H För de största veckotidningarna - "procent. . wet ” N Fo oRvares nea LAHOLMS TIDNIN a Torsdagen den 18 september 1969 => gen den 18 september .1969 ITE En politisk b ”InKté mt. mellan. Thailand, vii etnadm” och "Laos ligger Kambod- ja, vilket ” land”. liksom de två sistnämnda” en gång . tillhörde Franska Indokina, - Kambodja erhöll "självständighet ' år 1953 och hår. sedan dess” "regerats av prins "Norodom. Sihanouk, ' en av: de” mest intressanta politis- ka : personligheterna - i Sydöst . asfen, För att' hävda sitt lands oberoende ” $' denna "minst sagt orosfyllda . del av, värt, jordklot har Sihanouk utfört en fasci- nerande politisk balansakt, "Bå- . de USA, Sovjetunionen ' och "Ki- na har sökt vinna ett domine- rande inflytande över Kambad- ja, men Sihanouk har lyckats att spela ut de tré' stormakter: na mot varandra med en slug- velli. borde ha. avundats honom, Postverket: slår | till procent: distribution i "ningar ; med. främst läninigåra |. tal Jbetalat" 98. (miljoner |: :vanje. utdelat , .exemplar, vikt, och eg sänka "stadstidningarna, medan. ”ée "små + dare 'dkonomiskt dralöbadé. Det kan” som : exempel nä nas. att enligt pöstverketso: för slag der tyngsta' T-äagarstidning: 'en får en höjning méd. 6,2 pro- cent, medan den lättaste eda-]. garstldningen får ett påslag med |: 30 procenW! « och ; det. lättaste; 3 dagarstidningen” med 312 pro- "cent,. En: lågt vägamde. tidning |; som utkommer +2; dagar i vec- kan "drabbad" måd 37, 9 Procent. påslag. supp,; still. 22,8 grupp sveckotjdningar I godtagit postverketg.: krar Det "'kan+ i . sammanhanget I nämnas” att > :exemplaravgiften under ' "åren. 1963—1969 " höjts med cirka: 270 "procent; "medan viktavgirten stigit med cirka 90 Under. denna” peniod | ' har alltså: tidningar: med låg årsvikt. varit de, som I huvud- 'sak fått betala. postens merkost- nader; procentuellt sett, om "Postverket - hävdar: att 3 tid: ningsrörelsen; trots de kraftiga "höjningarna under senare >år, går en åritg förlust på ' cirka 60 "miljoner Ikronor, för vilket man ålariskonstnär Han bar. såväl mot Washington som mot Moskva och Peking "uppträtt ungefär "som" en ' rik arvtagerska som ömsevis . ko- ketterar". mot eller ' föraktfullt avvisar de unga män pm upp saktar. henne, "vs "Prins . Sihanouks politiska manövrer. har fbland närmat sig. gränsen.. för : det - komiska men de har-alltid haft ett död- digt. ellvarligt/ syfte, att bevaka dighet, Detta.- har sannerligen inte varit någon ” -Fätt uppglit. Inte mog: med att: der tre stor" : makterna velat : inordna. landet i sina: respektive intressesfärer, Sihanouk. har också tvingats att ”Jåta Nordvietnam och .FNI an. : vända . Kambodjas : Aterritoripm : för, försörjningsbaser och > I Tr: ganisation '. av . militära Cenheter. Det har "egat i Kambodjas j ”tresse att .så länge det var m "ligt, förneka att dylika akt teter - förekom 4 - landet... s + Sihanoulk Anbjöd «er. gång am . rikanska.. »Journalister. att . medl: égna ögon -se,. att nondvietnäme- | -iser och FNI män inte fan " Kambodja ,. men ; genom "ett. tal. missförstånd: reste journar tin delserna med USA, och: ägnade , Sig ät. en stillsam flirt a 1 darna å Peking, Nu "har ter. : Det "är "en : ottentig "hemlighet. we regimen i Nord; . Kambodja anslöts till. Vistnam: om: de politiska konjunikturer., "konjunkturerna ' skall. bli gynn- samma, "Genom 'att' förbättra” ré "lationerna: med USA. vill ” Sihä- nöuk; övertyga ledarna I Nord: :vietnam om att” de bör