1 ed den 1 pi Det norska. 'stortingsvalet blev. " förmodligen något aven besvi- kelse: både för de regerande bor= gerliga ” ”koalitionspartierna och: för den" socialistiska oppositionen, : Regeringen Bortens parlament: riska "svängrum. i stortinget. nu det minsta tänkbara med. 76: regeringsmandat mot 74 för ar=" I « — beiderpartiet, Ur allmän ' parla” 7 mentarisk synpunkt kade ” det! t dock varit ännu mindre tillfreds- : . ställande "om ”mandatställningen : blivit 75 lika, Nu fortsätter den: borgerliga ' regeringen "även om :den stundom ä är, hänvisad till s k' + S infl äv v välmanskåren, ä är. utan tvekan ', -stortingsvalets segerparti röstmäs- ä ”sigt sett, Men att'döma" av val- debatten och inte minst kommen=< : tatorerna i den: svenska sociale” demokratiska "pressen, - räknade partiledaren Trygve Bratteli gans. ka säkert med att bli Norges nye” - V :-Undér'r räkningen natten till tisdagen pe= kade ju också. prognoserna idén riktningen” flera gånger, Slutresul= ; tatet blev "nog "därför en: miss-; räkning "för. ”socialdemokraternå såväl hinsidan :som” denna ' sidan. Kölen." Men "utgångsläget "är ju ': ” utomordentligt fördelaktigt för en' nister "Borten betraktar nämligen ' fortsatt regeringssamverkan mel- : lan de fyra icke socialistiska par- .tierna som' självklar. :Något :an-'. - "nat - alternativ . knappast, -Hittills -har samarbetet finns förresten ' i regeringen gått ganska frik-'" tionsfritt, men valutgången kom-" mer: kanske att medföra vissa in-= : re påfrestningar. i' fortsättningen. Det är alltid lättare för samver-. kande politiska partier att vara ge- nerösa möt 'varandra efter en val-: framgång,. som vid stortingsvalet ' för 4 år sedan, än efter ett val då” väljarnas ynnest kommit vissa par- : . tier till del i mindre utsträckning .än tidigare. Det har: vi exempel . på i. vårt land. Kommer därtill en omfördelning av” platserna - i regeringen . att ske .med hänsyn till valutsl2get, kan detta leda till "kraftfull eppositionspolitik under” den' kommande :'fyraårsperioden '. med sikte, på” regimskifte : 1973...; Att regeringen Borten måste "ta ' hänsyn” till en" sådan: opposition är "också: ganska" självklart, Ur . denna synpunkt kan de närmaste fyra åren bli mycket givande för » norska: folket ' med -'en / regering ''. som måste ge sitt allra bästa för » att ha chansen. sitta kvar även: efter nästa val och en opposition /- som ' bara ' behöver: en” obetydlig framgång då för att själv bli her= '. re på täppan. En sådan knivskarp"... konkurrens . mellan regering .och :- opposition bör , bli: stimulerande för den politisk: aktiviteten i No ge. r Beträffande artierna TE väns- ter om arbeiderpartiet så blev val= : . utgången en "dyster historia för en viss irritation. Men' senterpar- tiledaren Per Borten är ju känd: för att vara en skicklig och smi- dig regeringschef, så han reder. säkerligen ut det trassel minska- de röstsiffror och mandatförluster eventuellt kan ställa till med, '. = " Det stora norska arbeiderpartiet, som ensamt fick cirka 47 procent POLISENS BUDGET... I CA > Rikbpölisoneten I "har. nyligen presenterat" : : rikspolisstyrelsens pétita och 'konstateråde - dä: en nedgång i” "brottsligheten - med drygt 6 procent. Upsala” Nya Tidning Gp) anser;” att [riks- polisstyrelsen är - synnerligen sparsam med att.” "begära" nya tjänster, nu begär" man bara: TTT nya tjänster -mot:714 i fjol: - Det är en smlua svårt att för- stå denna blygsamhet.” Man: vet” ju att finansdepartementet och därmed riksdagen: kommer . aft. skära 'ner ännu ett stycke. I -fjol försvann på det sättet. ett" par hundra jänster. Man