"LAHOLMS TIDNING -Måndag den 15" september 1969 - Rn era ägnat många ledare I år åt sommarens ext-| rema-. väderlek, I och för sig] vore: det naturligtvig inget 'fel f£ detta, Klimatet han varit an- märkningsvärt och för en stor del ' av. jordbrukarna har det ovanligt vackra semestervädret fått betalas med stora "förluster, Det egendomliga med Aftonbla- dets skriverier är emellertid 'en nästan paranold Iver att använ- da . skuationert til ..att: sprida felaktiga uppfattningar om joid- bruket och dess svällning i cam: hältet, I 'en ledare framställes torkats: följden som en gynn.|: sem företeelse för hela svenska folket: ""Torkan spar pengar åt svenska folket”, heter det. Tid- ningen fortsätter: : "Den ;' här torkan : ihnebär en uppenbar vinst . för det "svenska , folkhusthållet.: "Konsi- "menterna' vinner på det bön-|. - derna" förlora Hör möjligen” Inte även jord: brukarna til folkhushället? Bet heta är 'lika- befängt som: om: kunde. : "be : viss : grupp av. servicearbetare skulle |: någon ”övermakt” sluta att. . exempelvis: en arbeta åt en ännamn del av be- folkningen gratis. I så fall skul le ju den del av befolkningen, som - får. gratis ' service" tjäna på de: "andras förlust. so 31 : Aftoriblädet fortsätter med; att berätta” att ”en- rad jordbruks experter har. konstaterat detta” RNE till alla jordbrukare, ' uuon. som. vi sälje på” världsmärkkhäde svenska hemmamarknaden, Den förlust som” uppstår genom pris |: skillnaden får : jordbrukarna, som tidigare nämnts, betala genbmn avgifter, på sina. för: ” ningar: I ett annat avsnitt. av artikeln förklaras + att: "skördeskadorna umenteria” småsum- relse ' med de för-|' kostar kon KONKURRENSFAVÖR .. Den statliga inkomstskatten är 40. procent för vanliga företag, men 32 för kooperationen, note. rar : tidningen Köpmannen, KF är I dag ett verkligt storfö retag med en omsättning på fem |] miljarder. Hur kan det komma sig, att" Konsum” Sverige då kan tilgödöräkna Sie en sä: sormlig söka 1 'kooperationens folkrörel- sefasad - och ' kooperationens . re Jationer till regeringspartiet och fackföreningsrörelsen. En tradi- tionell roll som en näringslivets Benjamin: har: naturligtvis också gynnat ;kooperationen -som af färstörelse. ;.; + ve Då KF” fedovisår ” en omsätt- ning på över fem "miljarder "och ett: eget kapital (inkluderande överskott) på 614,3 miljoner; och konsumtionsföreningarna'en om- sättning på 6,6 miljarder. och ett kapital på 892,5 miljoner, då be- hövs sannerligen inga ;beskatt- ningsförmäner, -Den ' självklara "maximen om'konkur- | rens på- lik - villkor gäller .så-. lunda inté den enskilda handeln contra -'kooperationen. :: Denna orättvisa -kan vara. besvärande. i en konkurrenssituation, som av KF'-chefen : Harry Hjalmarson karaktärlserats som ”vl har satt piskan i händerna på kunderna”. så” att exportför: |; . lad bäneg avi alla, Det ;vore H pris än vad som gäller: på 'den | "Förklaringen: är ” närmast. -att |. EC könkurrensdebatten : ” LT Måndag den 45 september” jo00 ME = Sommarens torka tolkad av Aftonbladet för att det svenska jordbruket ters: el. som” jr polferas”. im” : | priser Det är” i och "för sig riktigt ätt. de” Vensktlda jordbrukarna får I sämma. i priser, ”, förklarats 1 det” öregående. En utjämning ske ”Expontförlus- terna bäres av”: jordbrukarna. Detta är emellertid en: intern "utjämning inom” jordbruket, De " svenska', konsumenterna . belas- | tas: inte” med: dess k;: export- |: . förlusterna. ' Dessa örluster gör ; fetälldt fatt Mikviden till 'jord- " brukarna 1 genomsnitt blir läg. Ure? per” producerad enhet” än förekom- bladets hantering av "skördeska- rekt. "Tidningen säger:it; ex, ätt ”Böndernå”; är garanterade -'er sättningar .fi sköndeskadorna. 