hålla - fingrarna: Porta : från - Kambod- ja ”Om kommunisterna” fort- -sätter. sin skändliga' aktivitet "driver de det neutrala Kambod- Jat armarna på USA” sade Si ”hanouk. Vett. tat. nyligen, i i | ”Sihanouk han också Innikes- | politiska. svårigheter att brottas med, Landets export har sjun- kit Kraftigt och statsbudgeten vill ha: komp Det har förts fram tankar - -att. postver- sket. skulle ha dessa 60. miljoner kronor. täckta. genom. höjningar under" en :kommande d-årsperi- od. Även' en sådan eventuell pålaga' skulle drabba de lättare tidningarna 1 högsta grad Man kan" utan: överdrift påstå att Io- kaltidnirngarna "skulle. hamma: i en praktiskt taget Böpplös dis tributionssituation, om postver- kets intentioner. förverkligas. ” Det, komiska . mitt i all all var är att” samtidigt” som 'det statliga postverket praktiskt; ta- get" begär san rad tidningars tvu- vud "på: vett fat, pågår» statliga utredningan om,. hur. staten skall ; stödja den : ekonomiskt "mindre ”bårkräftlga ' pressen och hindra en npy,våg av tidnings- nedläggningar, som ytterst drab- bar ' en iInformationsbehövande "allmänhet," "Man ” stryper" mad den ena handen och ger kionst- Den. som: spar hos Oss kan få : CM Skånska Kainhodjas. frihet och självstän- |: : kalciumfattiga. Lös ” förtroendemänrnien "på ':lokalpla- » kommunerna.” även inom den ” liga. papperskvarnen tätt "och dande” post i' den kommunala budgeten, har (kommmunerna hel-|.: : tern komma äp de verkligt tun- Av. -lantbri k lägret givor - bättre effekt - Sven P samt, mängderna” i vinterfodersta- ten "har i mänga” år varit oför- ändrade.- Under de senaste åren har 'man genom forskning och försök kommit "fram till att' det bör vara en något" annorlunda balans melian. kalcium - och fos for. Som -er. följa härav "har «det dykt "upp nyåre”tymer av miner ratfoderblandningar, öl + STRAFODRET RIKT: PÅ (| «KALCIUM, :r in äv våra" fodermedel. är: fram- förallt hö..todh, ensilage rika :på kalcium: Fosforhalten. är. däremot ganska,:'låg i« dessa: födermedel. Om sgrovfodret” 'karaktä av, relativt hög ka t låg fosforhalt är- förhållandet om vänt..i -foderspannimålen. och olje kraftfod'ne: KALCIUM — 'FOSFO! > :KVOTEN.- "ÄNDRAS, - ”Mineralfodreta | eanmansättning ; '] värd grad tycks lida av kalvför. Malmö. ös För att minska rökutvecklingen från dieselmötorer gäller sedan De nya minéralfoderblandning- den 1 juli 1969 nya bestä. Ändrade bestämmelser : : för D IESELMOTORER |ETT ORD PÅ VÄGEN Jerry Cruncher i Dickens ro- man .En: berättelse om två stä- der, är allt: annat än: '"beundrans för fordonsägaren. att anvädna for. donet I enlighet: med: författnings- arna utgöres av. mer konocentre- rade och" lättlösNga komponenter — marnokaicium och mbononatri- umfosfat, varför man numerå re. kommenderar lägre mängder. 100 —150 g anges täcka mjölkkornas' mineralbehov. :Ett.. observandum kan .vara pi : es använder . färdiga ” 'kofoderbland- ringar. Kolla upp att det blir tillräckligt. med kalcium till hög- mjölkarna och fosfor til lägmjöl- karna! Innebörden av. de.nya bestämmel: serna är följande, Dieselmotorer får inte avge av- gaser som är tydligt färgade eller ogenomskinliga. : sprutning vara .plomberade, på så- dant sätt att omställning av pum- pen till 'större bränslemängd inte är möjlig utan att plomberingen bryts. Bestämmelserna gäller alla dieseldrivna '- : personbilar, lastbr- lär" och bussar. ” "Vid typ- eller registreringsbe: siktning - - måste ovanståendé be: stämmelser vara uppfyllda för att foräonet "skall ' godkännas, ' Den som ändå. kör. bil:som.inte. upp- fyller nämnda krav riskerar bö- tesstraff.