vet att kla- gomålen. från "landets polisdist, |: . rikt kommer att fortsätta. Riks- polisstyrelsens eget: storlarm . Ia december skulle inte ha behövts, om man hade haft tillräckligt med folk. Och redan, mi. talar.) styrelsen om att. den ar) vecklingen på trafikens "område - krävef förtsatt utbyggnad av tra: fikövervakningen. Styrelsens fri 1: villiga. prutning är: kanske,rea- listiskt men vore det inte. mer taktiskt att låta en större del av prutningen falla på ahdrå Organ? | Det kanske då bleve "litet mer kvar av polischeferrias ufsprung- liga äskanden.: +” J tsligheten. sjunkit un; der en: -sexmånadersperiod ä är vis. serliger:' glädjande; men kan va. illighet, menar Arb e: tarblaädet [C) Fe Rapporten om tendensen förs- ta halvåret är i och för sig gläd- jande, -:Den har emellertid .in- tresse även på annat sätt. Tyd- ligen "får vi ännu en :tids frist Innan det ragnarök kommer som de borgerliga partierna förutsåg när regeringen senast. såg sig nödsakad att pruta på den per- sonalökning polisen då begärde, Sannolikt får vi dock höra sam- ma visa nu. också... Det är ju snart val igen. Praktiskt taget alla är, väl överens om att poll- sen skall : ges 'de resurser som står till buds. En avvägning mot andra krav och önskemål måste'T dock ske och därför skall vi inte tro såmhället, går under om inte förstärkning "sker méd alla” de 777 tjänster som rikspolischefen som spar | hos oss: Afa kan få Petade td Skånska Banken -: | ' fick vidkännas ytterligare röstde= dem." Socialistisk ' folkeparti,' gom >" har två mandat i det nuvarande" ' stortinget förlorade" dessa jämte ” en betydande del av sina tidiga="". "re väljare. Kommunistpartiet, som är 7 orepresenterat i ' stortinget,” cimering och är nu praktiskt ta- get utplånat, Det var i stort set! dessa båda ytterlighetspartiers ti- " digare väljare, som bidrog till ar= - beiderpartiets framgång, Däremot torde röstflödet mellan regerings- partierna och arbeiderpartiet och vice versa ha varit mycket mått- . ligt. Regeringspartiernas röstfö luster kan i stort sett Ickalise- ras . till" ett lägre; valdeltagande -den. här gången r fyra” år. . sedan. > Mä - Om vi svenskar över huvud ta- i ge dra. några: lärdomar av : ”"dét' norska '"stortingsvalet och av. norsk aktuell politik; "så är. dessa. i första hand. att :en borgerlig :. koalitionsregering är' ett' arbets- dugligt alternativ "till en social- 3: demokratisk enpartiregering -och-- ”att' om ett' enpartivälde" som det; tidigare norska och det nuvaran=: - .de svenska kan: brytas behöver; " detta inte bara betyda ett kort" : bedömer. nödvändiga? Det är vac: kert så att kunma minska brotts: ligheten drygt 6 procent med den ' personal som redan” finns. : "Dala- Demokraten (s) "anser att rikspolisstyrelsen: har - starka argument bakom: kraven på "ytterligare. .personalförstärk- ning. Men regeringen har också andra angelägna anslagskrav att ta hänsyn till menar tidningen: - Rikspolisstyrelsen : bör dock även på egen hand kunna vidta åtgärder för att få till stånd ett .ännu bättre utnyttjande av. sina resurser. På åtskilliga håll utta- ”Jas. tveksamhet om den: nuvaran- de. organisationen . verkligen är den bästa, Den starkt centrallse- rade beslutsprocessen ' ' skapar nämligen en del problem. Det ges inte alltid tillräckligt utrym- - me för att anpassa polisövervak- ningen till de olika förhållanden som kan råda ' ute i landet, Där- för är det önskvärt att framför allt länsorganen får mera att sä- ga till om: .. : "Det visar sig 'snart att den 'om- fattande : narkotikaaktionen . gav "resultat ÅA. form” av. sprängda knarkligor och en