LAHOLMS TIDNING "Torsdagen den: 21. augusti 1969 -= LT "Torsdagen "den: På augusti 1969 " IT: Kålla kårar för RLF-tidningen har gjort sitt se- naste nummer till ett s k tema- nummer, Tidningens omslag visar en EVK-teckning, 'där en 'Sve- rigekarta kringgärdas av tfagg- ” tråd. Och 'så ett' tankeväckande tema: Om gränserna stängs... - Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. Det är ett gammalt " talesätt, varom tidningen vill er- inra. Kedjan' skulle" i detta 'fall gälla det' svenska ' totalförsvaret, och den svaga länken, menar tid=" ningen, är jordbruket. = - RLF-tidningen är som "bekant ett fackligt 'organ, /gpråkrör . för lantbrukarnas fackliga organisa-, tion Riksförbundet Landsbygdens Folk. Ser man' dess, temanum- mer ”Om gränserna . stängs” en- bart som ett inlägg 1 den ford= " brukspolitiska debatten, skulle intresset troligen stanna inom 'en begränsad krets. Nu blir det dess- utom till tungt vägande argument 1 vår försvarspolitiska debatt, och då är det värt en vidare gra sk. ning, . Det moderna kriget — "var, när och om det kommer — är ett:to- .talt krig, Det drabbar inte bara soldaterna vid fronten utan 1 lika stor utsträckning de civila' på hemmaplan, Kriget utkämpas inte blott med ' militära -'vapen : utan också med politiska, ek försvarsmakten inkvarteringsplanerna skall där då inhysas två inkvarterade per varje bofast; En familj på fyra. perso=- ner kan ' alltså få ta1emot åtta' evakuerade, Så har riän: planerat sedan ungefär fem år? tillbaka, men hur är läget i dag? 'Fastig=" heten, 'där de evakueråde' skulle bo, finns kanske inte mer. Anta= Jet obebodda Tastigheter" enbart inom jordbruket beräknås"rämlie " gen uppgå till ca 25.000; en del beboeliga men andra ihl . Lant= - handlaren på den Lilla, orten har . kanske slagit igen sin, butik för . länge sen. Vägnät, postgång, kom= munal' service o' s' vt, avfolke ningsbygderna är kanske" inte alls så ordnade, som 'det en gång: varit; En stor del av beredskaps- planeringen är tomma'skrivbords-, uppgifter utan reellt underlag. - « RLF-tidningen - har baekligen, satt fingret på en öm punkt i i vår samhällsdebatt, ” ; PVår beredskap ” är god”, sa statsminister; Per Als ” bin. Hansson vil något :tillfälle . under andra världskrigbty då Sve=" rige' 4 själva verket var mycket illa ute. Det är möjligt": att'dagens - och morgondagens pöli itiker föra söker bluffa! på samma sätt, om Sverige såkar 4 blåsväder, Bättre . är. dock att'vi "redan: Rp ser om vårt hus: och rustar ' upp den ika och försörj ingstek ;k folkförsörj i gen så ”att' niska vapen.. Med hänsyn härtill måste försvaret byggas upp; på samma = sätt. Folkförsörjningen med livsmedel och andra förnö- denheter är en livsviktig 'del av totalförsvarets Beredskap, För att motstå angrepp utifrån måste vi ha ett militärt försvar. Det är alla partier ense öm, och vi satsar årligen ungefär 'fem' mil- : jarder" :kronor .på. den uppgiften. Och dock är dessa pengar bort- kastade, om vi inte har ett starkt totalförsvar, i : vilket. även . livs- medelsberedskapen inräknas, Sta-' Å tens "Jordbruksnämnd. har presen. terat en utredning, som' visar att :- + just: - försörjningsberedskapen i . vårt land . har mycket ' allvarliga” brister, Den ;hårt . drivna 'jord= : bruksrationaliseringen / har. fått följder," som man förbisett ; eller inte alls räknat med, HR Ur försvarssyppunkt ar: man : tHdigare accepterat en målsättning « för: den åsvenska.: .jordbrukspro=. . duktionen, enligt. vilken själv » till: 80 procent. . .. Beredskapslager, inte bara I Uonsmedel utan också av vet. Detta förutsätter - - dock en scuccssiv; ökning av våra? den k i paritet hed övriga grenar av totalförsvarsberedska= I vh ay ee oråd ot Traktorskatten etan som :: enligt riksdagsbeslut skall - införas nästa år, forttar att UPP röra. sinnena, Lantbriuk; arnå 'an= ser. skatten orättvis och har” där. . för protesterat, bl: a genom: att ordna traktortåg på vägarna. Man vill ' visa "vilka : olägenheter det skulle medföra för övrjg trafik, om - traktorerna verkligen, skulle an= vändas på allmänna vägar förh " landevis lika mycket sqm bilarna, ; vilket "de! naturligtvis bör; vara: berättigade till "efter sens. i bar beskattning, :. : ormbeR Fk Tidningen Arbetet i Mal n r tydligen, mån att värna om Fe- : cringens och den socialdemokra- z tiska riksdagsmajoritetens,. beslut ; om /fraktorskatt och ösgr, därför. in. galla över; demonstranterna: : . "Med sitt” förfarande" sätter, bön- "derna: tuseritals trafikanters' liv på spel genom att framtvinga hals- brytande - -omkörningart och över; huvud: taget; åstadkonima' sådan a irritation, son "bäddar för" över” ? Pp problemet, "Dels dnde skattar meltåg ut 7” ländsbygdén! Enligt ” Under -valäret. 1968 talade de olika partierna mycket om jäm- likhet, Som sig bör sa sociald2?- mokrater och kommunister med. ("Liberté, Egalité, Fraternité” — ”Proletarier im allen Ländern, vereinigt Euch!").: . "Under den segslitna avtalsrö- relsen: 1968—1969 präntades det In. I nationens medvetande att jämlikheten i landet inte är vad der borde. Broderi igheten inte "heller, förresten. ' Och friheten stär i viss relation tät individens plats på den ekonomiska rang skalan, : "Karakteristiskt för avtateför- handlingarna blev som väntat att de lågavlönade ville ha. ett lyft preciserat i kronor och ören, gär- na på toppföntagarnas bekostnad, medam de ' bättre ställda krävle den. "procentuella ; höjning, som skule ” upprätthälla deras. privi- legier och varför inte accentuera des samma. en mula, 7 om. möj > Envar: borde . Också - na kommit: underfund: med” att pris höjningar. håller. på "att haika: ur Vi pröjekterade reallöneförbatt- ringen: och att. bussigt tänkta skamteveformer. kommmer: att. .taj” hand: om den eventuella: resten, på > +det: satt statsmaskineriet .- till syvende og sidst blir den" instans, som: får verklig. vinning av de större: "siffror, vilka: gemene, .man givits möjlighet att leka lite med. "Med. jämna” och . ojämna. mel: lanrum kommer vänsterpressen med - "påminnelser -.om -; oförsynta avsteg : frå) mlikhetshypoteser- na, Det. kan. flotta aktievinster.' Såna: ventile- rades: med. förtjusning ända tills räntehöjningen . i: juli: 1969 kom förs. värd”, gick”. dev” em 1 Göteborgs sjukvårds ybelse It. ett” förslag, som” eventuellt ara, uppgifter om |" -|Den. centraldirigerade avundsjukan Av Per ror Ekström, fem övertimman extra per vec ka, får de 89 spänn stycket för dessa timmar, De högt, brett och svart utbasunerade 103 kronor- na i rubriken får de enligt för- sbget ifall de är villiga tjänst- göra tio extratimmar i veckan. Och det tycks gälla enbart I nar- kosläkare, Alla som inte kommer upp till den svenska medelinkomsten av ca 19.000:— om änet bör finna dat vedervärdigt att såna löner kar tillåtas, - Avundsjuka päståa vara ott svenskt national lyte. Avund och 2 je går hand i. hand. Väl kanaliserat och organiserat miss- nöje kan utnyttjas för mycket, inte minst politiska syften. De kommunistiska - revolutionatakti- kerna och — teoretikerna lägger stor vikt vid graden av missnöje b'and "massorna i kapitalistiska länder när det gäller” att bedö- .