--Detta- väller. också -om avgaserna har större röktäthet än som maximalt : tillåts. Undantag medges för bilar som är på väg Vidare bör man i södra sve rige hålla: i minnet att om man utfodrar med ' ibetblast bindes en hel del. kalcium av den i blasten ingående Gxalsyränm. I dessa om” råden är & -säkert- -förständigt- att inte använda sig av sintids. minerat, > utån i'stället använda blandningar "med - något. högre Ca/P-kvot, . Detta : kan” speciellt gälla 'SLB- rasen som inte i: nämn- om denna brutits,” Det. har inte gått: satt. fa fram instrument för: mätning” av? rök- tätheten. För: att göra det möjligt. Fl lamning.- I: landets övriga "delar är '. sintidsmineralen ' "säkerligen mycket välkomna, och bör . an- vändas enligeé r kommendationer. "I gett att Plomberingen av bränsle- Pumparna skall för bränslein: | till verkstad för ny: plombering ' bestä har TSV: inom ra- vä men: för sina befogenheter med- rd. Denne självsökre man, som inte hade något. behbv,. av. Gud, hånade sin Ivustru varje gång han såg henne: bedja för honom, larv "kallade han det. Men när han var I INsfara under skräck. (regimen. i Frankrike . hoppades Jhan att hans hustm skule bedja för honom, ' Bara "för att rädda sig var han också redo vatt bedja själv, anv insprutningspumpen får ske utan mätinstrument efter ' visuell: be: dömning” av röktätheten, " DEN ALLSMÄKTIGR : Gamle ASBA-jobbaren ”LillJon- te” sitter och äter sin enkla mid- dag, då han får besök av sin pas- tor, som vill visa Jonte sin väl vilja.. As När. "Jonte ätit färdigt frågade Pastorn: N Det finns något av Jeriy” hos alla." När himlen är molnfri re der vi OSS själva, Vi känner Inget behov av MR vända” oss fill Gud. Men ' vid motgångens första äsk. muller” är vk.på knä och bän- bon Brukar ni inte tacka den alt faller; ”Berr rädda oss! Vi för smäxktige. för maten? gås”, sat gen hane cc KN FM SR fa äng skall Inte a okör r GC NS — Jo, Tack käre Wallenberg. härtig a snor att" NN AR nom 'sin nåde rikedom vil hån hela det brutna "förhållandet och återupprätta den ångrande, Mon tänk 'så mycket större. det: är dtt leva” I en: obtuten : gemenskap meg. Gu under "alla! Hvete för hållanden! — ' | 2 > - SVARTSJUK Har du inte kvar din förtju- sande: stenograf? : + — Nej, hon blev så stött' när non såg mej kyssa min fru att "hon slutade: = suv rr »laborerat . med; tillskott av varit besvärligt, . varför. det - minister; Men: man; kan > vara övertygad Som. att: ipremiänminis- i term inte” "får ; större ;maktbefo- »genheter. sä :Sihanouk: fin- KOMMUNERNA, (STATEN : > OCH” SKATTERNA : ST LT si senaste. tal" varnade: hr Sträng; kommunerna” för spänna : skatlebågen : för ' högt. Då: kan. det hända att "staten måste "ingripa; ' varnade ; hr Sträng. Ulricehamns. Tid- ning. (m) kommenterar: = . .. Som -'omns; den inta redan gjor- de det! Finansministern: känner - Ju till, han medgav. det I sitt "tal; "att: det "ofta än: statliga ini tiativ som påverkar. den, kom- Mmunala skatten. Se på två verk- "Ngt: tunga poster :4 den 'kommu- ' nala-. buageten,- skoltiteln'-och .soclaltiteln, där har sannerligen net inte värst mycket: sväng- .Hum;> På- skolområdet kommer - ningarna" sällan . är" klara” när de' skall träda i kraft, och all tid innebär "de merutgifter. för sociala "sektorn - duggar förord "ningan,. bestämmelser och : koammendationer från