” Onsdagen den'17 september: 1063 brmodligen" hard igen svensk partiledare tidigare överlämnat ett så väl förvaltat politiskt arv till efterträdaren, som Tage Erlander. gör "då "han på ' årets social=:- demokratiska partikongress avgår från . posten .som ledare ' för so= cialdemokratiska "partiet "och som : en följd därav även som statsmi- nister. I Dagens Nyheters och Si- fos i söndags publicerade väljar= barometer förklarar nämligen 52,5 procent av: de. tillfrågade : att de. tycker :socialdemokraterna är bäst av samtliga partier. Undersöknin=, gen gjordes 'i' augusti månad; Jämfört med en liknande under-' sökning 1.augusti i fjol, då:vi ' befann oss mitt uppe i valrörels : sen för andrakammarvalet, bety« der detta en ökning med 5 pro-. cent, .Går man ytterligare" ett :år tillbaka i tiden utgör ökningen "hela 10 procent. I maj månad i 'gjordes' en liknande undersök= ning och då ensåg 50,5” procent att ; socialdemokraterna är" bästa' " partiet. Opinionstrenden visär: . "alltså en 'stabil' ökning som; om » den kunde omsättas i röstsiffror' i ett ;riksdagsval 'nu” borde resul=. tera :i:ett för socialdemokraterna” " framgångsrikare” val än segerva-: :]Jet-1962, då partiet nådde.50,5 pro=-"- cent av. ”väljarkåren. I fjolårets val: . blev. .socialdemokraternas : + an= del av valmanskåren 50,1 procent. ' : Under" gynnsammare omständig- '"' "heter Kan knappast ett partiledar-, skifte ske.” i Statsminister Erlander kan utan » tvivel. personligen” tillgodoräkna + - sig en "god- del.i denna framgång "1. väljaropini Han . åtnj stor. good ,will såväl bland sina ' "egna partivänner som i icke 'so- . 7 cialistiska kretsar, Det tar 'säkert- ' "tid för Olof Palme '— om hah » efterträder Erlander — att nå dit. - Partiledarskiftet ” "- sannolikt åtminstone en tillfällig : "försvagning « för « partiet, + Men i » Gunnar Sträng sitter kvår i rege- ringen. och att hans popularitets=- "stjärna varit på. starkt uppåtgå- ende "under. senare . tid kan :inte ” "förnekas. ” "Många erfarna, 'äld- re socialdemokrater 'skulle gärna” : se honom på 'paitiledarposten un-=: der en '5vergångstid,' men - -detta” är föga sannolikt. Olof Palme blir : » säkert, - vald. v Oppositionen. bör "medför. därför” emellertid "akta sig. fö att dre «några växlar på skiftet. Kontinuis ''' teten i regeringen från erlander- tiden', bevaras väl. genom" Sträng, . Torsten Nilsson och” några. till a Situationen är in : oppositionen "som "för regerings- Partiet: enhgt dennå:Sifo-under- "sökning. 1."augusti 1968 : höll :14 procent på centerpartiet som bäss «, ta parti, bavgusti iår hade prod - . Centen' stigit till ' 18,5. Men det är. en. hel- "procent, lägre än i maj månad i år, vilket" bör vara en verklig - tankeställare 'såväl för. partiledning som aktivt arbetan=, de krafter ute i landet. Den ned-.; ” gångstrenden ” måste" brytas och - åter vändas uppåt. . Med den good ! H « will Gunnar Hedlund alltjämt har bland "väljarna — den tål gott en jämförelse med Tage Erlanders — | kan han verksamt bidra härtill; I men” då "måste han 4 ara Pa til däre på heltid, Tyvärr ser det ännu sämre :ut för folkpartiet. 1 fjolårets augusti- undérsökning ansåg 19 procent att: folkpartiet. var. bästa: partiet, men" i 'augusti får var endast 13,5 p -cent. av samma uppfattning. "Det i i , i i månad 'i år. Sannolikt är det inte cd: under denna tid fråga om ett flö de. från / folkpartiet till center eftersom. även centerpartiet mins : . kat. sedan i maj.. Däremot är det +. inte osannolikt att moderata sams lingspartiet ' fått ' en: del tidigare -' folkpartisympatisörer just i som- > mar, då partiet ökat från 12,5 pro=' i cent i maj till 13 procent nu, Det : är. emellertid'”en ' halv ” procent '' ' mindre än i augusti i fjol och 25: procent mindre än 1967, ; «vs oa . =" Vänsterpartiet kommunisterna : fortsätter . kräftgången. Endast procent höll partiet för. bäst i usti år, mot 4 procent för ett år > sedan och: 5 Procent i augusti " 1967.