LT ene st Ra vale z - i - ” ” . är : : . 2 fest RR DR ent 4 : eneste sn > se ret > LAHOLMS -TIDNIN ÖR see en - a . ET - — SS — ARD - ee 9. eta ov Lördagen-den-6-september-1969 -— Lördagen den 6 se tember 1960 yn re : Ne sen —= Te T fovmmms a LT =S I frukttider: a N . Me oss .- 8 se. ör . NT . Finansministern tillrättavisar - Att finansminister Sträng är karl för sin aldrig ,bestridits. gagerade politiska Kollegerna i regeringen lär ock-, så-i hög grad. ha detta. klart för sig, ".; Byggnadsarbetarförbundets ' ordförande Knut Johansson mås-.- te mer'; eller! mindre” motvilligt'- konstatera detsamma i dessa da- Bars 0 os et ie ee . -Vid , byggnadsarbetarförb kongtess för. någon vecka sedan'- påstod han som bekant; att affärs- bankerna saboterade' byggnads. Gunnar 'na/;bäst han kan. Men, tillade hatt har finansministern: s ens av hårt en- .' — Förslaget. att starta en .spe-" ciell hällsbank är illa z | I tänkt och jag kommer i varje fall ,. inte att medverka till dess ge-... nomförande, =. sr sin 'Dessa' strängska kulor träffade mitt i prick och Knut Johansson”. har. bara att konstatera "faktum. '” - Men fi inistern nöjde sig in te med dessa fullträffar. För alla” -eventualiteters skull fortsatte han :. med att förklara att bostadsfinan-. " ” verksamheten 'sommaren 1966 .— '' Sleringen gått -friktionsfritt. och. > under valrörelsen — "av politiska : helt efter den uppgörelse som trä f- . skäl. Vidare pläderade hr Johans-' fats med bankerna > — Jag har in- .son för en samhällsbyggnadsbank, ;-Senting att' anmärka på det. sätt På målarnas kongress härom da> bånkerna skött denna sak." NN gen tog finansministern upp te-' .' I bankkretsar var man som be mat; — Jag tror inte att' man un- kant ganska" upprörd efter Knu : der"'senare "år kan” anklaga -det , Jöh anklagelser på bygg. ' system som har etablerats för bo-, kongressen" och' det' talades bl:a' ""stadsfinansiering. ' -:Om'''; någon: om en opartisk utredning om vad”: » fått för sig att: det privata bank." som” förekommit;" En sådan :är'” : väsendet. driver : en, självständig” alldeles överflödig nu; Hr Sträng och okontrollerad hantering. med: har smulat : sönder sin partivän - sina pengar är vederbörande illa: 'Knut ' Johanssons ' ;”affektlad-';; underrättad ”oni verkliga förhål-' ”dadade ”klyschor”, som han "ut landet, sade han. + > Vv ös + > tryckte sig, Hårdare. bakläxa ä - — Var det en åthutning avsedd den. finansministern. gett . Knut . för Knut Johansson, frågade "på=': Johansson kunde,-denne näppe passligt den ' socialdemok ligen få, .: "tidningen Östra "Småland, De sc oe "hr Ströng replikerade: ''. 1 som” slutit "upp bakom . byggba-” "lo — Jag har bara" sagt" som : det, sens rygg bör också ta hr Strängs .- är. Knut Johansson får klara upp = tillrättavisning' ad notam,.-: även, [d J, ratiska arpa sina mellanhavanden med banker- om den är besky" + 7" för . närvarande. är + fallet, till : gagn” inte bara”: för Norrland utan "för, hela landet." Väsent- "ligt: utökåde statliga "eler "på ..statligt.. initiativ :' företagnarnin. :vesteringar. ti ärlngslivet - 1 Vy. våra: nordligaste , län är därför ksangelägenhs av Stora : SLUMRANDE MILJONER ..- / "Inte utan" bitterhet 'framhaål . ibland från norrländsk sida, in- te minst från vänt nordligaste län, att. de miljoner: föratt inte säga miljarder som : däruppe ” tillför . den . samhätlsekonomin: till. stor del "går den fokala befolkningen för .bl, skriver Jordbrukarna . a r 'skrämmande nakterna': har, | > ningsfyll et gäller "att sätta. Igång.pr "tiska," punktvisa . '”skölför 'skriver ” Lärartid Vvensk'Skoltiqning: '$ö "vill hå drygt 5 mitjarder Hl ir skolväsendet > <1970/71:". Att man "inom .cramen > för, detta. väldiga "belopp ska 'be- skilj. utbe "sig -tiMatöl- ” båten "+" form dv vägbyggen i all ära, men de utgör inte ena "tilräckkg grund att bygga "på : Varuproduktion "och . serviceyr- äsentligt: ut- .