4 LAHOLMS TIDNING Fredagen -den -29 29 tari 1969” —= : AT - Fredagen den 29 februari 1969 AT = ”Overkligt alternativ - I Bjåsvenska Dagbladet speku= lerar/ över. valet 1970 och kom-= mer; till resultatet, att centerle- daren Gunnar Hedlund alltjämt framstår som den mest tänkbare statsministerkandidaten ifall valet går i borgerlighetens tecken. ”Al ternativet skulle vara att ep ev- entuellt rkulle föredra en allians ." med socialdemokratin”, säger SSD. ': Om den borgerliga oppositio- nen lärt något av 1968 års val, så bör detta bl a vara att inte ta ut någonting 1 förskott. I förra valrörelsen ' diskuterades rege- rings- ' och ' statsministerfrågan precis 'som' om ”björnen varit skjuten.” Gunnar Hedlund var- - nade upprepade. gånger härför, men -förskottsresonemanget fort- satte linda fram till röstsiffrorna räknades på valnatten. Då först blev dea debatten definitivt av- lyst genom regeringspartiets stora seger. I den kommande valrörel- " sen bör. oppositionen syssla med mindre bypotetiska ting. Men : Sydsvenska : .gumente: att centerpartiet even- tuellt föredrar att regera tillsam- : - mans ; med ' socialdemokraterna. Förutsättningen härför är givet- vis att socialdemokraterna, , får majoritet i den nya enkam- .marriksdegen och av den anled> ' "ningen skulle söka en regerings- politiskt omöjligt att centerpariet skulle engagera sig i en ny röd-' grön koalitionsregering efter 1970 ; års val, ' " Låt oss (erinra om "situationen? efter. det s k pensionsvalet den: 1.juni 1958, då såväl högern som folkpartiet ansåg att regeringen Erlander borde avgå och överläm- ; na regeringsansvaret till en bor= gerlig' trepartiregering, eftersom socialdemokraterna inte förfogade över, mer än 111. mandat i andra: : "kammaren mot de tre icke" söcia "listiska ' partiernas” 115," Kommu- PER es Dagbladet luftar även det gamla kära ar-: inte. -Färg-TV är inget > soc partner. Teoretiskt sett är natur- njutningsmedel RE ligtvis detta tänkbart, men'det är « para för överklassen, som tand- nisterna hade dessutom fema man- dat på den tiden. Centerledaren avvisade emellertid, den tanken framför allt av två skäl: dels an- såg han det omöjligt för en bor- gerlig regering att regera. mot en total socialdemokratisk riks- dagsmajoritet — socialdemokra- " terna hade nämligen en mandat- - övervikt på nio mandat 1 föfsta "kammaren — dels framhöll han det politiskt omöjliga i att efter så kort tid efter koalitionsrege- ringens upplösning bilda rege- ring med den tidigare oppositio- nen, som sannerligen inte sparat på kritiken mot centerns rege- ringsengagemang. Det skulle na- turligtvis vara lika omöjligt för centerpartiet att efter ett eventu- ellt regeringsnederlag t£ 1970 års val -etablera regeringssamver-" kan med = socialdemokraterna, - Följaktligen kan ett sådant al- ternativ rensas bort från för- ; handsdebatten om 1970 års val som varande en orealistisk spe- ' kulation. Ännu mer orealistisk | blir tanken om man utgår från : att centerpartiet nu är-det största - oppositionspartiet och dess leda-" re den mest tänkbare 'statsmi- nisterkandidaten om -. det - skulle: bli regimskifte nästa år, cc. borsten var på Kolingens tid. Det har: Sifo konstaterat vid en un- dersökning. Det finns 80.000 ap- : . parater för färg i landet nu. Man "räknar med ytterligare 40.000 in- nan årsskiftet. Enligt Sifo är 60 ' procent av.köparna arbetare el- . ler : lägre, medelklass. Familjen .: bor ofta på landsbygden. eller i mindre städer och hushållet be- står av fyra personer i genom- snitt. Köparen är i regel. under .. 