rr : "LAHOLMS TIDNING | MARE SA ” s ' Trettio år har id förflu- ' Upprustaing r LM och för. 30. år sedan' ådd terra bal tit sedan andra världskriget ut- bröt med de nazistiska arméernas inmarsch "i Polen och flygets skoningslösa bombningar. Förspe- let — och fasci: mån Europas säkerhet är beroen- de av denna terrorjämvikt, skul- 1e det te sig logiskt, att alla eu- ropeiska . stater lavinartade framväxt! i "Tyskland och. Italien, Hitlers efter dåtida . begrepp enorma upprustning och alltmer hotfulla språk mot om- världen — har "skildrats, Många iskor, inte minst ungd har ställt frågan 'varför katastro- fen:som sedan drabbade, en så kligheten . inte fördraget. .Men om så” "sker, blir "det desto nödvändigare ' för de europeiska länderna att ' noga se upp, hur vikterna iter- ' rorns vågskålar fortsättningsvis , - kommer att markeras, Hittills har USA haft en tillräcklig överläg- 2 senhet "ifråga "om mä "och . "undertecknar - Det hot, mot människan" och . allt .. > Organiskt . liv som . den : snabbt fortskridande jord., . vat- ten- och Iluftförstöringen inne- bär har under de senaste åren stått i centram för samhällsde- .batten, Skolans . betydelsefulla : roll i kampen. för att rädda mil jön är uppenbar. Endast genom ; upplysning och kunskaper om de faror spm - hotar kan de av: | värjas, - re : Som. ett hjälpmedel. värdsu miyjö- kanske också" räckvidden av de .. SUPETV . vilket -- stor del av mänsk kunde undvikas genom att krigs- förberedelserna stoppades på ett tidigt stadiuri. "Något svar härpå får inte frågeställarna, Men om de Ber sig om i dagens värld upprepas ungefär samma sak även om tek- niken - är annorlunda" och: mer avancerad. 'och : språket , långt mindre utmanande än diktatorer- nas våldsämma anklagelser; Visst : förekommer " ; ständiga försök - att undvika ' en: ny "katastrof, ” som kan: bli långt mer svårartad :än den förra om den bryter vt, men: "resultaten är inte särskilt betryg-- gande, ov I juni månad £ år” utfårdades från Washington ”ett "förslag 'om . ett: toppmöte mellan Sovjet och USA där en: begränsning ". av atomvapenupprustringen ': . ;skulle diskuteras, Nu går i mot sitt" slutsinnan den diskussionen ens :' börjat, ” Och. uppr tr ipnen, fom "ryssarna har erkänt, Men : den, ryska kärnvapenupprustnin- : gen ligger, den amerikariska i hälarna, : "Antag: att ryssarna en vacker rund man. måste ” tydelsen 'av.: den” dier och: visningen ” på - grund- - -| skolans högstadium” och "gymna- siet har det nyligen. bildade Foik- sams; skoträd. I. samarbete, med docent. Hans Palmstierna -produ. cerat- en » AV-lektion med! titeln Pr umdring förgiftning". AV lek- tionen är. avsedd. att "väcka e.e- .| vernas intresse för. déssa "frågor och: stimulera dem til vidare" stu- rsonligt engagemang, . BILDBAND. Materialet "består "av banid i' färg som omfattar 59 bii- det; ett: Njudband med. speaker- text. av elevhäfte; och en” ning.:'I elevhäftet, finns. ”samtilsa ans : 'Paumstierna,” tärarhandked- r varje bid följs : en överkurstext ella fakta. Blevhäf. It, sident ; Nixon gav fört der Kiesinger vid dennes nyss av. fortsätter, «> cc ; I Washington frågar: man sig nm, om ryssarna 'förlorat intres- get för en rustningsbegränsning, och 1 så fall av vilken anledning? Är det Moskvas förärgelse över Nixons lyckade Rumänien-besök,. . som utgör