"LAHOLMS. TIDNING mi kan' ifrågasättas om inte . ” naturvårdsverket ä även bör hand-'' ha spärmiljöfrågorna och, ändra "sitt: nämn. till miljövårdsverket,... « — skriver" ett" par, stockholmare, , "> > förste intendenten Bengt Hells- gård och redaktör Stig Lindström | i en artikel i senaste' numret: av - i Kommunal Tidskrift, + 1. .- Ne " Författarna" utgår ifrån att den" lägenheter och, bortser ofta från att. det alltjämt bor massor av : människor i gamla fastigheter, ” Det förekommer. t o m att fas-" ” tighetsägarna medvetet bidrar till : "fö av. ek iska” : eller andra skäl, Artikelförfattar- na rekommenderar därför en van="" hävdslag även på detta område. : I ett annat avsnitt i nämnda: "artikel tar författarna upp den miljöförstöring som sker. genom i Budo dala : "miljövår : sidigt 'sysslar med miljöförstö, in- naturen, i luften och vat "Debatten ” om . bortslängda - tomglas, burkar,' Papper, mer. el-; "ler mindre giftiga utsläpp, i:vat- » tendrag ' och sjöar,” rök och ga- "ser från" fabriker m m har skymt ' . bort sådana miljöförstörande fak-. . torer som vanhävd av bostads- n- - svåråtkomlig. . - . Stockholms örelse . oc . "De är medvetna om att den är' : -Den- -- emellertid samhället .och :enskil- da stora förluster,. Enbart inom : stads .: gatukontors +; verksamhetsområde uppgår kost-:: naderna för reparation efter ska : degörelse och återanskaffning av : : förstörd 'material till en milj kr årligen, Därtill kommer en be-” bestånd: samt skadegörelse på & degörelse 'i bostad « allmän ;-' och. . enskild. d åden, idrottspl mm. Denz ” framhåller artikelförfattarna, " Det ligger säkert åtskilligt. i tredning efter. utredning "ätt" vanvård av fastighets- förslumning framför allt. :.1' storstäderna, 'har en fö "na skadegörelse har dessutom en; -.tendens .att : bli: mer, och . mer: ävancerad i takt, med, utveck- M lingen... og fl " Artikel örlattarna” riktar. utan '. > tvivel" uppmärk h på all= & : förmåga :satt. producera sociala". Vi. känner: igen. detta. bl & från miljöer för grova brott, . knark< :och spritlangning.o s 'v..- "Om miljödebatten ' skall. bli "all- > " sidig och verknihgsfull över 'hé= . Ja” linjen" måste" även' dessa as- : pekter. tillföras. dén; Nu ”sätsar -man hårt på nyproduktion/: av” varliga . problem. såväl ur miljön. J. . som; trivsel kter. D : är den sociala aspekten särskilt” ”accentuerad- här, ' Det finns sö kerligen åtskilliga” andra problem ..på det stora och svåröverskådli- så ga miljövårdsfältet, men ' ur ju ' flera vinklar dessa" angrips, desto ' ättre blir x helhetsresultatet, fen « lära mig av, erfarenhet att. niskornas medfödda: benägenhet att--se-sig och de-.sina.: som det - centrala i:tillvaron: tvingar oss som " politiker. att acceptera” att "en toleransgräns i "fråga om. be | ”skattningens tyngd: är en fysisk” .s realitet. Jag tror att vi kommit tt nära. denna . kömstlägen : föratt. ,förbättr: inkomstgruppernas' ot ställn Vad. söm, kan" komma" från de |. högavlönade: är totalt sett ;obe- tydligt som "utjämningsbidrag,. : "Ibland världens: industrialise- |- rade” länder leder: Sverige" odis- kitabelt: ' skatteligan”,:.sade+ hr Sträng. 