s . disk marknad, Meri>hati-får un- :- LAHOLMS. TIDNING DS AR . LT "Onsdagen den 10 4 H sår : oh ;Pensionsålder . "Centerledaren Gunnar Hedlund har "vid åtskilliga tillfällen visat att'han, har en utmärkt politisk intuition, När han strax före mid- solnmar i fjol 1 ett tal i Visby aktualiserade frågan om en rätt- visare pensionsålder. för alla de medborgare ' som ”har' denna fixe= . rad vid '67 år'och dessåtom ofta har”ett tungt och påfrestande ar- : bete; försökte'regeringssidån med hr Erlander i spetsen vifta, bort det hedlundska reformkrävet med . att det 'inte fanns något större intresse. för: detta: och att det dessutom var; 'orealistiskt ekono miskt sett. Frågan har emeller. : tid”under den tid' som "förflutit ne Geijer slöt försiktigt upp bak- "omy-hr. Hedlund och sedan des3 har: instämmanden kommit från många håll och vid det här laget -.- står frågan . om sänkt.. allmän penslonsålder långt fram på öns- . kelistan om ökad jämlikhet.' . ” '” I avvaktan på utredning. och "övriga formaliteter, som ', alltid föregår reformer, har emellertid fackföreningsrörelsen. redan ' bör= "jat, vidtaga ' åtgärder för att" ska= pa större jämlikhet 'på pensions-. fronten; Vid. .målarförbundets kongress för någon vecka sedan beslöts höja -pensionsåldern. för . förbundets egna funktionärer frå; "60 till 65 år, Byggnadsarbetar- förbundet diskuterade "fiknånde - "höjning från 60. till! 63' år! : Av>. tionen, 'är frågor” sol '. Bikten är givetvis att minska klyf« - h ör septembe $69 : tån - mellan" de" yrkesarbetande : medlemmarnas :67.-år. och -funk- tionärernas- hittillsvarande 60-års- : gräns. Tillämpningen av princi- pen” att höja. åldersgränsen för” de: nu" privilegierade" grupperna för att minska klyftan i avvak- tan på en sänkning av de högsta " åldersgränserna inrymmer givet- » "vis vissa -konfliktrisker. Det finns yrkeskategorier - -som? har :' pen= sionsgränsen satt vid 60: och dä tjänst" längre," Detta" gäller. till; > : exempel polisen, där den "lägsta -gränsen är.:60 år. och högsta' 66, : beroende på vederbörandes tjän: ; teställning.” I , åtskilliga ”fall "har " vissa : medborgargrupper : geriom "fackliga ' åtgärder”. lyckats..”sänka sin pensionsåldersgräns -åtskilligt under 'den allmänna. 'Att de utan "någon slags kompensation .skulle pruta ”av- på” denna förmån fö "faller knappast tänkbart, ; "5 Men detta är d social fråga, ”» är att de som n "" åldersgränsen” fö r ”derina' sänkt. "Det är ett angeläget? standardkrav.” Om'.det::sedan är. önskvärt "med 'rörli IS der allt efter "de fysiska och 'psy: kiska påfrestningar” olika "yrken "ställer. på "individerna; eller. en: igt den"; enskildes egna :önsk ningar om hur, länge: han ' eller on" vill stanna" kvar | produk netreras närmare, "WICKMAN UTVIDGAR "7 ”, Statens förnyade försök att gå in i byggmaterialbranscKen. ger Göteborgs-Posten... (fp) anledning till följande kommen: tarrl ls so "Hr Wickman.har nu sö direktör inköpt '25 "procent, av | > aktiernå i Beijer Byggmaterial 'AB.. Samhällsekonomiska skäl ta- lar- enligt :statsrådet : för: affären; Detvärven .god placering .säger hans. direktör i LKAB, förra envoyen Arne:S Lundberg, som även är. ordförande i Byggherre- föreningen; ". NOR oeg Avsikten är- att. rationalisera. och uppnå .billigare byggkostna-' der förklarar statsrådet. Som be: ; kant var det även i denna avsikt som Stateht ehgegeradé sig: 1 .Du- röx, ett' engagemang söm ibland "vållat: hr Wickman icke