Fredagen den 719 "september" 1969 - JC O- : Att LO-chefen Arne Geijer är ' en förnuftig: karl "antingen han uppträder som facklig ledare el- ler som -politiker "är "välbekant. Om han 'själv önskat' satsa mer : på politiken hade.han säkert gjort en fin” politisk karriär. Men han 7? har föredragit att först och främst vara, fackföreningsman. Och det. är i lit och ' a viktigt än att vara politiker.” - " Stundom befinner 'sig 'hr Geije en bit före sina partivänner- kanslihuset, Så var. fallet. då cen- , terledaren Gunnar Hedlund drog upp : debatten” kring ' frågan om rättvisare pensionsålder för "alla : söm riu har 'denna fixerad ,vid 67 år. Geijer 'var .snabbt med på de : hedlundska; tankegångarna och att. han. stimulerat regeringens ,akti-.: vitet. i-ämnet är ganska" säkert, +. Vid, Metalls: kongress. i Stock-. - holm" på onsdagen gick LO-che- ” fen till attack fhot den" militära . inköpspolitikeri ” mot' bakgrunden av, den, undersy: ing som ' finns framför allt s k skogs- -länen i Norrland: .—. Försvaret struntar ;:i: .om. det finns: syssel=- sättning.i Sverige. Man väger ett- öringar och placerar sina order i " utlandet, när det blir några kro- nor billigare. Samtidigt 'får sam-' hället ta. de, kostnader som 'upp- står för arbetslösheten, kritisera=" de Geijer; och; framhöll att. det ” finns både militärekonomiska och | samhällsekonomiska » -vinster. att hämta; om" man lägger beställ- . ringarna. :bos "företag i avfolk- ningslänen, . Gc ” Det är ingen hemlighet att mi-' Htärek” med oro ser den kraftiga avfolkningen i Norrland, som. för- svagar, vårt lands värnkraft där” . Koneentrationen av den industri- : ella produktionen till , storstads=« "områdena förbättrar inte - heller våra .möjligheter ' att med. fram- : gång -avvärja ett ;väpnat. angrepp. Den är rycket sårbar där. ... Men det är framför allt den. , Tokaliseringspolitiska aspekten ;i Arne. Geijers tal.som är: intres=': å O är inte nöjd med re- sultatet: av: den-hittillsvarande 1o- ee "och lokaliseringspolitiken & Den höjning a -förvaltningsutskott- föreslår nästa "ningarna vill höja med kr 1:10, . "förmodligen, drabbar samma ut + med att det finns tio lediga plat-, ser på :-varje "arbetslös i" stock- holmsområdet "och "omvänt i Ha- ' paranda—Kalix-området, eller er va' arbetslösa på en ledig plats. Så nog finns det anledning att inte" sitta nöjd "med" det utspel" som regeringen hittills gjort i 1o= : kaliseringspolitiken. i landstingsskatten Db .med 30: öre som hallandstingets ” år, och som" betyder: en ökning ; från 7:70 till: 8 kr per skatte- ;: krona, ' kommer att ligga något -: under medelskatteuitaget för he= -" la landet, Genomsnittsskatten blir :” nämligen kr 8:06, enligt; en sam- S manställning | från landstingsfö: bundet. Den genomsnittliga höj- ningen blir. 42 öre, 16.landsting föreslår . rämligen ', skattehöjning. under: det att de övriga stannar ..: vid status quo. : Någon: skatte- sänkning 'är det inte tal om i något landsting, 7-7. se ""”Dalmasarna höjer skatter mest, eller med kr 1:25; Den höjningen betyder att utdebiteringen. i Da- larna blir 7:75. nästa år. Gotlän- vilket för. upp dem, tillsammans , med norrbottningarna, till lan>, dets högsta landstingsskatt nästa . "år, eller "9 kr. pr. skattekrona, Lägst 'i' landstingens skatteliga "kommer Uppsala län med en ut- : ; debitering på 7:50 år 1970, om ” förvaltningsutskottets förslag där om en - skattehöjning på 90 öde - bifalles av tinget, ". 