-En del av socialdemokrater= as' nyförvärvade vänner "har sä- . kerligen kommit från :vänsterpar. -tiet..Förblir.. de. . kvar; i-sin.nya politiska tro i 1970 -års- riksdags=. manhnäval kan det betyda. ett och. H . annat regeringsmandat och” där-' "med får oppositionen ännu ”svå rare för att besegra" régeringe Men" ny ok kan hända" under .' ! . SÄG NÅGOT WEDEN ) - och Hm. a helt befriar låginkomst- 2 En panti edare: som fart i i upp: gm att företräda ett icke socia- När der" socialdempkratiske fir nansministern. tycker aft:maårgi- nalskatterna är svåra nog. borde en liberal partileda väljare kan rent av. beg; lindring av "skattetrycket. Ng. De "allra flesta väljare hår fått nog av skattehöjningar. Och -M0- derata 'samilingspartiet kret- utformat ett förslag som gör skattefördelningen rimligare | tagarna från. statsskatt. = -r Utan att skärpa manginalskat- terna för någon. « Säg något beskutsamt och Kort fattat, om. skatterna, hr' Wedén! Det vore otrevligt för hela den borgerliga opposittonen om fi- namsminister Sträng ska behöva framstå som en moderatare man än. folkpartiets 1 ledare. . ta tydei ga spår tv ; läglönebran: schei Norrtelje Tidning:. ; ill Morbykoncernen NÖRRTALJE (TT) ” Aktiemajoriteten i i Norrtelje” Tid- nings Boktryckeri AB. har i dägar=' na sålts till Gust Österbergs. Tryc=: keri AB, som ägs av "direktör Ar-" mas Morby, Djursholm, Tidningens. ställning och ledning ändras inte; Redaktör" .och ansvarig : utgivare” ” nästan exakt det år'som "åter står till den dag vi väljer vår nya - enkammarriksdag. Även ep sväl-: - jarbarometer kan - notera . stora , svängningar inför högs och låg: nom / textil: och Konfektionsin: =. foch Ungefä , Den samtidigt minskade 'andelen 7 ca 220 kg:tidigare — redan det en "låg siffra. 85,6- procent » av..de' nu «+ slaktade svinen klassades som Extra - pekar dock att han hittills huvud- . 'Möjligen kan: galtarna ge något| ' z re 'resultat, Inom den rationel- [i "Tur eller: "otur. med svin har ov betytt väl eller ve för: mången : lantbrukare, åtminstone då man drivit svinskötseln 'i' liten skala, Vid modern stordrift i svinbran- >'schen vågar man inte längre lita? på turen.. Bättre då ' att välja " djurmaterial, foder, skötsel o s Vv. "med yrkesmässig omsorg och ve- ” tenskaplig : noggrannhet, Då ' är: utsikterna" störst att få inkomös- : terna att överstiga produktions-" ” gén” mot” mera "lönsam fläskpro- uktion' här tagits genom" infö ' rändet av animaliskt fett i svin » fodret. "En som" med gott resul tat prövat! den "nyheten är lant- ' " brukaren - Sven-Henrik . Christi : anson, . Backagården, - Heberg — svin per år.” i ; :Herr- Christianson har varit: svin- uppfödare” i stort ' 'sedan 1964, då han. byggde ett svinhus för ca 625 ”gödsvin.. Det fyller han med ' 25-, kilosgrisar' två—tre' 'gånger” pr år, fyra månader ' senare å stor Svinuppfödning .