den tat. det är: mest för: kommunerna att tacka och ta emot. -- Lönestaten,. en -anman bety ler: "inte - mycket " inflytande över. Förhandlingarna sker ovanför deras huvuden... En och ännan tjänst, en eller annan lö a eklassplacering än vad . som återstår, Det.' förhåller sig alltså på det, sätter att. vilt finansminis- ga - posterna i den kommunala budgeten skall ham inte vända |. sig. med - hotfulla” "åttbördor - till -de Iokaia förtroefidemännen, de gjord andning med den andra. sr ""verkiigt" ansvariga har. han. på att]. reformerna " så' tätt att -författ-|. Från, och med den Y' januari 1970 klassås motorcyklarna in längre efter tjänstevikt utan efter: cylindervolym: Alla 'motoreyklar med högst 125 cm3 volym” "räknas" som ””lä : obefoende av hur mycket de" vä Ö 'm3 'täknas som ”tunga”; i-:: Dettä:innebär att:den som' 1/1. 1970” ej har fyllt a 18 åroc en me med. cylindervolym överstigande 125 cm3 inte får köra.” dä 3 Traktorer, motorredskap och tillhörande släpvagnar: ilken registrering sökts) skall senast den 1 oktober i'år'till länsstyrelsen anmäla.hir traktorn används. "Blankett, för sådan” anmälan har Ööversänts från länsstyrelsen - "eller kan erhållas därifrån, - "> Vär: och en som den 31 augösti ägde ett niotorredskan "som används för transport på allmän väg skall senast den 15 I "oktober i i år söka registrering av fordonet hos länsstyrelsen. Dessförinnan måste det registreringsbesiktigas hos AB Svensk . som passar Er bäst; "Släpvagn. : XV ' Släpvagn som dras I av v traktor i i klass I (se nedan) eller av gistrerat motorredskap skall registreras och besiktigas. ot ”Skatteklasser : För beskattningen. från och med "den 1 januari 1970 ' indelas alla registrerade traktorer och registrerade motorred-. skap i två skatteklasser beroende på hur de används.” " VN Till klass I räknas s "e) Traktor som används för att frakta gods på allmän väg Tre «stiger 15 ton. Ne : 2 Motorredskap som 'används för att frakta gods på allmän äg. (Fordon i klass I får köras endast på beskattat drivs . medel.) es = Till klass Im räknas ; Alla andra registrerade traktorer. . Skatten” för fordon i klass I utgår i princip med hälften av: sen oo. skatten för.astbilar. Släpvagn efter fordon i i klass I beskattas som släpvagn efter lastbil. är högst. 2.500 ke annars 300 kr. ' ' Däckpå motorfordon at avallaslag: — .. - - Skä rpta kvalitetskrav, nya regler om mönsterdjup, ytskador, dubbning Från och med den 1 januari 1970 gäller skärpta regler för --luftringar (däck) på alla” motordrivna fordon och på släpvag- nar till sådana fordon: ” a . "Angående belastningen” " Däeket skall vara avsett för minst den belastning det H ” utsätts för när fordonet är lastat med maximilast och fram- föres med maximifart. Vid bedömningen av däck för bilar, traktorer, motorredskap: och släpvagnar tillämpas i detta av- seende de normer som fastställts av The Scandinavian Tire and Rim Organization (STRO) För vinterdäck är det tillräck- ligt om de är avsedda för en hastighet av 130 kmjtim. betydligt närmare håll”. å Inom den närmasté tiden träder i kraft en rad hya . iregler” för motorcyklar, traktorer, motorredskap, däck, " dieselmotorer eler ombyggda” bilar, N . Bilprovning. Beställ redan nu tid vid den bilprövningsanstalt: ar oe HÅ insprutningspumpen "plomberas. :b) Traktor för skogsbruk, om "lastens sammanlagda vikt över« KN . Skatten för fordon i klass II är 200 kr per: år om tjänstevikten N ”. delar som chassi etc härrör från bilar