LAHOLMS TIDNING Tisdagen den 16 september 1969 IT. Tisdagen den 16 bepiomber 1 1969 LT = En politisk balånskonstnär Inklämt mellan Thailand, Viet- " nam" och Laos ligger Kambodja, . vilket land liksom de två sist- nämnda en gång tillhörde Fran- ska , Indokina. Kambodja erhöll självständighet &r 1953 och har sedan dess regerats av. prins No- rodom Sihanouk, en av de mest intressanta politiska personlighe- terna i Sydöstasien. För att häv- da sitt lands oberoende i denna minst sagt orosfyllda del av vårt Jordklot här Sihanouk utfört en i » politisk bal Både USA, Sovjetunionen och ' Kina" har sökt.vinna ett domi- nerande inflytande över Kam-' bodja, men Sihanouk har lyc-" kats att spela ut de tre stormak-=. terna mot varandra med en slug- " het som till och med Machiavel- li borde ha avundats honom. Han har såväl mot Washington" som mot Moskva och Peking upp= trätt ungefär som en rik arvta=. gerska som ömsevis koketterar mot eller föraktfullt avvisar de unga män som uppvaktar hen«, ne, . Prins Sit. vanouks politiska man- övrer har ibland närmat sig grän= sen för det komiska, men de har alltid haft ett ytterst' allvarligt ; syfte, att, bevaka Kambodjas fri- ” het och självständigt Detta ga ledarna I Nordvietnam om att de bör hålla fingrarna borta från Kambodja, "Om kommunisterna fortsätter sin skändliga aktivitet driver de det neutrala Kam- bodja I armarna på USA”, sade - Sihanouk I ett tal nyligen, Sihanouk har också inrikespoli« tiska svårivketer att brottas med, Landets export har sjunkit kraf- tigt och statsbudgeten visar stort underskott, Vidare finns en kom- . munistisk opposition, som skapat en liten gerillaarmé, omkring 3.000 man, Den synes operera självständigt men står i nära för... Ge- - bindel med Nordvie Ge rillan ledes av lärare och studen- - ter samt fransktränade byråkra= - « ter från kolonialtiden, Gerillan' ger' säkerligen, regimen . allvarli- ga bekymmer och Sihanouk synes vara på det klara med att den inte kan bekämpas enbart med, politiska metoder. Han har bes :- stämt sig för att visa knytnä-.. ven mot de inhemska kommunis- terna och söka slå: ned gerilla=" ' verksamheten .med våld. Därpå - tyder utnämningen av. chefen för : den nationella" .polisen general : Lon Nol till premiärminister. Men ' man "kan vara övertygad om att , . premiärministern inte får. större , har sannerligen inte varit nå- gon lätt uppgift, Inte nog med att de tre stormakterna försökt in- ordna landet 1 sina respektive in- tressesfärer, Sihanonuk har 'också tvingats att låta Nordvietnam och FNL använda Kambodjas territo- rium ; för försörjningsbaser 'och - reorganisation av militära enhe- ter. Det har legat i Kambodjas Intresse att så länge det'var möj- ligt, förneka att dylika aktivite= ” ter förekom i landet, Prins Si- hanouk inbjöd en gång" ameri- kanska Journalister att med egna ögon se, att nordvietnameser och FNL-män inte: fanns i Kambod- | ja: men genom -ett fatalt missför= stånd > reste , journalisterna. di- rekt in I ett "utbildningsläser, för FNL. "Och: då "måste sanningen . fram;y'; vilket" väl - inte nämnvärt bekymrade den skicklige :politl ske spelaren Sihanouk. . i "Vid tidpunkten för denna Jour- nalistresa hade Kambodja avbru- tit.de diplomatiska : förbindelser= » na; med USA ' och" ägnade sig åt "en' stillsam” flirt” med, ledarna i Peking. Nu 'har "prins Sihanouk' än'en gång bytt fot." Atminstone | tillsvidare: är det-slut med vän- - skapen med