Å ro H Å i IE mdr den-23- "September 1969-10 é a LAHOLMS TIDNING JT NYA BÖCKER | : PÅ LUFF 1 sällskap med ÉFS-pastorn Jo- sef Stenlund' har man aldrig trå. kigt.. Alltid händer det de mest spännande saker: och alltid får man 'i hans sällskap lära oändligt mycket: I sin sista bok — den sjut- tonde rdningen — tar han läsa- på en luffarfärd genom Irak — . det gamla Mesopotamien — från. Ur 1 Kaldeen till Haran, Förra äret — 1968 — vandrade Stenlurid - omkring" i Abrahams hemstad "ur och luffade sedan på « Arahams. färdevägar "till "Haran. Härunder kom han i intim kön- takt med: människorna i landet och deras levnadsvanor, Han res- tel överfulla tåg” tillsammans” med den fattiga befolkningen, ät” hos fattiga "herdar; vandrade genom ”glödheta öknar och strövade om- kring bland ruiner och museer, Och om allt detta berättar han le vande och medryckande i sin nya bok. Samtidigt som han ger en rik inblick i hur människorna lever i dagens" frak, förmedlar han även eri levande bild av hur människor- ra "bodde 'och:levde på Abrahams tid. Författaren har noga studerat sin Bibét: och "arkeologernas ut- grävnidgar av : forntidens storstä- der vid. dén stora floden Eufrat, Tonäårsålderns människor . koni- mer. att läsa boken ' med intresset på” helspänn och ' verkligen leva med "I den, ' Likaså kommer alla mera till. åren "komna, vilka ännu har: -.gosselynnet ock tonärsvetgi- righetens hunger kvar i sinnet, att med" verklig inlevelse läsa bo- ering har alla vi många upplevt, som under några ungdomsår fått tjänstgöra bland sjöfolk i främ- E mande hamnar”. Uppgifterna där ”fostrar, tuktar, utvecklar och |skärper en Herrens tjänare”. ”Sj folk har gått välgöramde fria från all påkletad kulturfernissa, som många av oss här hemma hamnat 1 Vi har blivit smidiga, försynta, lärt oss att smila på rätt ställe ..” Våra sjömän sliter ont och"far illa för att vi här hemma skall ha det gött. Mångtusende gånger står de öga mot öga med. döden — som ett ringa tack för deras faro- fyllda gärning, bör vi köpa boken om ' sjömanskyrkans = gärning bland våra sjömän under 100 år. "SVENSK > SJÖMANSKYRKA 100 ÅR 1869—1969, EPS: förla- | get, Pris 20: | NY BIBELKALENDER on "Nu är den här igen med en ny årgång, "vilken omspänner. tiden 1 september 1969-31 augusti 1970. Det är: Sveriges Radios Bibelka- lender det" gäller. Kalendern vill vara till 'hjälp för alla som följer de" religiösa ' programmen i radio och tv. Den innehåller en bibelläs- ningsplan med texter för varje : mestervänner och de Toligt att få på semesterfotografierna? dag, vilka kommer: att användas vid radions morgonandakter. Gi vetvis kan denna plan för bibel- läsning vara till hjälp även för enskilda . människor. i deras en- skilda andakt. Efter varje månads textuppgifter lämnas, - kyrkoårs- kommentarer; uppgifter över en bibelbok, bibelfakta och program- information. Boken kostar 11:50 är en handledning I fiskekonsten, med utgångspunkt från fiskarnas vanor" och: livsmönster, men där författaren hela: tiden : stofferar skildringen med fräscha, personli- ga upplevelser; mättade av dofter, syner och ljud. N : Synen på fiske "och fiskevård 'h ningar och semesterfotografier ” Tätt att 'skicka hälsningarna; ken inte blott "en n gång utan flera gånger : ; och rekommenderas varmt, ';' Josef Stenlund: PA LUFFEN I| — . 