40 år och klarar sig med en TV- a apparat, "+. Så au vet vi det! är D er DETTA SOM PRESS a "FRIHETEN ÄR TOL FÖR? . Natunligtvis : Ånba, gitt- är” obunden” Docs app- alt garantera . fri. och : nyhetsförmedling, samhällskritik,. öppenliet i frå-j: ga om . myndighetens. och raide ” organs våtgände öppenhet som ett organiserat samhälle 'som : vårt måste' gärta också - organisationer, Institut io- ner: och företag ofri åsiktsbitdning,: Rätten” att skan- "dallsena' -;tenskiälda - ' I människor (offentliga .eller 'privata),- att : beskåda; sr utkestal tar : diga om kända, pensoner: vis Ingår. I der - eller. närgångna intervjuerg" och reportage om -öffentiiga . p nerv: när dot 7 "gäller" deras -ästk- ter: s.och : offentliga > göromål. Utan på. det” rena” 'sensationsr e- portage :som > notan > enskilde angelägenheter” och” serverar "avslöjanden; som”, oftast in dast--är "spekulationer; -:ineinua: tioner; ." föreniklingan > och" ”. för- vanskningar, > Ibland "drabbar det helt oskyldiga cåsom an- höriga till: någon mördad eller mänmiskor. som blivit misstänk- ta” i någon -brottsaffän — men kanske är Ielt oskyldiga Men det drabbar naturligtvis - också människor, som - visserligen - ar skyldiga" till något, men där det. sannevliger inte -ingår- i straffsatsen ' att deras div. och beteenden hedy- vid: sidan, om inte sv detta brott ska utställas till all män beskådan, et hade vi inte tie äckligt med. kun- skap” om den: att: kunna desätta” dem” är sedan guidan kom. och. gav oss "upplysning om diem blev dessa konstverk nu intressantare i ; Bibeln” "s inmehäller”, Gud dyr- bära” ord och den helige Ande är "vår edane - som” skal förkla- va det för oss. "Att läsa .ordet un- der andens ledning upplyser vårt hjärla> -och -&inne. ”Knistus : mer . levande .emot oss. när: vi läser. evangelierna, Anden. visar Os Guds löften till tröst. när vi är bekymrade. Ham ' bjuder oss att lyda Guds orda, förmaningar. Gud : vill Jäta sin ande bo i våra hjärten och leda oss fram til ”Ovdets” ”sänning. "Ju närmäre vi är" Ledaven ju bättre Je ning för" vh : | skulder” var "betalda och "att fån ”lalt den "kvinnliga: publiken tät kom » denten av vännernas hade en sonor och hi salienska nöjeslivet — inte för den unge, elegante och Men den, som under detta uppslupna studentikosa liv fick sitta emellan, var stackars pap- "I pa prosten och hans kassa. Snart förklarade pappa Arlberg, att det inte längre stod i hans förmåga att tillfredsställa alla Fritz krav och att hamn: inte kunde eller vil- le betala hans åsamkade skulder. Den unge vivören fick antingen dra in på staten eller reda s'g bäst han kunde, Fritz Arlberg fortsatte emellertid att leva sitt glada” liv och lät skuldsumman växa till dess den steg till in- emot. tretusen riksdaler, men. Jå var det med ens stopp. . I SAMMA VEVA — det var i mitten av 1850-talet — kom FÅ vard ' Stjernström med sällskap till. Uppsala” för. att på Chateau "| Barowiak - ge några » representa- tioner. Här fick "han av en hän gjorde hans bekantskap. "Med sin säkra "blick för teatern fann han genast vad här. var att göra och föreslog därför unge Arlberg att ägna sig åt konsten på allvar, | VO "SKULDFRI. : Denne, som var trakasserad av ' HH ordringsägare. och alltid i kon- stant' penningknipa, -funderade inte längre utan - svarade: "Ja, hår herrn lust: att 'göra upp mi | navskulder, så. står. jag: till:er|: disposition” som Stjernström, «| förstod” att :se allt" i. 'stort, betar lade de, tretusen, och så var, "dan hade” hamnat + vid” toatern. ” Att gamle, prosten "blev" "obehagligt "klart. En: intelligens; - "med ödda begävniag, ståtliga, utseende och" väckta” "säng: I REAR ”FarineHi”, och sedan. ra stora uppgifter. And erg jadé dra” fulla” hus, : och framfö sig bedåras' av hans sängliga väl- ljud; hans ungdom”: "och" manliga hållning. "' Men stackars : Stjern- ström”. hade" inte glada” dagar, ty Arlberg var. inte lätt" att.-styra, Stjernström” . översåg: "emellertid med hans extravaganser; ty han hyste "aktning och "respekt. för Arlbergs gedigna talang. 