Fredagen den 5 september 1909 4: Ven = LIT IT: = | [NORGE lä a Al Aktuella växtskyddsproblem Di l iM j. Ö a a FÖR 2 fe nn | å. -Höstolj eväxterna. 1 : - 100 Ö c emma:i Me ersta stern': > — TT P 1 Attent: mot-al-A kén — pation. Så vill t ex 54 proc av 65 r—] | '90l : . Kälbladmögel "förekommen ” var- Der höretl ovånligheterna att 1 Jerusalem > — en "av -muselma= = det israeliska folket inte ha fred eol fis SON 85 je år på de nyuppkomna höstol- bekämpning, är motiverad. En av nernas heliga platser — satte om det är likty digt med att Is- : kö NSUAnon. G roco nå 80 j jeväxterna, men angreppen är svårigheterna med denna | I ligger känslorna i svallning i hela arab- + | normalt av underordnad betydel ;för övrigt wdärl att effekten hu- « + världen. Som en följd av bran- : den "har 'gränsintermezzona ' och” sabotagen kraftigt ökat, Kung Feisal av. Saudiarabien" har så- som övervakare av de heliga stä- dernå Mecka och Medina sett det som sin plikt att mana :till det heliga kriget, jihad, och president Nasser har förklarat att våld: är. - det enda medlet till en lösning a av konflikten. "Jerusalems gamla del, där. mos- ”kén är belägen, är stängd för is- " raeler och en påtaglig nervositet råder i staden. Den :hysteriska stämning..som är. märkbar liknar . mycket. den som rådde före ju- nikriget för två år sedan, då rö- pen på det heliga kriget också | skallade, - > Men”man skall kanske inte dra alltför” stora "växlar på paralleller- na till” perioden före junikriget. Skillnaderna är, trots "allt "större än likheterna" och ligger främst, 1 Israels säkerhetspolitiska' läge. I ock "med den "isräeliska ocku-. pationen: av stora delar' arabiskt område har Israels gränser aldrig ' varit läftare atf försvara än nu, varför Israel av säkerhetsskäl in- iTrots en del. integreringsförsö rael skall avstå från någon del av det ockuperade området.. Åra=. 'berna tycks också tro att ju läng- re den nuvarande situationen till låts fortsätta, d v s Israel tillåts. behålla de ockuperade --1966=51,2 1968 = 50,9 "9966 d 1968 "1965"! 1966 1967 | desto mer förlorar det i interna= "tionell - prestige, hittills har också 1 viss utsträcke'. ning bekräftat riktigheten i deras ' förmodan.: Men vad som för: Is, raels del'är långt. viktigare än; 20 dh > RYTESBALANS (inkl fartyg] (mill nkej. ; Import - 2d. I - IS" Export + Utvecklingen" : 10 bo i r M MN H Mn 1965 1966 1967 "1968"”. |. > 1965 — 1966 1967 .1960- landets il. är , den ständigt växande oppositio= .. nen : hos arabbefolkningen . i de «: ockuperade områdena och de for= mer denna opposition tar sig ut« " tryck i.. Trots påståenden i bör= ' jan av sommaren att den palestin« :' ska gerillans aktivitet minskat har . : mot . ock! i - otvivelaktigt ökat och omfattar dag en allt större del av araber- M .na:i framför allt Västbanken och :. Gaza, Allt fler araber har be=': kanta eller nära anhöriga ' som .: "dödats, sitter i fängelse eller har /' fått sina' hem förstörda 'till' följd : , av -israeliska . repressalieåtgärder. har de israeliska myndigheterna. : "Kon junkturläget . På: söndag: och ” måndag går norrmännen till” stortingsval, Val utslaget ger” "också besked om hur det, norska: folket tycker att regering och" storting skött sitt ekonomiska . uppdrag, - ti "Ovanstående Konéentrerade bildénalys ' av” det norska kon- junkturläget" visar bla att "Norge byggt upp ev "försvarlig valuta- reserv; = att : exporten ökat ': och underskottet i bytesbalängen för- men också den inflatoriska ut. vecklingen har varit ' kraftigare än sin. svenska motsvarighet . — penningvärdesförsämringen beräk- nas nu till drygt fyra procent ber är, >. vs " Händelsflottan: är mycket vik- tig ' för: den norska konjunktur- bilden, På de senaste 10' åren her den torinagemässigt , nästan: för- dubblats, "Under "samma ' tid: har i Norge åren