FRI plats. LAHOLMS TIDNING | NN Via smala säng a na I får besökarn. SC SS NT sevärdheterna. Här ses ingången till Allmänna Freden, bearbetat. hundra år. T. h, på bilden ses 1000-å -åriga "Falun, och Dalarna” blev. en stor turistattraktion” rikare På lörda- gen, då de mest "intressanta delar- "na av. den berömda Falu gruva öppnades för ”allmänheten - med landshövding Gösta. ; Elfving, 'som förste gäst. ne Gruvan är närmare 1.000. är gammal: och utgör en unik kom- bination: av historiskt .minriesmär- ke' och modern Iädustrielt, arbets. De delar, som ållmänheten- nu fått' tillträde: till-:har.' "bearbetats ä närmare fyra sekler, | en 5. k. förfimring, uppbyggd fö "des. tr. nader malmbrytningen. a Falu : från. 1600- talets början, och ligger i omedelbar anslutning till den me- deltida Långgruvan. : För mån tagit upp ett nytt hisschakt besöksanlägg ningen har och sprängt en gång fram till den del av gruvan som besökarna får se, omedelbart söder: om den grå gantiska dagöppningen Stora .Stö- ten. Totalt omfattar gruvpromena- den. 600 m, Den erbjuder en rad intressanta 'och ovanliga upplevel- ser.och visar under vilka. förhål- landen, den värdefulla . koppar 'mal- men bröts på den tid då Falu a'i Falu grova ta sig gruva. - Fö öppnad för fram till de olika" - i olika etapper, under > flera: tt hindra ras när "berget holkas.. gruva var en av hörnstenarna 1 Sveriges ekonomi", fr Besöksgruvan drivs av Stiftet sen Falu Koppargruva,' som" bil- dats "för detta ändamål och. vars intressenter är Falu stad, Stora Kopparberg och Dalarnas Forn: minnes: och hembygdsförenin; . Omedelbart innan gruvan öpp- nades för allmänheten skedde en specialvisning. Förutom landshöv- ding Elfving och disp, Erik Sund- blad,' Stora: Kopparberg deltog rep- resentanter för länet, staden och pressen. ön pre sa ene om ae x RET | MARKARYD FN Välbesökt, missionsmöte - - i Markaryd = - NS " Söndagens misslonsmöt' ei Lut- herska missionshuset, Markaryd var. , besökt. av rmellan: 200—300 personer. Föreningens ordförande Erie Gustafsson hälsade välkom- men vareften' predikant 'Josef Månsson inledde: med att. tala över Matt; II: 25—30. Därefter följde samtal över frågan' ”Kan vilken människa som helst säga Amen; :'kom Herre ' Jesaus”,, enligt Uppenbarelseboken ' 2:20." Inledare var Josef Månsson och inlägg gjordes av Arne Svensson;' Wal- ter Giz 'sson och Anders, Aniers- son. "Efter serv sringsuppehållet "fort- sattes missionsmötet med att: mis- sionär - Anders: Andersson . talade över I Tim, I: komsten:- avslutades :.med att dok tor Walter. Giselsson. talade över Lukas 1: 68-79, i on od .Kollekt or och inbringade 1913 » kronor, nn Nå a : - DAGS IGEN: "Pröva "svensk måjskölv: = dä är en delikatesst . : . Före, , kokningen tar man bort MN hölsterbladen, och "trådarna; Dan allmänheten tjocka stjälken skärs av. Ne KÖRNING | AV, MAJ . KOLVAR & 5. Beräkna 1, ansad./ och ' "skötjd majskolv per portion, Lägg dem i kokande saltat. vatten; (Tag .så mycket vatten. att. det täcl majskolvarna.' Beräkna saktmäng- den: till '2 tsk. per liter. vatten). Låt mejskolvarna ' koka mjuka. Majs passar att servera med rört | smör eller som: grönsak till fisk och kötträtter. | Koktid: ' 5—10 min "PRÖVA. 