ringa förtret; Men ;skam." dep: som ger 1 H -r i SKOLANS TS der alla förhållanden räkna” med mäktiga - konkurrenter. ..A. andra sidan,; förfogar han över "medel på ett; helt annat sätt än enskil- "da företag som måste se till att -Investerade pengar' ger avkast- ning. et rv sn UU ite. lika” Vått att hän- till samhällsintressen och sociala hänsyn om de vill ge'sig in på. projekt som framstår som affärsmässigt tveksamma... Hr Wickman . däremot vet att: dål:. han. ”uppträder . som kapitalist; sker det med helt andra resurser och med de fördelar som stat och utvecklingsbank kan erbjuda: :: Å RIKTLINJER ". "Finansministern . föredrog" på | lördagen regeringens förslag till nya riktlinjer för skattepolitiken. , Hr Sträng ansåg inte att progres- siviteten kan höjas. Full jämlik- het bär inte att uppnå. Dagens Nyheter (fp) kommenterar; , ' Def vär. troligt att dessa ton gångar. inte är, särskilt, oppör- tuna hos partiets ungdomar, men för hr Sträng har det varit en bistér 'tillfredsställelse ått pekaj/ " på realiteterna. NE Visst går det att ge låginkomst- tagarna en" ordentlig skattelätt- nad; "men då :”måste stora delar av LO:s medlemskår, som san- nerligen inte betraktar sig som högavlönade, ta.en genom moms- "höjning okompenserad prissteg.- ring”, Är .man.beredd att göra . det? Frågan skall diskuteras av partiet; 1, ett s :.k ”störrådslag”, före kongressen. En' svaghet. är att inga konkreta siffror anges. Vu både Tned hänsyn till höjringens storlek och gränsdragningen för skattelättnader. Vi. skulle dock tro att: svaren till: övervägande del blir: positiva, sr. a oo HriSträng har alltmera Yeso- lut stält”sig 1 mitten av svensk (RC -Talet ”f Folkets "hus var en klar markering, av detta, Det var fritt från, doktrinära inslag, byggderpå psykologiska och sam- "hällelga ” realiteter, "Inom "kort byter , socialdemokratin . ledare, Ingen Vet hur hr Palme tänker aft samma |" ö igheter att:ta = tillvara" de: möjligheter, ' som "er: 3 bjuds,»har : varit. och” är. alltfört de momiska förutsättningarna tt:realisera + utbildningsår arnå. ' Vuxenstuderande är: 1 ög. gradhandikappade ändigheten' att”helt 'eller "avinö ;:vuxenstuderande” - samma möjligheter till'studielån” och stu- diebidrag 'som;"unga, studerand Därtill erbjuds" inom; många : etag. . fortbildningsmöjligheter På. någorlunda: oförändrade "eko: nomiska . villkor,. Mer: rent, all mänt. sett måste man; nog Kors tatera,' att -de. ekonomiska" vi känner endast" Gud till a: 2. Var öch en av 0ss har str särskilda: kombination... Vi, hat en'””egenart: som aldrig: förr har funnits ' och > aldrig : heller ' kom- mer. alt (finnas, —Lle så os "8, Vår begåvning ”har' vi” inte själva valt -utan den. han vi. fått genom : Guds... nåd. Gud. har: ge- nom århundraden: tåligt > in; ; tit.. 0s5-"i--sin, kärlek å den "sammansättning" möjlig som idag finns 08s våra gåvor. :Géno En fråga s löner och administration med - "-Insamlade medel? -— Nej, av medlems» ; avgifter. Alla insamtade pengar går till; » angivet hjälpändamåls —.... .c. i nte + Hjälp oss hjälpa > Svenska röda korset lägga kursen, Partiet behöver "delvis försörja famllj.