7 "Sommaren, 1857 företog Stjern- ström ers resa till Paris, men ef- ters om har: inte var mycket hem- ma . i "språket, inbjöd han den fullständigt. fransktalande Arlberg att" följa” med "som ”ciceron, Men en lämpligare" ledsagare hade Stjernström kunnat få. I Seine metropolen: lät "Arlberg sin chef sitta på hotellet, medan han själv gick ut. och mnoade sig på sta'n, En gång var de: tillsammans Pål en teater: och såg en komedi. liken” "i iskratt.” Stjernström Kknuf- fade -på' Ariberg och frågade "vad som var så. roligt. Störd orh lig barytons hang. Dessutom uppvisade han betyda nationsspex. Det dröjde inte länge förrän han hade. skaffat sig ett: namn inom det upp- minst bland de unga "damerna; vilka redan nu började - svärma präst-)- TEATERORIGINAL FRÅN. FÖRRA SEKLET: Fritz Arlberg, operans intelligenta kraft FRITZ ARLBERG var en Dalarnas son och bördig från Gagnef, där fadern var "prost, Av: naturen var han väl utrustad till utseende och figur. Han en en strålande intelligens, Så mångfald.” Men med studierna var det inte mycket beviänt, ma, och han var självskriven I olika sångarsamman- äå kom han till Uppsala, och: här nde s kådespelaranlag och förföriske sångaren, . Fritz Arlberg, | delse "se Arlberg uppträda och vec också sa” det — så begriper herrn det inte ändå”. Roligare-kan man faktiskt ha under « en. vistelse : i Paris, " DEN PJÄS Stjernström med: förde "hem ' och uppförde ” "var ”Den ”ondies besegrare”, som "blev en 'succé för Mindre teatern och den. onde Asmödeus.” I -denna pjäs uppträdde även den då unge Oskar Arnoldsorn såsom ' Josef. hela intresset. sam- ledande "rokmligen Li och. y v vid hu ndr ade stjernatrö öm 2 efter / iplörnatiska kåre istökratinr: don ”litte- i till: ett sitt festtal; talade Stjern I sina Sujötter, 1 men eftér- DÅ: HÖRDES " P Sn föst blånd de inbjudna gästerna: "Jag undrar hur herr Stjernström skulle: burit: sig åt, "om" herrn in te. haft” "fan till” Jälp?” "Det var Arlbergs sält ätt ta revansch. / "Snart. övergick" både : Arlbe och. Arnoldson till Öperan, Här kom -båda på” sin: rätta plats, och inte minst Arlberg skrev här ett lysande namn i vår Operas 'glans- periods; historia. Bland” hans rols ler kan nämnas "Don Juan; gre- ve Neverg . i Hugenotterna, Ne- lhisko . i Afrikanskan ' samt: Den flygande holländaren.” En: viss obändighet i lynnet behöll emel- lertid : Arlberg, som alltid satte honom i 'opposition, mot” veder- börande chefer, och" denna : för- anledde ” slutligen hans avgång från Operan, "DA: LUDVIG JOSEPHSON över- tog (Nya, "Teatern: är” 1879. gick även” Ariberg ”. dit, och här ; var- kade "han under "flera år:i både dramatiska pjäser och operetter, otålig : utbrast ” Arlberg: ”Om jag som han adlade genom sin nob- ägde en "aristokratisk hållning. S och bibehöll. hela livet Y ännu när åren strött sitt silver inte: minst för” Fritz "Arlberg som | omgavs den unge, vackre stu- Arlberg var en flitig deltagare 1 alla la konst, Utom teatern var. Arl- berg den <älskvärdaste kamrat igenom, i håret, mycket av sitt studenti- kosa humör, | Arlberg var även verksam som kompositör . och . sångpedagog. Hans vokaliser har sjungits av generationer sångstuderanden och än i dag är romansen ”Svärme- ri” (Mit deinen' blauen -Augen) till Heines text ett pålitligt bra- vurnummer på konsertestraden. Fritz Arlberg har inskrivit sitt namn, bäde som konstnär och som en icke litet originell per- sonlighet i det förflutna seklets historia, Han var utan : "tvekan operans främsta intelligenta kraft i mitten av 1800-talet. os dkurrensen, "De blir experter på -IStora fordringar på Stockh' ”-Endast de skickligaste produw centerna inom fjäderfäbranschen kan klara sig i den hårda kor sitt område som noga följer upp alla nyheter: I, branschen och snabbt omsätter nya erfarenheter i get egna företaget. GRUNDUTBILDNING sö Det gäller fönst att skaffa sig en allsidig praktik, Helst I olika företag och gärna även utomlands t ex I England ell Tyskland. Följ med i fackpress som Fjäder- fä, Poultry Digest eller Deutsche Geflägelwintschaft och handboken Ekonomisk fjäde ä skötsel, I Sverige” utvildas | fjäder äskö- tare vid Hörby lantbruksskola. Höstens kurs. börjar den 29 sep- ber. Tag kontaky med