av äldre årsmodell, Där- — TRAFIKSAKERHETSVERKET a et AE Angående” slitbanan h Fo > Däck på bil, motorcykel samt äbvagA till bil näste. över” hela :sslitbanan ha ett inönsterdjup” på minst 1,0 i mn, Mönster. , djupet skall mätas på det mest slitha stället, Däcket får inte ha djupa hål' eller ski sont når in till "eller ” lottar 'cord ven, inte heller: visa tecken i åbrot näkdnde då däck av olika tv : På. personbil skall däcken på e .och sam; vara av samma typ (diagonaldäck, diagonalbä dick, radla däck i sommar- eller vinterutförånde), SS -Om dubbdäck används skall samtliga duck 5 våra "dubbade, Däck -på -bromsad släpvagn, som dras av. '. personbil med dub” ade däck, ska vara dubbade. : | ; & Däck, som av! fabrikanten som kunida, skall - märkas med : särskild: brännstämpel på båda sidor. Dessiitom skall fabriksmärket och tillverkningsnumret” slipas bort, ”” Däck med sådan' märkning; och däck”som saknar tillverks | ningsnummer eller fabriksmärke, får inte användas på vare”, "sig personbil, lastbil, buss elter fnotorsykel, eller på slipvagn i som dras av bil: > Råd att minnas Pöfotafe Man; bör, undvika att på eft fordon samtidigt anvi da "däck av olika typer och olika fabrikat. i Om ni på personbil använder endast två tadfaldäck = sätt ” dem på bakaxeln, oävsett om n är fram- eller bakhjuls- a driven? ul Har ni endast två diagonalbiltdick om de två andra däcken är diagonal 3 om de andrå'är radialdäck. DIC Väl Byt alltid däck parvis, så att däcken på en 'h samma äxel | alltid & är av samma typ och ungefär lika nötta. Se till att däc- N ; ken på bakhjulen aldrig blir mer slitna än. de på framhjulen - ” (oberoende av vilken axel som är den drivande), Följ bilfabri= : kantens råd om lufttrycket, Se till:att däcken på-en och 5 sams ma axel har: samma tryck. K sä glle tt dem på bakaxeln," = > ok, men på framaxeln fören Y " Dieselmotoreri bilaroch bussar: Röktätheten skall minskas > : Vidare påminnes om att från och med den 1 juli: år gäller skärpta regler om kontroll av röktätheten från dieésel- motorer i personbilar, lastbilar och bussar. De innebär i i .kort-. het följande; . . .: Plombering -Insprutni skall as s effektivt "med fvin=. nad: eller lindad tråd samt biyplomb; som fästs. med si skild = i- tång. . . Rökgasmätning vo » Innan pumpen får plomberas skall avgasernas röj het 2 - ha kontrollerats genom mätning. Sådan kontroll utföres av bilverkstäderna. oe ert ER lr rg LA 1. Identifikationsbeteckning '. Vid beringen skall p b präglas "med tydlig iden: ” ”tifikationsbeteckning, som fastställs. av Trafiksäkerhetsverket. Sådan beteckning år ej anbringas på plomb. för annat i ändamål! Pod . : - - Ombyggda personbilar: - Ombygge som ej är reparation skall registreringsbesiktigas = | " Trafiksäkerhetsverket har fastställt olika säkerhetsbes. . stämmelser att tillämpas på bilar from viss årsmodell, Oklar- het har rått om dessa bestämmelser, skall tillämpas på ”hem- . byggda” eller väsentligt ombyggda bilar. Sådana fordon är att betrakta som nya bilar ä även "om vissa för skall nya aktuella bestimmelser tillämpas på de delar av', fordonet som är. ombyggda, om det inte är. fråga, enbart om parationer. - . Om" exempelvis ett gammalt chassi försetts "med ett” nytt. karosseri skall aktuella bestämmelser ifråga om strålkastare, instrumentpanel, dörrlås och gångjärn, fastsättning av säten, ' säkerhetsbilten, rötor, vindrutetoörkare mm gäll: ÖN EM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.