Kina och i' stället hår han. åter > upptagit diplomatiska förbindelser: -med : USA, : Fyra: år | efter ,; det: att. Sihanouk mycket |. oceremoniellt' sparkade iväg den USA en da Ambassadörer. ände A - | dja att skriva" ner värdet sin. valuta: för. att: locka till. sig:kapital, från väst, Dessa åtgärder "betyder kerligen inte 'att Sihanouk' blivit mera vänligt sinnad: mot :USA än: förut, det är kambodjiansk jiansk' in= | . skymund: fackliga som”? "ekonomiska : 4 « gällt "bör: RLF:s fackliga karaktär kun än vad Siha-. nouk k finner r lämpligt. - s Riksdagsman Axel Kristiansson : 1 Harplinge — ordförande i den «utredning ' som" penetrerat - sam= : manslagningen ' ” mellan. ;-Lant-=: bruksförbundet och RLF — gav uttryck för en försiktig optimism ' för denna tankes realiserande, då. han på söndagsmorgonen inter-' " vjuades: 4 radions jordbrukspro-" fram, Han utgick därvid från att” ; båda. organisationerna ; har : samma målsättning och att-arbe- ' : tet: härför "bör ' kunna bedrivas ; inom en organisation utan 'att nå- got, .av det. väsentliga. -.kommer I ' ., Axel: Kristiansson . höppas även att det'skall bli'en "intensiv och allsidig debatt i frå? i !gan ute'på det lokala planet 'in-". nan ? det-'definitiva I -avgörandet klen saa :« faller. Det blir. det förmodligen : ; också och därvid gäller- det givet. ' " vis.'att: belysa..hela- frågekom ”"plexet ordentligt. Eftersom mån: 1 ga av "Jordbrukarnas förtroende om”? såväl . "déh - ningsrörelsen bör”. risken: <för > misströende ' och ”personlignega=" -tivism vara mindre än. om < det ; två”, organisationer Pmed mer, utvecklat konkurrensförhål-. Ja j:lnen' sä upp mot någon av:alp- . [topparna ' Och samma 'historia -|hela sommaren igenom. "Trötthet skräcka dem från deras dagliga : | dar blivit en" legendarisk person : dan och förälskade "sig genast 1 oden” TROTS SINA 80 ÅR När &ommaren gör sitt inträde I de franska perna hämtar den $0-årige Raymond . Marguerit:e, en sntckare från Argentan I väst- ra Frankrike, sin ryggsäck och sin — ” bergsbestigningsutrustning och ger sig av till dem plats han älekar över allt annat, Chamonix uppe I de franska högalperna, ' Strax efter ankomsten dit be söker han det ställe, där man kan få hyra förare för färder upp mot lägre och högre akptoppar I grannskapet. Här träffar han också samman med sin gamle vän, den dristige alpinisten Nour- bert Fontaine. Bara några tim- mar härefter bryter de båda män känner imgen av dem, det är ba- ra. dållgt väder som kan av- turer uppe' 1 bergen. ; Raymond Margueritte har re- i det 'sommarfagra Chamonix, ”Den” gam!e Herrn”, som. man respektfullt kallar - honom,. kom hit första "gången för sju år se- kända ' platsen "i" de fran- ska "högalperna.- Hans” läkare ha- de” för återvinnande" av” 'hälsan ordinerat den då. 73-årige'. man- nen "ren ”al!pluft! Men ett” stilta- sittande: drönarliv: i-en liggstol var ingenting för' den vitale gam- lingen: ”Jag sat hela långa. ..da- gen . och” blickade "upp" mot då majestätiska vita topparna”,- be- rättar han "själv, -'och till. stut blev. min: längtan dit upp inte att stilla. — jag måste iväg”. Det - lyckades honom till slut att övertala 7 ”en'av alpförarna"” "att ta honom med på "en tur; och kort tid därefter kunde han i sällskap met ”denne': "betvinga "den första 3. 