orsaken?. Eller är det . ovissheten beträffande Kinas poli=: . tiska planer?. Har, de ryska. gene-' .ralerna - bestämt, sig. för,: att: en fortsatt kapprustning utgör den bästa säkerhetsgarantin' för" Sov-- Tetimperiet? Råder "det "stridiga ” Uppfattningar i inom högsta” lednin= y "gen &T Kreml? Na Do : Amerikanarna' må findera och. I spekulera. För. Europas". folk. är . det livsviktigt att, noggrant följa Des k fläskfabrikerna . "den - rysk-amerikanska. - dialog, som” trots allt” torde komma till ” stånd förr.eller senare, Ty det är nu ett faktum som” ej. kan:ig=: noteras; att de två supermakterna. « -kontrollevar var sin hälft av'det. . sönderbrätna - ' Europa, tom- spärrfördraget' dokumén rar fåt minstorie d en puönktett gemen= — samt! "intresse" från "USA:s och . Sovjets sida. Bägge parterna är " överens om; att ingen tredje makt —: eller maktgrupp it bortsett "från-Kina som ej:kan kontrolleras; mma . -får bli.i stånd -att:smida-'ett nik- ko leärt svärd, tillräckligt starkt; att störa eller: ens. komplicera «den «-<+ "ringer vid "varje dialog "med lagda besök: i Washington, näm ligen; att den amerikanska" rege=:. skva, kommer att hålla USA:s « förpliktelser.” gentemot Europa ”£.- fast åtanke. ov .s Detta är' klara "verba av oä ligt: större" betydelse. än. allt , de frasmakori, som nu, för femti elfte gången i ordningen utspinner . - sig vid' den s k nedrustningskon- iferensen i Genåve," Förenta' Sta- ' terna har nu en' gång för alla fö ,bundii sig att överleva med Väst. "europas; existens, och . "säkerhet Detta världshistoriska faktum r. har inte' setts med blida ögon av fläskproducenter” "vars produktion” är: knuten till .en viss åkerareal, : De'b farade: att: riassproduk . vidare. ”arbetsuppgif- ter, en genomgång. av: aktuell. lag- stiftning i inom natunvändens. om- råde och: en. tHtteraturlista. i Det. har: varit a naturligt. fö! | Folklsamg: skolråd - att på detta Sätt > följa upp. den .riksomfattan.- de och + yoerhönt... framgångsrika övärdskampanjont i Front,- mot ata "skapa: förutsättningar 7 för | individens. sociala soch > -ékomomis- nen : skulle : medföra" en ' prisbild ning .som' omöjliggjorde produks= tion i mindre format, Å andra si. ”dän "mötsåg” givetvis” "konsumen Na stordriften” med intresse, Ställer. på | | fläskfabrikernas "be ., handling av, gödseln, skulle åstad- Jämni r med arealanknytning. och den fa” il Pro Omen Na: ! FÖRBUND" . YNVajN av. RLF: och -Sveriges Tantbruks- förbund. kom inte. som näågan - överraskning, skriver. Östgö. ta. An Connespondenten (m). ; Flera faktorer talar, för samgående, Starkaste . skälet. är Det naturliga i en sämman. slagning : understrykes - ' också starkt :av det.faktum, att .de-.bä- da mivarande . onganisationerna I stort har samma målsättning. Båda har: karaktären av allmän Intresseorganisation för lantbru- karna,. båda skall på effektivas- te sätt -föra- lantbrukarnas>, ia- lan. Men. medan RLF . lägger id. det. fackliga, . är. Jant- bundet -centralorganisa- tionen. för lantbrukskooperatio- "nen" med öppgift "att: främja medlemmarndg ekohörmiska öch sociala. ' intressen. --Men:'” gräns- dragningen är hårfin. och. dat har väl också hänt att de båda organisationerna trampat "över varandras rågångar. Med följd att' det 'gnisslat lite i det dub- belförspändia « lantbruksekipagaet, Men ” "man . Har naturligtvis också ' haft "ett gagnande samar- bete, Särskilt vid prisförhand- . lingarna” med "staten, : Med” tillfredsatällelse noteras ett den nya orgånisationen,'som av . utredningen föreslås skall heta Lantbrukets” " viksförbund | — ett:bra namnförresten — skal --behålla:. och-'kanske även bygga "ut sin. styrka på lokal och regionsplanet. Lokablonganen skall hållas intakts och fortsät- ta sin livaktiga verksamhet he- tonas. det, .:Den; eriskilde bon- deng röst -ute på fälbet får inte heller, tystar" Allt som kan gö- ras för ått den rösten skall pi så kraftig som möjligt bör I stället” göras." Ty det än den en- skilde ” lantbrukaners, antingen | han :äger ' en stor eller liten gård, som organisatloner byg- ger på, som är | stöttepelaren. Något ” som” kanske "Inte" alltid beaktas Inom lantbrukets” tjäns temannakår. För att, undvika detta” . måste gödselbehållare byggas med.” "en lagringskapacitet på upp: till. "fyra månader, vilket givetvis be- "tyder avsevärda kostnader fö prod en kostnad som 'den ' arealanknutna fläskproduk- tionen inte behöver räkna med. Denna: motsättning : mellan "pro- : 'ducents! pch miljövårdsintressena förekommer även på andra områ- .. -den 'och är därför ingen unik fös 'reteelse; Den torde även bli be-. -ydligt a "vanligare när natur- och . mi BOJKÖTTEN. MOT, mV: : +: Styrelsen" fön. Sveriges" 'Radise beslut ' att Ådnite sända några re. | portnär - tär "EMtävlingarn Aten ” utan endast meddela AR . sultaten” debatteras” od ”viigt. . Pressen." Svenska; Dagbladet. FN «och Handelstidningen' - - (fp) ' är : de mest kritiska till beslutet. je Svenska Dagbladet. skri ver bl.a " Kärnfrågan än "helt enkelt am bolagsstyrelsen skall ha rätt act mot; . radiochefens - och: hans medarbetanes mening. genom- driva en policy. som inte rimli- gen. låter . sig förena; med: ani » dan i de avtalsenliga riktiinjer- na för 'programverksamheter: Beslutet rubbar inte endast ra- : dioledningens. ställning ' och: an- svar: "djupare sett innebär det : ett avsteg från de principer som de för. självklart grundläggan- de för. Sveriges . Radios "unika ".ställning. £ samhället... i. . ;Handelstidningen kn ; . spinner :. "på samma : tråd som . SvD: c > : Ena nan, och inte-"mindre viktig sida 'av saken är. att' sty. relsen ingnipit I de olika redak- : tionerrmas - arbete och satt. den ; journalistiska. nyhetevärdering- ;en--ur: kraft; De anställda 'reage- rar starkt. mot detta ingreuvp, . Och. .radiochefena . protesterar "för, allt vad han är värd. mot beslutets innebörd, Inte att und- ra” på, Styrelsen förbjuder ju <redaktlonten ätt sköta nyhetsbe: . vakningen på ett sätt som de kan” svara ' för. : . En tldningsstyrelse” som upp: Pp et. viset: gentemot i tidningens Mansva i sina befogenheter ; och" förtjänat inte bättre- än: act ' få bakslag på 'sin intervention, ning delvig en: annan än en en ; skild: fäglnge framför. alle d där: t på: intér sätt mot ”regleriia re den yrkade på av: få: reportrar - till. Aten, ., Det. mäste tvärtom” ara. rr Lopo- — Vi tvingas. nog. erkänna |. vatt: arbetarrörelsen: - . stort "na "Arbetarna har oÅ - stället " kommit att överta en: små- borgerlig standardattityd, skri- "ver. ;. kulturarbetaren ' ..