'ABRAHAMS FOTSPÅR, EFS- ars a ” förlaget. | Pris 20:02 . > .OTURSPOJKENS : a > ÄVENTYR : SVENSK. SJÖMANSKYRKA heter en bok i stort for mat och ;. 100 ÄR: d försedd. med en mängd trevliga "Det finns 20. 000 svenska sjö illustrationer. Den är författad av därav 75 Pri ocent under 20 år. I en . nioårig pojke; ofta utsatt för ”otur?”. Trevligt, sakligt och -lätt- I fattligt berättar han om sina upp- har .under de senaste, tj g0 åren genomgått en radikal föl ändring. Många gamla. regler och "märken har" avslöjats : som. kvalificerat struntprat, och Curt Lindhé. gör här. rent; hus bland :fördomarna, grunäligt men långt ifrån kallsin: nigt; tvärtom med' glimten i ögat, ty. ett. visst affektionsvärde ; kan man ju inte frånkänna. den klok- skap som har gått i arv'i genera- tioner, ända nerifrån borideprakti- Hs, h n Pp " förestår "ringa hem till mor; är 1.år 100 är 'sedan: den sta organiserade sjömansmissid- are Einar. Thurfjell läm: nas ihtressantå ” rédogörelser över sjömarismissionens ” arbete. :Hans Skölå, kansliråd; skrivet. om UD och ”sjömansvården.; Kapten An: derg' Thore har idel lovörd om sjö- manskyrkan, och "börjar sin ärti- kel sä; ”Det' känns. som att skriva] om. en gammal god vän, som man varit "bekant, med länge och som de materielit och andligt. Dän får sjömännen hjälp i alla situationer: värme,' mat, omvårdnad, hjälp. att där får man känna” en "fläkt "av" hem och” där får man vägledning i livets mån. ga frågor: Om'”Sjömännens präst” skriver riksdagsman Mårten -Wer- ner och det ”spfudlar” av ande. och liv i hans artikel. Det är frestan- de att "anföra det mesta av vad han skriver, men något mäste här anföras: ”En utomordentlig missi- | levelser, "Det ' är "inte bara' om ”otur”'han skriver. Det finns myc- ket, ”myéket' ånnat roligt och "läro: rikt, händelser ' som omspänner tre ' världsdelar; " Afrika; Europa och Amerika, j; även glimtar från ins=med- Ala: barn”söm blir ägare; av "den förtjusande bor ken kommer att bli stormförtjus- ta: Det komnier att bli många ext |, ra kramar till den, som 1 skänker KENS ÄVENTYR. EFS-fö, get. Pris inb, 14:— VAD HAR FISKEN "FÖR SIG? : i Curt? Lindhé har vid, det hä 1a- get blivit, en "institution... ihom svenskt : sportfiske; "men en. myc ket. levande: sådan, något av'en populärvetenskaplig” inrättning och - rådgivningsbyrå; som ” med godmodig auktoritet tillhandahål- ler lösningar på snart. sägt 'alla problem I branschen. Fjärran från att vara besserwisser vet han HH kafunlt" bäst, så pass "mycket: att han "utan att skämmas kan revi- dera ett' misstag" och erkänna en bristande. insikt, ; om = tidigare slutsatser visat sig förhastade. även 1. sådant -avslöjar- sig som bekant den högt. 'kompetente. ae Med: åren. och med 'de växande erfårenheterna . har Lindhé dess- utom utvecklats till en mycket fin Prosaist, fullt. i. ”klass med våra främsta naturskildrare. Det. kan vj senast: se i hans. nya bok, ”Vad har fisken för. sig?” (LT, 26:-—-), som visserligen och framför allt kan och kanske längre tillbaka. ” > Kroken får inte synas, för Uå” blir fiskarna "rädda, sade min förste läromästare.i metkonster”, undersidan, lärde. mig. en auktoritet. För fisken är; för rött”. bort fisken”. nar, sade män, för då" näppar, fi ken bäst”. sog så In både, fiskare och, fiskevärdare lärt sig att: ta hänsyn till faktorer som trivseltemperatur handlingar; och häxkonster och vidskepelse har" i Punkteråts som troll. i "ljuset från