6 inte” 'derag' föl Juster. bli .gå känhbara: på" län: re: sikt. 'Probleme sättningarna” inten . dationen och” re solutionen an - togs, erinrar Lärartidnin : en/Svensk. Skoltidning: .I:texten klargörs med. all tyd- lighet ' statsmaktens ; ansvar : för lärarutbildningen, - ningen :och lärarnas: trygghet 1 anställningen även. när .ändring- | arc -organisationen. av: eller in- om: skolsystemet. görs. . + Det första - stora. tillfället de svenska myndigheterna" att 1 " handling visa "sin vilja "att ”till- | lämpa:.-den' internationella: re- " kommendationen. har med införandet. av den nya lä roplanen för grundskolan. : Den nya "organisationen av högstadiet kommer enligt beräk- ningarna att behöva färre lärare 'än 'våd som. skulle ' vara fallet . vid en full. utbyggnad av. grund- "skolan -enligt" nuvarande: tillvals- och linjesystem.'Personalbehovet .tjänster om man räknar om an- talét lärartimmar 1 hela tjänster. > Det är inte: förvånansvärt 'om E are; med; ämneskömbl- [' "nationer söm: direkt berörs. .av ; läroplansrevisionen ' känt 7 "oro inför "framtiden; ” fortsätter tidningen: sr : Så mycket mer tillfreds lan: :de är det: då. att kunna notera att: skolöverstyrelsen i samarbe- te. med personalorganisationerna "utarbetat sådana förslag till kmt som vittnar 'om omtanke. om be-|: rörda. lärare och :står i överens- :stämmelse med-vad 'som sägs. i den internationella: "rekommen- datiofien' och som med snabbhet Tr handläggningen också förenar elegans :i utformningen: av: de ”taljlösningarna, ..De. befattnings- havare på skolöverstyrelsen - och personalorgänisationerna ” . som anförtrotts uppgiften "att" finna |. "fråmkomliga' vägar har gjort: ett i'sitt;slag grundläggande arbete och visät prov på både uppslags- rikedom och. intensitet i arbetet för" att med all. möjlig./ skynd- samhet "söka ”T undahröja” de” be. luster” gom måste betalas där- säljer ' en .del.. varor På världs marknaden. Tidningen -fortsät- :tige. som , för de" produkter, förlust. I små' blommor. ' Y Detta. har dorna "och" dessas: effekter: :kor: | : lärarfortbild- |, « kommit ” minskar med omkring 800 lärar | tor |: [ETTORD = :> PÅ VÄGEN "Herren är sannerligen på den- na plats, och' jag visste det ickef” TO - Mos. 28; 16).' En vacker höstdag fick jag äter . (uppleva hur: Gud var: mig nära. Det skedde inte f en brin- nande "buske, ”eller ” genom en änglasyn: i tempel, eller. som . ett |tecker i skyn Jag gjorde denna r det. som säljs 1 Sve, upplevelse utefter: en' stilla 'ckogs- stig kantad med ogräs' som 'blom- made ' med vita och svagt. gu'a Det: var inte blommorna, fast- än de"var många. som gav mig detta . starka Antryck! av vår, Far der. Snarare var det surret, av alla bira. Dessa små djur, skea- paåde av den Allvise | kunde. med surret av sina vingar, få fram. så mycket . Hju. att dag [inte hörde något . annat, FE SN Vad. 