har” överträffat den svenska, 1959 — sålts till utlandet, vilket Den givit: stora . valutatillskott, sammanlagda "försäljningen. : fartyg till utlandet för hela 1969 beräknas ge minst 1.625 miljorer norska kronor, vanav 1.300 mik joner ' för äldre fartyg. överhu- vudtaget är Norges- ekonomi myc: — 40 procent: av. -bruttonattonal- produkten kommer från export ket. utätriktad med vad idet bef tyder av: både chanser och risker | se, Sjukdomen gynnas av varmt och. torrt väder och det förkla- I rar de osedvanligt kraftiga an- greppen” i fjol: höst. Så vitt "vi Inu kan bedöma behöver vi inte 'befar. sådana angrepp I år, : reppan;' brukar bli svårast på hjärtbladen och det är tidi- ga och kraftiga angrepp i hjärt- bladstadiet "som" är allvarligast, Man känner igen angreppen på att större eller . mindre partier av bladet får en "gulgrå färg och gramskar man undersidan av ett sådan blad ser man ett mjöligt, vitt udda, av ” Katastrofår - aktualiserar ' ; fordbeukskonto]! | Anets. torka i bl a sydöstra Sve. vudsakligen är — förebyggande. För. bekämpning dämpar sg främst maneb eller manozeb 1 normaldosering, Svavel är däve. OK det "närmaste verknings-. löst, ' N fören Akersnigeln är ett växtskydde- problem främsy på de myckat styva” jordarna, där hela fä kan bli svårt' åtgångna, Intill dikes- Tenrar "och liknande vegetation kan dock mera' allmänt uppträda smärre” 'kantangrepp. Sådan 've- getation hysen ofta sniglar, som härifrån. ger sig ut tilt de ny- uppkomna oljeväxtenna, Akersal gem är torkkänalig och sannolikt har sommarens torka medfört: en minskning av förekomsten . och därmed. också, risken: för skädor, i samband med daggen under kvällen, En säker metod att 'av.- slöja snigelangrepp är att efter mörkrets Iinbrött granska bestån- diet: med en fleklampa, Då ser man de gråbruna, , upptill 3-4 ; Sniglanna kommer: fram först . rige kommer trots "skördeskade. "bidrag troligen” att. orsaka ” her - ekonomiska sammanbrott . än en 7 | likartad : vädersituation . skulle : 14 gjorg för. 25—30 år sedan — det- ta Äänte minst- -på grund av den av. Myndigheterna eftersträvad. inte: lyckats få bukt med. under=: 'mineringsverksamheten. . Och, allt ;;. : tyder på att den nuvarande onda " cirkeln. av: sabotage och Tepres-j: salier tycks vara dömd "att fort- sätta i en alltmer stegrad' skala: : ju fler människor: som dras in i” den, En annan icke oväsentlig as- över 9' miljoner bruttöton ”—='e1- ler mer än. hela kahdelsflottan vandlats "till överskott. Arbetsiös: heten "i .relation: till antalet "sys em långa djuren där de kryper omkring” eller sitter på/ bladen [och raspar I sig. födan: Utmär. kande för kantangnepp är. ofta att de yttersta” raderna helt: en. kel” försvinnen, Bekämpningen kan utföras med te behöver känna” sig tvingad att. slå - till: först; Araberna är up= penbarligen' "inte heller beredda för en fjärde krigsrond, Egypten som led' de "största förlusterna” i ' juniktiget både vad beträffar män och; krigsmateriel har visserligen', och tjänster, | Nr | i THORBJÖRN" FALLDIN: ira att. folksocialisterna icen en; " till fullo återupprustats av Sov- jetunionen,. Men. samma resone- . pekt på problemet med. de'”o: kuperade områdena ä är de 1,5 milj mang gäller. arat som Is- arab nativitet; som är nästan... -- da , fråga: gick, regeringen emot "för "att. den "skulle fällas, Av allt att döma blir det små mar- drift. : och .storleksrationalisering. em Som framgått av arrendelags- | utredningens statistiska material vanlig , hydratkalk. Lämplig mängd är 400 kg/ha som dförde- rael fast:'med omvända 'förtec=;' ken; nämligen att Israels förbätt-': " "rade?" säkerhetspolitiska: > 'situa> "> tion innebär att araberna har sv - fare nu att slå till mot själva Is- " sael, Men araberna ärlika lite'vil- : . liga till fred, i varje-fall på Israels 1705 lag