-Stig : Carlsson i senaste numret av "Fabriksarbetaren: " Det har väl varit omöjligt att förutse alla de problem som . den socialdemokratiska skolreformen., kom att: mcd- . föra, Ingreppen -har här gått - på djupet utan att man egent- "ligen" haft 'klart för: sig hur "-kanaliseringen - ska: gå : till. Och, ' vilket. är ett memento, för dagens. socialdemokratis- ka skol- och : kulturpolitik: fortfarande är” det inte :mer "än ' omkring en' procent från!" ”socialgrupp 3 som ' fortsätter]: "genom - högre - akademisk ' ut- bildning upptill :docent- och ..professorsnivå, Här har verk- ' ligen "ingen": socialistisk "styr- ' ning ägt rum, om det berar ' på ' rädsla, brist på: fantasi, oklara "motiv. eller något an nat. spelar ingen roll i sam: manhanget, : Vad. vi har- att räkna. med är . en, . fortsatt borgerlig - dominans ' inom den akademiska sektorn och det- ta "kommer framgent,” . som hittills, att sätta "sin prägel på. hela kulturlivet. I: detta land. Om. man "inom partiet inte har klart för sig attdet|: "bland annat är denna olust- :situation' som är en” av driv- fjädrarna. bakom den aktuel- la... radikala . studentaktivite- .ten med ockupationer av .lä- , rosäten, ' nedtystande av miss- ”hagliga lärare, "protester mot ' utbildningsplaner, missnöje med studiemålsättningen te — Ja, då är. det inte riktigt bra. beställt, : sekreteråne, ” Miljöväramdervisningen | på högs tadiet och gymnasiet ka trygghet. "Genom att stimulera till debatt "om för individ och samhälle aktuella problem, genom att informera om fakta i mer el Jer mindne komplicerade skeen. den, :genom att aktivera elever- Ta" till arbete kring frågeställ- ningar av betydelse vill skolrå- det. stödja deras utveckling til fria och självständiga människor 'beredida ; att ' utforma ett. harmo- niskt men också dynamiskt sam- hälle, Skolrådet kommer att ge ut material av olika slag för lä- rare, ' elever och föräldrar. 'Råä- det. vänder, sig också till vuxna som bestämt sig för att bygga pål. sin skolutbildning etler fortbil la sig inom sitt yrke; 7 . : Ledamöter. . av.. Folksams skol råd är: Borgarrådet Sören Carl son, Stockholm, . ordförande, . ad- junkt. Olle Ariderberg, . Norrkö- ping, bitr: presschef,” Katarina Apälgvist- Larsson, . Stöckholm, adjuniet Bo : Beck- many, : Stockholin, förbunldsordfö- rände > Hans Hellersa, Stockholm, förste sekreterare Ake” Karlsson, Stockholm, studierektor Ake Lind: berg, Stockholm), docent Nils] Eric Svensson;. Stockholm,” : ;socionom Britt: Söderström, : Solna, "rektar Ingegerd ' Zetterholm, Örebro; Vv och andlig trivsel i nuet och" framdeles' - denna päroll har hörts : från. talarstolar” och, setts i did? ningsspalter nä: tan till leda.” Van ligtvis blir det till intet fö pliktan de; eftersom. ett av” de. vanligaste. fenomenen i det moderna samhäl Jet är att; den ' ena handen "inte. vet vad den andra gör. Det är ju gott: och väl att vi har en natur. vårdslag, som bl a.stadgar böter > make Håde - pärt förtlytt. ång till "er; - mycket 'större -stad ; en-annan stan, Vi "anlände till- sammans " med.” våra | två "söner sent .en "lördagskväll och: "skulle bo två” "kvarter från, ent .stor kyr- ka, mycket större” den vi var vana" vid. : Nästa dag: vid” ” Söndagsskorta bad min åttaårige Son å vore od ait, Han sade: ”Mammia' jag kan inté g "vilse. "Jag "vet: precis” var . kyrkan ligger och Jun jag skall dagsskolany - han. ondas tå också