-Visserligen |; vo | kanik expedition då. .upptäckten |: alltjämt in: i | ingar av” mänmiskon, ; vilket 4 anser tyda på attiinvån: fly undan" katastrofen: "löver att: ta par... sc Fler MI SE -4,..Gu er :dessar, gåvor: som möjligheter. Vi.måste brukasdem] för :att. .de ;skall.. utvecklas ti fullog send ss vn "Gud: bar i verkligen "torn ser Sparbankerna inleder bred satsning på-automatservice "Möjligheten att. få 'ut pengar via automat helj oberdende av ordi- nårie banktider börjar. nu inom de "svenska sparbankerna ' att ta konkret form -i bred omfattning. I 'en ” första” omgång pågår: för närvarande: installation sav: > ut tägsautomatér "för - sedlar. vid - ett 20-tat : sparbanker: på "olika ' hå'l i landet; Samtidigt har. utformats en s k rikstjänst för denna anno- matservice "på samma "sätt 'som länge" gällt: för ;uttag' på : spar: i'7 | båhksbok.” Sådana udtag kan" obe- roenda " av 'banktilhörigher ” ske på - sa ”sparbankskontor” i landet. Ett avtal utformag också för att medge automatuttag i de nordiska grannländerna, En norsk sparbank. kommer "att ingå redan "der nu aktuella” första ”grup- pen för: gemensam .uttagsservice. . Den första. uttagsautomaten i bänksänimantang.”i ' Norden. in. stalleradeg'; för drygt två år se dant -Upsala " Sparbank. Syste- met har: därefter: både + -för- kontantuttag- koppling '. on-line til. dator har sedan något år, pågått i Malmö vid Oxie, Sparbank i samarbete med ” Sparbankernas' ler, Spadab. ,' vs I' uttagsautomaten kan kontant- uttag ske av: fem jämna belopp mean 100 och 500 kr Uttags: förfarandet bygger på ett uttags- som "kombineras med en parson- lig ” minneskod, Uttagsautomater- na avser att des ge betjäning oavsett. bankernas. öppethållnings- tider, Dels''kan. de också fungera som -snabbkassor. för -kontartut- tag inne. i- banklokalen, I. några fall. 3 den: första serie" instajla- tioner :som' iu. pågår har från början ”eftersträvats denna dubb- la” användning. I-Lund installe Tas- en uttagsautomat direkt på ett större: företag, ävsedd' för fö retagets 'anställda med sparbanks- -> Uttvedklin och ”bankmässigt testats" och "vi dareutvecklats "vid ' - 3 + ringar i bankverksamheten, automatikens område har påskyn- datg' av 'de ökade servicebehoven i samband. med: barkavtalets fria sektorn: utgått från uppfattning- en "att ett av de angelägna 'må- en: för .bankteknisk: utveckling varit satt ' förena berättigade ser vicektav -från'allmänheten : och de väsentliga personalsynpunkter- gällt. "veckoarbetsti- dens ggning. Samtidigt: med en ökad servicegrad, "som i detta fall" sträcker . sig" dygnet : runt, skapar också. en "vidgad automat- service . möjligheter till” fortsatta kostnadsbesparande > sratioralise- g&'hu harfännit.sa- ch säger”att'den- i i varit "havet norr noisk" stad, edan begrövs' un- t' lager /vulka ka 'på den grekiska: ön! Thera att” denna trolig: Är; än: av. då gaste å, dagar, ja kan åtenfanns, De flesta, av husen," av vilka :en' del ; Uppförda' il tre våningar: var .vExpeditioner; på- träffade -.skeblett.: av: djur, . me > Expeditiorsen., sgrävde or På sett 5 jallvanmaln > kvkm” stort! fivllständig : utgrävning : kommer allva minst tid äre. a i sor 'Angeloa Galtonopöu!os n juniveraltetets ; seismologiska institut"-T-”Athen:” elterar Platon och påstår" med denne; ”Atlantis van inte" en & utan ett' kungarike bestående" av. två” öar Detta, ri ke härskade över flera, öar samt därtill defar av "Epirus! och dess måktsvär' räckte från Lib «4 + if ” Beskrivningen "över staten, At lantis när" jenligt "professor" Galonopou- 109 - inget tvivel. övrigt X att denna låg på em vulkanö, vars beskaf- fenhet''soch: form" hel; överens- stämmer -:med' 'vårå. dagare :San- = Ckropolia' låg [på NE : -Huvudstade; Jen: liten: kulle. 