20 CN -Vi hallänningar ' kan tydligen ”' : känna oss tillfredsställda med den måttliga " >- skattehöjning ' för- valtningsutskottet . föreslår ' nästa . år, och som :betyder. att vi allt- jämt "befinner: oss 'under' genom- snittstrecket. Men det riktmärket " kommer 'säkerligen "- att > flyttas uppåt även kommande "år och . veckling Jändstingsskatten i vår kaliseringspolitiken,... sade... han nämligen. ' Visserligen ville: inte - Geijer att detta'skulle tolkas som- kritik mot regeringen, men 'det är ju. den som ”är ansvarig för lokaliseringspolitiken och kan väl därför inte undgå att-registrers ' LO-chefens ; kritiska, funderingar. När försvaret gör inköp "utom lands till kanske nägot billigare priser än, våra. inhemska, så be= tyder detta givetvis. en: viss: be-. sparing: i försvarsbudgeten.” Men när . man. samtidigt "vet att det b- kostar cirka en kvarts. miljori kronor pr individ att omskola ar« ävin denna; I ny miljö, så "undrar..man ändå om inte Geijers kritik av en sår | dan rrilitär inköpspolitik. E tig. Den måste vara en; dålig & fär om man ser till helhetsbil- den, d v-s vad. arbetslösheten kostar' samhället och vilka förde- lar som pöobestridligén - kan vin=+ nas genom att människorna i stör- sta möjliga utsträckning beredes sysselsättning i. sin. hemmiljö. Försv inister Sven Andersso bör nog alldeles särskilt notera vad Arne Geijer hade att säga i det "stycket i sitt tal på. Metall- kongressen..." : Stl " LO-chefen framhöll - också, att vi står inför en vändpunkt be= träffande : lokaliseringspolitiken, Han ;kastede fram flera. förslag till en styrning av företagsetable- ringen. :och nämnde därvid etab- leringskontroll, flexibel företags- besk ing,” statlig suk i ring av fraktpolitiken samt änd- ring I den militära inköpspoliti-. ken. Förslagen var bara löst skis- serade, vilket även hr Geijer un- . derströk. Men de syftar fill: en" + effektiviserad 'lokaliseringspolitik ” och "att 'detta behövs är alldeles » uppenbart. Centerledarert 'Gunnar' Hedlund nämnde härom dagen att . lagen ' för lokaliseri - tikens.bedrivande borde tredubb- Jas. Även i denna fråga drar tyd- Jigen.. Arne Geijer. och - Gunnar» Hedlund åt-samma håll, Ju fler' som gör detta, desto bättre, :Den regionala” obalansen mellan till- gång och efterfrågan på arbets-' kraft" är ett stort problem som bl a illustrerades av hr Geijer DYRARE POSTDISTRIBUTION I år hav Tidningsutgivareföre- ningen beslutat avbryta förhand- lingarifa' med. postverket . om 1970 äns. pösttlaxor.” Postverket har I 'em' framställning till: re- geringen begärt en höjning med 15 miljoner,; noterar. Östgöta. Corres pond ent en (m): : För de "enskilda : tidningarna skulle "kostnaderna "för postdi- stributioren vid tillämpning av. .d2 förtslagna taxeförändringar- na öka med mellan 6,1 och 37,9 procerkt, Det kan nämnas att för. Currespondentens deb-skulle kaostnadsökningen överstiga 'sju kronor«per exemplar, Postawv- giften:, kommer - efter. ent sådan höjn'rg att. bll mer är 60-kro- 4, där regeringen har satt träffa avgörandet . kan 1: varje fall. notera mot- sättningen. mellan ""postverkets I - ' "taxepolitik . och ..pågående.: dis: + kussioner ,om möjligheterna att ”skapa-ett tidningsvänligare kli; Umat —"bl'a ge ö r "möjligt, .. beg butionskostnaderna.' Vimmerby: )) « reagerar. mot . postverkets öjnäing 'av pösttaxornar : — "+ På 6 år (1965—1970). har pos- "teng itidningstaxa ökat med 171 Frecent. om . regeringen följer postverkets" förslag. Under åren 1965—69 "ökade -taxan: 116. pro- Cebe see vaan Kd rer > Postverketa . höjning av .tid- ""maM "stor. då postverket varje år genomfört höjningar som 1e- gat mer äm dubbelt över vad andra tjänster har” ökat i pris. Samtidigt 'har förslaget för