och sprides I två omgångar. med högst” en halvtimmes” mel lanrum : på" kvällen: En annan metod är. sprutning' med metal. dehyd (Meta. NA 50), 4 kg och” 300—600 liter. vatten per hå, som också bör på lökar såväl den arrenderade aren- len som antalet arrendatorer , bå- de: absoluta och .relativa:tal, Ut- redninigen. konstaterar också ' alt storleksrationaliseringen > " sker snabbane. och. lättare. på. arrende tre gånger så hög som israeler=;.. Uksdagsman - Thorbjörn. l Fäll- nas, Om Israel skall arbeta för ett j din (cp) har reserverat sig. i Ar- betsmarknadsstyrelsen mot. Ppia- nerna ' på art ytterligare" öka omr, flyttningen av arbetskraft. för att därigenom" komma kän hållas skadelös, Denna upp: räkning 'av bidragen väntas -dra en merkostnad för statsverket på ca 9 milj kronor, Styrelsen äskar emellertid en! "uppräkning av .an- slagep från". 50 milj kr; tid 75 DET HAR "UPPSTATT EN | KONFLIKT: | "måste det uppge sin uttalade mål-'.. sättning att bevara statens rent; .. - mellan.” alkokolvanorna : ' samhälets | väldiga” satsning nå villkor, och målsättningen . är . självklart " fortfarande : återeröv=' - ringen av de ockuperade områ-'! dena, Nasser förklarade också vid - den ” argbiska'” socialistänionens '! : (Egyptens : enda : tillåtna > parti); : kongress 4 juli -att -kampen: trätt' " in i-ett nytt skede; nämligen 1'be "frielsen av det” erövrade omri > det... : . Mycket. tyder, idag också vå den: enda möjligheten för arabsta. - terna« att .återvinna :sitt förlora: :de område är genom militära me: - del, Trots. att Israel vid junikri: "gets utbrott och. en tid efter :kri: ia FAN : behålla 'de "en del 'av arabregeringarna med-/ = år 1 vetnå,om att något radikalt rmås«|:> förlorade områden; Det tyder, del > ".febrila försöken att få. till. ständ|.. ett arabiskt toppmöte på. Men deti.. tycks inte "räcka med antiisraelis-| : tt men som. enande faktor." Beslu-| : tet om ett eventuellt topmöte har: uppskjutits till'efter ett möte med. ':. det gemensamma försvarsrådet : då november. Detta' möte" skall vis- . serligen, som 'det heter 1 kommu- get "hävdade att det inte" rörde « nikén "efter : utrikesministermötet sig omi:ett erövringskrig inriktar & 1; Kairo, mobilisera, alla” arabstyr. sig "landet. allt mer. öppet. på att. ikor -mot :Israel. som ett: svar .på ;. år av arabernas höga nativitet. UN 1 ligen : är ' te göras.om: de skall. återfå 'sinal” 2 mot ', al-A obestämd ', tid.” 'Golanbergen : och: Jerusalem står utom all-diskuö sion. En bekräftelse a let i oktober, där det framgår. att : - Men man får lätt en:känsla av at . "det rör sig om en' undanglidande -: så. gott" som alla ock om: råden;-skaill införlivas. rg Asrael.;, na. Gammal rivalitet och "stor: i En:rad -opinionsundersökningar Israel visar också -att majoritete "av fölket" förordar fortsatt 'öckus+r skillnader i politiska, .ekonomis) inte -lätta att överbrygga. : i VALET 1 NORGE Det stundande | stortingsvaret i Norge är de små märginaler- nas val;konstateras det i bl-a Västed Sbdtveng. "Kuriren fp): Även om; den pölitiska” sifua. "tionen 7ger intryck :av att vara stabil är norska politiker ock-j" så uppmärksammå på att gane ka små förskjutningar: + väljar- kåren kan medföra förändring- an i: stoörtingets sammansävt- ning. Det har sagts att det nu kommanide ” valet kan. avgöras med decimaler; > ct Valkampen präglas nära "nog helt 'av inrikespolitiska frågor. De" borgerliga ' koalitionspantier- Rå der de gångna fyrarären, bl a skattereformer. som "stortinget "antog i somras, medan Arheoi- derpartiet lagt fram ett alterna- tive rogeringsprograin, ”- som ' 1963 j många '. Norska .. väljare "kän; det . många > gånger.” vara i svårt att... se tydliga: skillnader [: + mellan. de två programmen, Det . gäller - inte minst skattefrågan, där det antagna rTegeringsförsla- ; Bet ...förutsävder. Övergång -. til mervärdesavgifter och mer, in! ..direkt "' beskattning... plus . en . dämpning av progressiviteten I den direkta — inkomstskatten, Den innehåller också olika kom- pensationsätgärder "47 samband med prishöjningar, " "Svenska' Dagbladet, an "skriver: na I: -stortinget har regeringspar- tierna nu 80 mandat mot 70 för de: två : socialistpantierna.. JEn mardröm är ställningen” 7575 med - två - folksocialister. som tungan på vågen. Den är långti- « från hypotetisk. Det :storting i Kings Båyaffären |, fällde regeringen Gerhardsen ha- .de "sammansättningen .76—74 1 socialistfavör,. Det behövdes ba; i "miljarder skrono skolan; skriver 10GT- och NTO- organet » Accent...; Problemet ' upplevs som; akut: av 'skolleda- re och lärare, som 'ser' per av ever! Pp gr; ä och ” Brup- ikohol- narkotikamissbruk 7 intel. sig undervis: Från der svenska samhällets synpunkt är detta något ytterst allvarligt. i kan som land häv- da oss ”tionella ” "genom att: satsa på kvalitet, vil "konkurrensen : endast «nare år. satsat så: på "skolat. ed : enbart, de statliga "utgifterna: för " skolan” uppgår. tilt omkring" & per: ij Om” förmågan, Mgodogöra i sig tendenserna; : till de vård: och rehabiliterings- kostnader, som. följer. i ska ag spår, har vi nått den” punkt då det ekonomiska och sociala framätsk ridandet byts: br tiflba- kagång. i "mycket: glömt (som dolt .— dot både av en slentrian” som 'ac . cepterar. skadorna och : av 'en ; tystnadens konspiration, menar "" Accent” ” i Nu. gäller det för. nyktönhets- « rörelsen att inte låta opinionen slumra till igen.. Tyvärr: har "den: fått god hjälp av rappor- terna. från. dem sociala "venklig- heten, . Pressens : berättelse om "de bäda pojkarna som blev drä- pare sedan de berusat sig på mellanöl och på ungdomsgården bestämt sig för att ”ta en gub- be” borde komma de förflugna "Idéerna om öt på ungdomsgår- I darna . att fastna i halsen på förslagsställarna, " den skärpta interna |; ket.”i sin: tur: förutsätter stora ; l "ganska snart om de fur rände l1 n. ; sedan : tär. hänsyn den regionala obalansen, på. ar: betsmarknaden : Reservationen har avgivits samband.:med” att AMS fastställt sin petita för näs- ta budgetår," I sin petita för budgetåret I 1970 na konstaterar Arbetsmarknads- styrelsen” atg: ots konjunktur. | uppgången — de; obal lansen "framhåller styrelsen ätt den finner det; nödvändigt” "att. yt Nr öka omifatitningen ', av omflyttningen" av: arbetskraft "från sysselsättningssvaga "områden av landet ' till "de expansiva :område- na, Utvecklingen. när” det gäller flyttningen . av . arbetskraft. bely- ses bl.a av. hun många personer som, under olika år erhållit s k starthjälp. Budgetåret 1966/67" er- höll , 15.781. personer starthjälp, 1967/68 uppgick antalet tilr 22.468 och : 1968/69 var 'antalet, 29.183. . - Styrelsen -föreslår, att. olika bi- drag som utgår till den som, mås- te flytta till en annan del av. lan- der för avt få arbete skall höjas. I detta, krav instämmer jag då det är. rimligt alt den som måste I byta bostadsort 5 aty få arbete 5 reglonåla: ova] mil; inte deta, ningstil litiken; Ike 1 Syfte ätt flytta ännu fler än vad söm för närvarande sker. Denna: målsättning: kan jag ' säger arhormjörn Fä ällen "4: skolat ären "och andra områden . där «den. ekono: miska aktiviteten är "låg." Att mot j denna: bakgrund; Frenligare öka et raftig' satsning göras på Sys: selsättningsskapande "åtgärder; ge | nom lokaliserings. gärdar äm på gårdar som brukas av ägaren. "Allt" fler arrendatorer, "kanske majoritetes driver gårdarna” re turslöst,' vilket. samhäke medverkar. .ommunterna köper 1- fa tigheter. för att säl C) sitt kom- mande” markbehov. : äntan” på "latt man skal ' behöva - manken arrenderar” man "vanligen ut den, Då man; "emellertid, förr eller. se. nare" avser, "använda