000:metersjätten, a H detta genast. "på patrull Den. väl. rekommenderade -byrån ville: inti ta. på. sitt. ansvar, att. jäta, nå n och denne övertala turistledningen ått på egen risk ledsaga den gamle på kortare turer. I dag bestiger de båda 'vännerna om somrarna ap toppar på upp emot 4.000 meter. Under. lårg tid höll snickaren sin ålder hemlig: gladde sig över att ingen "trodde honom vara mer än högst 63 är. Först inne varande är. tillstod han för vän- nen Norbert att han var. född den 27 april 1899.- Tills I d2g har Margueritte fö refagit mer än 50 turer till alp- toppar. Va? gång han och färd kamraten. lyckats bestiga en ny topp ber han denne om ett intyg om toppens:höjd och antal tim- mar uppstigningen tagit. -Med stor optimism ser Frank- rikeg äldste.alpinist mot framti den. Visserligen, säger han, ”kan jag. inte. Konkurrera ' med eliten av. de unga, men sätter. jag till alla" knutar händer. det att jag kan ge dem en; dust uppför en bergkam. så de flämtar av and- fåddhet '—- då. njuter jag. Har länge jag Fan hålla igång vet jag inte -— det blir väl till jag stu- par, nog den" skönaste "döden jag kan får 2 - ÄNNU ALPKLÄTTRARE ponerat mycket på vännen Nor. bert föregående fommar "under deras många: turer ÅA limera är de flesta ense om att ' exteriörformalismen verkat lyckades Jan de Laval : har varit regiassistent” ät Tor björn Axelman under ånspelning- en: av :hans: färgthriller ”Kame- leonterna” 'som Kommer: upp på biörepentoarern; 1. höst, ' handlar - «om. de” "falskås «människor mitt Ibland - oss som; ändrar. färg och ". :vänder- Kappan efter "vinden för sin "egen, vinnings: skull, i "Jan. de Laval som 'också har. : Jen liten: roll i filmen, "har: med entast: sina "21: år: på nacken 're- dan” kommit” ert :bra: bit : på väg, och + höst: Kommer: vi att. får sel. : mera ay vad: Jan, kan. Han kom-] e 1 . medverka -; iF. mligen v slutligen Filmen äammet ”Pantaj ” där- han öch': Birgitta - Andersson "blir . de två "nya" ansiktena: utöver: de vit starkt bi "på avelsurvalet inom våra nötkreatursraser under ' detta sekels första decennier, Bild= reklam och djurutställningar "med resp alvelsföreningar som drivfjäd« rar bar ingalunda varit enbart av godo. I våra dagar spelar presta- tionsurvalet och tjurarnas avkom«- mebedömning genom F-talsmeto- den (i Danmark R-tal) en väsente lig roll. Även köttegenskaperna har på sistone — måhända med viss överdrift — kommit i blickpunkten. Våra danska vänner satsar på liv- djursexport och därmed på utställ- ningar, s k dyrskuer. Men deras rasföreningar — f ö av tvivelaktigt värde — förbiser icke de långsik- tiga problem nötkreatursskötseln framdeles kan möta. En uppsats I SDM:s årsbok äv lantbrukeskole= rektor. Karlskov-Jensen är värd. närmare studeras, ej minst av svenska ”kogubbar”, Den : enorma tekniska utveck- lingen efter andra världskriget har medfört oanade möjligheter för en stadigt ökande produktion pr ”jord= bruksperson”: (inom jordbruk an« ställd person) i hela Västeuropa. Detta har minskat behovet av ar- betskraft men 'så länge det endast var de. unga som berördes härav var verkan väl märkbar men ej -av revolutionär- karaktär. Numera överger-- den - självständige, lant- brukaren och hans familj i stor ut- sträckning sina gårdar, : varmed uppstår väldiga förskjutningar in- om befolkningen och I näringslivet. Därmed följer anpassnings= = och strukturproklem, lantbruket änd- "rar karaktär och samhället däref- ter. sa! Alltjämt befinner vi oss I den inledande fasen av denna utveck- ling, därvid den ökade livsmedels- produktionen är större än befolk= ningstillväxt .och höjd levnadsstan- dard. När ”de många”, inom lant- bruket . fick - effektiva. tekniska "Yhjälpmedel”. blev följden en stör- re produktion,. Först när struktur- anpassningen genomförts i- EEC- länderna kan" män vänta att jäm- vikten, blir återställd.