'Skatter..och ”socialavgif- « ter tar. 41 procent: av. svår: brut- : tonationalprodukt.: Den” offentli- ga. konsumtionen: här: under: 1960- talet irrunt tal ökat i:dubbelt.:så snabb takt som den” privatacrSo- cialdemokratin ' "har :gjort.:.denn ökning .. till: ett. . bravadnummer; söm i" haft--sitt:. eget :ideologiska |. värde: Hur -länge, kan. man: fört. |. sätta” ;på den" vägen?: ”Hr:Sträng är allvarligt oroad.:”Jag har tfätti ” då skulle” ett - sädant för; den” enskilda nm "de: blivit I berövade ; mänskliga | kontakter, en bekväm: äg till av- ;) kopplirig- från: stundens : bekym: -å smer.iDe: skulle. ha” "mycket svårt "att, "en gång” tillvänja "till? olen, finna: en'ersättnin; sår upplyftande; :och..införmativa' samtal: skulle! upplev ser olyckli ”Imer förödande, förorsakar > bildade” ungdomarna joch: de äld- "När orkanen Camille för ' en tid 'sedan 'vräkte -in över :Mexi- kanska . golfen: och .det .ameri- kanska ' fastlandet 'skördade de. hundratals människoliv och gjor- de tusentals hemlösa Men den våldsamma "stormens "verkninger hade faktiskt kunnat bli ännn med : tusentals .sentlig betydelse för dem, trots "alla de risker, de för med sig. Fråga är om vi inte här står inför de verkligt svåra alkohol- » skadorna — den förtvining - av |; förmåga ”att etablera mänsklig kontakt och att koppla av som så lätt infinner sig om ett ke- miskt, 'snabbverkånde medel till :flykt från bekymren och in i en starkt upplevd gemenskap finns -tillgängligt; Ett alkoholfritt sam- hälle skulle fostra: människorna till kontakt, öva upp deras för- måga att. uppleva: livets glädje- ämnen. Och till sist:-väg den sub- -jektiva -:tillfredsställelsen. "mot strevnaden i ett tryggare. och re- nare ”.samhälle, oerhört av den miljöförstöring : som alkoholen M N at i Den vuxeifiutbildningsre orm, : som beslöts år 1967,' motiverades "främst med den uppenbara” bris- ten" på lika villkor de. ”välut- ire generationer,” som, Inte; fått "samma utbildningsstö :bället,;?”. erinrar. < LOS> "prägel på” Me anslägsäskanden ' som : Skolöverstyrelsen : föreslår « för budgetåret 1970/71. ökat stöd till... studieverksamheten '.svarar sick .ormatiska: utgiffsökningar: |- begär "en. fördubbling: av 2 draget: från 20 till” 40 "kr per! studietimme.: Vidare föreslår - Sö "en" uppräkning: av: bidraget "till: -;studieförbundens- verksamhet” från. 6,9 i "tillgodoses," ”Prutningar; - - Trots röd gubbe. Han hade tur. . Men, olyckligtvis följde en liten flicka efter. . i Hon trodde att det blivit grönt. storm . som kanska fastlandet sedan" et” är. hundrade tillbaka, Den började som en relativt lindrig” regnstorm utanför; Afrikas; atlantkust,' tilltog |. staller' av" -silverjodia i ar flygaride” flygplan.” Newer & Wocla” Re + centarla | .' sprider ut sin? energi hastigheter. och. koncentrationen sålunda reduceras. - Att tämja den vilda 'störmen: NS silverkristaller i i orkanögat | dödsoffer - — om" man. inte fåt. förvarning I god tid Camille var alltför kraftig för atp göra något åt, : men den efterföljande ' stor- men Debbie, som var något sva- gare, lyckades man: mildra ytter. ligare genom att beströ den medl. silverjodidknistaller från flygplan, = Camille: var den" 'kraftigåste drabbat. .det ameri styrka utanför Kubas sydkust och vräkte. sig med oerHörd kraft genom . Yucatankanalen in över exikanska golfen. NERE Experter « vid > stormmcentralen, tionalt Hurricane Center i Mia- spårade: orkanens annalkan- de . med. spaningsplan när : dei for. fram” "Över” Mexikanska göt fen "och 48 timmar: in. över fastlandet”, Detta gjord! utsände: orkanmvarning innän- Camille, ördg t man hann evakuera stora om | råden, och på” återigen Arågår. sig "vad. man kan göra för atv skydda ' sig mot .des- sa ' naturens krafter. . Aktuellast är frågan: "givetvis i de” sydöst- ra ..delarna. av. USA” som . nästan Den” metoden :där. för. .en” betydande: del :avide I > r på att" vorkanen och ' att Beträffande försöket” med: Deb- bie berättar dr. Simpson. i. interv- PI jun, ati ”orkanens” centrum; eller i vid köp av; mindre. a fastigheter med vd per. "Skillnad" är det däremot iu ”Följa-J ohn-i-tråfiken”. Kan gå tillså här, > En man har just smitit över till andra sidan, ” rérlorna då och då, handlar automatiskt rätt ; ”Jag ska inte gå mat röd gubbe. Jag sk. ”arnivändå över gångsställe där det finn . "Finns det inte'ska jag gå rakt över gatan, . I Än glavakten uteblev. Vi ska inte ge någr a. detaljer; Slutsats: : Lek aldrig ”Följa-J ohn- tr afiken”; «Man kan nämligen inte själv avgöra > Ky hur många som deltar. Medvetet eller omedvetet. Densc som påminner. sig själv om dom här ” eller vid korsning om sådan finnsi närheten. Efter att först ha kollat åt båda hållen att ' kusten är klart Prag Det här är ir första annonsen i ihöstens kampanj ”Du kan Tådäa liv”. vi mäste pressa ner. dödskurvan: Under-hela 1960-talet har de fyra höstmånaderna september—december. varje år krävt 0:a 500 dödsoffer itrafiken. En statistiker skulle med rätt stor säkerhet kun säg att ytterligare minst 500 människor skall dö i trafiken iår. Men hösten 1967 visade de sven ka trafikanterna att man trots att trafiken ökar år från år kan minska antalet offer. ör | Då sjönk antalet. dödsoffer med 25 Yi jämförelse med åren dessförinnan. Vi måste : skurvan även.i år. Det är i vissa avseenden svårare, men måste i de flesta avseen- ättare än 1967, eftersom vi då hade alla svårigheter som nybörjare i högertrafik," "088 8 mer. Pöljer medi press, radio. och TV. Och trafil fån n 4 den v -Men då krävs det att vi alla gör vår insats. IE - tidpunkt :mycket med "Debbie. km 4 -diameten 'och abt-det”efter jodidbehanidlingen utvidgades" till ca. 60. km och : försvagades, . För- ändringen ”beteckriades' inte ' som betydande men. "som ”ett isteg I rätd riktning”, Dr/' Simpson -be: | rättar" att: der "andra behandling] en två” . dägar senare ' resulterade om a prolimlnära observationer och att det - "troligen! kommer” att ta ett halvår innan Projekt” Storm: furysg” "Nedare dr Cec Gentry har fullbordat sin" analys' av arbetet PE "frågan" om” Nan " tror". att Camille: och” Debbie ' "kommer att höst svanar dr Simpson ätt risken finns.” Förhållandena di tropiska områdena ' än” vid denna ”gynnsamma” för" bildandey av” : orkaner. -Det är” möjligt: att vi kan" råka” ut för "fyra! eller ' fem- orkaner ' 1 shabb ' följa,” säger dr Simpson. Försöken med -:- silverjödid går Inte q endas. ut på att "mota om” a ” äv oo | med verkan bara.på moln som redan Det börjar "åra ihop sig till sista inlä dag för fastighetsdekla rationer, Den 15 september 'nälma- re bestämt. Sådana här nytaxerin- gar av fastigheter sker vart femte år, Vid det 's k' Stockholmsmötet i maj i ' år "drog ' man ' "upp vissa riktlinjer för hur taxeringsvärdet skulle beräknas, För jordbruksfas- tigheter (fastigheternas jordbruks- del med byggnader), en- och två- bostäder : och ' fritidsbostäder)- ska det nya taxeringsvärdet beräknas till 75” procent (av 1968 års'salu- värdesnivå, För affärs- och" hyres-|t "fastigheter- procen'” enligt sam- ma grunde; sea RENT Den här ”saluvärdesnivån” är liktydig med "det , ungefärliga pris som fastigheter. av. den här, typen kostade. 