den för an- inte att hålla jur, vilket" tidigane: var. vanligt... liknande instäl ning finns I dög? också "hos de flesta andra” större som "klämmer mest". ,.n.. = NS mer! > omkring "i sanningen. Jesus sader- stora för: mig. "Medan. vi "pratade sade! bappa ”tankeult: ”Det är in- te alltid den: sko som inte passar bland "är "det så abt den som passar bäst klämmer . Vad gör - du och je närsvi Ett gammalt ' ord säger ”Om skon passar, så bär dem då” Meningen bakom är denna: om; skon: pas- sar, bä den: även om den kläm |: - En : människas" karaktär. kom: mer fram genom : hennes . förmår ga att. kunna använda den obe” kväma sanningens skon till deas hon ihar:”gått ut” dem.” Sedan kommer friheten 'att- kunna gå : ”Sanningen: skall ra: Medan > åjurägaren . har Cen, jä n inkomst” under året. samti. digt ' som" 'harr har: 'säkerhet och ett reservkapital. i "djuren; vilket 1 kan lösgöras genom: fölsäljni har den 'kreaturslöse arrens endast” "inkomster vid « försäljning av skörden, som. varierar; kraftigt: ter att" sälja vare Sig djur eiler I skog eller -att belåna fastigheter — han ägen ingendera delen! Med de stora risker 'jordbru- ket är utsatt för genom vädrets makter .:skulle speciellt dessa ar- Tendatorer "men också de" flesta andra jordbrukare, ' som inte har möjlighet att "lösgöra kapital, ge- 1 står inför” én obekväm: sanning? |. göra eder. fria, Sanningen 'kan- ske är obehaglig när vi ställg in- för den. Det kanske kostar "oss något av lidande att ”gå-ut” san- ningens skor, Men vilken .under- bar" frihet det -är : när vi. blivit vana "vid sanningen, i" "ökad utsträckning ” Jordbruks- |, v ning” av' "sltiboten, t ex, pellets av. vilka. det finne: nägra sollka melserna Skapandet - av sådana. Medan ib :ex.> >skogsägarenm vid..en stormfällning, son lösgär - stora magra ; &n? foch först då beta'a skatt: för, mäste ” lantbrukaren varande progressivitet - "medför detta: att han på. fem är 'känske skatt? är det'' ärför anför" van. ligt art fordbrukaren under. goda : sar pä att investera ' och då inte alltid, I de mest. resurs: skapande” maskinerna, Da ;' (22 som. "skogskontot. Kommer . in te att lösa. dagens problem. De av ruin. hotade jordbrukarna har inget att. placera på ett sådant konto, men ett katastrofår som 1969 'börde" kunma' ge lagstiftarna impulsen ' att genomföra” denna nödvändiga reform så att de som överlever till nästa goda' år då kan börja bygga den reservfond som jordbruket är, 'oundgängligen behöver. ne Btig Karlberg. | wc . "OO ODYRR tta — Jag ska gå wil läkaren för min snuva. - M — Men" äv är. ju. läkare sjärv. ”— Ja, men jag är alldeles för dyr. : : ua Han "började" dra. sig. närmare rummets mitt, mot bordet där > buteljen "stod." ” — Han sa att vi skulle bli kvitt om... — Och ni "behövde bara sätta fingret -på er systerl. fastslog Al- len.Allen : delade: våning med sin "syster. Hon' var krympling. Hari försö jåe henne. : i läderfå- men hur det var svek honom” mo- det', när, han. skulle "fullfölja 'sin. avsikt. Han mumlade: KORR 29 AA Rn a — - ag visste inte vad de skulle göra. Det svär jag på! Och han dunkade knytnäven i bordet i ett anfall av plö ötsligt rättfärdighets- nit: : f IE Vela var "med er? frågade Hutcheson. Rienzi? ' :. ”— Jag kom ensam. : - —' Så att hon inte skulle + vara rädd för att släppa in er; . Allen tycktes ha hängolseförloppet obe- hagligt klart för sig. > ; — De kom efter, ''' >. — Allt ni gjorde vår'att öppna dörren för dem, sade, Allen, i Lefty Smith: Wiitey cheson. r rank | och Kid Jones, : ' Ni: var” "motståndet brutet, Svarén .kom prompt. . Han var en slagen man, av stoltheten, 'och få- fängan- återstod; bara: spillror. Han'/ varen: ” knippe blottlagda nerver, "stämplat av skuld. - "+ Whitey! Det var det namn Burröws hade nämnt strax innan han svimmade i ambulansen. ': (+ Är de i Rienzis sold? frå- gade Hutcheson, 7 > " -— Inte Whitey, sade” Sckinfdt, Han gör ströjobb.” Miss Bentleys hä änder fortsatte att dansa, — Ni släppte in dem, 'konsta- terade Hutcheson. Och sen? Schmidt ”lät :tung- spetsen ' glida. över läpparna... Sen. så sa de att hon, skulle läm- na ifrån sig pengarna. Hon väg- radé. Så” Whitey -'. ; slog till hen- ne: Och sen” gjorde-'Lefty -det. Hon började skrika. Ropade att . Vilka” nde”? 