år 1970 genomgående präglats av att förfölja dagliga . tidningar med mindre". formatårsvikt och favorisera ' tidningar med' stor vik många sidor pr num- års " Det är regeringen som har huvudansvaret för taxehöjning- "arna och utformningen av tax- orna sedan riksdagen . överlåtit » detta sitt tidigare uppdrag på regeringen, «=: oo... se: ov . --Nu får regeringen Erlander visa hur det'stån till med in- .tresset ifråga om utjämning av ; bördorna” "kostnaderna för sta- tens tjänsten: på tidningsområ- det, .. mkt - STATEN: MASTE VÄRNA | ENTEN hk iga varon och ansvars- lösa, producenter, .är något .för- kortat. den slutsats dn Stuart "Kirk kommer 'vill i en intervju med tidningen Vi Dr Kirk är engelsman: och en:av Iuro- pas! främsta experter på varu- tester. ' Men, "fortsätter. tidning- en Vi, hur nå ”rätt människor” ' med information? Vad exempel- "vis är den välskrivna, objekti- va” och .välmatade artikeln värd : om ' ;jounnalisten/Informatören vill-.nå någon av de många ”un- derprivlligierade” "i värt land? engelska erfarenheter, : att 'det skrivna ordet" är meningslöst med uden utgångspunkten, en erfarenhe: :'som tidigare redovi- sats I denna. tidning från ame- rikanska ' konsumenttidningars " redaktioner. Det är en bitter er- farenhet," som ,bonde. ha resul- "terat 13 ett friskt. experimente- .rande; och "nytänkande : också I -Svertga,. Kan . också ändra; män- -nåskor : än ' de, nuvarande;' läsa -VDN-lappen, : Vbartikeln,".: Råd och,. Rön?. Varför inte" väggtid ningar, . flera ”bildband; flera] hårda TV-program? :- ol Dr Kirk:" sammanfattar” för sin del: LAR STA + Db. välgjort. test: kan inte . sammanfattas - - hur '' kortfattat ror jör varje exemplar, Utan att alltför mycket orda och-; populärt, . kom. helst, . Det måste innehålla: vissa ' fakta för. ingstaxan för, 1970 år är onor-|. "Dr: Kirfi hävdar, "med stöd av|- $ Stockholm (LT) : På. uppdrag av affärsbankerna har Svenska Bankföreningen be- "I ställt 200 bankomater, d v s helau- tomatiska . utbetalningsapparater för sedlar. Totalt avser-ordern ut- rustning för 12 milj kr. Med hjälp av bankomaterna kan bankerna göra kontanta utbetalningar vilken tid. som helst :på dygnet. Beställ: ningen ' är ett led i den "omfattan- de”; rationalisering : på." betalnings- förmedlingens . område, 'som 'ban- kerna bedriver. Den; syftar också till att ytterligare .förbättra kund- servicen 'samtidigt .som. man för- enklar det, interna bankarbetet. ätt accepteras som god infor- .. mation, Det betyder i sin tur, att denna” information” undan- hålles de. underpriviligierade 4 ” samhället. Ibland "tror jag atla "nvihetsmedliia, inklusive vecko- tidnir liga. to rt -. Var! finns då' lösningen? Hur ser den ut? Dr Kirks' modell är, enkelt: sammanfattat, denna: . " > hårdare restriktioner : för . nä- " Tingslivét- '— dåliga "produkter sållas: bort " av ' självständiga testlaboratorier; ae nt "ett mera meävetet ansvar och kraftigt -ökade recurser ' via ” ståtliga” myndigheter - till labo- : ratorier: "och : Ikonsumentinstitu- : tioner; H EN sn I en. gedigen ”"konsumentunder- " Visning”: i våra skolor. för: att minska traditionella ”kunskaps- klyftor. : afro - 1. Dr Kink är medveten om, att ett' sådant program tar sin tid dit genomföra, och. konsument- "Upplysarnas., gmagande. - frågor kvarstär,: konstaterar alltså tid- gar och TV, är direkt far- fingen VIL Fes eo ast ; PARAGRAF 32 000 0 >» Man: kan inte föra en mer djupgående debatt om företags- damokrati — om man nu me- nar något med själva order de. mokrati — utan att komma in på beslutsfunktioner och: ägar- struktur, skriver