| ma utekten” för en" omvälvning. Så” radikalt är givetvis inte det svenska ” regeringspartiet,” För detta gi det istället att. stärka grunder: för fortsat regerande, Eftersom | en människa är: lika med "en för 6 (enligt demoktz heder” att köpa aktie. tomtaffärer, "är det eker " göra” självklart om” förberedelserna ”in- för. nästa val tar sikte på” majo- rite'en av illa betalda — de som förmodas -- tacksamt . stödja >. det parti; vilket kan: tänkas. omsätta dennas ” gnagande avund I befrian- de åtgärden, -' . : Lustigt anmärkningsvärt bära, i: sammanhanget, att Aftonbladet inte" gärna uppmärksammar att t ex er gnickere I Stockholm kun- de begära 50:— per timme fören ilecepånation och. fick det; med Jöneglidningar elier.: utan, fackföreningens : : Mindbve -/önderii samma tidning inte neller ser. nå göt, klandenvänr i att: .genomsni e :sveriska” "Jantbrukar- vid: ca 13.000: —/år. "och na” ”stonnar Her. hör Bli? bost förhållän. dena'i vårt land; om ofärd Kom= mer, "undrar. RLF-tidningen Om | borda Då. KE : kveras, och tolk. d 23. LUM [ers skyl-. dighet till. i varsamhet få, trafiken, h dels tycks den: förgeka itrak-', torägarnas- demokratiska rätt till: åsiktsyttringar.” Och oltomstalten. skörd bli längt malt; Totalt > i beräknas” bröds den: "Be 12 'procenit och ifod den 24 procent lägre: skörd 1968. För potatis "och sockerbe tor- är minskningen enligt prog- nosen drygt. 40 procent, Många framställde fjolårets goda ;skörd som hade det. varit fråga om en "riksolyckaj skriver ” RLF'] tidningen: på ledarplats. Vi . protesterade . mot det syn- sättet, Läget $' är förtjänar 1 så " fall mera att kallas så. En' svag skörd innebär förlusten både för” jordbrukarna :: och : folkhus- hållet. ' Må: också : årets. skönde- situation bli. er: tankeställare för prisförhandlingar” "menade -. att inte. längre. behövde räkna med däliga skördar, ” LariiorkEn OCH! er SMÖRET free sl "Från mejerihåll . räknar "man just nu rent teoretiskt med natt lättmijölken "kam "få en "försälj- ningsvolym som motsvarar un- gefär '15 procent av den totala mjölkkonmsumtlornan, ' skriver Jordbrukarnas Före- ningsblad:.. ;.: Om detta” 'uppnåddes : enbart på den:'vanliga mjölkens bekost- nad skulle det innebära en mer- produktion av smör på ungefär 6,000 ton. Detta: är som: sagt teorier. I verkligheten! blir det nog i stäl let så ätt lättrmjölker kommer avt stjäla marknaden från skum- mjölken " eftersom -lättmjölkan är överlägsen. både 1 fråga om näringsvärde och.-smak; Det finns : även andra - drycker ' för lågkaloriförbrukarna att välja på, den :kostmedvetne konsu-|i menten -. avstån ' kanske. från Gessa och övergår till den av Folkhälsan rekommenderade lättmjölken i stället, Håller des- sa beräkningar streck påverkas dem "som ”under- vinterns ]- för > Triot. "dumma RN Bättre SMÖRET: "TILL - KORN) 4 ; Smör ; till. "kohna,, som "foder skall: man "nu: börjä. ge, i" EEC, har Jord brukaiadast Fö- . rexingsblad läslf < Mn Det uppges. nämligen, all Sic co Mansholt. som "är, ensvarig för: EEC:s jordbruksfrågor :med- delat det t. Det blir dyrare att lagra” de äldsta : delarna, Av . ”smörberget” än att ge rdet till- ” baka till korna i förfiav” fo- der, | So PGföer ot