på. gudstjänster, ”Skutligen ' säg jag ' honom komna : gatan 7 fram med» handön” Jag 'gick och mötte - ho nom öh frågade: "Nå lille: grabb plats att Ullbedja äljde” honora. Sedan : : dess : han : jag : ofta "frågat mig själv: 7 Tänk om han inte häde "lett "honom "på" rätt väg?” SOCIALDEMOKRATERNAS : i; HÖSTOFFENSIV; . . sär uppenbart: en från, bor "gerlig synpunkt långt. allvar- ligare ; företeelse. än man på Fen: del "håll: inom oppositio- nen tycks föreställa” sig; skri ver Medborgaren' (m): . Ändringen av partiprogram- » met, innebärande” att man i ” princip accepterar" och ". väl- ”komnar " total 'inkomstnivelle- -ring, '. - -jämlikhetsgruppens många förslag, den bebådade skattehöjningen : .. medel- |! klassgrupperna'. och " skärp- ningen av förmögenhets- och arvsskatter, beskattningen av barnbidragen samt — ' inte minst” "det '”reformpro- " gram” - som tar sikte. på. äk- tenskapet. och familjen, allt . detta innebär början. till en "storoffensiv ' mot ' vad som finns kvar av borgerlighet i det "svenska : samhället,» "På sikt är det fråga om en radi- kal. omstöpning, nedbrytande av -traditioner, undansopande av. tidigare allmänt erkända , värden, : Det än viktigt” att man inom oppositionen - försöker sätta sig in i hur det 'socia- "listiska idealsamhälle, som nu skymtar ' "vid horisonten, . de facto är beskaffat: 1 : Det blir, hur. mycket det å dag. än . förnekas, ett nivel- leringens samhälle, ett slät- ; strukenhetens ' och ' den' gråa tristessens . hemvist jor- "den, där flit och kvalitet in- te . belönas, , där just:. kan bli sin lyckas smed, där ' traditioner är .avhysta och "där "äktenskap, hem och fa- "milj i orderns "nuvarande me- ning betraktas: som museala " företelser, Atminstone- för Moderata Samlingspartiets del ;finns dot anledning att: med, all: kraft fullfölja ”oppositionsuppgiften från de nya.utgångspunkter- na, framhåller Medborgaren.. : gammal. af / Det är ytterligt " väsentligt ur en: ingen |" och ' fängels aff för nedskri ning. Härmed menas ju bland:åts skilligt annat att man lämnar efter sig: bilvrak, :tombuteljer; - papper osv i all oändlighet. Gränserna ; mellan nedrkräpning och förfulning är. emellertid. ganska' flytande. Bil- : vrak och cngångsglas utmed vägars« : 'na-är : förvisso trista" företeelser, Men vad skall man då säga om de obotliga skador som en under år- tionden försummad vattenvård ut- gör? Och varför -får myndigheter, industrier, arkitekter och byggmäs«= ” tare" med: "mäktiga: kapitalintressen . bakom; sig förfula' och förstöra den ena' "idyllen i efter den andra i unges "Doktorn varar | : 21900”: Ledbesvär är visserligen en åkomma som ofta gör sig märk= bar: i "högre: ålder," och signaturen undrar därför om det finns någon< ting att göra åt hennes envisa led- värk;-eller "om - hoj bör anses för rad synpunkter, att man aldrig an- ser sig ”för gammal”. Det' begrep- pet"har under de senaste 20 åren inom-. mediciner - alltmer försvun- nit, och jag hoppas signaturen Jäst i tidningarna om de 90-'och '100= åringar, man med framgång opere- rat'bl' a för' benbrott, Ni bör så-' lunda snarast ta 'kontakt- med in- värtes: läkare för" kontroll: och be= handling av lederna, :- - . : ”Skåning”. Esidrex-K är ett milt blodtryckssänkande- medel," vilket på samma gång har en urindrivan- de effekt för att motverka vätske= ansamling i kroppen. vK” är. förkortning för kaltum och detta måste ges i ökad mängd när man samtidigt får större urin=| mängder, för att ej kroppen skåll förlora kalium med urinen. + ' Nivrekommenderas att hålla viss regelbunden kontakt med Er läka= Fe för kontroll av blodtrycket. SM Skottehistoria” Skottens son: Pappa, i dag har jag tjänat en krona. IA sa = Hur" då? - i ”+ Jag sprang efter spårvagnen hem från skolant .