ganska ansen- dig mängd anhällanden, skriver Nya Wermliandst laning en (m) 'ock fortsätter: ” "Nu'kan, man: "alltså konstatera faktiska "siffror 'att brottslighe.. ten minskat, Det är bara beklag- : ligt att inte polisen"långt tidiga- re 'fick”på "till aktion mot nar- ; kotikan. Eländet var känt under ”flera'år utan 'att' regeringeis kun- de':ge polis och andra myndighet ter resurser.'och prioritera 'nar- - kotikabekämpandet, «Under : den tid regeringen bokstavligen: BOV. "Ökade .knarkeländet: till skrämt mande omfattning — och samti- ”Höstvetet på mänga: häll” äv landet en gröda; 's É i: Skåne som man fått "goda skör: dar av höstvete, på” många håll. har . man "också i Mellansverige : . fått ”tillfredsställandé utbyte” av .;- höstvetet, medan 'värsådden i myc: vete.- Särskilt har; man i de: för- söksresultat; ' som”, ännu ” så länge föreligger, uppmärksammat :de' bå- da: sorterna Kranich och Cato, som" .redan tidigare; legat : högt 1... de danska försöken; Även: en . num» mersört från: Weibulls har: upp- : Nn 'märksammats i! dessa' försök. och Laholms Tidning: har därför. vänt 'sig till. docent ; Fajer 'Fajersson, ” "I chef. för: Weibullsholms : Växtför- ; |ädlingsänstalt, ;som-"”också” anstaltens veteförädling.” i .» Vi frågar docent Fajersson vad han. kan :ge för omdöme om - de "leder vo : sorter, som så, väl hävdat sig i de danska försöken, dB jersson. De båda , mest uppmärk- sammade :sorterna, Kranich , och Cato, har även här i Sverige i för- söken på "Weibullsholm presente: rat sig vackert i år och, särskilt Kranich torde ha gett hög skörd. Emellertid mäste man komma 1- håg att vi under våra förhållan- den i år inte haft någon som helst utvintring' i höstvetet. Till och med väårvetesorterna . har övervintrat 100-procentigt, och en del franska sorter som ofta kan frysa bort till 90 procent har stått med fulla be- stånd. ;Under sådana förhållanden är. det klart: att” det är ” omöjligt att säga ”något! om" vinterhärdig- heten. hös :Kranich och - Cato; på grundval av årets erfarenheter. . .Med den kännedom jag har om Gessa bada” sorters : skulle "jag hålla Kranich är den” "härdigaste, "men att den'”inte på långa håll när upp till:de-kravs' på; härdighet som: vi kär ställer:”De båda: nämnda: sor- terna kommer emellertid att prö- vas 1- ett. antal. 'svenska försök.i år, Vi prövar dem; själva 1 våra filiala försök och: vi förmedlar 'ut- säde av' sorterna ' till ett :antal of- ficiella försök. "Får. vi en normal vinter; kan: vi redan nästa: år..ha I någon 'vägledning på grundval av rent' svenska” erfarenheter; om dessa båda. sörters vinterhärdig- het och övriga” égenskaper. Får: vi | däremot en' lika: mild "vinter som den, gångna, fordras; naturligtvis ytterligare prov, för es Nana — Fur är det då med den svens- ka sort," som. givit: &å bra resultat i danska försök, rägar vit Ja, säger docent Fajersson na sort tillhör en. av de mera 10: vande 1 vårt sortiment. Den är prövad. en hel del: även i officlel- la ”Bvenska' försök och den torde ligga betydligt högre i avkastning än 'de sorter 'som' nu odlas eller godkänts för odling här. 1 landet. Emellertid har jag inte velat for- cera fram denna sort, eftersom vi haft. för litet påfrestningar på vå- ra : höstvetefält under senare år, Vi behöver betydligt mer erfaren- het, innan vi vågar' anbefalla ny: heter till jordbrukarna... ...7 "Det ligger nära tlll hands, fort- sätter "docent; Fajersson,; att .man ger sorterna litet för mycket flju- set av de, senaste årens erfaren: heter. "Har" då vintrarna varit mil- da, glömmer Mman' lätt bort "den avgörande egenskap som heter