'det egentligen: är förun- [derligt , att ett litet djur kan va- ra” skapat så : underbart och att det' kan utföra" sl särskilda upp- Vi gör vär i: att betänka att” vär. himmelske Fader, " som skapade det lila .biet, 'aktar oss +: ateDe Stora svältande tiggarskaror drog = : I Pösig svensk rikedomsattityd av 1 dag, när vi ogenerat gör oss av med utkomstmöjligheter — läg- " zer ned lantbruk, textil och annan "industri I trygg förlitan på vwäl- färdssamhället och de maktägandes | utsago att ta hand om friställda och sätta dem i höglönad produk- tion — är det väl hädiskt att tala i : om svensk fattigdom. Ändå ligger i den monumentala svenska fattig- . domen så oroande nära i tiden. Det oscariska Sverige .var ett euro- & mpeiskt u-land. Frågan är, om inte + fattigdomen. kulminerade just för Å s 100 år sedan. då missväxtåren gjor- > de det skrämmande ordet hungers- nöd aktuellt? Befolkningskriser och nödår har > Väl avlöst varandra under årtusen- 5 den av svensk historia. Vikingati- > dens nordiska kraftutflöde hade : måhända den bakgrunden, att bae- :karna hemmavid inte förmådde fö- da det frodigt växande folket. Be- surser till. föda och utkomst var å "+ också ' mycket hårt, innan utvand- i ringen till Amerika — den stora i folkflykten från fattig-Sverige - ; blev en säkerhetsventil, : NÖDAR ocH TIGGARSKAROR . Statskontorets rapport 1868: an- os gående. årsväxten berättar om miss- "växt i stora delar av Småland och ” södra Västergötland och klen skörd blev att 2370 tiggare besökt! ”präst- gården, där de fått mat' och ofta även nattlogi. fjärdedelen oförmögen till : arbete. . folkningstrycket på vårt lands re- & NN Av "tiggarna .' "var Närke var ändå en god” spann- målsbygd.' Från Årstad skrivs; att ”alldeale ]s blivit : över- « orglar, strödda kring de gamla byarna, ofta på 5 kt.åmarker, allmänningar, där av "gammalt också” byns; boskap samlats för -utdrivning på -gemen- samma : betesmarker. - De gamla slättmarksbyarna hade, små ' möj- -å så gott som hela landet. Missväxten "+ var. klimatiskt betingad. Väderle- ken tycktes ha: kommit ur nor- . mala spår, Hösten 1967 var det så + kallt och regnigt, att vårsäden till stor det biev förstörd och höstsä- " den "med största svårighet kunde ? bärgas, Den nya' höstsådden fick : nian : 4'den' blöta jorden så sent, att brodden i stor utsträckning för- stördes -under vintern och av wvå- rens. besvärliga . nattfrost, . Sedan . blev sommaren 'mycket torr". , och het och den: : magra växtlighet! som 2 fönns på ”Ekrarna : blev på : många » håll. nära n0g bortbränd ; av tor- ka et' ostariska . Sverige Jämnnade . människorna ” vind för "våg, i nö- Nn ens tid. En: : tidningsuppgift "från Vär :början jav "1869 ' berättar, två "stora »vägar,' dagen i före . jul- >ton 1867: ARN Skagsudide ? i Örnsköldsviks skär gård — är brandfötsäkrad i Han sönaltidning:. Vi försäkrar, . Visste ni. surströmming visar, en liten men dock "ökning. från år . till. är, ärare 'ymmer 'som atstilliga : tvivelaktigt känt.” . i förutsätter att berörda de- ;partement' och. övriga myndig: heter på olika nivåer som” får :anledning att ” handlägga" dessa mställningsfrågor, också ” . visar. samma positiva syn som Sö i "detta fall” gjort: och" ratt ”de” på samma, sätt avgör: 'de "enskilda redena i "samråd. med lärarnas I "personalorganisationer, tidningen. - "FL TTA MINDRE : jet är . märkligt att; arbets- i marknadsstyrelsen så envist hål- ler, fast, vid utflyttning. och av- -folkning” som, « universalmedel : för. att lara den regionala oba- ver. RLF- Ftidningen på le darplats; a — Den - politiken är och ”förbifr -.en döbelnsmedicin. Intressant är . att notera finansminister Strängs . uttalande för - någon tid, sedan ",då han drog "liknelsen om Mo- ' räcker inte med proklamationer, "det. behövs en kraftig. satsning . inom praktisk politik innan det ' är "för sent.' Verkningsfulla” ät- gärder för att skapa fler. arbets- tillfällen — inte stimulans: til ökad omflyttning -— är vad som krävs. : lansvenskarna flyttningen”altt” göra, säg tör Hanne,” [Sverige och tar med sig seden numret av. "Hamsakoncernens per- I: att - marknader för höger. Jag tog chansen och vek av på den. + — Hur" "gick det sedan, flämtade damen bestört. - erna tigern skulle” inte alls ät samma 2 håll, skriver H lansen På arbetsmarknaden, skri. : -hammed och berget. Men det l. bor- söder om Gäv- allt: att, döma på att den : omtalade : norrländsk Fler ' och fler "norr illänningar. bosätter sig i södra : "ANNAT "HALL "stor P: berättade för en äldre dam att. han "hade. varit ute på storviltjakt, tappat sitt gevär och blivit jagad av en tiger. Han hade känt” tigerns. andedräkt i.bakta- sorna.: edra Jag sprang efter en stig och plötsligt" såg jag en sidostig till Åt mani en prästgård, "belägen vid | sex "stat lupna'av tiggare och därför "blivit förbjudna vid vite av fem riksdaler att:-ge allmosor åt :kringstrykande tiggare, - rättade ; lösdrivare ålades” arbete för 'erhå len mat Dessa, hänvisades till in- bespisningsställen, ... där + FATTIGMUSEET I ASELE . Många minnen från fattig-Sveri- ge:kan alltjämt plockas fram; t'ex fattigbössorna- vid. kyrkorna., Det yetkliga föttigmusegt finds; i. ÄS de" "sken". men en bostad :på 6. kv: sl golvyta, ockar, nog, inte" trots. -des- s S :4800-talet de + — Det gick bra, svarade Stor P, för de sockersjuka I + SVENSKA DIABETESFÖRBUNDET kontrollgiro 900901 | - — Efter herr Karlssons anföran- de föreslår jag att vi tar en paus för att vädra i i10 ) minuter. or inatt den ||" - Fager, sa bon. Jag har accepterat att ni haft en herre på rummet då och då. Men nu går det för långt. ger. Ni får väl tänka på att kväl- larna är mycket längre den. här årstiden, .«' . Inget att bråka om Hyrestanten var väldigt arg. — Nu får det vara nog, fröken går kväll.var det två stycken — Men snälla nt, sa fröken Fa- i”långväggarna 'och e stock? till Vutjämning”ila i ityggåsstuga är |: det; soch: en. sordinär: kärl kan bara - drog löst. folk till bygden och or- "ladelsmans utsago, att: backstufol- NN - | ket boråe fördrivas, eftersom de på grund äv ringa tillgång till kläder ligheter "til" nyodling och utvidg- ning, och för. dem som" inte fick plats i byns gamla "gårdar återstod i bästa fall en stuga på tån.' Även jordkulor' i en 'backsluttning kun- få jänstgöra som bostäder, ' .VISSLING GAV ARBETSKRAFT - Landé) shygden: ”avfolkning hade man inte. drömt 'om.- Det. kryllade i av folk och småttingar kring går- dar och: backstugors, Jordbruket | krävde: många ormar, när. grödan skulle; :mejas .med:.lie och »tröskas med siaga. Men ' bonden" behövde å bara gå till knuten" och vissla, :så i anmälde" sig "lediga" fängdes krihg' den” ka- åds; > kring: torftig "för bodd. till 1927. sakade bekymmer med den tidens torftiga fattighjälp. Betecknande för inställningen till fattigfolket är en att skyla: sig och sina barn med förödde alltför mycket bränsle i sina usla stugor. ue 85 TRÄNGDES PÅ ASETE TÅ 'Folkträngseln på Asele tå var som störst åren 1870—80. Enligt Erik Sandbergs forskningar bodde vid laga skifte i Asele 1841 — 4.355 personer på.tån 1880 kulminerade befolkningen där med 85 personer, varav 40 barn under 16 år. Ändock hade ”soldattorpen med dess ofta stora barnkullar strax innan flyt- tats' från tån. 1890 fanns 42, varav 