— för att inte säga att göra noggrann ""produktionsstatistik, Då kan djur- "> ägaren själv kontrollera, i vad mån” (3 : han kan följa experternas råd eller e behöver gå egna vägar, '- + För. gödsvinens utfodring: gick - Christianson i våras in för Cent- ralföreningens nya. ”Svinfoder 16”. . Utöver - sedvanliga ' beståndsdelar " innehåller det ca 2 procent anima- i liskt fett, och det är ett både vär-|' defullt . och billigt ' energitillskott. ” havremjöl,i - trådhalt. fodret ger lägre växt- Nu. har Christianson Jåtit slakta i ” huvudparten av. de "svin, som ut- fodrats med det nya svinfodret, och erfarenheterna” har ' varit övervä- gande” goda, ” Foderförbrukningen blev i medeltal 211'kg pr svin mot prima "mot ica 80. procent tidigare. -' Dödligheten" blånd svinen 'har ock- : så varit; låg, ca” 14 procent. Hit- tills har alltså : det: nya fodret gett . lovande resultat," Djurägaren ' på- .sakligen har - låtit slakta. sogrisar. vinskötseln” har :man nämligen iminering i : En fördel ' med "den nya- foder- blandningen. är vatt. den dammar indre, Svin : Har ämligen nvisat kostnaderna, Ett nytt steg på vä-. E , uppfödare av. ungefär, 1.500 slakt- - I g (t ps röanen' och vål- iva och” "nedsatt kondition. enhet ned. fett i fodret är På tal' om -svihens- s' känslighet för störningar "berättar hr Christianson att: han slopat svämutgödslingen: i sitt, svinstall. och i stället övergått | till: mekanisk ”utgödsling Flytgöd< vållade så mycket : gaser och dålig Jakt" att” svinen” mådde” illafr eller; t! & -m dog! Nu'får: svinen i'ställeten mindre giva ströhalm, 4 avs vilken de" dock' äter : ;upp. dett. mesta; Detta” ger':' balans. i: foder-|! staten,. vilket motverkar. svansbit-' ning: eller ännu svårare former; av kannibalism bland” svinen $ en | gotiska 'ny" imnetod i ättår ”könsulekt Len? a . sig vara känsliga för damm, vilket ren på | hebergsgärd lontbrukaren Sven-Henrik Christionsson i svinhuset på Bäckagården : Falkenborg tar man. "Sålunda I hand om. allt slakterifett. från MHS och, en del: även, från" Scan; Tidigare Te exporterades : Tyskland till synnerligen låga pri ser, s vid: Svalöv," innan "man! släppte” ut det. fottberikade åvinfodret i han gengäld Ze det "I talt. sett>räknar m tt.det skall ge "billigare. fläsk" "ock därmed. kad lönsamhöt för vproduz v) diskuterar 'svinutfodring med -- slakterifettet” "till ” > Betyda ide" fö. ar dustrin': : (Mölnlycke, : : Melka,- "Al : mådahl-Alfrigsäs); skriver ' ve e- ka s Affärer: ånga tekb-företag ser uppen- »» bartigen.:pessimistiskt på möjlig- Nu finns". seen ku (Forts; fr. sid;'1) > : heterna att på lång sikt driva en "7 konikurrenskrattig . produktion. i Sverige, . Utlandsetablering blir därför ett allt vanligare alterna- tiv, senast "demonstrerat - genom : Algots "Finlandsprojekt. Men: på kort sikt :är. marknadsläget för tekotndustrinr ovanligt gynnsamt. Exporten. steg under första halv- året med hela.:19 procent (mot 18 för. importen)” och även på hemmamarknaden, «,har ;., avsätt- ningen gått bätvré än” väntat. Dessutom . har ..: orderingången successivt” stigit, "vilket "antyder adt expansioner fortsätter året ut, De" aktuella” diskussionerna om ett statligt tekostöd har där- -för infallit i ett.för' branschen inska oförmänligt, läge. Blania ”kurlositeterna . på "Bank of. England kar man se lte aska: Det var” vad. :som : återstod "äv Några + sedlar! efter? den "stora bränden.; i - Chitago," Efter bran- den fann man deny och fördelfi dem” tillbaka” "tin: bänken, Kemis- kal tester lorder, så av mån fick It! tin” innebär i. praktiken, -att' ”modan ; skulle” ' Kronägg med en. sådan 3" - Rolf "Andersson, : chef för: Svenska ”Ägghan-' : delsförbundet, som kommen-. terar åtgärden så. här: .