7. frågade "Hut fa jag s culle hjälpa | henne. Oc sen så. . « tystade Whitey henn : Telefonen brummade, - och Pockande, '' ; Schmidt stirrade på apparaten som” om även "den hade anklagat honom. SN — 'Jag vart ”skraj, .muttrade han. Jag — jag kunde inte stå och se på. Så jag stack i in i bad- rummeét. ' Sen smet jag. genom fönstret där. Det. är allt jag vet. Absolut! : "Han lutade sig, bakåt i i :stölen, utmattad. =: — Ja? sade Hutcheson i in i lo- kaltelefonen. — Mrs Garrison väntar fort- farande, ' påminde sekreteraren. Vad ska jag säga henne? ' ”— Kommer strax. Han koppla- de av apparaten. + > "Schmidt vacklade upp på osta- diga' ben.' Varför röt de inte åt honom? Slog 'honom. Sparkade honom? "Det skulle inte göra ho- nom något. Varför förstod de in- fränt — Jag var tvungen att sticka, ropade han. Rienzi var efter mig. Han grep Allen i armen, :: :— De var rädda... rädda att jag skulle' tåla. . Allen ryckte till som för en e- lektrisk stöt och gjorde sig fri.” — Om jag måste vittna för do- marn; så knäpper de mig, gnällde Schmidt. '' Han" vände sig mot Hutcheson,' som inte längre före- föll intresserad äv 'väd han” hade att säga. Ni känner dem inte. Man 'är' aldrig säker för Rienzi — inte på stillot — ingenstans. . . — Se till att' det blir utskrivet, röt 'Hutchéson 'åt miss Bentley. Och låt honom underteckna. Han vände" sig till Allen. — Du hinner inte få med hela materialet i första upplagan. Spar själva bekännelsen till andra. Han tog upp kuvertet ur fic- kan, öppnade det och” Slängde sedlarna' på bordet, = Schmidt 'nåppade dem ät sig. Stålar! Med kosing på fickan var te... vad han hade emot sig? man kanske inte alldeles färdig. Man kunde" resa a bort, till” ett an- nat land, pröjsa sig fri... — Räkna dem, befallde Hut- cheson, : Schmidt gjorde min av att vil ja stoppa bunten i fickan. — Räkna dem, sa jag! uppre- pade Hutcheson skarpare, Hade han haft gummihandskar på hän- derna,: skulle han ha tagit kar- len i nacken och låtit honom gnugga näsan i dem. - Långsamt, ty han var skumögd av'sprit och trötthet, började Schmidt tumma igenom sedel- bunten. . Hutcheson gick mot: dörren, stannade och sade till Allen: ': . —— Låt röka det här rummet. . Han -passerade" genom stora redaktionen på väg mot hissen. Miss Barndollar såg honom”"och slöt upp'vid hans sida. Hon var ängslig och allvarlig som vanligt, och hon höll en anteckningsbok i handen. ; — Mr Hutcheson, - sade hon. [03 avs sd — Visst ja! . Han fann till sin överraskning : att han på flera timmar inte hade 7 ägnat Lewis Shafer : som en tanke. så mycket ; Inte heller mrs! Lewis Shafer för den delen. Det - var ju så hon hette från och med ; i kväll. Han tryckte på hissknap: ; pen och fick i detsamma en obe-” haglig känsla i hjärttrakten som” inte var fysiskt betingad. | — Angående de upplysningar | ni har begärt, sade miss Barndol: ' lar. = Uum, sade: han." DM Hissdörrarna ' öppnades. Han : steg in, miss Barndollar följde : efter. De gled uppåt — upp från : människornas värld, upp till Ku- : . polen, vars atmosfär 'hade blivit ' gamle John Garrison för tunn att ' andas; Den uppåtgående rörelsen : accentuerade smärtan i hjärttrak- : ten. ' Den” påverkade. också hans : mage. Angående Lewis Shafer sec » Ett jordbrukskonto' av samnia som 'en så 'väderberoende näring, - 0 sor - hat kan använda under on
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.