14 barn kvar i stugorna, vid se- kelskiftet 18 vuxna och ett barn. 1910 13 vuxna och 1920 åtta vux- na., Sedaa dess har några gamla bott i istagorna. Tåbebyggelsen sträcker sig ut- fram genom Sverige f för 100 år:sen Kiténs stuga är en Vv riggåsebuga” med snickarverkstad i ena' änden, där han byggde d både tröskverk och - - 1700-talet fanns tre skvaltkvar= nar ”gångande höst och vår”, . Tån hade då en areal på ett par hektar, och - där fanns ett 20-tal stugor. Skiftet 1840 beskar tån, och' endast 3/4 hektar avsattes till smedja, fat« tigstuga cch ”vattenbol", Resten: tilldelades gårdarna, varvid stugor= na revs'1 stor utsträckning, men trängseln blev snart så mycket vära re på den beskurna tån, där det 1870 fanns 23 stugor, : "aa Va 2002 -ARIG STUGA . Da . . Äldst är den lilla tyggårsstugan . | "början av tågatan, och I den bodde i början på 1800-talet kloc= kare Jansson, som också var. bar nelärare, Efter honom bodde 1,50 år dottern ”Skölta-Kajsa”- i'stugan och hjälpte! bybor; med .blya. måls ning. ”Halta Maja”, efterträdde: 'hehe ne vi! | stugan;; där; man: fick": ihänga, potatisgrytan”i'en'krok över ö öppna spiseln. ”Uridér” pigetjänst 4 "sibyn håde' hon blivit:stångad av :en tjur, varvid foten: brutits; och :med /'åren vridits nästan. bakfram,.P; äldre dagar 'kröp, hon: på knä” över: gol= vet... Inhyses.- "hos "henne .ibodde! 1 | börj jan, på seklet ”Olarborin: 'Sti-, na”, som " hadei förktymta, händer ar kock! bar vattenkrukan" i:'/ett" Tép; som. hon” höll "med. tänderna ”Lelle. | Hälles Tilda”, bodde sist 17 stugan 18” hon. dog .1927,! 1 då ;hembygds= nd ade? den! ade fig viss del: av ”ståv é drog kritstreck: från" spiseln' tll gä :hade"knölpåken"A ändån bodde” smeden Näs Hofman. Han spelade” på” lekstugor för ing- domen i "en. bod bredvid, kallad ”friarkamtnern”,. Hans : hustru, ,”Nisa-Eva"”, blev omvänd och fann "det syndigt, att maken hanterade fiolen, varför hon gav dem till de siu barnen, som roade sig med att släpa den i ett: snöre på tågatan.' bs cc BRUNN STENADES IGEN , Någon omtanke: om de sanitära ”förbållandena förekom inte, och då é. stugorna på : Trehörningen” - revs "1888 stenad mean också” igen/.en” brunn, som flitigt nyttjats av. > tå- borna. De nödgades i fortsättnin= gen ta bäckvattnet,: trots att det 'förorenades av bökande' svin. Förs- ta avträdet tillkom 1879. Tidigare stugor , på änn dit "ogifta ”nödrar 200-årig UTyggåsstuga äldst på Tån och skolliarbostad i början av en ta sin tillflykt. Bland : fäder I” ingarna” nämndes. även en präst, som under 'adjunkttiänst - i ÄAsele förnöjt sig med prästgårds- pigan, ev FET LYRISKA VEDTJUVAR -" Åsele ” närbelägna '-mosse; bränntorv 1ill stugorna, men : till tändved måste man ha ved, och man hörde över hela tån'hur söl? datsonen Ahl'skrädde stickor ..ur vedskjul2ts väggar. En' och annän föll för -frostelsen att ' stjäla, och på 1850-talet hade man bekymmer med en tjuyatrio; En bonde fann, att vedförrådet tullats, stod en natt på vakt och såg ett par från tån komma med kälke, varvid ökände Olarbonn gnelade: sh få Mi jarning nådit skåda « --" z sa Olarbonn, nör han stal ve" Hjälp du då bästa råda, FR så tar ja" ett trä te, H se a tigt, och lät tjuvarna dra iväg med sitt Jass. På bystämma beslöts emel- lertid om byvakt, och 'väktarna brukade gå till. ”Olarbonn”:;- - med bäcken Kolaforsen, där det fråga: ”Är du hemma, tjuv' N Bonden tyckté, att det lät Jus- '”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.