- ken, behöver högst "föp att: pröva -riya ' försökspro- > lekt," det : förefaller". verkligen tgendomligt; ">; men "deg -illustre- Tar väl” till” vilket” hinder! för skolutvecklingen:' den .miwvaran, e : budigetondninger : kar: vara.] Sö: bör få -de' slantar” som ber] AA: uUr-- försvarspolitisk,, SYDp "sätt där. finns levande; med "”produktionskraftigt.. ärs.' Skolutvecktingen "är. näm- bruk: igen I. hög. grad ,:beroende av, «nya, idéer: blir testade. cå nabbt som. möjligt. Kunde man sedan också för framtider i den; nslagsbeviljade.: instansen; till-; gne 'sig: en -annan syn på fi plats satt. tala - . Y miljoner, den - värdefullaste "ala tillgångar, alltså. människan "+ självant Demi arbetslöshetsarnié som i-..dag står i för: fot” gevär. 1 övre Norrland skullekunna utnyttjas ” betydligt bättra än verksamhet, + så: vore : ju Säker ec | 14:e sönd; efter Trefaldighet os » Sen att få spendera: 500.000 kr.|i nansieringen' av skolans projekt. i MO ar 3 allt” i" nordiska "hem; av Lungsoten — det, var den sjukdom. Lag S e Behandlingsmetod rrän ett stycke in på 1900-talet, : C- a AV HILDE ROEMPEE 4 : s one ae VA Sa + spm under tiden kring sekelskiftet fruktades 'mest er "och" profylax kom "mån inte underfund "med edel krävs ständigt ikampen >> Ett verkligt ' effektivt medel /i kampen mot” tuberkelbacillen fick vi först under 1940-ta- | - Jet i' Lehmams PAS och "Waksmang' stre Resultaten brev utomordentligt | fina. Läkningsfrekvensen. visade siffror som man tidigare inte vå- gat hoppas på:och det. talades. i optimistiska + ordalag om .tuber- kulosen som ”en utrota dfiende"”. Tyvärr ham» det" vieat. sig . alt fienden” alltjämt ” finna kvar "och att” särskilt -”härdiga”, motstånds- j uberketbacil- "fortsatt kamp. forskning, bä: ”laboratorlemiäs- : bl." av olika, sjuklius samt I egenskap "äv ”generälsékreterare inom. Nationalföreningen - ”: mot Hjärt” och” Lungsjukdomar ” fö"jt utvecklingen på tbe-fronten, har Eföredrag:" och: Uppsatser varnat för: en alltför. optimistisk: :faran- över-mentallitet.': +; lt = Tuberkulosen > ett. världshälsopnoblem,'' förklarar han, "Troligen -störner än vi kan föneställa 'oss' men :'svår att över- blicka" eftersom endast omkring en. tredjedel av. världens hinder .någoy så när tillförlit- liga ; data. om :sjukfrekve Mm. tubenkulos ;utbotäs: mvelt;" ha va dart" Inom tätning! tid-an. Nägrä få : isoniazid,” det tredje -av--de..s. ir att få bukt med tuberkelbacillen, ' ko f [mån kan.ta' hamd' om. patienter- Ve nyupptäckta ' man fram: det! | > kunna” önhindräs Pet kan och bör göras för att ästad- komma en snabbare tillbakagång av” sjukdomen I alla länder Här har ekonomin. avgörande betydelse. Sjukdomen står i nära samband med "sociala och ekono. miska förhållanden, - Fattigdom, dåliga" Hygieniska ”förhåvanden, dålig "kost har alltid föjts av en hög " tuberkulosfrekvens,” — =". "Tuberkulosen : är. imed andra ord en av riden . svåraste bristsjukdomar. : no SVÄLTEN Dr ofta uberkulosen som följeslagare, - När tuberkulo- sen er gång. i värt land beteck- nades som : folksjukdom, vån det svårare : att: tvinga dem tillbaka Tamdsdelar ' med "fattig I befoik- Dr: Lundquist säger: oa '— De fyra | wiktiga" vapnen” ning, ' 1 tuberkuloskamper '. är . 1. 