Envar minns väldet gamla ordstävet: ”Det kormfrleb? tillba- ka, sa bonden, när han gav gri sen fläsk”. Ordstäv, a vana väl avsett ;som : en ghet med," ordningen står, det dock "inte till. på högsta RivÅr ute i världen. ännu. i det vUäpplysta sena: 1960-talet,” ii: : +. Fara till. månen, detigår: men inte: sat därnna ut. överdlg d:. och När Gud Skapade” jorden klädde den :. räcka" med det. Mar: fet” "gjorde han "inte. Ur” sin "rikedöm. gav han oss: också skönhet": Han: ströd- blomningstid. . aIbland.t sbri svbr vå de vilda” blommorna sohi Gud har skapan' som om de. vope: ogräs: När, Gud: ”skäpade( människan av stoft och inblåste"f 'hehne" en ande, . kunde” det ha räckt så. Men det gjorde. det. in- te, Av; sin. oändliga rikedom gav han människan: förstånd att farta livets finaste ting -och . gav Hho- Tack. .vare . en... tidningsmans energiska hjälp får dem 16-åriga flickan Margrit (vår bild) gå i sjömansskolan nästa år för att” bli. sjökapten. Oaktat allt likabe- rättigande är sjömansyrket fort- nom förmåga att skapa dem. Han gav. människan förmågan att älska, förstå, hysa medlidande, skratta och ha sinne för humor. Allt ' det som gör en människa dyrbar för familj och vänner och som vi ofta-tar för- givet: är de- lar: av - Guds generositet, Flicka blir sjökapten meg... gräs a buskar |: : och' träd” kunde. kar hf lätig det I: farande .karlarnas domän. . Av de bortåt 500 sjöfarande kvinnorna är bara 38 venkliga sjömän, de andra utövar kvinnliga yrken ombord på fartygen, Margrit ha- de att övervinna em hel del svå- nigheter' tills hon. förmått veder- börande att lyssna till hennes ”bpefängda” idé. Slutligen fick hon mönstra på prov ombord på et; 'kustfamtyg och' hon bestod provet alldeles utmärkt, Det är bara Margrits inkvantering i sjö- mansskolan .som ännu vållar hu- vudbry,: fön den än ju helt” och hållet inrättad för karlar, Ett. spans t miss a år 1500 , - gav: Brasilien till Portugal Brasilien är Sydamerikas störs-' - ta stat och ett kontrasternas land, De stora viddernas o, deras hetsi- "ga folkkynnets nation, Vilka vyer av oändlig skönhet kan man in- te möta i Brasilien. Men också skakande scener av som trotsar allt en svensk folk. ' hemsinvånare modell 1969 kan - | föreställa sig. Det sydamerikanska blodet sju= der hett och maktkampen i Bra- silien (detta nu så populära ord)” är evig. Under 1930-talet fram : till 1945 hade president Vargas 4 makten. Tidvis regerade han under for”. mer som bara kan kallas diktatur och byggde upp sin maktställning + med hjälp av 'polisvälde. Men visst genomförde han vissa sociala re- former. Men politiska och sociala ättni ledde må gång till öppen "och blodig inbördes . kamp. Även det kommunistiska in- flytandet gjorde sig gällande och det var först efter Vargas fall som' man "kunde återgå till ett — åt- minstone" — delvis "demokratiskt styrelsesätt, : .SPANSKT MISSTAG G PORTUGAL BRASILIE Det var faktiskt" ett spanskt miss tag som gav portugiserna mak kten över det rika Brasilien, Man hade ett avtal med spanjorerna om att ”allt land scm påträffas bakom de' karibiska öarna” ska tillfalla Por- tugal. Spanjorerna hade efter sin stora kolonisation i Mexico och La-: tinamerika föga Kopp om att något fattigdom . "värdefullt” skulle finnas kvar att &É " kolonisera. Döm om deras förar- gelse när portugisen Cabral år 1500 seglade ”vilse”, kom för långt västerut och upptäckte Brasilien. ,. Under århundradenas lopp ut-: vecklade . portugiserna sitt välde i landet och. portugisiskan är. fort- farande det förhärskande, språket, ' De" först: anlagda . hamnstäderna är förtfärande aktiva. Som Pernam- ' buco : och : Bahiz;: Vi vet väl-alla hur: Evert Taube i sin diktning äg- nat. Bahias sköna kvinnor sin hyll-' ning?. Men. för en' svensk sjöman - blir ände Rio. de :Janeiro staden framför "alla:. andra, " Vidunderligt skön. I inloppet: ser man "”Socker- toppen” med sin fasadbelysta Kris- tusgestalt :' på: toppen. > Stadens skyddshelgon är. martyren ' ' San Sebastian och katolikerna méd'.ka- ”piucianermunkar i i spetsen” ägnar höno im, varje år 'sin vördnad; + 3 io :—; hur ' många. strider, hat ”infe” stått” om "den ”sköna” synders- kan”? Det är för övrigt i år exakt: 400-år 'sedan det stod en avgöran- | = de'.strid till. sjöss: utanför: staden mellan portugiser och ” fransmän. Den'så kallade kanotstriden. Frans- männen hade byggt en stor kanot- Motta: bemannad med. 'stridslystna. tamoioindianer "medan portugiser- fa fick förstärkningar från indian- stammarna ; runt Sao. Vicente: — " Santos; Indianer" av ' samma" 'stam kom 'att..strida .mot varandra” för 'de-utländska inkräktarnas räkning, > Portugiserna ' hade, tur.. Nederla- get syntes oundvikligt då en kvin- na ingrep 3'striden!:Det'var den fransktrogna indianhövdingens hust- 'ru! Hon uppmanade 'de sina att fly: Portugiserna vann och San 'Sebat tian fick äran. ; ; - UTÖKAT PORTUGISISKT Mel 2 . VÄLDE vo. Under hela. 1600-talet : arbetade portugiserna vidare med "att öka sin kolonialmakt, Och den lilla mo- derstaten var- fortfarande "en :na- gel i ögat på Spanien. Nära Ama- ! zonflodens mynning' byggde por- tugiserna staden och. fortet Parå och när seklet var slut hade man nått ned till La Plata, "Trots 'att' administrationen ”” var bristfällig, handelspolitiken under | Är det försvarligt med hjörttransplantationer? ;.Sydafrikanen . Blaiberg fick alltså leva i nära 20 månader med sitt nya hjärta. Han hade gått igenom två kriser tidigare sedan det stora ingreppet gjor- des, och han hade börjat be- traktas som det avgörande be- NM i Brasilien. ; det' kanske inte så bra som den här T fortfarande de stora möjlighe ernas från dl a: socker, kajfe, bomull och itobale » till "alla" typer "av citräsa.” frukter, ananas och bananer.: Alla som: jobbar inom jordbruket. har ' "mannen" som. packar, apelsiner till: tonerna "från en transistorradio: — trodde ni... Nej A stället är' det på sina ställen:så väl organiserat att man dagligen. får ånforma=. tioner. mm marknadsläget för olika varor via radion i Rio de Jam all: köt och: man endast; tog hän. syn till moderlandets intressen steg folkmängden, . Odlingen, av .socker- rör och "bomull i .kustregionen ex- panderade, arbetskraften i : bestod mest av, importerade negrer. motor Boskäpsskötseln ökade. I dog är bl: kaffe," 'kakao; kautschuk,' m ker, bomull, "ris; "tobak, frukt; kött, tade 1 : självkart satt kungafamiljen den: portugisiska., ., I flydde? till'”Brasilien . och : därifrån organiserade sitt motstånd möt. ur- ravälde. Brasili möoderländet 'ä kungarike): men” senare samma ' år pröklamerade man Brasilien som självständig! stat. med "Kronprinsen Dom" Pedro. I söm suvej än kejsa- dennes, sista: åtgärd. var att av- skaffa slaveriet. Grymheterna mot slava Eiorier varit otroliga. och :Men med denna månitära åt- gärd/' "band iDom Pedro II ris: åt sin egen rygg. Oron; ökade. i landet och : han." störtades: eftér : en, mili- tärkupp ' i Rio::1889: då veritabla gatustrider " "utspelades." ”Kejsa- ren hann i sista sekund 'att fly till "Europa ; och 'i' Brasilien utropa- de "man -stolt republiken den 17 juli -1891!