- . Ive Oj, oj vilket slöseri! Hade du sprungit efter en taxi hade” du spa= rat'en tial ; a IA y ; Inte könstigt' President Taft "höll en gång ett tal: vid; en celeber: middag. Han började: +... —-Det sägs: 'om 'oss ”korpulenta personer att vi är speciellt godmo- lundrar man: om : Igen :borde komma till stånd med "| människans exploatering av tiden. behöva "lett mycket stort .och' dels ett gles- att stoppa a mk drölsöringe Oljeraffinaderier och petrokemisk a fabriker spyr ut öerhördå”, mn nge isträckning; de" béha-1 - När :man fakttar och begrundar i hur” hög grad. det går att-helt ostraffat förfula, . förstöra och för- gifta - det 7 sveriska landskapet, inte "en. revi- dering av ”den' nya: naturvårdsla- det. snäraste, Dr "Bara ett enda På skräck "der av: i föroreningar: på" "land, i vattnet och i luften; varnande”' rösterna! från botaniker zoologer, Timnologér,' neutralt ' ars, betande. ”giftexperter, författare, konstnärer m :fl.' Och de: borde samtidigt 'vara mer skeptiska" mot de ”idésprutor” 'som -målmedvetet och under ”ideålistisk” täckmantel strävar efter att industrialisera ': och kommersialisera praktiskt taget var= je form av fritidss. och semestera 1 1 t z de” senaste trettio åren har Mäla- ren:åldrats och förstörts lika myc ket som under tusentals år i sjöns tidigaré histeria, Och samtidigt söm sjön medför:ten ' allt snabbare föröre- nin-' växer .också ' de | nörmala mänskliga. behoven +” att utnyttja dess vatten och stränder, Över tre miljoner. människor kan i framr- A itt dricksvatten från Mälaren, och, även. sjöns--be- tydelse : som bäd- joch, friluftsom- råde växer ständigt, - VARFÖR SKA VI TRÄN >; IHOP OSS > od Fi iden "har ökat "för- 'oss "alla och "kommer ått öka ytterligare: Vi har blivit storresenärer :och nöjes-|. konsumenter i7en omfattning som iblarid kän förefalla nästan osanno- lik. + Campingplatser, "motell "och sportstugesmråden har vuxit som svampar ur jorden. Vi bilar, åker tåg, -buss och jetplan, travar' om- kring i:markerna, dras till bad- stränder; och fiskevatten o s v. Kanske kan det till och .med på- stås, att vi.går i flock och farnöte, Att våra aktiviteter inte alltid är så värst nyanserade. Vi hävdar gärs na att vi längtar. efter orörd natur och rogivande avskildhet, Men det- ta hindrar inte att vi. trängs in absurdum på dimunitiva' och -lor- tiga badstränder och. campingplatser, Kort sagt: uniformiteten:är syn- nerligen iögonenfallande. »Detta trots att Sverige ' är. dels rd befolkat” land! och trots att den unika, allemansrätten ger 'oss möj- ligheter, ' som ' för en. engelsman eller holländare kan te sig nära nog sagolika, SR Alla både myndigheter och ”en- skilda, brukår vara rörande "eniga i'sitt fördömande av 'gångha tiders rovdrift, Alla"vet'vi ju att jorden under .” många århundraden ”ut- plundrats i den tron, eller”åtmins- tone” förhoppningen, | att "naturens är t: diga.:Det är väl inte så | för vi kan ju "varken slåss eller Springa, "Helt naturligt ör Hur kom "det: sej. att: Johas svalde : Cenkronan? .