förskningsresul- tatens allt. klarare sol. ger Curt Lindhé mer än nöjaktigt |" besked i sin nya bok. Men. samti- digt. bygger. han murar kring känsloengagemanget och låter oss förnimma ' sin ' egen bävan inför varje tvekamp vid sjöar och vat- I tendrag. Mystiken :' finns ; alltjämt kvar. Lindhé med sitt spö, och det nap: par bra för. honom, men bäst av allting är upplevelsens "summa, Den har han, med samtliga deci- maler, varenda nyans, lyckats: vi- darebefordra i årets bok;: vilken också är. illustrerad med eleganta teckningar av Rolf Smedman... :' «för sig? Biologiska fisskekå- -.. Serier. MIL med teckningar av Vv " — Båten måste. vara. röd, på annan te rädd -— Kom ihåg att inte -plas b n ” Numera vét man bättre. Nu har i och; Instinkt- d k Om "detta vi k vi Var | ni på utlandssemjester i somras? Då är frågan vad ni gör för Sveriges utlandsrelationer nu efteråt, Det är inte bara :-diploma- ternas spel som påverkar våra PR, Privatkontakterna ” betyder: också mycket — breven t ex som man |: lovade” skriva när man väl var emma igen.” ” Man träffar ofta väldigt trevliga människor på semestern. Och det är: synd att -bekantskapen'. inte ålls vid liv. Det kan 'man göra ägot: åt själv. Genom. att . höra av sig då och då med brev och vy kort. Och den trevi ga .bekantsk en fortsätter. Län - Sökert har vi sommar- 'och ses mesterminnen som :, vi. kan dela med oss, De där bilderna som, togs, Hur blir' det. med dem?: Kommer de iväg? Löftena att skriva till varandra. Blir det inte all för lätt så” gär. man och drar på de där breven, som egentligen är "väldigt lätta satt” skriva. Men ju | man dröjer, desto motigare känns det." Och till "slut Blömmer man ort det hela” M Men: det är inte s svärt att skriva u efter semestern. . Breven. behö- ver inte vara märkvärdiga. Det räcker med" att man talar om" att iman tyckte det var roligt att träf: fas. under ., sommaren." Har.. man några bilder att skicka med, är det ingen konst att kommentera dem, tala "om att det. var där: och :där e-togs. och fråga om mottagaren ommer ihåg "det. :Man kan också berätta lite om hur det: känns att ara tillbaka i vardagen iger.;,. Många av oss har under .semes- tern bott höos' släkt och vänner eller hyrt. Det borde. vara själv- lart att' man skriver 'och tackar sitt värdfolk, för den trevliga tid man tillbringade hos dem, I bre- längre | F örtrolig ga. stund er - »Ella Ägren” som för en td se- dan i den här spalten frågade hur gammal Christina Lundbergs kok- bok är, har fått svar från Eslövs-" Centralen, som talar om att kokbo- ken är tryckt år 1900 på Asker- bergs förlag. Kokboken är, grun- dad på 28 års erfarenhet, . RE AE | PPrågande”.. : Värden och värdin- nan sitter mitt -emot varandra vid middagsbordet. Släkt och vänner ' placeras i rangordning, d v s efte. - ålder och släktskap med värdfol- ket, Er chef med fru måste ha he- . dersplatser. Så att ni” för chefens "fru till bordet; På er vänstra sida .ska ni ha er svärmor, Chefen: för er fru till bordet, och hon ska ha er far på sin högra sida. Kommer han inte nied, så väljer 'ni i stäl- -let äldsta 7 manliga” släkting. " När det - blin så "mycket 'folk, blir det bäst med 's 'k hästskobord, d.vs fett h bord för dé :förnä ' gästerna och ett börd: vid varje. | kortände på honnörsbordet: Det ser . 