'sv D SK ; in . KRONÄTSKOCKA :: a ; Den är mycket njutbar med H vändningen tar man bort. yt e " Låt. kronärtskockorna koka - "de blir mjuka, De är färdigkokta "när det går lätt att dra loss bla- >< ra till : 30—60 Min. sov vidtag kor: sin : fina, milda . smak. Fö! eventuellt skadade blad och skär av stjälken." De vassa bladspet- | sara klipps bort före kokninger. G Av .KOCKOR ',.: - Be kna 1 ”ansad: och sk lid ;' krohärtskocka Der. portion. Lägg |. dem i kokande saltat. vatten. (Tag : 1 så -mycket. vatten att det. täcker . krönärtskockörna, ..Beräktia ', salt mängder till 2 tsk per, 1 vatten). tills den, Rört smör. passar att. servo- Förutom själva . kronärte- ; kocksbotten "äter man den k "+ 8& nedre delem av' bladen, :, a Koktid: små 20—40., min, Stora EN Så här äter man kronärtskos- ep me AA Lossa bladen från kronätskoc- kan,: blad. efter blad. Doppa dem "sedan 1. fört smör och sug- hv ”, den köttiga inre bladdeleni Tag bort de inre mjuka och samman- : hängande bladen; Dela skockan i två delar och: skär bort ”skäg- : get”. Ät botten tilsammans mad rört. smör.” NN ola or RAR: 1--17, . Samman-j; ÅA kommer att innena, . Ce Tage "Johansyon, Direktör Johans: |! son är: född: I " Stockholm- :1923 och har varit anställd inom kon: cernen sedan 1957, senast "som [. ning han: även I förtsättningen BULLRANDE SVINET hat' ert mycket" otrevlig egeriskap. Det skriker. högt. SPAR oa fä att” utsättas ; för, 2 DET KvirraR v sam på att : ] pelar ingen: roll. stannar här bara i tre mänader. Svinet är,ett av-.våra äldsta och [dumbärligaste husdjur. Men' det vPgseutom, mycket a Var, och en kan tänka se "vilka ljudeffekter det måste bli: när > [1.000- talet grisar sätter igång. att sen bullermätning: i ett dsvinstall- ie nordvästra Skåne. Ut- i: fodrinigen' vab: inte? +; atitömätiserad . värföp, den. tog, hela. fem”. timmar om -dagen.;.Det -buller SOM: grisar- na... åstadkom .under.. utfodringen "| uppmättes till i' det närmaste 100 Alltså ett” mångdubbelt tt skyddat öra |- = Jag måste göra” er "Uppmärk- immet saknar bad- Jag I Lågtrycket med centrum | Spetsbergen och Nordnorgé för- | skjuts vidare österut, Den tärh- ] ligen varma sydliga luftstrtöm- men består över: sydöstra: Sve- saa Måttlig vind: omkring;. syd. Nå- got ökad molnighet men uppe- hållsväder, frånsett: någon lokal ”régn--eller åskskur. Någon. grad svalare, Sh " Kattegatt:. Frisk aller styv ef- "ter hand i något: ökande" sydlig bris. Disigt, lokal dimina främst under «morgonen; + a i Utsikter . för” fredagen. Vind omkring syd. Mest .uppehå! der. Tämligen varmt.: vn LYCKA | 2 = Jag visste inte vad. (lycka var, förrän ' jag gifte mig? Selma — och då var det för sent! SEN "Halland ; har; under de” senaste ' åren kunnat inrikta sitt' huvud-; intresse 7 på något enstaka special-' ämne. , I fjol var det "momsen, och något år tidigare. studerade .man högertrafik. För "den komö' mande vintern planeras. däremot |: flera olika studiekampanjer för-' utom” alla de. enskilda studieäm< -|'nen;: som cirklar" och 'cirkeldel-: tagare har att välja emellan. Det- fa framgick av en "information; "som 'distriktsordföranden Erling > Sohaisson. ”Drängsered,' och stu- - diesekreterare . .Sture....Iv "Flera stidicka te Fe spa Je d ningen är + huvudsak koncentrerad | till gymnasieorterna, och även, iöv- rigt' kräver' denna ett relativt "högt elevunderlag: Är det inte minst 15 i, deltagare .i samma. ämne,. blir, det ingen: kurs., Så a grupper är det svårt att få till stånd '; på lands- |. bygden, och eleverna där har ock- |. så svårt att fara: på kurse i stä” derna”. oe :-Studiecirklarna har lägre" krav på deltägarantal.: och "har "på, så sätt g, Ner. I 1. den var det många studiecirklar, som använde:sig av korresponderis= he kurser i olika ämnen. Nu har möh" . 