man, om man har tur, något som inte finns i ' moderna' barnbokssor- timent, nämligen: gamla ABC-böc- ker. "Ända: fram till 's 1930-talet fanns: dylika att köpa 1: de' flesta bok- 'och 'pappersaffärer från Ystad till Haparanda, Vad:som sedan till- kommit :i”genren har inte så värst mycket: gemensamt: med ” de :klas-' 'siska” utgåvorna," vilka: nästan ' un- dantagslöst hade en” tupp "på. om- slaget, : . Första gången det,” mm”. en veisk ABC-bok nied' eh tupp! på var 1637, Samman med.tuppen..ar ;bildades också ett ris,-och' und detta stod det;:”Med; ett: Ris som 4 |” minnet skärper och? en ”Tupp som] Russin värper.” 3] Vart man! "tillräcklig + flitig; si "värpte tuppen ett:eller flera: rus- sin, ren det var även "van nYigt att han derade "sviskon, : bitar, saft, kakor och diverse andra godsaker. - I början ' av "1800 talet utkom många . ABC-" och sagoböcker : för småbarn med fina planscher i fär ger, och det hände även att de in- "nehöll s k. ”nyttiga tänkespråk” och "oumbärliga minnesverser”; fö ånte, tala om sedelärande fabler. + I några tidiga" 1800-talsutgåvor : finner vi till exempel de här « ver- » sifierade tänkespråken: Få SS MEDLIDANDE Bebjerta menskors awal, låt :: > ingenting dig hindra : Att "andras nöd' och sorger li dra. Ett stycke av ditt öfwerflöd : +." Skänk gerna åt de godes nöd. hö "FÖR DRAGSAMHET : ket vackert färglagda eller ”il- luminerade”. som men sade på den tiden, : > I de fabel- 'och tänkespråkssam« lingar, vilka tänktes bli lästa som en mer. eller mindre omedelbar fortsättning till ABC-böckerna, ut- gjorde ofta själva titelbladet ett helt litet förord, och ibland kostade för- fattaren på sig en extra inledning. Det gjorde t ex riksrådet friherre Eric Wrangel af Lindeberg, som 1736 "översatte ' "Phoedrie Fabler” för. sina born. Sedan hen medgi- vit att det fanns många fel i hans översättning, skriver han: + ".. .. » "Men jag vet därjämte, at 'dul. läsit mycket i Swenskan som. föga bättre" är, och om du, i stället at lasta detsamma, wille” medelst: en | bättre 7 öfwersättning | och 7 lärdare] E Anmärkningar”. :giöra ; det. "aldeles I (dock utan tupp vå omslaget) var Carl och Knut Kastmans ”Läse= bok för småskolan", som var i bruk ända in på 1920-talet, Lik= som i hundratals tidigare böcker av samma typ representeras voka= lerna här av igelkotten, uret, oket, ögat, "apan, åshan, ekorren och yxan, Som T-"illustratör” återfin= nes självfallet tuppen, . Under 1600- öch 1700-talen före kom även ABC-' och andra läse= böcker innehållande 'runtecken, och under, 1800-talet blev det mycket populärt med Bilder-olfa= bet, t ex i den här stiten: 'A — auktionist, B = barnflicka, C — vittra (man stavade inte det et "med z tidigare. — ekskog; F, = fartyg: r en del "ABC-böcka Fa lfabetet endast I fraktärstir onyttigt" och keligt. så skal det inte. förtryta: mig, 'at' se min Bok anwändas.: dill Rus inslrutar .. och Tortebotnar.” 