-"Den i för- | hållande till; "förbrukningen starkt ökade” produktionen har medfört . avsättningssvårigheter särskilt för Kornas framtid ur dansk synvinkel: - "Avagronom Erik L, Carsso n :' ”En halv hollönninga » Rebilar (31353), $ 1963 &å Näsbygård, Mhl ASL hederspris 1969 men såld till SMD/De Sortbrogede ti Danmark - Tjurens fader är 34 Stabil d Hallands I 3 seminförening, Kristineslätt, . Falkenberg, a visar att ökningen i världens nöt- kreatursbestånd avtagit de sista tre åren med 20. 1,4. 0,8 & resp, Tar man även hänsyn till a djuren numera slaktas tidigare (lägre ålder) kan " man inte se någon tendens till marknadsökning på längre sikt, Men på kort sikt eller så länge antalet ökar är läget annor- lunda; Emellertid måste man i lika mån studera konsumtionen, - . I detta 'syfte har FAO ställt en Prognos fram till 1985, enligt vilken man för. hela världen fått fram en ökning med 11,5 €£$ men för industri- länderna närmare 30 6. Även om man i'denna prognos ' inkluderat fläsk, fisk och fjäderfä anger prog- nosen en god efterfrågan på 'Ox-. och kalvkött de närmaste åren vid en gynnsam , ekonomisk utveckling och höjd levnadsstandard i den stör- re delen av världen, Vid ett sym- posium i Stockholm anslöt sig dir Fernqvist till samma mening, På kort sikt finns dock för ' danska jordbrukare "betydande vanskelig- heder”, : Vad angår smörpr lr utvecklingen ännu mindre gynnsam, I många länder visar. konsumtionen en 'stagnerande 'tehdens! Förf fram- håller hur>EEC:s: smörpolitik -med- fört 'ett.dåligt konkurrensförhållan= de till margarinet 'och att mansolts.. åren ARSSLt WIR ka DN bpera. Krages, konsumtionen av såväl ost som mjölkkonserver vara stadigt ökan= de men prisutvecklingen beror mest av om levnadsstandarden kan höjas i u-länderna, Konklusionen blir att antalet nötkreatur | Danmark bör bevaras som nu, men koncentreras till färre gårdar. Det stora spörsmålet är om det framdeles blir lönande Inportee = ra utländska fodermedel, = + | Endast vid särskilda förhållanden bör specialiserade kötlraser = vara lönande, Man bör satsa på RDM (röd .-dansk) eller .SDM ; (låg land) - -som "flexibla raser medan jerséy troligen "haft sin bästa tid”. därest ej grunderna för helmjölkens betalning ändras, Allt för stor vikt lägges nu vid mjölkfettet, Det kan knappast bl! tal om " export av levande slaktdjur i framtiden, men siktet bör inställas på allt bättre kötltkvaliteter.. Ett tidigare ' försummat försöksarbeta har nu kommit I gång. : Det ges: två principer för danskt "”kvacghold”, Antingen slora beslitte ningar I lösdrift med små ärbela= och' by der," sumt; måd låg effektivitet eller färre kor, I dy= ra ladugårdar med hög: effoktivHot, Förf; Karlskov-Jensen;' vill, 17 alls" rmmänhet välja den.scnare, Men han påpekar” att en effoktivt nyttjad 4507 a d 'gariné kors”besättning kän ge'bältto'eko=' > planen” härvidlag ' säkerligen möts 160-275: kors bestittningöén Iulala danskt lantbruk. med .dess, > stora lTivsmecersexport. ” - Vid. den olyckliga uppdelningen” av Europa i tvenne marknadsområ= den, 'EEC. och. EFTA,: varest dansk . livsmedelsproduktion hår stora in=; tressén i båda," har Danmark olycks