1968; Saluvärdesnivin har man - fått fram "genom att-' samla ihop en massa. statistik över, sålda fastigheter. från, 1965, då. den förra taxeringen var, och: fram: t o m På" "grundval" av "den" undersöknin- gen; här mån kunnat: dra upp vis- | vövERFRISPROCE T vänt: begråppet. Pöverprisprocent”, Det är den: genomsnittliga: Pröcen- tuella"';-skillnaden :; mellan > taxe> ringsvärdet 1965: "och: försäljnings- ; | pris på” fastigheterna i vis: grupp eller visst område, N Omkring 150. representanter r xeringsmyndigheter .. i. länet, samlades i fredags i Halmstad för ». att informeras om den nya fastig-: hetstaxeringen.: Ledare: för: kön- : ferensen""var - landskamrer:: Sven Svensson: och i, länsrevisör "Arne 3 >Palm, expetter på området, en” "åkerareal. under 5. hektar, och: ENFAMILJSFASTIGHETET PERMANENTBOSTÄDER Här: bör! taxeringsvärdena : höjas med. 45 å 50. procent. € Överraskande ka: ”taxeringsvärdesgräpper”: ligheter .- som "nu ; är: taxérade'. till under; : 50.000 > betingar "ordentliga överpriser, . Där kan det: bli. höj- fastigheter på” mellan 50, .000 j 100.000 kr räcker, det med en 5-| det troligen en" höjning på. 10—15 " strjaliseringen, [Lindome - . Städer per Hög S tid lr ast fhedaklgrera | TVAFAMILISFASTIGHETER. PERMANENTBOSTÄDER N "Omkring 25-procentig höjning re- kommenderas, Underlaget . för .be-. dömningen & är emellertid ganska li- tet, så siffrorna. får tas. med re- servation. :Men de ligger. definitivt mycket lägre än priserna för en- familjsfastigheter, - ”EN- OCH TVAFAMILIS - FASTIGHETER, . s FRITIDSBOSTÄDER . «Här ., kommer - de kraftigaste: höjningarna, 65-70 procent högre, värde d Det föreligger" inga: större" skillnader i fastigheter i olika åldersgrupper. Däremot visade undersökningen att överpriserna är klart högst för fas-' tigheter idag taxerade ' till under 20.000 "kr. Där bör det genomsnitt- |. ligt, bli, en -höjning av. cirka. 80' procent, Få fastigheter. över 20.000” torde..det. räcka -med/ omkring 50. procents höjning. . fa UHYRES. OCK. FFÄRSFASTIGHETER . . «Ur, gruppen . undantas rena af försfastigheter. För de andra : blir procent för att nå upp till nivån icent, Nu ' visar -procgenttalet | jett' "genomsnitt; ” "det i måste" Det” måste.” bli "ordentligt ade bedömningar inom- de olika fäxéringsdistrikten, : bero-: ende'' på sådana saker som utveck-! 1965 å års taxering ete; , . Hubert beräknar intäkten av fastighe- ten vid taxeringen till statlig ins : gränserna för 2:926,:4 och 8 Jo är det. ett: ”tyst utspel” lingen: av efterfrågan,” oliklieter ill N Generellt sett innebär inte dens] "= nya — högre «— ”fastighetstaxe= . ringen, som är i vardande,' allti för stora problem. för flertalet fastighetsägare, Men det kän bli. svårigheter för en del, N » Det finns nämligen något | som heter 'repartitionstalet, Det är det procenttal efter vilket man . komstskatt, För närvarande. är Fos "det 2.926 av taxeringsvärden upp. co till 100.000 kr, 4.9 för nästa. hundratuserital kronor och 8 24. för fastigheter taxerade till 200.000 kronor," valsat "I och med” att fastigheterna” taxeras upp 1970; kommer som-= liga fastighetsägare - satt