— Dot. är främst två samver- kande" faktorer. som ger oss sä kerhet '.att.. lämna... en . sådan ranti... snabbheten efter é värpningen ytterligare” en ås två veckor. "vid. förvaring - i kylskåp. Den; nya : : Kronäggs-gara le en förpackning som mot för-' "innehålla "ett: icke. fullgott ägg får bytas: ir butiken "- (undantag: ev.' ”tansportskada), Nöt Anledningen: Vad är anledningen till att; äggceentralerna numera kom- mer att sälja sina paketerade' : veckors garanti? Frågan riktas "till direktör. marknads-. Bar :Den. ena -är den ' ökade : med . vilken. äggen "tramsporteras rån. hönsgårdarna till butikerna. Den andra faktorn” är den minu- ä lösa" : kvalitetskontrollen,- som vå- för Norrtelje Tidning är sedan: 1955, chefredaktör Harald Hultman. =". Gust Österbergs Tryckeri AB driver tidigare Södermanlands Ny- heteri Nyköping och Länstidnin-' löften” Chur” gen i Södertälje. Den kedja av 10-. är då” inte vår "himmelske ”.Fa- " sammanlagd upplaga av över 50.000 kaltidningar i den yttre stockholms- regiorien--som +nu« bildats” har en exemplar, I koncernen "ingår, .också - Nacka-Saltsjöbadens Tidning. ” . år tillbaka . trycks! Norrtelje: Tidning i den. första rulle ' | offsetpress' som byggts: i Sverige. I pressen trycks även Ny Dag, Tid-. signal ock" andra tidningar, "Den ders' löften, Vi har verkligen myc- ketatt hoppas, på Vi” kan” med förtröstan tro + på Guds... löften som. han hat, , BÅvit oss I sitt ord. Vw; Jäser; Tro är: en: övertygelse ;' an, hoppas”. ; Vi har verkligen Anledning att, ohöp till 7 "mötes och, lugn och ' jämn” kvalitet. aktiga uppfattningen alt ostämp- den , färsk/gott, kvalitet. : Man glömmer bort '. cent 'av' alla" LJ , ägispadkerier ; tillämpar!” Värt enda ägg genomlyses före! pake- teringen av' fackfolk, varvid un- endast. sådana ägg. blir /Kronägg som : : fyller kraven på en hög » Ibland, . påträffar': man "den ' fer lade” & -k färska -tendsägg” är främsta "garantin för cn ket. faktum" aut ca 107 pro ägg redan vid pro- bahäftlade.. med fel dermäliga' ägg frånsorteras : och än tekniskå! Uppröstningen” av Norr telje-officinen , skall nu fortsätta, Pressen byggs närmast ut för stör- re färgresurser och ökat sidantal, Tidningen' kommer 'ävep 1 fort: sättningen. "att med lokal inrikt- ning och. politiskt, obunden. kurs. drivas, som nyhetsorgan för norra delen «4vs Stockholms län, : Under. 60-talet har NT ökat sin upplaga ” från 9.600 till 16.200 exemplar, =. tt barn 1 Gudg händer, . . Ban, sviker saldrig, . » | dukdlönen i är” 2 msorg SS inte "klara i form av ,skaldetekter "och bris: ter i "den inre” "kvaliteten (t ex blodfläckar) som nedsältter ägg- ena -aptitlighe -. och : "hållbarhet. Tvia köp av 'ostämplade ägg 1ö-|3 I per man såtedes risk att erhålla ägg. som” "inte bllvit kivalitets- gränskalde eler. nent av ägg, som ”kvalltetskontrollen. Samtligt med den nya datum ; | blått." förp ”mänldre,: sdivs” en: skala a frå 70; ned til 50 gram; - LJ centralerna: Aohelt: ävsjellda - ägg sexor, vilket: fräter er . konsumen- ten ;. besvänet. att själv” dela” "på förpacknin arna. st: butiken, ÅÄ gek onsumtlionen -Svenskens ggkonsumtion, upp visar” "ganska. ;vårlerande mönster. | ingrediens. L. mat.. och Enligt. 'senastie mativaneundersök- ningen; har; endast. 1/2, -procent av. de » tillfrågade sagt sig: åcke i Norrland; SR Fäldre” hus håll. än: hos. Aga: aid a och ägg til : "nogelbundet. : Till detta kan, sägas. at. ägg är "nyttig. nat, mycket nyttig uh och. med, Ett: normiaddtort - ägg ger "ca, 10: procent 'av, dagsbeho- vet av protein, järn och A-vita- miner; "Dessutom . innehåller ” eu ägg ' fevt "och . ett. flertal andra viktiga ; vitaminer " "och "mineral ämnen: och: sist men inte minst ägg är. kalorisnål mat: elt ägg innehåller, endast ca 2 kalorier, deras jäsikt,. alltför aspekt "miljövård I ligen” > alls” värt förhålland närmiljön. : | . Deq god boendemiljö, ' Utrednin g på: det, förslumningen Vv framför, allt storstäderna,” har. en fenomenal förmåga | producera! sociaia problem. Miljödebatten mäste där- för även. tillföras ' denna” "aspekt kall bli verkningsfull. enbart ti nyproducerade "lägen- heatet, etp ba Ho föktum” som; tyd- ligen måste” påpekas, menar för- fattaren.” Man kommer imte dfrån nå taniken, att” det ibland finns en medveten” strävan” dog - fastighets- ägaren. att underminera fastighe- ten "så ' "att den blir saneringsmo- gen. Denna, medvetina” spekulati- on : skulle, kunna stävjas" i" stor utsträckning 'genom: tillkomst av en vanhävdslag och " genom hy- resregleringens” slopande, : En "annan - enligt "författarna svärätkomlig miljöförstöring som behandlas i artikeln är den:ska-| ” degörelse och vandalisering som görs 'på allmärt 'egendom 'och I bostadsområden. " Enbart "inom Stockholms. stads ' gatukonitors sområde.. kost: eg verksa "Ppad - | stäverna. : | Medlemmarna 4 Hallands dist- rikt av — Centerns Ungdoms- förbund kan se'fram mot 'en "intressant och spännande men också arbetskrävande höstsäsong, - Många aktiviteter står nämligen På programmet ”efter den: upp taktskonferens,. som = distriktets ledande krafter nyligen halt, Om ; .de olika arbetsplanerna i distrik- >> tet berättar den' nye 'CUF-om- budsmannen "Anders. L-. Janssen, Falkenberg: > När vi nu går mot. "hösten, räknar vi med att avdelningar och kretsar : 'skall ta” upp . mötesver! 1-full utsträckning, säger den nye ombudsmannen. Men där- utöver har vi en hel rad aktiviteter, där 'vi hoppas på gemensamma in gatser,. . I första hand ämnar. "CUF. ge "nomföra en ” riksomfattande 'u- fondsinsamling, som går under mottot ”Handling”,' Genom "den ekola' och hushållsskola,”som CUF' sedan. flera år bedrivit: i Bacho i Etiopien. Två. tidigare insamlingar i CUF-regi har bidragit till. ' att bygga. upp skolorna, .och nu vill vi trygga deiften, tills de så små- ”ningom "kan bli självförsörjande; Skolorna har omfattats med enormt åintresse '' befolkningen "runt Bacho. Nu börjar: man . också. få inhemska ledare där vid sidan av ;de hittillsvarande svenska - lärarna "och medhjälparna. ”. Vi i Hallands distrikt" har: satt som mål att samla in "minst 30.000 kronor eller 20 kronor pr med- lem till 'u-landsfond Avdel U-bjälp och naärkotikakamp; på CUF-arnas köstprogram " skall vi finansiera den lantbruks- Anders L-Janssen, CUF:s distrikt 7 ombudsman i Halland. som a kan diskutera” aktuella inter : nationella problem, bilda fritids= grupper mm. : Idrottstävlingar här vi: också ' distriktets regi,' nämligen fotboll be och volleyboll, och dessa. skall var - ra ' slutspelade under i p t månad, I övrigt, satsar vi på tra= ' ditionella arbetsformer: : tävlingar,”4 . studiecirklar; fritidsgrupper, ”mys- . aftnar” och en del fester; Nog skall vi försöka hålla de hittillsvarande ' CUF-arna aktiva, och vi välkom- nar naturligtvis ännu fler. ungd garna kommer : säkert att: pröva olika metoder för "att : få in det | beloppet, både egna arbetsinsatser och direkta insamlingsaktioner. - En. annan - samhällsviktig aktion, ' som CUF-arna tar upp i höst, är" en informationskampanj om nårko- tikans. problem. Det finns kanske i de,” som anser att vi inte'har någ: ra” knärkproblem inom" CUF, men i "tyvärr: kän vi inte: ta' så "lätt på problemet," Det; finns t'-ex- ofta, : mitt ibland oss ungdomar; som rö-, ker hasch, och detta kan lätt. bli inkörsporten. för. svårare former, av : narkotikamissbruk.7 «ce. 2 Tillsammans "med Studie det : Vuxenskolan tar 'CUF-arna upp en hel del 'studier i höst. Det. för” oss viktigaste ämnet i år är ”Jämlikhet- och. trygghet i. ett de- ”centraliserat ' samhälle”, "Det - kom- mer vi att studera gemensamt med Övriga - --centerorganisatione inför "1970 års val. > ..