i. med. .kompakt tyskt motstånd, ” "| med 'sämre möjligheter : för Indivis Ve I fråga, m mjölkproteinet” "torde duell utfodring.” LD oh trycdoa . i redan. känner: från > förra isäsong-| ligtvis” "hamnat i 'den grupp,. som ' | Raymond häde” enjellértid:. Ipinister' 'anses nog så lande 'än det här är fråga. om; Ur ' effektivitets-' och rationaliserings«' synpunkter: förefaller ? en": sam» : anslagning ' synnerligen välmo=. tiverad--och : med-: den ”organisa= - |. tionsplan ':-'utredningen :5 föreslår ale "bevaras . samtidigt". som tressepolitik han för + "slld lägen: Kambodjas ' nationella. intressen -krävde nu enligt Sihanouks,be- nas ”ekono= . |: miska huvuduppgifter 'kan tillva= & rätas lika framgångsrikt som hit= dömning en reaktion -mot vad han tidigare i annat sammanhang. kal- lat i ialism av I modell. Kambojas härskare ' har blivit allvarligt oroad över : der under ; de senaste. månaderna ständigt ökade ' infiltrationen ! i hans land. av nordvietnamesiska soldater. och i.viss utsträckning även FNL-soldater, Det är en of- fentlig hemlighet att..regimen i Nordvietnam gärna skulle se att Kambodja ; anslöts till Vietnam, om de' politiska konjunkturerna skulle. bli. gynnsamma för en så- |, dan operation, Sihanouks syfte är just att förhindra att konjunktu- rerna skall bli gynnsamma 'Ge- nom, att. förbättra relationerna med USA vill Sihanouk, överty= REGERIN GENS : INGRIPA ANDE i fallet Täby, där": handelsmi: nistern satte stopp för: en höge-) ligen ' Pop lär söndagsshopping, |” la gamla" "Klassiska omdämen om byråkratin och dess allsmäktiga företrädare, j —.Jag kam bara hänvisa till den praxis Kmt följer i sådana här ärenden, säger kanslirådet Erik Thuresson i handelsdepar- tementet, enligt referat i ICA- Nyheter, »— , Om . regeringen handlar rätt eller orätt kan jag inte yttra mig om 'Faktum är att en praxis bildats och den följe i alla sådana här ärenden. Inget ont om kahslirådet som sitter 'Jär han 'sitter, enärjd av maktens formler, kommenterar Fri Köpenskap Men nog skulle : han. ändå fått. skäppan full 'av.Frans.G Bengtsson, han som karakteriserade: byråkraten som en person vilken ansåg människan" ”vara till" för” parå graferha, inte tvärtom.” Eller av lärde "profes "Alfred Winroth som skrev.” en avhandling ” om ”den svenska byräkratin mel desg brist på initiativ, med. all |. desg trögnet och hjälplöshet”., » | ningen, framför allt. på miljövår- - nas. Föreningsblad kny- insikt "+; tingens 4 och utvecklingens krav”. "Detta .skrevs redan anno 1908. "Scdan dess har vänlden föränd-]' rats. ' Men byråkratin” är sig, lik. Rätt. eller orätt — - paragraferna ska följas. tär 3 Å MILJÖVARDSHÖGSKOLA Lantbrukshögskolans styrelse begär . betydligt . ökade resurser bl a för att öka intagningen av studerande. och ' , bredda. utbild- dens område, Jordbrukar-|. ter härtill en kommentar: - Att" behovet = av" agronomer - ökar ! trots "att ” jordbrukarna minskar i antal har en mycket naturlig förklaring." Det är ex- empelvis inte bara” att - miljön kräver ökad uppbärksamhet, det biologiskaekonomika +: ämnesom- rådet blir allt centralare i utbild- ningen, och för: biständsverk- samheten” ökar behovet av spe "långtgäendes wänstervridn "I Gör. framstår som ett alternativ. värt liga partierna behöver redovi- --förmåga ' att "bjuda > socialdemo- : ternativ; ala ” t sagt r gan "är "emellertid: om”. det kan 'änvisas "billigare" utvägar; tex i AMS-arbetare för att hålla mari