'ut som en ofullbordad fyrkant. Och på” "det" sättet” kommer . .värdfolket i centrum och inte så. långt från de, ; yngre, gästerna som om ni dukade » ett. enda Jångt" bord, Ungd na får Frukt-yoghurt är den senaste i -A framställs i två smakvarianter, bägare, och era : barn; 'med pojk=. resp as vid kortändarna, - första ' vinsorten. serverats (sherry till Söppa, vitt vin till fisk- rätt) /reser-sig :värden och hälsar i gästerna, välkomna. Om. det hålls « tal till er. ska. ni sitta. liksom: gäs- . terna,” ; Utbringas. det leven reser sig gästerna, men ni blir sittande. ! När. alla -tal, har »hållits,” lämpligen, id slutet av desserten," reser ni'er "och tackar för alla hyllningar. Rikta er då främst till hedersgästerha och : dem ;'som eventuellt "har ' givit er " någon minnesgåva : och sedar' till alla soi kommit ihåg-er med pre- senter, Och tacka alla för att de velat komma och hedra er. Ni kan sju på - förhand skriva. ett :koncept så ni ungefär. vet vad ni ska säga. Men försök att hålla ert tacktal utantill, Det .är alltid tråkigt, när en talare står: och läser sitt tal. Ni skålar därpå med samtliga i klump och sätter er sedan, ' När man "rökt "en" cigarr "eiter cigarrett (rökverk ska finnas på bordet) reser. sig värdinnan:: och bryter därmed taffeln. Hon tår sin kavaljer under: armen och går först till det: "rum där kaffet serveras. Värden "går sist "med : sin "dam. Värdinnan med kavaljer ska också gå först till: bordet sédan alla gös- terna' samlats, i något. annat, rum. nova Eva” Ägna Hika en liten” förhoppning om att få. komma. igen även nästa som: mar. N ä ind Det heter utomlands - tyvärr med en viss rätt Mm Oss svens- kar att vi är/ då Men var och en kan i'sin stad och efter” bästa förmåga bidra tin att detta påstäcade inte längr e är med sånningen överensstämmande. Har man skaffat sig trevliga utländska |: vänner under sin' semöster; så 'ska-, dar det inte att man skriver: håg: ra” rader till dem när. man: kom: mit hem; Den som har" bott i får milj. utomlands” får” inte" glömma att skriva och tacka.” "Om det tar emot skriva brev på ett främmande språk "kan Pos- tens- brevställare, Våra" brev: till et, kan man kanske samtidigt'in- utlandet, vara en användbar hjälp- teinberikad, Riktpriset i detaljhandel av | filprodukter har ökat ganska väsentligt på den svenska > marknaden." Detta” bör semmanhänga med en höjd kva-. litet samt den ökade bredden på Frukt -yoghurt filprodukt som fått konsumentberöm” : raden av nya mjölkprodukter, Den : körsbär 'och jordgubb och är pro= blir 88 öre per remiären för den nya ” produkten . blir - på : onsdag, APOR bode SER tet. Per capita-h tionen är dock olika i, skilda de= lar : av landet. En klar tendens föreligger till en ökad konsum- tion ju längre norrut man kom- : mer, Inom LMC-området har per sorti Tis g - den. 23 september 1969 rapita-konsumtionen ökat med 27 proc från 1963 till 1968. Första plats i konsumtlonshän= seende innehar den vanliga filmjöl= ken med 3 proc fett. Bland övriga ; filprodukter märks lättfil 0,5 proc fett, långfil, filbunke och' yoghurt 3 proc samt gräddfil 12 proc fett. + På enstaka ställen i landet före- kommer även lactofil och kvickmål, 3 proc. fett, samt . frukt-yoghurt 3 prob fett, ,.. feat "Av dessa produkter nns. "det på rn. LMCs:: matknad . filmjölk, :lätt- I dag: TEKLA ' fil, långfil, yoghurt, filbunke- och - Solen -:går' app kl. 5.56 och | gräddfilj. och från . onsdag även ; ned kl; 18.03, - !frukt-yoghurt, I mod, orgoh: "GDRHARD tation gav £ö ljande upplysning: att. jag tar. revskrivare. | I med på teatern numera? i skulle Sr Vilken. 