2. Vidare Hllfogar han: : 21 de: äldre. tiderne; ågades Sanningen, kläda 'sig. uti Sögor och Liknelser' om den skulle tålas: der= det ej. heller underligt, .at. icke lider" henne "”Enirolig liten bok heter För- tr ot En: speciellt! åntressant” Al Ce bok är ”Hennes. Köngk. Höghet” pränsen san ', Lovisas " ABC-bok - Bila der", tryckt, 1854. Den är 1 or) 15x22 om och. utgör en nyhe liden'& Eenom'att "blanscherna" i ute förda "i oppkrstielk' ochi: Arycktovt flera färger. & Sannolikt är def första gången — to 1 Kuropa « - fon kopparstick , 1. färger. komm er iu envändnihg söm” lustrotjönimotså I korta "berättelse: + | ligen instruktiva bilder.'” : ståndskatekesen” ». > Den" innehåller Å "och..: undervis- ningsstycken för brern. och, utkom | ä i' Stockholm 1823. Bl a. bjuder 'den på .en rad nedkortade - djurfabler, försedda -med naiva: men synner- färgträsnittet , X söm Yivecklades i Tyskland under 1500- talet. > £-] 7 Jämför, .man . dagens - bökstavas ”En' liten resa, genom den” ; och 'klippböcker m m' med gångna heter ' en” elementär ' geografibok, generationera, : .motsvärigheter, så översatt från tyskeh av G A Rid- måste: man :naturligtvis konstatera, derstolpe (1824). Även den ' är för- | alt här det gäller färger har dagens sedd med illustrationer (efter tys- barn: nästan obegriinsade möjlighe- ka och franska stick); och. den vär| ter” ätt välja och" 'vraka;' Gäller det säkert en inte oäven:fortsättnings- däremot: I påppers=.: läsning för dem' som lyckats tilläg-= | té,'.kon "mån 'hog tryggt påstå att na sig de' första läsgrunderna via våra far- och morföräldrars ABC- ABC-boken och den rusinvärpanr och sjliknende” läseböcker 7 för .de de tuppen, ' : irkt 3 "En av de sista riktiga" ARC-böc- kerna ' som : utgavs här" 1. landet > [Rådiodoktorri: : Doktorn: och radär tekniken Jag råder, att ditt umgängslif . : "dam" för ag ekte' att detta var a 0 Må vara fritt från gräl och kif, att begära ' för. mycket av on skotsk, . protestant. + Kanske var der en humoristisk; glimt:i gui- dens. ögon "när - hart: på nytt: in "PÅ VÄGEN Jag stod I den Heliga 'Gravens kyrka i Jerusalem, Göiden stan- made framför det grekiska alta- ie” på. en -”riktig” restaurang; än. Köket när det är som bäst. son sp forlag Fladdermitsen g gav impulsen För dem är lagen: blif behaglig! . . Med andras tankar, utan knot, - Ljudet uppstår som I bekant: £e- | diameter och upptäcka frå de . Stäm dina egna till förening... nom en - vågrörelse, ' där . oli- | föremål inom ögat, t ret och SP dem, han pekade” had på golvet” uppmanade han ' Foss att knäböja, och röra vid. den plats -där. enligt . traditionen Jesu bjöd: mig, uppmi ning! tänkte jag på att två katoli er i gruppen känske 1e känna sig sårade. om jag ner "Vid denna j skul Åka lärgt ibil tek - Rasta någonstans. : Njuta av utsikten. Utan papper, utan skräp,” ' Det är trevligare så, För dig, för andra; . Detär ju så lätt att inte skräpa ner "det är bara att låta bli! Att denne nöjde franske kock häller Brillat-Savarins principer i helgd råder ingen tvekan om, kade. Så jag knäböjde "snabbt med en attityd ev ”mätte deita smart vara över”, Kanske var det knäböjandet som: gav mig, ödbjukheterny till- ' |baka ty plötsligt kände jag Je- sus 'så nära mig, som jag aldrig tidigare upplevt det, När jag res- te mig upp hörde jag em barn- kör sjunga om Golgata kure. Så nära det var att jag gått miste om” detta möte med Jesus genom min dåraktiga stolthet. - SOLGÅVAN TILL BLINDA ec ;] — införa nya trädarter. Conto- Då någon annan sagt sin mening, ; Skrik inte häftigt deremot, - ORDNINGSSINNE Lär dig ordning; blif derwid; " Den bespar dig bråk och tid. Nlustrationerna i gamla. tiders ABC-böcker var 'ofta både bru- tala och naiva, men minst lika ofta var de också ytterst vårdade och konstnärliga, Ibland var då myc- Framtidens skog blir annorlunda Experterna stannar emellertid inte vid att genom sådd och planteringar vilja ge ett nytt