skolan för närmare upplysningar. per brev ellér telefon 0413/106 43. "FORTBILDNING - Fackpressen: informerar fortlö- pande om de somaste rönen. Lant- «000, Björn Pahugven, tot län fjädenfäkursor, dö tember. och ' avslutas 19. decem- > i Sonen Av agronom Sven Söderberg, Föreningen Svensk Fjäderfäskötsel,; om. : Mae : "nyhe ter och aktuella pr oblem tas upp, Hör efter på Din lantbruksnämnd om någon kurs kommer upp, I höst, : a t Er amana möjlighet; är att. bits da , en: siudiecirkal "tillsammans med några andra kolleger I byg- den, > Koncentrera. er då - på en viktig detalj, Ta t ex val av hönssort, pellets eller mjöl, lönar sig" tillskottsvärme ” till värph IS eller. hur: "effektivisora AA Ägg " samlingen, . | "KÄRLEKEN > os "Han: kysste flickan och sar | ”— Vill du gifta dig med nig? — Jag vet Inte, sa hon blygh Det kommen 'så plötsligt. . I .— Nå, då får du Fundera på saken två timmar, Du kan. un derrätta per tevrefon. Jag går til Ingrid och stannar där till AV 10, Ringer du, Inte dessförinnan, ag till henmo, bruksnämndenna” "ordnan i flertä- " Han fick” ja med detsamma, Av täntbrukskonsnl a nöden prövas vännen, säger ett gammalt. ondspråk.: I nöden prövas "också företaget; och jag förutsätter ..att. lantbrukaren” be- traktar "sitt företag som "en "god drastiskt. att kalla 1969:-för Töd- år, 'så' är" det i-alla fall F stora Jandet sä pass skralt att sätter" -mänga” -lantbruksfö € tag” på "svåra > prov: -Det gäller framför allt de :som; "startat under de: senaste" åren eller expanderat och -därför- dras - med "en hög] skuldsättning. - Då höga fasta ka- pitalkostradenna ” bil: betungande under "ett svagt -skördeår: och -si- tuattionen förvärras ytterligare" av nteläget nu sär det. högsta sedan- 30-talet. ej munnen.” RE Asken En del kostnader 1 företaget kan: :utan olägenhet uppskjutas, 'som ti ex större under! hällsarbeten eller. ny- investeringar: . byggnader '; och markanläggningar. -Maskinparken kar också på” de flesta gårdar klara sig: utan” hytillskott” -något år och det kan. nedbringa utse. talningarna väsentligt. Det talas ju. ofta om. satt "Jantbrukeét : dever på rost och Jag vill rekom mendera att gå in för. den linjen konsekvent under ett dänigt skör: deär. : : : Den blandade "produktioner nar i' debatten om specialisering med all: rätt framhållits som mindre riskfylld, och den "visdomen, hör man dra nytta av. Man får lägga an: på "die: driftsgenar som inte berörs av torkan och försöka: få ut mera av dem. "Det. kan” inne: bära en intensifierning av anima- lieproduktionen gom kan vara rik- tig "även 'om den kräver mera foderinköp än rormait, Det kan röra "sig. om : en expansion av driften i: sågverk: och amdra smä- industrier. .som finns knutna till larutbruket. Det kan vara möjlig heter” till körslor 'och andra ar- bater "utanför gården som Fan tillvaratas bättpe. än under nor- malär. Det gäller alla som äger fastighet av något slag (även nybygge, - i som eventuellt redan har deklarerats under året). Enda undan- i taget: hus på ”ofri grund” — dvs. på förhyrd eller arrenderad' ! mark — med ett värde under 5.000 kr behöver inte uppges. = - I Blankett kan hämtas på bank, sparbank, jordbrukskassa, post” : kontor eHler hos den lokala skattemyndigheten. Ta A0 för : " obebyggd mark; A1 för villa, kedje- och radhus samt fritids- + : hus; A2 för hyres- och affärshus; A3 för industrifastighet; + J för jordbruksfastighet. Och som sagt: senast den 15 septem- « ; lokala skattemyndigheten. 