1 centrum .på val kanäglan. "Vi den "fruktarsvi eruptionier: 1500 £: Kr. :blevi det i: vulkanen belägna Akropolis, äålltså: centrum av det 'antika At lantis bokstavligen sprängt £ luf- ten, Ön täcktes' av "ett 40 meter. bjockt + lavaskikt ” som utstäckte "allt liv, Vid: utgrävningarna har man redan; hittat; fat, skålar och verktyg, son” man med” säkérhet kunnat : datera - från" ;bronsålderp d vs 2100 tilb1200 fi Kro: cat : ter om Många betecknar Platons: skrif- kl F Cyklader- | I | tvivel "med hans dramatiska åd- huvudstad. av. Platon läm | Atlantis" som. rena fanta. spå -en :vulkan?: av filosofer.” Men. de sorå vertygade: om -abt. Atlan.- på "den ” nluvalnanide ön Santorin "hållen "helt. med Platon: Den 'stora öch-mäktiga staten 'At- | h civilisatio: älkämdal över hol in älskvärdhet. Fö Vi fotografer ”v en :stönsta tänkbara 'säväl "måla; I bjuder ör då vanition äv åa, TARJELI VESAAS OCH: 24, DEMONERNA (0 öd. '. Romanen Gnrodden utkom 1940 som 'Tarjei Vesaas elfte verk I genren, Dén: hör: utan tvivel till vopparna i hans städse problem- djupa.: berättarkonst ' som ” alltid ställer människan i' centrum men samtidigt : inlémmar” henne i ett natursarmmanhang '— ett slags större " skeende . som" laddar upp den”. människosituation . och "udl5- ser de händelser författaren valt försina "syften. -Vesaas har. en förkärlek” för! helt korta tidsav- 'snitt;'en; enda” dag, en mattlig va- ett jordvarv i en människas Detta sammanhänger. utan ra, hans behov "att sammanträn- ga sitt.stoff,- förtäta det för att ge > händelserna : tydlighet: och slagkragt.... i neg -Grodden skrevs väl strax före kriget och innan ockupationen äv. Norge. blev : verklighet. - Och märkligt nog gör boken ett be- stämt intryck av att ha. skrivits efter katastrofen -—! som om” för- fattaren. redan upplevt den och "som 'å : andra 'sidan inte alls för- vånar.nän det gäller Vesaas, den störe tyste vetaren med det själ- te sinnet. - en H "+ Bokens demoniska tema stiger emot er: från första sidan I sklld- ringen av 'svinkättarna med de två modersuggorna och den av- stängda ursinniga fargalten, Des- så mörka |tunga, smutsmärkta och av människan "förnedrade ”Datacentra:] |kort med. kundens kontonummer |: med": Kontantmedet dygnet runt |. betet: på. uttags- i S Ö i landstingets regi avslöjar : <> begynnande livmodercancer | Förenings amiigt” sym: S känt' till dess 'enskildheter. Något |. varelser blir orsaken till em hän. |: . Quist, "landsi N "-Av:de mersän Bakom uppläggningen av den gynekologiska häts tingsman Alvar Andersson (ordf i k g : Ahlberg, barnmorskan, Britt-Carin Virgin och överläkaren, docent Erik Block, rl-Gustaf Törna! ot för "20.000 nya cancerfåll:söm årligen uppträder i Sverige: « drabbas av:livmodercancer , hela 17500 fallt « Bent: till : behandling, - varannan patient -bli r vida, att cancer kan botas — om den upptäcks: i tid. Dett: på och i dagarna verkställer man ett' beslut från "1967, vissa förutbestämda ': årsklasser kostnadsfritt "ska : tidigt stadium upptäcka av I + Länet' har indelats i fem prov- tagningsdistrikt och för provtagnin- gen: svarar. för ändamålet särskilt utbildade barnmorskor; Proven bes arbetas sedan vid ecytodiagnostiska centrallaboratoriet vid. Lunds la- sarett och utredning och. behand- -ling av<uppkommande :kontrollfall sker -vid- kvinnokliniken. vid cent- rallasarettet i Halmstad, — "> . Docént "Erik" Block, : överläkare vid:lasarettet i Halmstad, berättar, .att