- - + Tillsammans .med de övriga par-: ternas. ungdomsförbund planeras' "under hösten en ”politisk vecka”; "och den väntar vi oss mycket av: 1 CUF. Då vänder vi oss till skol- ungdomen ' för ”att söka "väcka" de-: ras. intresse. att bilda skolklubbar;, "Solen går upp Kl "BA och ned kl, 18. 18., Yr morgon: -ALVAR. "Solen går upp kl, 546 och | ned kl 18. 16. | so. 5 BISKEN "Lilla Britt hade' avslutat första veckan i skolan och kommer, hem och rapporterar: -— > Mamma, nu kan jag alla bok- — Verkligen, allihöp? — Ja, allesammans. Batra nu in te fröken hittar på nära fler. ' reparation. och åter- efter skadegörelse miljon kronor. årli- man till den skade- görelse som sker i bostadsområ- den, ” idibottsanläggningar, tunnel banor och andra kollektiva trans- portmedet torde: kostnaderna i Stockholm röra sig om åtskilliga miljoner kronor varje, år. Det verkar som 'om vissa per soner finner ett särskilt nöje I ätt ' vandalisera och skapa otrev- nad omkring sig. Skadegörelsen har en tencens att bli mer och mer avancerad 3 takt med ut vecklingen. Det gäller att handla menar fönfattarna; söka att få medborgarna att in- se, vilka trivselvänden som går förlorade, sa Miljövärdsfrågorna bör ses å sin helhet och det 'kaw ifrågasät- tas, : om inte - natunvårdsverket även ' bör' handha när miljöfrå- naderna för anskaffning till cirka I gen. Lägger nu, och för- mar i våra delni r. jag att. du. snart är satt ordna med mark- nastar" upp i "större. . mängder "D: vet : kanske fatt” makto 1 betyder - "| stor.: Till" de” näringsämnena ' hörde ju? ; kol, "syre och väte, som; dock ma är "också beroende” "av mikroi äringsämnen och blir sjuka "Vi inte får: dem" "i tillräckliga tnängder. Du. vet nog & att. tex järn- brist är nog så farlig.:Nu är det så, att en Hel; del. av alla" "dessa näringsämnen finns, i: tillräckliga mängder. i jorden, men därom vet vi. föga eller : intet, "såframt, te. . gått in. för. en. markkar ering av äkrarna: Jag har. en; kusin I Västergötland, som . lät: -markkar- sig. att åkrarna var så. kalirika, att det- var onödigt. använda kall:an- nat. -än- till- vallar : och -rotfrukter. Han hade alltid använt kalisuper till alla” "grödor, vilket: i det: fallet givetvis var ett slöseri. Han sluta- »| de också kvickt med kalisupern. :— Jag har en bror, som har. rätt bra jordar med litet inslag av gytt- ja, men. sprätt på” kornodlingen bår han aldrig lyckats få fast-han sysslat med sådan länge. Vad tror du. kan vara orsaken. till det? - — Tror och tror. Det är ett långt steg mellan tro; och vetan- de. En markkartering :ger honom säkert besked, Förmodligen 3 är Jor- den för sur för kornodling, har alltså för lågt PH-värde. Men råd honom att markkartera. Jag kan tala om för dig att jag själv. Spar” rat in bortåt 20 gånger kostnader. na för själva markkarteringen ba- ra genom att' rätta. gödslingarna till de olika grödorna efter de an- visningar jag fått genom markkar- teringen, och här” "mycket tror” du inte Skogström tjänat in på sin markkartering sedan han genom markkarteringen fick kläm på-att jordarna i sig själva var så rika på både kali och fosfor att Han inte behövde använda sådan han- delsgödsel till sädesgrödorna och endast mindre "mängder till övriga grödor, Givetvis finns. det bönder, som får reda på: motsatta förhål- gorna, varvid namnet bör änd- ras ' till? | imiljövändsverket. . . (Forts: ps sid, 7) tera sin: gård, varvid. det. visade i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.