vinterhärdighet, Jag, för min del vill inte ta ansva pet att placera en sort på: marknaden, som ger sämre samlad, .0ällngssäkerhet än Starke, NA i 3 Tror "ni "bä Wetbullsbolm” då att! Starke kommer' att "bevara: sin dominerande; roll tjsvensk växtod- ling, och hur' länge? ”. : på vitala omfråden.. kan” bryta 'brottskurvan nedåt — och .det är ÅA hög grad - | bär upp växtodlingen.' så har: det .: också "varit i år. Det är "inte: bara » — Vi har ännu.så länge cadist ; - Docent "Fajer Fajersson. obetydlig, erfarenhet av; de” ut- : : : ländska sorter "som: ingår” 1: de |' danska försöken, säger docent Fa: . digt drevs en mängd narkotika. "missbrukare, ut i kriminell verk: samhet, Det är, väl när det. änt- ligen blir ”en ändring 'till det bättre —"men det kunde ha skett : långt tidigare om vi häft en vak- nare och förståndigare regering. « Några" kanske: drar ' ; slutsatsen att om brottsligheten : minskar så kan vi drd In på 'pollsen,' skri ver Mestmanlands Läns Tid ning (fp): ' Men: slutsatsen: av: statistiken " måste bli motsatsen till den i in- gressen antydda. Om man ge. nom koncentrerade: polisinsatser! '' : Ju "vad "polisen: uppenbarligen lyckats med; på; skall vi inte dra : irl på 'polsmåkten utan tvärtom förstärka" den'för att säkra fram- gången. Narkjtikan :är inte'den - enda gifthärden i;samhänet; det skall inte behöva gå till den ka- ; tastrofrand .söm : narkotikavägen förde" oss för: att brottsligheten 'skall - möta. effektivt , motstånd. De krav på! personförstärkning Bom rikspolisstyrelsen: framför '.måste prövas 1'posittv anda, Det sär tyvärr mycket: långt: till "det stadium 'där' vt kan börja disku- tera om vi kan klara. 085 med färre poliser, ft nd LER gr naden i 11 år, säger docent Fa- jersson, och sorten har under 'den- na tid för varje är ökat i odling. Under de sista åren' har över 95 procent ' av allt plomberat utsäde här i landet utgjorts av Starke. Det är självklart att denna posi- lion inte: kan förbättras nämn- värt, och "det vore ju också illa om . inte växtförädlingen ' skulle kunna göra fortsatta förbättringar inom höstvetet liksom inom andra växtslag, Jag tror dock, att Starke- typen ännu i många: år: kommer att ha' en mycket stark ställning i Sverige. Jag säger Starke-typen, därför att vi räknar med-att nu: varande Starke" efter hand' kom- mer att ersättas av 'Starke II,'en sort. som .Weibulls beräknar föra i "marknaden hösten. 1970. Detta är en "sort som erhållits genom |" urval i Starke på så sätt att strå- styrka 'och vinterhärdighet kunnat förbättras tg förhållande till huvud- ;sorte För ätt nå detta -resultat' |” har ett oerhört stort äntal ävkom- tingelser på flera håll i landet. Till slut visade sig den: nummersort, Weibulls' 17379, som nu godkänts som. originalsort under .nämnet Starke II, som' den bästa. Denna sort är prövad. i ett stort antal jordbrukets : "rådgivare skaffa sig god kännedom om 'sor- lag för sin "upplysningsverksam- | — Finns ae något särskilt 10- vande från "årets försök att näm- na, frågar vi, | | — "Ja, säger "docent Fajersson, som jag förut framhållit har årets försök försiggått under ytterligt gynnsamma betingelser för höst vetet. VI fick ingen utvintring och vi fick ingen tidig liggsäd i fler- talet fall. Strästyrkan har därför, lika litet som vinterhärdigheten, satts på ordentligt prov 1 årets försök. Detta gäller för övrigt in- te bara i år utan vi har ju under de sista åren haft betydligt mind- re liggsäd än i början av 60-talet. För egen del anser jag det dock mest realistfiskt att' räkna med hårda” påfrestningar :på stråstyr- kan som en normal företeelse i svensk