'Massumdersökning med. skärm- 3. BCG-vaccination > 4. Kemoprofylax : - Ye "0 "varje medicinsk ”behand- "för att bi ”verkningsfull på .Jäng sikt, beroende: av att. Na" odh Vv fullfölja": behandlingen, = vilket mani änder" med välut- byggt. '”tubérkulosförsvar”. - har RANDE | kärlsjukdomar. "I forskningsområden ' för; ptomycin, Efter ytterligare några år. (1931) tillkom örstarangsmedlen, följt av ' en hel rad: odel”, ”andrarangsmeder”, Lundquist. Även omv? i Sverige inte löper "omedelbar fara. för uppblossanide spridning sav ; berkulosen, finns. det alarmeran- de tecken ,som visar att -vi långt ifrån äv. försäkrade mot ökad är "nödvändig, > men. de. bidrag staten. ger: för "ändamålet räcker inte vil att täcka alla kostnader för . utbyggt "vetenskapligt arhe- ter sont UT ett : NationäWöreningen” har årligen kunnat” bidra” med” avsevärda: be- löpp till "enskilda forskåre: ochi. institutioner, "En" stor det "av Pengarna : har "samlats. in. genom i lyxtelegrammen -—" ' Televerket har. genom telegnamförsäö hjälpt; till: att. skaffa- fråm las, på seriare är även hjärt. och . Genom omläggningen av tele- gramförsäljningen, som ” Delever- ket, tvingats . företa, »han, en. av Nationalföneningens « viktigaste insamlingskamåler snörts åt. Men den nya Lx. Hjäntat-märkta blan- ketten ger allmänheten möjlighat att: alltjämg 'ge stöd til" fortsatt |. hännad, mop tuberkulosen, : flen-, den som . förr. hade. ”fast”: bör nska . hem: ; och. som ägha "oss: även ”åt : andra - vikti folkhälsa, .; Tuberkulosen är inte längre sett skrämmande spö | ke, Men. de senaste "årens. erfa. ;| renhet visar , att. ökad... profylax nöden: :om inte tubjerk ts; på sid. 7) ful ' forskning pa området | ga t: . "An z H cd Sh H ÅN ! me] oÅ del för bekämpande ”av tuberku-|” över fruktträden, > . på alla "kontinenter och det är bar 20, -Äpplet- människåns kärast .. Äpplet är hälsan själv och 'en :av våra äldsta frukter, . : ta Mosebok" kan man läsa om: äpplen, IN ot. rekordår när det gäller + äpplen är inte att vänta. efter den .heta'och torra sommaren; Det ' kan 'kanske ändå 'vara' på 'sin plats att ägna några tankar åt det träd »'som , ofta ' fått beteckningen -'kung «Det finns faktiskt inget fruktträd ' som ;:förekommer” så: vida omkring som. äppelträden, Det" odlas äpplen i'områden där'det är extremt kallt FAN Redan i förs- r , LJ har för litet magsyra och som har lätt att få anemi, ci " 1 "BANTNINGSVÄNLIGT - - Hälsosynpunkter kan man - väl också lägga på bantningsfrågorna, Många, människor undviker kalo- |rier, gehom" att. utnyttja. äpplen I dessertform eller på annat sätt, '»'a "I Schweiz. bedriver "ett antal re- geringsmedlemmar en "kampanj -för vad de' kallar” ”äppelgäus”. Detta a "eller: vaimt, t'ex-'i'polar + 40 grader, ” . Äpplet att" det "förekommer ' i "över 7.50 olika ' sorter på, skilda håll 'i värl- Iden, - Bara - i' "Amerika finns om- kring 2.500. äppelsorter, . men,-det ing" 100. som ödla är” endast omkrj konsistens ena ot a - varje sort har sin särpräglade smak. ppelträdet -hör otvivelaktigt till änsklighetens., trognaste tjänare: Vis PT "TROGEN TJÄNARE -- . 1 och i; tropikerna; som: äpplena «inte + finns v representerade, .Äppelträdet trivs där. inga-andra fruktträd, kla- ra sig. Det tål.en kyla på ner mot ovanligt "också" genom i: kommersiellt syfte... I Sverige finns 40-talet:sorter att välja bland. ' Genom 'denna” artrikedom varierar ” äpplen i fråga! om färg, 'störlek, och ” smäk -i' det :oänd- ;finns..