0 självinstruerande material, OT föreningar m fl, i radio och TV, i all" synnerhet . då ' det, gäller olika” ämneskurser på Ane vin 1er stor' utsträckning . övergått ull = Ut lae beg Ht STUDIEFJÄLP i RADIO. Tv: KS : En god hjälp "har man: öckså av. FR lättare : att få” :studiegrupper: 1 till |), stånd. . Studieförbunden . har ..dess- utom möjlighet att ordna: firklar i Hobby och. konsthantverk,; vilka in; Falkenberg, gav på tisdagen. ” -— Studieförbundet Vuxenskolan är den näst "största' studieorganisa- herrarna. Förra året. rapporterades 820 cirklar, och vi har verksamhet i alla Hallands kommuner ” studieförbund har. så god täckning. — Vi känner i all synnerhet vårt "ansvar gentemot: de studieintresse- ”rade' i'glesbygderna och" de" mind-= re tätorterna, betonar herr Johans- son: Den kommunala vuxenutbild- betat. hela livet” (Ökvist. blev friställd för "ålderdom, men Pettersson. fick stanna kvar x jobbet. : När sedan singenjören träffade Ökvist, . så råkade han if frågar so 0 1 H oo — Hur gammal är r Ökvist? : —'På sätt och” vis blev den "en ne bilen, och den var ju" min, , Joy "fick barnet och. det är ju inte mitt i-— Vad försörjer du dig "med I nt för tiden? a tr: Jag reser jomkring och håller föredrag, ': SEEN — Är det annd samma föredrag? U—Ja ss” - Men ol om folk kommer igen? Ne oo Det gör di inte. ” KV barn och . ss” Bergs har varit på bjädning och sitter. dagen. efter . och. pratar "om de övriga gästerna: på kalaset. Lil- la Barbro leder på golvet och sär >[Tte” «tionen i Halland, berättar "de båda|l; | kallas, 2! Vi | båda" kam € -I skilda upptaktskonferenser ' missräkning. Rättea tilldömde hen-|- [nerar, man "studier : av br a Jord lär. inte färdigt än, men: det kom? f: "av: den”) har bl sa Studieförbundet: Vuxen« skolan: inlett, samarbete, och i till= handahåller erforderligt studiema= terial, Många studieintresserade når och g , Här vuxenutbildningen.' : Däremot: blir cirkelstudierna ofta dyrare, efter- som "den" kommunala ”uthildningen' tnodefri. Det fattas nufjnn”n men kan säga att stbilåningsmöjligheterna blivit lika för alla, + ' MANGA STUPE ÄMNEN su ATT VÄLJA PÅ nligt har. vi” olika istu- säger-studie--. instruktör Ivarsson. , Blend "annat har vii höst, flera stora ;kampanjr i SupehetT då cenitraliserat samhälle" Där” kan haridledarkurser,”. "tå 7 . | skolans egen kampäni "Jånsérår man en kurs:om” "Östafrika :— främ- mande; j vardag" Det'är en "firekt ; förbundet ” ökning i antalet" cirklar, har gett än bättre resurser, I vis- sa fackämnen' har det: varit! svårt: stället ; för :att'-allt- skall. matas ”ut | från sånfrait håll: Den studiesäsong | säkert att bjuda många intressan = Käre fader, jag vill bik så och tala om att sedan jag av miså- tag råkade vissla:efter' en kvinna, kallar dom andra brö erna mig för ,. ringa doktorn ämli; bättre resultat, om "de får: ' studera i grupp, än om 'de skall ' arbeta på egen hand, Det finhå också möjlighet ;att få rädiopro= grammen, ”bandinspelade, om - man inte har möjlighet att passa dé ors dinarie programtiderna 1 radio. en : EN BREDARE KULTURDEBATT ” Intrösset för ”fritidsstudier ä är