växtodling, Atminstone får man inte inbilla sig att tork- resistens, är en viktigare egenskap i svensk höstveteodling än 'strå- styrkan, Visst finns det områden med relativt lätta jordar, där 'höst- vete. odlas, men även 1 sådana områden kan man få liggsäd. Det mesta höstvete odlas trots allt på goda jordar, där liggsäd alltid. är för handen och avsevärt kan re- ducera ' skördarnas storlek och kvalitet, Jag kommer därför för min del alltid 'att hälla strästyr- kan som en av de mest väsentliga 'legenskaperna "hos höstvetet. Jag tror också att den erfarne Jjord- brukaren betänker sig: mer än en gång, innan han övergår från stråstyv höstvetesort till en mind: re stråstyv. Det är viktigt att framhålla att medeltalssiffron be- träffande stråstyrkan från gynn- samma år mäste tas med stor por- tion försiktighet. Ofta får man inte alls fram den verkliga skill- naden mellan sorternas strästyr- ka under sädana är, VI frågar. till, sist, vad de nyas- te nummersorterna på Weibulls- hoolm ger för löften just nu, — Starke har. nu varit, i mark: i mor prövats under påfrestande be- försök. i olika delar av'landet, att |. kunnat I: ten och därför har ett gott under-, ” på de bästa av de sorter” 'som prö- vats' ute i officiella” försök” :under kortare ” eller längre pérfod, "så finns där några 'som jag tror kom- mer” att: motsvara "våra förvänt- ningar. Den bästa av dessa num- mersorter blir: väl i' sinom tid en ersättare för Starke-typen, åtmins- tone 1 vissa delar av” landet. Jag kommer, .som jag. tidigare antytt, inte att försöka" få” "Starke-typen ersatt, förrän” jag . vet. att. något absolut bättre.kan erbjudas" jord- bruket. Om jag tittar .på årets re-: sultat finns. det material;/som; på en. ytlig jakttagare: skulle väcka en oerhörd entusiasm. "Det finns hela serier sorter som. "liger inte mindre än. mellan :10—15. procent högre i avkastning än Starke, men jag har hu snart. 25 års” erfarenhet - MEM ; värriksdager beslutade - "nya . registrerade : motorredskap: så registrerat. Den 1 januari 1970 träder- "den traktorskatter; Fokraft. Den inne bär att skatt: skall erläggas: för alla" "registterade! tnäktorer och orerna indelas 1 två Xlas- används. H RN för inte ibränsle, nämnda” sorterna klarar sig genom den hårda gallring, som' vi företar, Ett löfte gör dock detta "material: lig tid kömbinera nägra av de bäs- odlingssäker- stråstyrka,” resistens! mot. föltgro: ning och. sjukdomar, och förman Anders L-Janssen, som blivit ny o RK X ” Hallands distrikt av CUF har på senare. år bytt ombudsman ganska ofta. Den senaste, Chris=- ” tian Wahl från Halmstad, har slu- tat på grund av förestående mi= litärtjänst, och på måndagen fick han som cfterträdare en 25-årig "stockholmare, Anders IL-Jansen, Liksom sina företrädare blir L- Jansen plocerad å distriktexpe= ditionen vid Apoteksgatan i Fal- kenberg, ' / » De senaste fem åren har jag haft kontorsanställning i Stock- holm, berättar Anders, men annars kommer jag egentligen från Karl- skoga, I Halland har jag också vis- sa kontakter, eftersom jag i yngre år brukade vistas varje sommar i Varberg, där £ ö min farfar en gång | ' var borgmästare, . .. ! Mina första kontakter med CUF fått ny syoribadaman Kg VD mbudsman hos CUF-arna i Hallands”: " Hos CUF:s riksorganisation fick jag anvisning om två olika om- budsmannaplatser, och då valde jag Halland. Falkenberg förefaller att vara en trivsam stad, och jag har redan funnit mig väl tillrätta här, Så bra till och med att jag nu anser att fem år i Stockholm var fem år för länge, - CUF-arbetet i Halland kommer dock : att .'ge ' full. sysselsättning. Medlemskurvan - har, gått starkt nedåt på senare år, men min -när- maste företrädare fick kurvan att vända uppåt igen, Nu är det min uppgift att söka” "befrämja denna positiva utveckling, och där vill jag i ningsblankett ta. typerna till. sorter med mycket 1 högt : ödlingsvärde. "Med högt od- i lingsvärde menar jäg då inte bara hög: avkastning utan som grund]; z förbtsättning' ;även? ärdighet.; och |; Klaso I. söm "för: Jastbilsäragen släpvagn. '; : i Den: som "dem 31 a traktor som är. registrerad elier för "vilken. man "sökt: registrering : Iskall senast den 1 oktober göra anmälan om” ”traktörns : använd- ning , till. länsstyrelsen, ' Ansök- kommer . att. til. ställag varje.” traktorägare från länsstyrelsen ; Den som äger. .mo- torredskap som änvänds, som, tra- fiktraktor eller : släpvagn ” so; m dras ' efter - -sådant. motorredskap ätt. exer, ”trafiktraktor skall ansöka om registrering - hos, - länsstyrel. sen ' senast 'den: 15 "oktober. - " | " ellen" stäpvagh som. enligt: de', äldre bes tämmel- serna får" brukas utan att de” är. registrerade m som. skall. vara regis' erade” "enligt de nya be. stämmeélserna ” tår. användas . till 21/12 1969” där fordonet ” tate är "registrar t eller försett med | skrivna skyttar, Bilprovn Non I. princip skall” "motorredskap vid. besiktning > uppfylla de krav som, . gäller. fö traktor, . Motor: | redskap behö d dock Ante: vara L | försett. med: hytt. eller skydds: ram, ; Motorrediskap som "styrs med bakhjulen är ånte. lämpliga som :dragfordon för. släpvagnar, De kan .. därför inte godkännas som 7 trafiktraktor. NG Eftersom släpvagn."som --. dras av: traktor ” eller: motorredskap - ihögre has: reringsavgift - vilke traktor: rymme för. anteckningar om de biterad-; > skatt: eter? - aa folk til länjungar, döpande dem” i Faderns, och. Sonens och den helige. Andes namn, (Matt, 28: 19). ee Den löna nigerlatyska byn” var så avsides berägen', att vi först mäste överge vår :jeen, sedan också våra cyklar; "Slutligen, - ef-. ter” abt ha vadat: över en stöld flod - och - klättrat upp 'för det sista, bergat,..var vi framme, De vuxna innevånarna kunde varken läsa eller skriva och tar lade bara. sinxdialekt," yonuba. Till vår stona förvåning. kunde barnen stala "både engelska 'och yuroba. on "Orsaken "til "denna gone tionsklyfta" var en "ung. "nige- rlan som hade blivit "uppfostrad hos 'engelsktalande”. "missionärer, : Han hade blivit tillsatt att .un- dervisa I ett skolhus bestående av "bara ett enda:rum och bär nen , från två grannbyar under- > visades också: där: - Jag - hörde dessa. bann -sjunga verkligen göra mitt bästa, m En hel del organisationsfrågor måste aktualiseras under den när- aste tiden, Så har vi vår u= dsi; ling till förmån fär Bac- fick' jag genom ;studi jen ”Framtidsmiljön” för några år se- dan. Jag var intresserad av miljö- . frågor och detta utvidgades snart att omfatta även andra delar av eenterpolitiken. Efterhand blev jag ordförande i en CUF-avde!ning och kom med 4 distriktsstyrelsen. Så . blev det kurser på Mem och an- norstädes, och till slut valde jag att lU GUE-are på helti ho-projektet. i. Etiopien,. och där siktar hallänningarna på att bidra- ga med minst 20 kronor pr med= lem, En aktion i narkotikafrågan skall ten öras, jämlikhetsdet i Halland kommer säkert att skapa åe bud för sin ark Och vice versa, stt . «| barn skymtade jag "hopp; fn skall fortsätta osv. CUF-arna : psalmer .ackompangerade . av. en grammofon som droga för. hand I. deras , leende «öppna ”ansikten : såg jag, Guds kärlek, fr. dessa kimpande my, mation, .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.