äpplen' 1: färger. från ljust gulgrönt till. djup mörkrött och]? storleken .kan variera från ett par . tré centimeter till tolv; tretton cerl= : timeter i diameter." När det" gäller - konsistensen kan de vara alltifrån mjöliga. till. hårda söm sten och i dubbelsyftet: att : öka" folkhälsan .samtidigt , som - man... får ; bruk: för den .ofta.: för . stora, äppelskörden. Hela 800 ton äpplen skickades t ex ut till. schweiziska skolor, under vintern 1966—1967. De fick stöd av både 'skolläkare och tandläkare” De hade ' tidigare klagat över "att bår= ' . nén får alltför mycket fickpengar som de'' köper: sötsaker- för och - liksoni". i + Sverige. noterade , man +: tandföta bland. barnen redan in- nan de börjat skolan. It. -: Äpplen äts oftast råa, men till- reds. ofta till desserter av olika slag och"dessutom kan man som bekant få äppelsaft," äppelcider. och äppel- vin. Vidare: kan "konservering. ge nr tgalé ännel lad Hnnelgi. . ul IS :. Äpplet: tillhör . släl tet « med . päronet som -närmaste släl- tingar, Frukterna har fem små frön, ett kärnhus ock kallas, pomes' som ordagrant betyder äpplen, Det finns emellertid "många andra ting"'som k pplen; 'Fransmärinen Pomme de' terte, som . ::'Fomaten:; har leksäpple.: Vi- dare ,kan nämnas äppelros, äppel nni :sav äpplen som” nn en myc- nypon, tahitiäpplen och granatäpp- Å 14 sedd i på 3 I-bibeln falas le, Ingen av dessa är äpplen." ' ” fo EIN ket avlägsen tid. I”bibeln talas det |'e: s VS p ; Mest z än VANLIG NKANTARELL ; fat tan ofta "om äpplen och äppelträd och Den förbjudna frukten i Edens de-em, Gunnar: Lönroth, Hästveda Den vanliga, kära 'kantarellen samt trattkantarellen, som .det /gäller inte” bara ' det 'första | lustgård har; också kallats för äpp- - LR . Edi rn sk ärver le ) " människoparet Adam och Eva omlle, men egentligen ' fanns det ingen "Inet: att: tuberkelbåcillen; : lika 1] töt 'som:" andra: smittämnen ' re: spekterar några” gtänser» och att |" SR tas' 8 eparat. uppgift : på vilken" frukt : det. var fråga oms «se se sr -Äpplet. är. således jären av. mig”, säger Jesusi: ten; Ei ny börda har, väl” kom mit i stället för. den gamla, men vilka man: i: första Mosebok: kan > läsa: ”Se, jag giver eder alla frö- ..bärande, örter ,på hela jorden och Qvenska, : folkets N älsklingssvamp som' separat fyller på vinterförrå- : det högst avsevärt. "= - något ganska Nä es a ”" Y8SÅ HAR s t tior ö turismen + MW är utan jämförelse kantärellen, FN n d 2 JAG TRÖST - den kraftigt ökade turismen och inte bara tack vare sin smak och! : Den blandsvamp . man : helst ”— alla fräd med fröbärande trädfrukt;| märkvärdigt, : vilket kanske kan OCH EVIG RO”; >> - samfärdseln ” kan" Innebära "ökade |. stora användbarhet "utan > också | tillsammans "med - några, arter av | detta skolen i hava till föda”. vara värt att tänka på när vi nästa ' oss aa; att när det är som: bäst är det möda och" ärbetie i det ra 2.avsendet.” L människan : lever en li ten tid "och: mättas av' oro”. D> som tröttna; jä; "kanske är nära att "alldeles: .uppgivas" och för i, tålamod och 3; tro hålla ut i den. yttre möda och vid de "yttre prövningar ' och sorger, : som” för syndens skull .följer en männi: ska. och inte mi lär henne 'saktmod och ödmjuk- het. ”Ty-jag. är. saktmodig: och ödmjuk 1 hjärtat” :bör. lyssma--till "Herren till mig, ”I avla, soni arbeten, OCH vidare i: texter, Dn äro: betungade, jag giva . Skulle-:inte detta budskap, att så skall afla arbetande och betungade få komma "till: Jesus för. att få ro, vära jett.-budskap just för våra dagar? När var. jäktet och, stres: sen så; utbredd "och allmän som nu? Och när var världen så fylld av modlösa, betungade människor vår ;tid..' ”Kommer ;: till och olyckliga själar annat än hos "Jesus, ”Koramen till. mig,” I alle”, Jesns hår hjälp: för: både 'kropp och själ, det, har, han visat un der' sitt ' jordeliv. och ' sedan så länge :han dänefter osynlig var:t bland de sina Men framför alt ger. han 'ro "åt: de själsbetungade. Det: Vär ju "därför. han” kom: I : " världen; fed "och dog; r att han skulle förbarma .sig över oss och frälsa syndare.” Han ' ger, åt dem, som kommit till honom med: sin synd, atu :komma också med allt annat, som