Svit "på : Vaszateate tiltsammåns med én "program. s Han, har: tidigare] | 2 arbetat! för TV -som regiassistent inu "Källér Jan” de La al .ej välat ta med lantbruksvarorna I. -frihandelssträvandena, . Detta '. har: naturligtvis ökat vårt problem; enär | -ickez 2 självförsörjande , EEC-länder' ; har k - ferna'” på "livsmedelsexporterande , Tänder! genom" avgift= : :och tullhöj-" | livsmedelsprisérna inom" EEC. har man sicke kunnat "uppnå inkomst- « kerna + réna - eller. "kemisk : be: > kämpning. ... oc. Det. sista lär väl av mi) entusiasterna anses! som”.en "me: ra, .Osympatisk:: och: farlig; 'meto 4 än att” äta” fredliga får bet "DET: FINNS "MÖJLIGHET "att v:effektivt "motverka: svensk politik, framhåller ; :Med- borgaren. (m).: "Mycket be- : For på hur oppositionen sköter "sig:. "oppositionen. - ett svagt och = splittrat ' intryck, "behöver "socialdemokraterna' inte: oroa sig "så mycket: för: sin 'högerflygel. Så. mycket angelägnare är det att den: borgerliga, sidan. upp- , träder på ett förtroendeingivan- de sätt, så att. den för 'socialde- möokratiska '” ””marginalväljare att. satsa” på. Det betyder, inte nödvändigtvis att de tre borger- a samma eller nästan samma mening i allt Det väsentiiga är vatt :de. undviker inbördes gräl och :att de visar vilja och kratin -spetser.. Mar: måste ha kurage att säga klart nej till framstötar, som uppenbarligen - går Åt. på att — fön att använda efterkrigsprogrammetg .- ord . -.omvandla samhället i. socialis- tisk riktning, Samtidigt. måste mean kunna - erbjuda. ett konst- ruktivt och klart urskiljbare ak Dev är: inte bana lusten " rade. Vi dagen av: våra. ära, , : ee ri Voss På fall. jukdomar, för än ”arbetslös- : hetens "fara som gör, OSS. bekym- blir, alltmer: medvetna |. äm den osäkerhet som hotar värt div genom ' orättvisor, - och krig." Enbart den" snabba ut . vecklingen är skrämmande; - Tv tycker: om att tala: om den dag då "alla är” lyckliga: 4 sina egna hem, Vi ser. fram, mot den då: "människornas "behov täcks av gramnens givmilkthet och när 'vänlighet : och godhet ' skall övertäcka jonden. som snö. Men kan -en . människa | frigöras från änsglan : ens 'då? "Psalmisten för 093 in till-problemets' hjärtpunkt när; han påminner "oss :om' att männikkan : är. otrygg i denna värld om hon "saknar den: trygg: het som Gud ger. : .Om' än vår värld. skulle. vara fylld av. godhet” och vänlighet 'så skulle 'i alla” fal "Gud" vara vår + tillflykt, och ”starkhet! | laglöshet | partiet för EEC-områdets egna lant- män,” vilka genomsnittligt, knap=, - past hatt. större "lön än 2/3 av " dustfiarbetarlönen. + . 7 : Det sk smörberget' står som ett. tl. . monument- över "en felaktig" lant- brukspolitik i inom EEC och som ett | kad konsumtior n delspriser. D gen är icke fram- ; komlig. Inom. .EEC finns enligt; nämnde fört (Karlskov-Jensen (4—5 : ha. lantbruksareal tr helårsanställd | inom lantbruket,' vilket. är omkring . ' 1/4 av den areal en dansk lantman : i dag klarar.: Medan den förre proi ” ducerar maten för endast 15—20 personer är; motsvarande uppgift för den danske bonden 85, Vi står i | nu bär inför en strukturanpassning, » därvid antalet lantbruk skal] mins- kas från numera ca 6 milj till 2,5 bruksanställda minskas från 11 milj till omkr hälften. ' ; 1 Danmark utbildas f n ca 1000 ungdomar eller 2,5 Z. Detta an= tyder att när anpassningsprocessen är: genomförd - skulle finnas 30— 40.000 lantbruk. = Varje producera - livsmedel för omkring 150 personer ' enbart ' för hemma- "marknaden, Jämfört med vad ovan sagts är detta nära dubbelt mot i dag. Med en årlig nedläggning av ca 7.000-lantbruk tar det 10—15 år innan detta skett i Danmark och - i stort gäller samma för hela Euro- pa. För varje år som går kommer eialister. Slam : ” Statsmakterna har nu ett un ”fälle att visa vilken vikt ran fäster vid miljövärden? — -! "Att jordbruket "spelar en. stor |. roll i denna, negativt ' och. posi- H tivt, kan inte "tillräckligt kraf. |"! tigt framhållas. Till frågor :som bör försöksmässigt - -"uUndersökas ' hör i' första hand vattenförore- ningar genom avfall från jord- bruket. Den nya miljövårdslagen innehåller som bekant bud och förbud på detta område utan att dessa motsvaras av praktiska an- visningar. eller vetenskapligt ut- arbetade ” anvisningar ' på. hur t Problemen skall klaras. =” a Många anser, och inte utan | fog, att" bästa' sättet” att "bevara |. - de öppna marker, som alla gär- na'vill så i stället för ett försko. | gat -.och förbuskat land 1 jord- bruksnedläggningens spår, är nå- ” got' slags jordbruk, Det är 'en' dyr metod att föra en. sadan natur. Männis Ave Människan kan vara stark, il Men prövningar ju komma skall; Nalle sant «ov Människan, ack. kronan är på all or >» "Förlorad får. hon inte bli, ty. Jesus Korset bar. : Tr Sd Bar. det för var pr människa, världens synder på sig to tog kan. land dock mycket svag rn : för alla, någon dag t Gud skapat har - Vår Frälsare, Han lever än, lever fast Han dog "Jag lever, I skolen ock leva”, ; stär ju skrivit > A Ja, Världens Ljus o oss ; hjälpa”: ska Jesu trösterika Ord, allting 1 Kärlek givit, : - : Hu, Hem. en gäng. tin: Gu «0 Vi vet ej när, man tacka vill, innan vi får bud. 0 Jesus glömmer ingen, Han räcker handen blott - Tin ala s som > har 1 levat och in rd döden trott.” - söobeen "Linnéa Korold, detta läge närmare. På lång sikt skymtar vi en genomsnittsareal på at: skjuta över svårighe- : ningar; Men även med de höga |- bevis för att ran uppnår en mins-' milj. Härmed följer att antalet lant- ' lantman ' skall då med tillgänglig arhetskraft ' ca 75 ha med h sknaden ” allfoderskörden. Har i är ox de il . man; dub utöver. de an= flesta håll blivit betydligt läg-|givna maximigrinserna försömras re än normalt; Detta har 'm dfört utnyttjandet av. den tillförda 'enef= ens hel” "del . utslaktningar,.Fi ajt i begränsa dessa. "gäller .det att. te sonyttja. halmen så väl som "möjligt. : » Halmen är växttrådrikare än höet "men samtidigt protein= och ' vita- "> minfattigare, Den innehåller en hel ” del energi' och 'ges den $'lämpliga kvantiteter kän "den utnytfjas väl av, djuren, Visst kompletteringsfo- "der måste dock ånvändas méöd tan- "ke på halmens ensidiga samman- A fi | KOMPLETTERA MED PROTEIN .Halmen håller. låg halt råproteln, varför. detta måste tillföras extra. Närmast till. hands ligger'att öka oljeväxtfodergivorna, Men Idisslor« na kan för, sin" proteinförsörjning utnyttja även enkla kvävefören!n= gar Bom 'urca, tack vare mikroor- ganismerna I vommen, ' Skillnaden. Aråproteinnehåll mel- lan hö och. halm kan I stor ut-- sträckning kompenseras med urea, Men då måste urean blandas in ' väl I fodret”för att undvika för= giflningar. Man kan använda flera metoder för urcans utfodring, Dot enklaste i dag är att blanda in urean i kraftfodret. Mängden hålls lämpligen vid 1å 2 procent £ bland« ningen men kan tillåtas