an- sikte. åt våra inhemska skogar. Det gäller också att — det har redan skett i viss utsträckning - ratallen. från British Columbia och Alberta, gran från Östeuro-' på och lärk från Sibirien lovar goda skördar även här hemma, Men det blir en annorlunda skog våra barn kommer att möta. John Bauers trollskog kommer än mindre än nu att leva i sinnevärlden. Såvitt vi förstår kommer vi att på myc- ket stora områden i stället för vår naturskog få någonting som liknar enorma parker av barr- träd, väl ompysslade, väl göds- lade fram til skördetröskans mejningsdag. ' : (Birger Lundberg 1 vn ka tonhöjder 'svarar mot olika täta svängningar inom vågrörel? sen, På samma sätt uppstår Iu- sets . olika färger genom olika stora . : våglängder. Ekolodning, radar, 'sker med hjjälp av ljud- vågor, som svänger 'så snabbt att det mänskliga örat icke kan tronisk - teknik har. emeller- tid gjort det möjligt för oss att registrera dessa tonhöjder och att samtidigt studera ljudets eko= förhållanden, Ljudet 'studsar till- baka, reflekteras, vid hinder I vägbanan och detta hinder kan numera lokaliseras och studer2s beträffande beskaffenheten, Vi vet att man med en känslig ra- darutrustning kan spåra t-ex ett fiskstim i havet och t o m ”granska” enskilda fiskar. Man kan också bedöma 'en havs- bottens struktur och skiktningar, liksom man i luften avslöjar täta föremål, t ex flygplan, varvid den moderna tekniken möjliggör för ra- dartelegrafisten att svepa bort från radarskrämen ekon, från rör- liga föremål om man vill koncen- trera sig på de fasta. Tvärtom kan dessa . bortsvepas om man önskar studera de rörliga. | På många håll i världen utnytt- jar den rcedicinska vetenskapen och di tik .radarteknik . Med det: moderna: laboratoriets och ultraljud-studier. Man kan 1o-| resurser "vet vi nu att detta är , kalisera bjärntumörer, ' — tidig- 1 korrekt, men inte hela sanningen, ticera bröst örer, klar. |Fladd i uppfatta detta ultra-ljud.. Elek-" "Japanerna har 'verit mycket väl framme på ultraljudsdiagnostikens område och t'o m försett ambu- lanserna "med 'epparatvr för: ultra= ljudsundersökningar ' f"r . att "på platsen / för ett o'yctsfall med hjärnskada kunna orien'era över en ev blödnings storlek och placering Sverige har egendomligt nog vas: rit en smula sent i vändningarna och hos oss är ännu 2pparaterna för ekolodningsdiagnostik - fåtaliga, Detta” är märkvärdigt därför- att Sverige är” ett pioniärland inom hithörande forskning och ”ultra= ljuddiagnostikens födelseland”, Den allra första upprinnelsen till forskningen inom vårt här aktuella ka 1 tiden. och. nära”nog ett par hundra år: före elektronikens” in= förande... .: Man undrade hur i i allsin där en fladdermus bar sig åt för att i mörkret med sådan skicklig- het uppsöka och fånga: sitt byte och samtidigt undvika alla hinder, Greve : Spallanzeni ' tillbragte - på 1790-talet åtskilliga nätter i'tor- net till Paduas katedral sysselsatt med "vetenskapliga " experiment på fladdermöss och kunde då faststäl. la att det lilla däggdjuret ”såg med hörseln”, vägledde sig med örat. — . lägga ett fosters läge och storlek, avslöja äggstockstumörer, tvilling- hh. nt ära Tah & h td ' nämlis gen med rosen Ijud, med vilka han aktivt ekolodar och pejlar fram by« område återfinner” vi. Jångt tillbas ' RR RR FUN | sunnnsm) so | | Susa baken $ sv | sö ÅR få RNE | | RR RNE NOT Ä RÅ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.