trycker. och be: tungar. sinnet. Och -:haw tröstar dem .och - ger dem 'ny' kraft 'att bära allt. cc er - Men! man får” inte taga: emct Jesu, Inbjuddd' 'att komma som om 'det, ,endäst gällde .ett tillfäl- ligt ' besök? :Man- måste setanra hos Honom; Annars ”koniuner bör |” dorna (på Igen, sorgen: och ' be kymren,. själens . ro; -försvin» ner, ”Ta på eder mitt ok, och Sök "först. syndernag förlåtet och ro för din själ: Och var. viss önr. att: Henren "hjälper... Det : ha, du Hans >get' löfte på Och du, som hog "Jesus fått ro” till din själ och Isa 4 din "dags bekym- mer — fortfar att'lära av. Ho- Nn. som vär. saktmodig. och. öd Satt. du må för säger : Jesus]. smittorisken. uni Därför är det” mer 'realletiskt att "försöka . fastställa Vad. som flag et av Hallands fp : Folkpartiets Förtroenderåd: I . -' Halmstad 'har' beslutat "göra: ett - : uttalande” beträffande den beslu-"' helt enkelt därför att det är 'den "enda : säkra svampen” för många. ' Och visst är den bra både som : ”brynt' och. stuvad. Men den torde "inte vara så rikligt: förekommande - denna -torra sommar/höst, . varför vi skall försöka lära ut något mera om svampar och hur man skall bära sig åt för att dryga ut de få kan- . tareller vi ev hittare « 1 5: ov '" Enda, förväxlingsrisken beträf- . fande kantarell är med den falska " kantarellen, ' en betydligt mindre . och. sprödare "svamp : med : ofta i vitaktig. kant på hatten, närmast lameller och brandgult/ + tade fordonssk på : I detta kritiseras. den :. gan på jordbrukarna, . os -.— Beslutet om allmän. skatt på . traktorer kom som en överraskning för många, inte minst med anled- "ning av att beslutet kom :' kort ef- ter årets . jordbruksförhandlingar. Hade information om; skatten läm= nats vid detta tillfälle hade uppgö=- relsen förmodligen blivit .något an=" ,norlunda.. En ;rättvis' och. riktig ' "princip bör vara, att alla korten läggs på bordet" vid förhandlingar av det här :slaget.. Beslutet rim-' "mar dessutom :' dåligt med de all- mänt,' signalerade , åtgärderna' om . ekonomisk . jämlikhet, t. synnerhet -som jordbrukarna fått en allt sva-. "gare ställning i detta avseende un- der: de "senaste åren, säger fö "tröenderådet, + 75 vy ST Folkpartiet i Halland kräver att . vägskatt för traktorer endast skall nya påla- : drabba fordon, som huvudsakligen ! änds för :landsvägs ter, | samt i konsekvens därav att trak- törer som - endast användes ' för jordbruks- och skogstransporter ic= ke skattebeläggeg = = 2 .orangefärgat kött. Men risken är nte så stor och inte heller den falska kantarellen är giftig... .. .. , Lika god och bra att dryga ut kantarellerna . med är den bleka tfaggsvampen som har, en, hatt som ofta gör förväxlingen med kanta- " rell begriplig men som är ljusare i .« färgen . och i stället för lameller » har taggar. Den bleka taggsvam- pen, som är läcker, är: dessutom esprödare i köttet och' faller lätt i bitar, Den är lika god att använda separat som tillsammans med kan- tareller, = vv Då Den gula fingersvampen är också bra att använda i utdrygande syfte. Men de små' trådlika exemplaren är k t att rek d. De är ofta sega. oo i .> Blomkålssvampen skall inte gär- na blandas med kantareller då den " har. en ganska | mustig smak som tar överhand, Den är till utseendet ganska lik ett blomkålshuvud eller en tvättsvamp och kan bli mycket stor. Grenarna är : tätt :sammangyttrade och utåt flikade, Har 'man tur så kan man på 'ett 'och samma ställe finna mängder av denna. svampl rörsoppar —— vill rekommendera är unga exemplar | av fårticka, en svamp - med vit. eller ;vitgrå hatt, vågad och med sporer som för=" varas i inåtvuxna rör. Den”är syn- nerligen karaktäristisk och kan en-” dast ' förväxlas