stiga till 3 procent, Allt eftersom vi lär oss att använda urean på rätt sätt kan den ersätta en hel del dyrbart, Im- porterat : oljeväxtfoder. En nack- del är 'föryiftningsrisken.i Det är därför möjligt att urean' I framti- den ersätts med andra enkla' kvä- veföreningar, Urea bör undvikas i d med stora ängder en= silage. mens vr NT i + > ENERGIVARDE OCH 7. - MÄNGDEN STRAFODER : r . Halmen håller. omkring 1,4 Mcal : |. omsättbar energi per kg medan hö - av ..medelkvalitet . håller 1,9 : och blandsäd - 2,7 Mcal: omsättbar ener- " gi. Ur 'energisynpunkt och även ur växttrådssynpunkt kan därför 1 kg fälttorkat' hö ersättas med 0,6 kg halm och 0,4 kg blandsäd. Kom- .plettering måste ske med räpro- >. tein och A-vitamin. . ".. De nu. använda utbytestalen är ”. betydligt gynnsammare än de vi ti- digare : varit vana vid från äldre + fodermedelstabeller,: där fodrets :- energiinnehåll angavs i foderenhe- ter. I det tidigare allmänt använda foderenhetssystemet, som gav ett "mått på foderets energivärde, un- dervärderades nämligen allt strå- . foder och särskilt halmen, Förr -var detta i viss mån riktigt, då vi - ofta sökte ge. djuren så mycket - stråfoder som - möjligt och därför ofta. hade. ett: växttrådöverskott i foderstaterna. För att kunna hålla djuren "på önskvärd produktions- nivå vet vi numera att för exem- > pelvis medelstora mjölkkor på 500— "550 kg” levande vikt 'måste strå- . fodergivan begränsas till högst 8 . kg fälttorkat hö. Man kan också uttrycka det så att mängden växt- tråd inte får överstiga 3,5 å 4,0 kg. För att undvika störningar - i GLÖM INTE Yv ITAMINI FRNA Vallfodret är idisslarnas viktigas-, te källa till A, D och E-vitamin. Beträffande D-vitaminet finns det-, ta endast i' större mängder i det fälttorkade fodret, Det bildas näms ligen vid solbestrålning först se- : dan fodret slagits, Halmen saknar i praktiskt tayet A-vitamin och san- i nolikt också E-vitamin. Däremot kan en del D-vitamin ingå, : Under betesgången lägger dju- i ren upp förråd av de nu nämnda vitaminerna, vilka sedan utnyttjas under stallfoderperioden.: Förrådet räcker dock inte under hela tiden. som 'den dominerande avnämaren jämte Evsmedels-' och : konserv- . Uteinsen i Europa pekar hän mot att - lantbruksjorden ”för- svinner” i berg- och fjällområden,; därvid proöuktionen koncentreras till färre och större gårdar, Mans- - holts-planen räknar med en minsk- ning av EEC:s lantbruksareal med 5 milj ha Danmarks är fn 3 mifj ha, Sveriges ca 3,5 mij,, Härmed följer ett minskat bestånd av nöt- kreatur. Så vitt utvecklingen i USA, Canada och Sverige är vägledande kommer denna minskning först i Västeuropa men senare i Sivjet och - Öst-Europa. Amerikansk - statistik : fodersmältning och där- med en sänkt fetthalt, får strå- . fodergivorna inte "heller : vara för små. För rcedelstora kor bör de inte understiga 3 å 4 kg, dvs 153å 2 kg växttråd. - Inom det nu nämnda intervallet har halmen värdet 1,4 Mcal Till- Ju lägre vallfodergivorna är, des- to tidigare måste man börja med extra vitamintillskott till djuren. Det är många faktorer som påver- kar vallfodrets vitamininnehåll och djurens vitaminförråd. Därför kan man inte ge några allmängiltiga regler för. hur vitaminutfodringen skall ordnas. - utr FOSS ARTS Sänd Din gåva | Å till Frälsningsarméns soctala rr hjälpverksamhet - || Box 5090, 102 42 Stockholm PP - POSTGIRO 200 48 ot
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.