cytologiskåa undersökningar. nu- mera "ingår i rutinen vid gyneko- |: Jogiska kliniken i Halmstad. ST CC Väsentligt: ö säger docent | Block,” att”undersökningen” i :lands- tingets' regi blir 'helt : kostnadsfri "för patienteri, Dessutom” får” samt- liga. berörda : kvinihor -kallelsé per brev 'och vi Hoppas: förekomst av eller förstadie till liv- moderhalscanter; 7 vev a La I I år räknar (vi; med "att, under- söka ca 1200 kvinnor-födda 1915 och nästa år blir ca. 5.000 kvin födda 1916 och 1931—19: för : undersökning. .” Proy den K a .har. lands tinget i. Hallands län tagit; fasta 1967," då ' man fastställde att" länets + alla "kvinnor 4" få genomgå gynekologisk. hälsokontroll i avsikt ått på MN av derhal: i dess förstadie, SS IN serna: 30—54 år och' med en ber räknad takt av ca 5.000 undersök- ningar per år ska de aktuella års- klasserna vara. helt genomgångna inom fem år, dvs ca 25.000 kvinnor ska då ha undersökts, Därefter bör- jar vi: om :'på: nytt, och-undersök- ningarna” sker alltså: fortlöpande. Vi. inriktar "oss på att: undersöka eventuell: cancerförekomst i :livmo- derhalsen me sov” (som är helt : smärtfri!) samt ut- a redning fram till diagnos Mir "kelt - s | länet omfattar 36 kommuner och 'd kvinnor, :som ska; undersökas fördelar, nesh UD, syster Birgit fa ” utgör. antalet kvinnor som Var fjärde patient av 'denna , senare: -kategori ' kommer - för r helt botad... Skrämmande siffror men även glädjande såtill= cytologiska" undersökningen . sig: mer bad: '.156 stycke 488 Ån na -Vårberg, 176 . stycken . Falkenbérg, reagerar för allt som inte är nor-' malt, dvs-inte bara för eventuell iktet, 224-styc lå "stycken ””Halrhstad ” samt"! 127 : stycken i Laholmsdistriktet, Kon=: > ' taktmö non > | för docent Erik Block och 'utrednings=' sekreterare "Carl. Gustaf Törriquist, -- "Generalsekretariätet med provtag= " ål ningsstationförestås 'av'barfinors. ' 1, kan Britt-Carin Virgin, mar för, landsti k itt& . ov - gynekologisk. hälsokontroll - är — if agom till -den inter- ordbrukskfåditkon- "ynckning "av mördaren. i den hittils" så. fredliga. byn dh er gåtfull främling kommit: så "] nia” morgon. Djuren” bryter : sig ät ur kättarna. och inför :Oväsen- det börjar en kvarblivén 'sugga äta" upp "sina :nyss 'födda” barn, nägot som i sin tur'förmörkar förståndét' hös' främlingen 'som blir vittne till det. 0: a " Det finns något bibliskt-ungar malt 3 hela denna” berättelse, got” "gengångarak "och Mu vidrört — framför allt i Kapitien öm den underliga nattvakan Jå hela byn samlas i det 'stora'stal- let för att vänta på något som inget "egentligen kan. namnge. Tyngda av den kollektiva skul- den "väntar de på något obestämt gryningssvar redan två fatt'g: hjor: håller likvaka fön den våd- tagna. flickan, och hennes: bror som ' fgångsatt. 'och "fullbordat med en lykta mellan kättarna, tätt följd av fargalten' som kom- mit . lös. och lomrar efter :honom söm, F ett ledband... + oc cd Med gryningen kommer så do- nen och upplösningen, endast an- tydd med några repliker om Jäns- man som skall: komma. 