'Aridersson? re — Hennes nye man. Solen går . upp kl; 558 och ned "kl. 18.00. KONSULTATION Han annonserade i tidningarna och förkiarade att han kunde ge "I utomordentliga äktenskapliga råd, Omgåend fick han besök av en ung: man, "vilken; han före Konsul- dög vill genast tala om för. er | 0 Kronor för att svar tar du ”aldrig din: fru : inte Andersson På Dagens Hushåll "1969 Intro= : ducerade LMC den nya filproduk= ten frukt-yoghurt. , Kosumentreak= tionen var mycket positiv. LMCSs' frukt-yoghurt. består 'av vanlig yoghurt smaksatt med körs« bär eller jordgubbar; - Yoghurt är vanlig mjölk 3 proc fett syrsatt med en yoghurtkultur av bulgarisk typ. Den är protein-" " berikad och innehåller drygt 4 proc... protein. mot 3,1 proc i vanlig mjölk, Frukt-yoghurt lévereras- ien por- Honsbägare om 1,5 dl. Smaktillsatsen består av sockrat . fruktkoncenirat, vilket finns dekla- -rerat på bägarelocket. 'Frukt-yog= hört "lämpar. sig som 'morgonmål, mellanmål," dessert eller rent all- mänt som förfriskning. «tr LMC. har den uppfattningen att frukt-yoghurt, som "många tvrister bekantat sig med på resor 'på kon- tinenten,. kommer, att fylla en're- dan. försporé: efterfrågen samt att - breddningen av 'filsortimentet ska bidraga. till en. örad konsumtion av de nyttiga filpradukterna.. Tanseras ino LMC: 8 södra. jom= råde den 24 sept ; , SR gyn se iv tertack>"; DA reda. "Våra brev” kan njälpa den . på traven som tycker det är lite svårt att. skriva. brev med semes- LT:s annonsörer Mitt i naturen. står Curt Curt Lindhé: Vad har fisken Rolf Smedman. LT:s häft.' 26:—, int, 32:—, > rlag, ee en AN «Vär god spänn | fast säkerhets- : Fursten; äv LÄR väknan ata | + H tosea et . gröna frimärket syntes. — och vecklade försiktigt upp det. : ; bältena! Om tio” minuter: landar |: +. a vii Agadir, sade rösten i i mikro=j: " fonen.. Mekaniskt . följde” Madeleine |: Bästa fröken” Bohlin! Jag] ” "har. härmed ', nöjet meddela, | : att Ni från och med den 1 ok-j -å [0 7 HO uppmaningen, medan hon såg ut |” " igenom "det lilla "fönstret." Gla- |. ciärérna på Atlasbergens toppar ; : glimmade vita mot "den - blå » himlen, och molnen låg som ull- : tottar nedanför på sluttningarna, | i De mäktiga bergskedjorna sänk- |: 5. te sig. motvilligt och 'nu syntes]. huvudstaden i sultan ; Agadir, Idriss II:s land. ” . Madeleine öppnade sin: -hand- | "väska och tog ut ett brev — all- "ud viket. så. att det stora- Krå- tober anställes som barnträd-' gårdslärarinna : och - terapeut vid det nya sjukhuset I Aga- dir, För att, i all hast orientera Er, om : den plats dit Ni kom- mer, kan .jag tala om, att Aga- dir är huvudstaden i ett själv- stäridigt kungadöme med sam-, mia namii, vilket ligger i hjär- > tat av Afrika. 1 norr. sträcker - det .sig ett. gott. stycke .upp. i Atlasbergen, och i söder om= fattar- det. några- hundra. oaser utspridda t över, ett” område, a Saharaöknen. Landets, ” unge monark, sultan Idriss II, har själv tagit initiativet till ”byg- gandet av sjukhuset, och han har gjort allt för: att under- lätta vårt många gånger svåra arbete, — ' Var' god meddela ' vilken dag Ni anländer. Dok- tor Hassan Dar Goulam mö-. ter vid : flygfältet, Hjärtligt . välkommen till Agadir! Eder förbundne' Olof Arelius, över- läkare