'i ber ska blanketten vara inlämnad till länsstyrelsen eller den ne arera "T skaffning ' Tav ent Ars vy a, Lantbr uk 1 Många gårdar har, "trots pratet onr. att .jondbruk, och skogsbruk inbe "hör 'åhop.: en "kombination dessa. två komponera em om det är kite. förl|mäne i der "ett däligt "skördrår, én, "I den "intenet ja animalioprö- | + en- medelmåttig . ökag bör..; mån utan: 'olägenhey : känna” dubblera uttagna kvånliveten under ett, år, ar ”hittbiis' endas vändighet:. för äga att tillföra företaget "mera -kapital i-form: av likvida; ; medel: . Vilka: möjligheter, Dem frågan: ställs ofta till bruksnännden - ock? då med sär tilt v lantbrukets - : och" kan” "Komma rr fråga” endast vid köp "av. fastighet; förbävtring Kers Aniventari för den som; gör vidgning eller - -kapitalkrävande däfitsomläggning, Det innebär- att garamntilånen än hek 'uteslutnå som allmän ” kassaföretärkning i en likviditetskris. Ännu har inte heller aviserats ' någna åtgärder i form av stödlän av "den typ som förekom bl'a på SO-talet.: Vilken --hjälp' skördeskadeskyd- det 'kan innebära står. ännu höjt]. i dunkel. Men: men kanske inte vågar ställa förhoppningarna a!lt för högt. 'Jag grundat mina far- hågor på de' siffror jag sett ;hoå åtskilliga + lantbrukare----gällande 1968 års skörd - "Trots > det : för många ol ända faktum att: 1968 års skörd i stora delar av- Öster- götlands mellan. och "skogsbygd ringen skulté ha: utfallit. DEN ÖPPNA LANE: MARKNADEN För att, anskaffa kapitak får man tydligen. gå på den öppna lånemarknaden, Hur möjligheter- na där i framtiden ' gestaltar sig beror. till stor del. på hur, hårt Riksbanken tänker gå fram med sina valutarestriktiorter. Hittills har t ex jordbrukskassan inte behövt göra större begränsning- ar än att skjuta överflyttningar av lån på framtiden. I' dagsläget är allså lånemöjligheterna en fråga om vad man 'kan erbjuda för säkerhet, Factighetstnteck- ningarna är användbara I vaniig "| ordning upp till taxeringsvärdet. Den sista biten mellan 80 pro cent och 100' procent krävs dock i reget förstärkning av säkerhe- sist beräknade. inkomsten och an ten t: ex- med - borgen. Företags nnden, Vänktiplag en SE pationa seri ag 1 av.-anläggningar:. samt .vid an: |”: "och å. var svag vår steget" längt til den Fo skördenivaå . då skördeskadeförsik- : ve intockningen, . fom atlkom för drygp två är sedan och är, en ut: byggnad av den gamla "Inventa- rieintockningen, är: , en mumera fullt SANN igen flit Eh. jan ligd, - Lånovillkoren- äl edosam; för” bäda a och. tuella. avvikelser hoq olika, not: Åniteckningssäkor- et löper: måd 10,5 änta.; Om "intéck: näm" 40 procent / iviet, 5 i botben!n- beckming, nitan på jokdbruiks- kassan 8,5. 'puock nt och på Otgö- ta 'Hypobekisförening 7,5 - procent inkt; "för /antTing: gåt. "Dessa räntesataer gälter i "också. för alla garantin: dock möd 0,1 procent högra” förvalningsavglft på ny är. jäneväxeln son fullt V ucecptanel ; | lösning; och: den rekomenderas nn : bankhålk minnet” att Fall: Uvissar 2 oc FRÅN. SKOGSKONTO En smidig” väg "att snabbt få fram pengar, har jordbrukskassan ordnat genom att. lämna förskott på” otjeväxbter,. som mom: sm inte betalas förrän två månader. efter leveransen. Genom aft gå til ban- ken med. lever hanmotamnt . kan man på två. dagar via lärsenevens få ut: ett, belopp. motsvarande: 60 öre per klio devererad vara, DN « Den ' gom - planerar - för vilka pengar eom' måte komma joss till nyår och" ha tillgångar! bör fa en” to” har toex- en: uppsägningst!d "må nader "och rhåste såle deg åtgärdas före? den 1 septem- ber för at komma ;tosg «under 1969, 7" oc nt "att "jämka utbetalningar ” och inbetalningar, ett hj prasedel ihop Mårga "lantbrukare betala grund av-tidigame:ärs gåoda skö dar en hög prdim är skatt. Om | man vet med”sig att don är: för hög gentemot. ånets inkomst kan: man få- preWminärskatten jäm- kad, Man: lämnar: in en preliml- närdeklaration; som tar dpp den håler hos häradeskrivaren :om jämkning: av- preliminärekatten. Häradsskrivaren Täknar om skat- bar och "skickar ut en "ny debet- sedel” Den erlagda skatten avräk- nas och om medan: fön mycket inbetalats, kan ' det i vissa | HH | återbetalas. . Krav för! att "jämk- ning skall'kunna ske är bl a att den beräknade inkomsten - skal understiga” den .tidigane antagna med minst enfemteder och minst 600 kr.- al SLE: €
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.