- - — Jo, Hoktorn, vi lekte" att han var en automat. - Inte så bakom | m skäggprydd - -äldre gentleman vandrade gatan fram, då en bil stan- nade bredvid honom. En tuff yng-] ling vevade ner rutan och frågade: | — Hör du gamle getabock, hur | kommer man enklast till sjukhuset? J.. — Jo svarade den skäggige gent- lemannen, det gör man genom att kalla mig getabock en gång till; "| syndaflöden-tänkande,. vilket för- er att ensidigt och kortsynt utnyttja vet vi alltför väl att de inte är det, Ändå fortsätter vi med ett efter-0oss- visso aldrig" kan' bli till gagn för 'våra barn och barnbarn? . Härav borde vi kunna lära oss att l måste & "sin ställning som: bologisk : varelse. och samarbeta med naturen i stället för den till vad. som för.stunden före- faller vara mest rationellt och Jö- nande, NN i -' KOMMERSIALISERA INTE Riks- och kommunalpolitiker av alla kategorier borde vara mer an- gelägna ände är att lyssna” på "de ver Har vi int e mer” än nog av stas tussymboler foch ävundstänkände? Och har inter ännu så ; länge väldiga fjällområden och skogar att' vandra omkring i;.om vi -bara jvill lämna "bilköerna och: de .överfyllda , parkeringsplaterna".; under. några dagar eller veckor? = == + Frånsmän, tyskar, italienare, en= gelsmän och" många andra upphör aldrig :att 'våna sig över: att vi intevutnyttjar: de: väldiga möjlighe= il' " Detigör vis kanske inte. Låt oss alla tänka efter riktigt ordentligt! Låt oss gå in för att, upptäcka så " mycket som möjligt av de svenska landområden - som 'ännu - faktiskt ligger miltals bortåm” vägar. och samhällen. Och låt oss samtidigt hålla" ett öga på vad myndigheter och industrimatadorer kan: behaga hitta på. Ser vi att de är i färd med att föra oss bakom ljuset; så låt oss inte rädas. för "att 'ryta till. Det är inte bara våra herrar, ”alla dessa söm”. befolkar 'samhällshöjderna, utan de är även till för tjäna ”och'hjälpa oss, 7 > Arsenik, . kvicksilver, . kotin, DDT och mängder. av ändra :oer- hört starka gifter har”, under åra« tal spritts ute i "markerna; på trä= den, bland grödan, Avfallet från fabriker; verkstäder 6 8 :v: förstör våra vatter.drag, Redan de direkta skadeverknwungarna är enorma. De indirekta verkningarna är alltid mer eller mindre 'svårbedömbara, men att de i längden kan bli kata= strofala finns det inte minsta anled= ning 'att betvivla. Docent : Hans Palnistierna vid Statens Bakteriolo= giska anstalt har uttalat intensiva varningar -béträffande ' dessa -' och angränsande frågor: och: rproblem, ALLT ÄR INTE FÖRSTÖRT ÄNNU... i 3 hans bok ”Plundring, svält, föra giftning” står bl a följande att läsas ”Vi är världens” rikaste : land, därför att vi ännu' inte har allt- för förstörda jordar, och vatten, Vi kan genom en. vettig 'miljöpolitilkc visa andra länder- vägen. , Vi. har forskare som kan komma att lösa världens .närings-. och .energipiob= Exempel: Hanhes Alfén dok Bo "I Lehnert försöker lösa problemet att sörja oSS med energi” ur "| tungt väte, det enda' som kan klara oss när kol, olja; atom- 'och vatten- kraft "sinar. mycket intrassanta 'växtför k som Och i Lund pågår oT- i (Pott. Mö sia. 7)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.