passera pv ot Där koinmer det alltså att bli en väsentlig. ökning av den posten — vilket kär ställa till problem bl: a med marginalskatten. » Pe ' Förr om åren här repartitians- talet: "alltid sänkts. vid: "sådana |: "+? här nya fastighetstaxeringar; SÅ "IT år har finansminister : Sträng | 7 > däremot ännv' inte gett ett ljud J..:e- ifrån sig i frågan, Det kant | kas”att en .sänkning av, Teparti tionstalen kommer. Eller, kanske ' ” på gång: F vissa kommuner har det. varit tu I familjs permanentbostäder' och fr en knivig avvi "I ringsmyndighete :'Kom' ihåg: att siffrorna inte: an betraktas som" definitiva; endast som tor iorier:” fram förslag" till. en" procentuell höjnij i ningen har skett på” lite olika grund -” iväcktiet s = onisättning' på e shus föratt. man kännat' fäknia ungefö liga re m la D ning av "taxeringsvärdet" : på : om- kring 35 procent. : van "hör hemma I Hilleröd i, Dani vår på väg från. Uppsala till-Sj nb Det visade sig att du=' " ark, Den deltog i em tävling-oc! , nd; - Troligen blev den trött och tog” vn en ;vilopaus -hos "familjen Peterson, . uvan - släpptes. och fortsatte, täv=" >" » lingen, Det kan väl inte hjälpas om H "joner, vari. dock. smågris (Forts, fr, sid. DD a inte" är 'så dåligt resulta Men summan är i och: för sig endast en bräkdel av vad: - len. i Halmstad, I -fjol note. : - rade man -en- omsättning” på. 9,3 - miljoner men "den sum-. ':man kommer::att överskri-. das väsentligt och man tip par allmänt : spå: över. 10 ”mil-, känen -. utan ock. - framkalla” ,. Pegn. Besäningen " silverjodia » har... emellertid innehåller "nederbörd, Försöker att utvinna regi över. ett ::viset område " måste. eke : med största försiktighet. .Silverjodiden ,. är nämligen något giftig, : men nå gon- risk för .förorening av: bios- fären : föreligger inte, eftersom spridningen: i moln: och luft blir] så- tunn." ve Fred” Särgont, som --omsätts på auktionshal:" |- i säljningen - icke ingär, Je auktionsdag. Hela livdjur -enbart . genom . » per är... : karna här sett om sitt hus och: haft foder. i reserv. '' ". »-Kommer.nu russarna in i bilden och därmed ett: ökat -sortiment, . påverkar- det -gi- "gare, samtidigt som det är garanti för lantbrukarna att det hela tiden rör sig om. be- siktigade och : kvalitetshöga -djuar. OM Normalt omsätter - man. 01 om-! "I. kring 400.000 kronor. på va verksamheten rör sig mellan ' 25'å 30 miljoner per år och i. auktionerna: placeras omkring 8.000 djur” Torkan till: trots: blev det - inga" ökade utbud av "slakt. : boskap, vilket: för södra Hal - lands: vidkommande får tas som. -belägg ..för att Tantbru-' vetvis -omsättningen ytterli- ger dod skörd. En del" gror inte alls, andra” bär ingenting; men "| bonden ger Inte upp 1:aMa. fal Vid vår skola . försöker ' vi zz ut: det: kristna budskapet ”och ett rikt liv. efter "kristet mönster, Det kräver. uthälligh ; tålamod och. kärlek... ;e . | Lewis är ”Internåtelev vid vår ekola. Han; hem "hade" varit sä dant att: han - kom. till, 088 med djupt rotad otrygghet. Vi hade många disciplinproblera "med ho» nom. Många gångér fick vår ku- rator söka tala honom till" rätta. Hans skolarbete var” så dåligt att han måste, gå om andrå året, "betala sig. Lewis studiep och: utveckling har sått” "framåt, ' Han: är nu en av uppmuntra” studenterna att Jeva - -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.