med " brödtickan, som till färgen mer liknar en gräd-' dad vetebulle och som växer tuvad. Även denna är ätlig och använd- :' bar, men först efter avkokning. Fårtickans kött här ofta använts som tryffelersättning,. färgad 'med karamellfärg och smaksätt av t ex - ansjovisspad. .Den som :'vill.ha be- svär härmed kan ju -tillreda får- tickan på detta sätt, och- den är då användbar i pastejer och kött- :. färser. Men lättare är att använda vissa svartnade soppar i detta syfte, Trattkantarellen "kan ' och bör anrättas separat, Det är den här- digaste 'höstsvampen' av ' alla” och det har hänt att man' långt upp i Mellansverige plockat massor av trattkantareller i jultid, då snön ännu inte fallit, 'Ju senare på hös- ten desto större och finare exem= . plar av denna svamp. . ten Det är för den ovane svamp-: plockaren svårt att "upptäcka den-: na markens läckerhet då hattarna mest liknar små bruna vissnade löv. Mitt i ”lövet” eller hatten är det en djup hålighet som fort- sätter i hela stammen och som kan 'rymma en liten mask, varför man gör klokt i att fläka itu svam-" parna, Stammen är vackert gul. Denna svamp kan djupfrysas eller torkas och är bra I såser eller stuvningar, gärna kryddad med körvel. Kyndel är också gott till. | En läckerhet är renskav brynt till=, sammans med trattkantareller. TR Ler . i rättan, är som gyllene" äpplen" «+ -;vildmarkens träd”, och hennes äls- ...kade. herdegosse | säger. att hennes . .vandedräkt. är såsom äpplens doft, ec "" ”HÄLSÖFRUKT ” d ”" "Applet är ju också något av en ”" hälsofrukt och 'vi känner 'alla det "engelska "talesättet ”att ”ett äpple om: dagen" håller doktorn borta”.' 1 "vårt land säger man på sina håll att ”ett äpple om dagen är hälso- lagen”. Ett ännu äldre uttryck för ” tron på äpplets hälsobringande för- måga är: ”Ät ett äpple innan du går till sängs, så tvingar, du dok- torn att tigga bröd.” "no Rent vetenskapligt vet man-na- ” turligtvis mycket .väl varför äpp- Jet kan betraktas som en hälsö- frukt. Ett äpple består till 85 pro- cent av rent vatten, något som har stor. betydelse för regleringen av « kroppsvärmen. - cent: av ,ett äpple består av kol- hydrater, 'som är 'en av de energi- kroppen lät- "i När, konung, Salomo för omkring 3.000 år sedan skrev ”ord, som talas i silverskålar”. I Höga Visah' kan vi läsa "att flickan: från Sulem liknar] sin älskade vid ”ett äppelträd bland hr Omkring 13 pro-i. gång sätter tänderna” värda frukten, . . . : Ingmar Henriksson den åtrå oo :; För bråttom '. . En gång i tiden var vägunderhål- let en kommunal angelägenhet och socknarna var huvudmän för väg- kassan, I en grusgrop kallade ölm- -I skogs Höla höll några gubbar på att t krossa sten till väggrus. ; Tio minuter före full tid tog dom en kväll' på sig. ryggsäckarna och skulle slänga sina'cyklar på sista ' grusbilen för att åka hem, när nå-- gon upptäckte vägmästare E; som kom åkande i.-sin bil Mån satte omedelbart igång att jobba igen. - E var en hyvens karl med humor - och han sa sen han -tittat på dem en stund. — Hör nu pojkar inte behö-. ver ni ha så brått att'ni inte hinner ta av ryggsäckarna på- morron in- > källor som" isk ” tast kan tillgodogöra sig. Omkring 0,4 procent är fett och 0,5 procent "är proteiner." I äpplet finns: dess- utom värdefulla mineralämnen som , kalcium; fosfor, kalium och järn. Människokroppen kan ': tillgodo- göra sig det järn som finns i äpp- len på ett betydligt effektivare sätt än det som finns i andra födo- ämnen. I äpplet finns också'syror - t HM. .— Du må tro alla beundrar min hatt.' På: biografen satt dom bakom mej och talade "om den hela föreas ' ställningén. MN YNVD Toto ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.