Fabriksar betaren ' sitt.senaste num- mer, Självfallet är de av störs- ta” vikt att den enskilde får möjligheter 3 påvenka sin > egen” arbetssituation, men det har: ändå 'dngenting att : göra . med företagsdemokrati så länge som; kollektivet på 'arbetsplat- sen: inte har någon . möjlighet att kunna påverka ramarna för sitt arbete, "Tidningen : fortsät- ter: söm : : i ”Den politiska demokratin bygger på att människan är en förnuftsvarelse. | stånd att välja ..mellari flera olika alternativ. Samma > ideologidka ' grundsyn bör" ligga till gruma för, ett de- mbokratiserat' näringsliv. Mot den bakgrunden måste man bla "82 de allt otälgare kraven på att $ 32 I Arbetsgivareförening- ens stadgar skall amvföras mr kolldktivavtalen, Det kan "äm- nas att inte mindre än 90 pro- fcent av grupperna I SAP:s ”Rådslag 69” anser att ökad + medbestämmanderäty inte kan genomföras om den 'paragrafe > firing kvar. : <> Det är alldeles uppenbart att det gär inte att tala om före- tagsdemokrati och samtidigt plä- dera :för all $ 32 skall vara Och eftersom vi hittills inte hört. någon arbetsgivare argu- mentera för att.$ 32 skall.bort må det kanske tillåtas att vi ser på avbetsglvarnas företags- demokratiska stjävanden med ganska stor skepsis”, Med hjälp av kontokortet och den personli, " leverera pengar vid vilken tid på dygnet som helst. Beloppet trycka på knapparna; ex Leveransen av de 200 bankomater- na börjar sista kvartalet 1970 och skall vara klar i december 1971, - KONTOKORT OCH " MINNESKOD Bankomaterna är avsedda för personer; som har :konto' i någon av. de till systemet anslutna :ban- kerna. Den som har: sitt konto i en affärsbank. skall ' alltså även kunna utnyttja alla de ar dra 'af- färsbankernas” bankomater. : Kun- den "får. ett personligt. kontokort med dels hålstansad och dels mag- netisk information, Då man skall göra ett uttag stoppar man in.kor- tet i en. kortläsare i”bankomaten. När kortet är på plats. öppnas en lucka: och på er 'knappsats mar- ”Kombinätionen av. koden på kor- tet 'och "den" personliga sifferkoden ger bankomaten besked om att den kan lämbarut det begärda” belop- pet. Sedlarna kommer ut från ett larmskyddat ' värdeskåp.” Uttagen beräknas' bli "maximerade till 500 kr per gång. i - PENGAR "DIREKT Cs . FRÅN GATAN?” - : Varje 'uttag"+ bankomaten .regis- treras dels på en klartextskrivaré och dels på en hålremsa. Klartext: skrivarens 'remsa 'kan matas. in di- rekt i resp :banks datåanläggning för fortsatt automatiserad bokfö- ring av uttagen på kundehs konto. Meningen är att bankomaterna skall installeras så att'de är till- gängliga för allmänheten när som helst på dygnet. Dessutom plane- rar en del banker att sätta upp bankomater även inne i banklo- SKATTEGRÄNSEN . Det är lätt all hålla med hr "Sträng om att en "kommunal skatt på 20—27 kronor I mitten på 7O-talet är ett ”hemsikt pers pektiv”. Genom avdragsrätten är det också så att kommunal- skatten drabbar de. lägst. avlö. nade hårdare län de högavlöna- de, framhåller ' Västenbot. tens-Kurltren (fp): En. lösning är att slopa eller gradera rätten att dra av kom- munalskatten vid den statliga beskattningen och därigenom skärpa skattetrycket på höglö- negrupperna, Men det väsentli- gaste när det gäller kommunal skatten är dock att man utan att undergräva lokala självsty- relsen kan sätta bromsar på de väldiga 'ambittonerna,' Och där- vidlag mullrade hr Sträng or- dentligt! vi mäste hålla vår re. formiver med dess konsekven- ser för kommunerna inom den ram som vår ekonomiska till växt medger. ' XV Det brukar betecknas som nå- got alldeleg