'Romaren tonar |'ut' -som: €n ”egendomig skräckdröm,! vidrörd av ett :milt försonande ljus,— den nya sti När . man »lägger boken ifrån sig, har man den, egendomliga känslan av att förstå. och veta mera, Han ären trollkarl denne Vasaas. Han vet och förstår fak- tiskt mer än. vil 0 ect " ”"Tarjei Vesaas: Grodden, över. -| nansminister Gunnar Sträng. | — Herr Svensson, stod det, spe NEress, C15—17 ve: ang gressén! I' Stockho tember!” OS "Kongressen nåttionella r, : CICA:. demmar. "ca. 300. jord] isbitut.” från omkring 25 "länder "och RH säte I Zärich;' Ordförande H Yr stående ' franske 'jordbrukskredit- mannen" M.; André 'Cramois, och sekreterare: professor : Franco 'An- gelimi, —,v: oe ” ” dn IH väv. Inte "jordbruäkskredit-federa : för : årets. kongness, den intennationella .generatför- samlingen,: . är . Sveriges .Jord- brukskasseförbund,. . .. Dessutom medverkar Jordbrukets - Bank, Sveriges Allmänna. Hypoteksbank och-, Lantbruksförbundet. .Kon- gressarrangörerna- räknar. med ee 400: deltagare. ..På öppningsmötet der 15 september talar -bl a fl- Med- de .begränsade möjligheter till. kapitalöverföring -från och till. Sverige. som 'baniker och joré- brukskässor idag, har, kan. knap- past nägra : lånefransaktioner ge- nomföras, För Sverige' kan detta betyda" att man missar" en del av "den "ökade ”internationalise- Higens fördelar. - Jordbrukskåsse- rörelser i exempelvis "Tyskland och USA har stor” omslutning förlogar över betydande ka- och förfogar pitalresunsér. ' | lv "Utländska -insititut "för" jord- brukskredit hade. före den svens- 'ka' lagändringen betydligt. lättare än ”Föreningsbanker ' att som medlemmar ' avta: även personer utanför själva. lantbruket, Under tag "jordbrukskassornag företräda- re därför fästa särsktld vikt vid de utländska, erfarenheterna. .p4 den punkten. . - ; - — a be RECENSION Den färske och unge skådespe- laren hr' Svensson ' repade sig ald- rig efter den regension han läste efter 'sitt' framträdande 'som Ric- kard HI MOCUTTt I sättning av Gustav Sandgren. delsekedja . som -utlösen ett mord "Tema,-LT:s förlag,-Häft.-8 lade kungen, som om han var rädd Föreningen i har |' en fram- den kommande, kongressen vän: l fg . = det plir e nyheter. på Hortus 169 på” Gröniigen I. Hälsinghörg den 11—14 géptember. "Blomman- er” ba blir "alltmer "porr lärt 'och det. har ,expoarrangörer- nä tagit fasta på. Clviling, Arvid Kryddor - väcker mer: och . mer intresse,' Harry Terishult, chef för AB, Hälsingborgsutställningar, ar. rangerar. - personligen en MHten 'kryddträdgård. Ett I5-tak 'svers- ka krydd- och medlolnalväxter presenteras "live, levande” och har 'drivits' upp 4 sommar 1 stora krukor på Gröningen. i Nordfallc 'AB i Göteborg levere- rar en mäktig" kryddutställning 1 samarbete med EOL-ICA, 73 ol ka slags kryddor från alla världs- delar / presenteras" I burkar och jutesäckar. so je te . Den tropiska trädgården” har arrangerats ' av Harry ”Tenshuit, Den omfattar' ett 20-ta)” exotlzxa d , växter. pre > -Annat; av. intresse. på utställt. ningen: den komrnerslella delen har. utökats," Det innebär fler. redskap, och” maskiner 'för träd. gärdsnäringen än tiligare. Spe- Ö avdelningen "maskiner för trilandsodlare' | har” utökats betyd- "Grönsaker, presenteras it mas sor avi Svenska grönsakafrämjar- det: och” Trädgårdshalleå I Häl D i LÅ ) i singborg.' Härliga årets' specialitet. lader "blir a ” Krukväxder ” och snittblommor "I blir det också 1:tusentar på Grö- ningen under - utställningsdagar- na, "Tre ” tjusiga ' villaträdgårdar presenteras : också, Trädgårdsan- läggare Åke Andersson, Hälsing- borg, arrangerar trädgårdarna i samarbete med plantskolor i nord- västra 'Skåne to « sree eo -Hontus 69 invigs :av tandläka- att någon skulle.spéla ässet, - 3) ren Alioe Timander, >"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.