-En "epok. hade "gått 'ur tiden och: en ny. var född. Me allt av våndor den "skulle innebära för det st ra landet, ” FRÅN GAMMÄLT TILL NYTT "Det tar tid att omiställa regerings- formen i ett land från en gammal och invand. till en helt ny'och okänd. ; Men republiken konsoli- derade sig" dock och ganska de- des. Partimotsättningarna var — ef- ter sydamerikanska ' begrepp — obetydliga.: Däremot existerade en utpräglad rivalitet mellan de olika delstaterna när det var dags för viset för att hjärttr 1. - nernä är en metod som har framtiden för sig. Tr 1 tionerna aktualiserade från bör- jan en rad problem, både etiska och . medicinska. ' Därtill. - har kommit de rent praktiska, Är det försvarligt -i ett land där sjukvårdsresurserna är hårt an+ strängda — och var är de inte det? — att ägna sig åt kirurgis- ka paradprestationer som tar en oproportionerlig andel av ex- perters och ' annan sjukvårds- personals 'uppmärksamhet och krafter i anspråk i stället: för att inrikta sig på flera mera ba- nala, men «mindre äventyrliga fall? Alla dessa frågor kommer att få förnyad aktualitet i och med Blaibergs död, s " (Svenska Dagbladet) pr I. Varje. delstat hade givetvis den ”bäste” kandidaten. Efter 'sekelskiftet fram till 1930 rådde i stort sett harmoniska för- hållanden, . Men så frep Vargas makten och femton mörka år följde. När Var- gas föll och demokratin återtog makten fortsatte man uppbygg- nadsarbetet, Något som är berömvärt för för- bundsrepubiiken Brasilien — nu med över 83 miljoner invånare — är de ringa rasmotsättningarna. Brasilien av i dag med huvud- staden Brazilia är en stormakt att räkna med i Sydamerika = Man gantiska ' satsningen på - Brazilia (den övertog år 1960 Rio de J anei- inte passerat 100.000 invånare. Sta- den ligger i ett otillgängligt om- mokratiska förhållanden utveckla-| misslyckades kanske med den gi-j: ros roll son: huvudstad) som ännu |. väsentliga nsats som Brasilien gjor= de: under "de. två. världskrigen: då krigsåren mrtlagniden som [ je. ald-' CM glömmer.7, Pfter; att: Ha vupp= en'-av . världen vackraste" Slåder. Där: förenas” tropisk :urskog, Hav, 'undersköna berg; något full= komligt som: måste ses, På. en liten smal-landremsa' mellan hav ack da skogsklädda ”, "sluttningarna", ligger Rio längs. en, buktande. strandlinje. Den stora viken ”Enseada de Gua= med” alla förfälande” "ånläggningar ligger alltså inte inpå: staden.:I; bil tar. man sig - -till Avenida Rio Bran= co, Praia de. Flamengo. och. Aveni= da. Beira Tar” vid ”plagen och! så det nu dsberömda Copacabana. | Där hiltar” mån "hotellen; . spels s kasirniona." och" ultramoderna ” skys = ' skrapor, :etläntdyningarna brusar och. nedanför Avenida Atlantic: kan riobor och turister ta härliga” bad året om. hio — ett ändlöst stråk av gnistrande neon och gröna, mju= ka parker i sammetsnatten.” -, I Rio är: krönjuvelen i-det diadem av' ädelstenar” som" dens - Brasi= lien utgör, Den forna kolenin som : utvecklats till' Sydamerikös ledan= de nation, >. : or Sven Wallenberg FT AEAES VF, ber " — Jag hår. sagt åt Emil, a Jag är alldeles för ung för honom, men råde och är beroende av flyg som 1 slati del han säjer att han gärna väntar ss i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.