extra baktåtsträvan- de ait säga. att reformtakten måste dämpas, Men nu när fi- mansministern med skärpa på- pekar den saken, kanske hans partikollegor tar sig en:funde- rare på hun längt vi kan gå I vår strävan att dåta samhället ordna allt till det bästa för med- borgarna. Den bistra > verkiig- . heten sätter. em. gräns — och hr Sträng menar att vi nu är bra nära den gränsen, Och hn Sträng ga sifferkoden får man affärsbankernas bankomat at bestämmer man . jälVv genom "at! kalerna för att där avlasta de-o dinarie kassorna; I « I framtiden räknar man med att "Jett stort antal bankomater från af- färsbankerna' skall ställas upp'på industrier, flygplatser, järnvägs- stationer, och andra platser, som många människor passerar. ,' SÄKERHETSPROBLEM . Innan, beställningen gjordes Jät bankföreningen --en "teknisk: kom- mitté studera de problem; som är förktippade.- med "denna automati- serade - bankservice, ” Kommittén lämnade en specifikation på de krav, "som "ligger ; till. "grund för dei :"speclélla "bi | TAB; Malm rmatioh, söm autöoma- d m för:-bankomaten när det'seraste uttaget gjordes. Denna extra detalj finns inte på-de'utbe- talningsautomater, 'som hittills: 1e- vererats :i' Sverige ' och" utlaridet, Ytterligare én sikerhetsanordning gör det möjligt att spärra indic duella kontohummer; me PÅ VÄGEN "Att bedj > "som måste Järas, men. inte geriom böc- ker och hög utbildning. Att kun- na tala med'Gud på ett' riktigt sätt lär man sig inte heller "gé- nom; att bara bedja tillfällighets- vis, När en människa. verkligen beder "ger hon uttnyck för. si själg längtan efter Gud. : Vi hade en man i vår försam- ling för några år sedan, ' vars böner var till välsignelse' för alla som hörde dem När han bad, kändes det som om Guds Ande sänkte sig ned. Han talade med Gud, och ingen tvivlade på att Gud verkligen hörde honom, Han hade lärt sig att : bedja genom ständigt umgänge med Gud, Om vi någonsin skall lära oss bedja måste” det 'ske, genom att vi dagligen vandrar med Gud så att.vår ande förenas med Guds Ande, Pas kåtar en sum Som ett. red i polisens målmerd: ningen kommer : nya. riksomfat- tande. aktiviteter. att. intedas , i mitten. av september. Rikspolis- styrelsen 'har, tidigare i flera sam- manhemg framhållit att en effek- tiv trafikövervakning” a görande betydelse -för en. säkra- re trafik, Den nuvarande trafik- vetna satsning på trafikövervak-]' Som exempel kan : Fordönsföräres körkortsinne- hav, nykterhet . och "andra förhål- landen. av betydelse för bedöman- deb-av deras lämplighet' som fö- rare, solar ne : m Skyldigheten "att "stanna ” före infart på: huvudled och att. läm- dessa -kräv-på stora. polisiära insatser .och..en 'samordning /av na företräd fordon på huvud- leden; io i : >--Fordonsförares... beteende . vid färd" i vägkorsning: hastighetsan- engivning, högerre. Jav all-eti och ' pölisdi: drivas. gen: gr polispersonal och tekniska Ihjälpmedel,, Polisens helikoptrar kommer att samärhe- ta : med” marlkpatnuxer. . Motorcy- kel och bilpatruller. samt grup- | mist per is 1 "av poli Övervakningen äger rum på så: vät huvudvägar som E -4,: E 6, E.18 odh BE. 75 som på ändra | perjode] 'kom- mer:'övervakiligen "att "speciellt inriktas på” särskilda beteenden förhållanden i trafiken som | passning, tecken; 3.1, a hänsyn. till "olycksutvedkling. | c en 'måste ägnassärskiltstor. upp- | > a lämna företräde” etc... . . Gåendes 'uppträdande vid kor- sande "av körbana samt fordons- n la" vid över. och”. täck, "belys- / ordningar 'angäénde har, slutli- 'regiona!ab och. ”loka- en "god och 'säke I.trafiken t ans rik