vid sjukhuset i i Aga dir.” . Hassan Dar Goulam — vilket nammn!.' Madeleine log -och vek ihop brevet och stoppade det tillbaka. Men innan hon stängde handväskan , kunde .hon som vanligt inte låta bli att kasta en blick på det stora, vackert ut- förda, frimärket. Som central- motiv "ett mansansikte, , magert och skarpskuret, en smula hög- draget. och samtidigt. med ett stänk av otämjdhet som på ett egendomligt. sätt . gjorde- henne 4 Jför hennes ögon. " na. cn. "Planet 2 mark och rullade fram längs en långsmal asfalt- bana: En trappa sköts fram och dörren öppnades, Madeleine re- ste 'sig och gick ut. I det ögon- blick, då hön lämnade det luft- konditionerade : flygplanet - slog Saharas . torra - ökenhetta . emot henne och omslöt henne som en kvävande materia. Hot kippade efter andan, . och det: flimrade : En mager, spenslig man 1 vit kostym kom gående över- asfal- ten, Han var barhuvad, och tycktes helt obesvärad av het- tan. Hans ansikte var så magert, att det tycktes bestå av kra- |. nium, hud och ett par ögon som var mycket för stora. De skulle ha-kommit honom att se ut som en fanatiker, om de inte hade varit milda "och haft ett uttryck av 'resignerad 'sorgsenhet, Han [ "” hade” en "vackert. formad - mun 18 vänligt ” Madernoiselle dn '. eller Dar ' Goulam. Välkorhmen till Agadir?” 0 spatt Han” räckte” "fram sin Kand mot Madeleine, och när hon tog den blev hon förvånad över. att en. mans. hand verkligen kunde vara:'så spenslig. Den var benigj och hård som. en fågelfot! Hon var glad när hälsningen" var över: . — Har :resan gått bra?! — Tack, utmärkt! hett här är! - Men — Ja, vi har ju öknen all- deles' inpå knutarna, Men kom nu så går vi under tak! Vi hin- ner klara av passkontrollen, in- nan. €rt. bagage kommer fram vid tulldisken, : hur?. sade han. ”Jag 'är 'doktör |: os så). : vr Madeleiries armibågé" och lotsa- de. henne. fram mot-en lång- sträckt, vit, . byggnad. — Som ni ser håller Agadir på att bli en modern stad, sade doktor Dar Guolam ironiskt och red ”Byrrh, Vermout och Café espresso. Det där är tecken på att vi plötsligt har blivit "civili- serade bart att kunna få en iskall dryck i den här värmen, sade Måde- leine, > - så Doktor Dar” > Goulams. "skratt var det trevligaste hos honom. Det "var lågt och mjukt, började tvärt och slutade lika tvärt, Det var soni' ett oväntat ”kuttrande och så mångtydigt att det lika gärna kunde dölja ironi som vän ighet. | Meä. det är iöte lika gott öm pekade på de pråliga skyltarna |.ä = Javisst! Det är väl under-|: om ' jag ' så får. uttrycka ' saken, sade -har," ”Med andra ord: det . som är nödvändigt får mycket -Jofta stå tillbaka för saker som inte alls sär nödvändiga. Eller för att uttrycka sig ännu tydli- gare så, börjat, allting i galen i landet. Men man kan inte -begära ; bättre av: — nåväl, det här kan inte gärna in- tressera <erbt Hans mungipo: drogs nedåt. .. NV : -— Jo, visst är. jag- intresserad — sade Madeleine, men Dar Goulami hann inte"svara, ty de hade nått fram, till. passkontrol- len, -Strax utanför porten stod en mycket lång och mycket ele- gant bil av ökensandens gul- aktiga färg och med" effektfullt klargrön klädsel, — Är det sjukhusets bi? frå- gade. hon (försiktigt, - Nej, det är min, svarade Han tog .ett - lätt ”&repp oml a kylskåp söm. om läskedrycker] Dar” Goulam, |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.