stort Halland. Förra året hade :Studie= «< - och” "detfa ” itiativ. i Lbyederna, SS Fr "dörren, . kommer : Tanzania,'; witwisy? Svt haft" förut. Ne "På lantbrukssida . — Vesst, men aldrig efte de ha . gott " samarbete > med: "RLF, för- vart nökter, Ä : 1 lantbr och. Kushållriirtgssällskapet. Där plac i är att ni arbetar i i smått, brukets byggrtader' Samt! "om" skogs- gårdens framtid. Allt studiematerial mer så "småningom, som kommit ut 4 höst, är; ”På Bon- desons tid" och sedan”, Den är skri 7 Det är inte det, att a "tänker '; 3 Har ni ingen rekorimendatlon av er:förra arbetsgivare? 3 — Nej, han rekommenderade mig: bara att söka 'en ny: "plats, | pen, säger ni. Var, började "det. Egöra stort, Pettersson. . Men: problemet ” . ger plötsligt: ' Bengtsson och vänder sig i första | ont? . ” , blyrjen så — Mamma, finns'; ct. inga, fler hand till pensionärer, hembygds- | — På tåget mellan Alingoka och st ör ; = snälla människor än vi? Ännu för något, decennium 'se-| Skövde. 5. NM | | | of s k mä Fika LAR SYN MA dé Sh NA da sg r oa 8 se van INNAN PR En plötslig: tanke slog honom. — Och skaffa hit Sallys' mam: ma, .mrs Schmidt, raspade han. . Ta reda' på henne.: Vi ska ha en pratstund, Och i inga misstag den här 'gången! ; Mr Rienzi slängde luren i i kly- kari.tHan gick fram till barskåpet hade .. prackat på honom (Adams, eller vad get..var han hade, kallat, det, i varje fall hade det kostat honom nära en tusenlapp) och serverade sig själv elt glag Scotch av Tinäste, Det kostade honom in- som -- inredningsexperten märke. RESSARNA a MÅ STOPPAR. - Ronan É Hdninosmilj so | - "Åv JAMES. FÄSTWDOD GV Få genting — han hade: själv . im- porterat varan, Därpå slog han sig ned vid sitt väldiga skrivbord med den skinnöverklädda bords- skivan, Han: kastade en uppskat- tande blick omkring sig: Det var ett - mycket "trevligt arbetsrum, med väggfält.'4. naturek, draperier av dyrbaraste brokad, klockan på den öppna 'spisens marmorhylla 1700-tal. Pris: 450 dollar. I' bok- hyllorna stod böcker, riktiga böc- ker,'i, läderband, Allting i i rum: met var gediget. och h dyrbart; dat AN en - originalmodell från franskt kunde mycket . väl ha varit en la mäktig bankdirektörs allra heli- gaste. ; Yeah, han hade gått lårigt. Han | erinrade sig dunkelt : slummen i Palermo på Sicilien, där han var född, Bara fötter, ingenting annat än pasta att äta, fligor, smuts. Till och med nu rös han vid blot- te tanken därpå. De flesta av hans landsmän där var enfaldigt folk, som lät sig hunsas av poli- serna, av godsägarna, : av vem som helst som satte makt bakom orden — eller pengar. Men det fanns. några stycken som tog sa- kerna i egna händer, stiftade sina egna lagar med hjälp av knivar och skjutvapen. De levde i ber- gen och i städerna, och .när nå- gon gjorde sig till ovän med dem slog de till fort och hårt, När nå- gon i bandet infångades: tog de gisslan; När någon i bandet dö. dades likviderades sex av mot- ståndarna. Väldiga lösensummor bytte ägare. Svarta Handens män levde. golt. och. inte o-alliför farligt. " Och han, unge e Tornas, lyssnade till deras bedrifter där han om kvällarna strök kring vinstugorna, och han svor en dyr ed på att också han en dag skulle ge sig upp:i bergen och komma tillbaks och. spotta .godsherrn i ansiktet. Han var, småväxt, även för att vara siciliansk pojke. Men om han råkade i gruff med de andra