Sö agroxom -E Under 30-talet förekom" en ket Nvlig diskussion; infe-' 1, fackpressen, ''om -'kalkningens vara eller icke. vara. Den; enå meningsriktningen hävdade "att Kälkningen" var ”onödå vis: amfördes. exempel på att g0- då” skördar kunde, tagas- även på jordar med. låga: pH-värd parten "hävdade att såväl söm praktisk enfarenhet: bevisa- de kalkens -betydetse för j j bördightet. ”.. myc sa "diskuss F nsöken visar | med, alt brisk: nar .sig väl där pH-värdet. är, för har vi I markkarteringen fått "ett hjälpmedel" att fastställa” jordens kalktillståna,. . Sammianstärller M markkartans. värden med: försö- kens besked om kalkningens:' ef: fekt vid oEka pH/värden och på olika jordar, .så kan. vi räkna fram vad de: senaste .årtiondenas försumlighet-i fråga om kalkning har kostat ' det "svenska" jordbru- "Den goda. effekten har väl kaik- diskussionen -haft,. att vi lärt. oss att' ”tänka"1. kalk”, Förr 'kalkade man regelbundet på träden, men saknade :, möjlighet ” att ; bedöma behovet -av: denna åtgärd.; Nu; ver vi. ganska väl. när och var-kalk. ningen "betalar sig/: fe sttoen "I Älvsborgs län” har. det gjonts en. utredning. som, visar, att.den nuvaramde -..» ukalkförbrukningen rå + E 2 "| tal” spridarbilar i "a "Vad [blev ru resultatet" av dés: | Toner? : Jö,,' naturligtvis | värd. tydlighet, att. kalkning: 1ö-]:- lågt. Under tillen:- after ” 30-talet | Pe vn nyttjade och turligtvis' inte. nä vuxna;: Då skull med. grödan in ' [4 erpalm, På 10 år skulle kun äKerjorden "tur di 4 dag "räknas. såsom” optima mån." då. vet latt detiför rande: inom: området igår ned” vårbruket eller "på ärbruket- varär en östen 4 samband med ptöjningen, så skulle bilarna kun: na. köra på" åkrarna- under hela man ; kunna, utnyttja vallarna för kalkspridning:. Efter Vallski e tert, "och "dd Kälkén : måste -4—5-dubblas' för” att man ” Forts. på sid.'7) "SAAB-ANA AB i Nyköping i Hal d AB. Förändri elt helägt dotterbolag och tills niet Preben Bjärnhag. | Övertagandet gäller även Motor- kompaniets filialer i . Falkenberg och Laholm, Inga personalföränd- ringar är aktuella och verksamhe- ten skall bedrivas under bolagets nuvarande namn — Motorkompa- niet i Halmstad AB. . : I och med övertagandet sker en fullständig delning av bil-. och traktorrörelsen. .' Försäljningsorga- nisationen för bilar övertar loka- är väl ändå. Inte någon -vantig skavtekvirrare? os lerna i Halmstad - medan Massey SAAB-ANA nation, Till disponent och chef för . Motorkompaniet inom Mot har från september ' månad övertagit bilrörel k > att driva ri som innebär att SAAB-ANA i fortsättni: e iva NS vidare i befintliga Iokaler men med långt komna planer. på .en. nybygg- . företaget - har utsetts tidigare administrative chefen Fergusons "produkter koncentreras till. Getinge, där Frökontoret lik- som - hittills kommer att svara för försäljningen (50 70 fo 0 Filialerna i. Laholm och Falken- berg -:som sorterar under bilrörel= sen skall även i fortsättningen 'att som kontraktsverkstäder ha hand om servicen för Massey Ferguson- produkterna, På dessa platser kom- mer Frökontoret att svara för trak- torförsäljningem att + Vi får. genom” uppdelninger större möjligheter att motsvara de” allt större servicekrav som" reses från bilköparna, säger. chefen för SAAB-ANA i Nyköping; - direktör « Torsten Arnheim. Förändringen är också: en följd av den kraftiga ex- pansion: som i dag präglar SAAB- - ANA-organisationen.; I -detaljledet — . kommer. under; 1970—71 satt 'inves= ": :.: teras över 50 milj kr [läggningar > i nya bilan=" ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.