gatpojkarna i i kvarteret, så brydde han sig inte om att spilla några ord, nej han dök.rakt på dem, slogs, bet, klöste och spar- kade, Till och med. de äldre poj- karna var i, hemlighet rädda för | honom. En gång forslades en poj- ke till sjukhuset efter ett slags- mål med Tomas. Prästen gav sis- ta smörjelsen. Men pojken repade sig. Ingen; inte ens pojken själv vågade tala om att det var Tomas som slagit hål i huvudet på ho- nom med en hammare stulen i faderns verkstad. Hans pappa var nämligen skomakare; hans mam- ma födde, barn.,., Maria, Rienzi Vid den niondes. födelse, dog hon själv, + - +-v Hans "pappa, Giacomo, beslöt att. fara. till. Amerika. Två små döttrar och yngste sonen lämnade han till sin syster i Palermo. ”To- mas”, sade han, ” "jag tar Tomas med mig, .' för han är stark och företagsam. Det passar bra'i lan- det med de stora möjligheterna. Längre 'fram, när vi har tjänat pengar, ska vi skicka efter. de andra ::barnen .;.”; Så Tomas kom aldrig upp i bergen. , : » « Men två år efter ankomsten till New York avled Giacomo Rienzi; Och hans son började stryka om- kring på New Yorks gator, precis som "han en .gång hade strukit omkring på gatorna i Palermo. Inte på länge ägnade han en tan- ke åt sina systrar och sin bror. Han ; glömde allt om Sicilien; utom de bara fötterna och flugor- na och smutsen, 'Aldrig mer åt han' pasta. ” Kriget missade han born Hick nio barn — fem av.dem dog. då han körde en lastbil med sprit- transporter. N är han ingick i sitt tjugotredje,' levnadsår - hade han två polismord bakom: sig; Ett år senare hade : han. likviderat ' sin chef. Därmed. övetog..han"iverk- samheten i—— "och '.verksamheten blomstrade,';., När förbudet upp- hävdes var han redan en rik man. Två. nattklubbar i i New Xork och en hel. rad lönnkrogar,som stod under hans-”beskydd”. Och Rien- 2i gav ett'säkert skydd. Så snart ett : rivaliserande; gäng. försökte legal väg? frågade. an sig. Kvin« nor: och: spel!-+Så han”stöd till tjänst. med bådadera, Tämligen snart, ansåg han sig så Pass väl- bärgad , att han :kunde ' göra in-' vesteringar. på. den legala: affärs marknaden och i stor skala, Han upptäckte; vad han egentligen i in-' nerst inné "alltid. vetat, ; att. det fanns något, som. han åstundade mer." än , pengar. ; Och det var. makt!. man fann sig invecklad i . affärer , med personer tillhörande kretsar som han aldrig förr kun- armbåga sig in i. hans verksamhet slog' han: till —-hårt och :snabbt, precis” som hegima i ;Palermos slumkvarter. Men" med kallt. bly i stället för knytnävarna. Och den taktiken lönade sig. Det var vida hälsosammare. att , vara , vän, än ovän. med:, - Silky, När , spriten släpptes fri såg han sig om efter andra ” verksamhetsområden; -— utan att därför släppa den 'legi- tima kontakten med spritaffärer- na, Vad var det, folk betalade för | nat närma sig: finansmän, poli- tiker, till och med ordningsmåk- tens, representanter, Rienzi blev jajukare i i, hardlaget,, lika mjuk som ,.sidenet, han -bar närmast skinnet., Men, under, skinnet för- ändrades. han, inte.: Nya affärs- transaktionér, samma mejoder — men med litet. mindre skottloss- ning, Det' fanns andra sätt att få folk att dansa efter. Rienzis pipa. — hans, erfarenhet av. skjutvapen kom senåre, i.och- med. förbudet.) sam:de. inte -kunde skaffa sig på I"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.