: LAHOLMS TIDNING "Fredagen -den-26: eeptembör” 1969 IE: ; Fredagen; den- -26 september -1969 = Böskedet på söndagen - om att stormäkterna skall-starta 'en 'ny ” ' omgång. underhandlingar, för att försöka få till stånd en fredlig : lösning av konflikten i- Mellersta Östern visar ”att både Sovjetuni- ' onen och Förenta .Staterna allt='' jämt är intresserade av att skapa fred och att de alltjämt. också ' i stöder FN-resolutionen av: den 22" noveniber '1967.. Så "långt är läget : detsamma som när 'stor- > - maktsöverläggningarna vecr första gången: -inleddes i början' av "det här året, Men situationen i kris=; området har genomgått. betydan- : de förändringar jämfört med för= : hållandena för ett år sedan, var- : för man har anledning fråga sig ' görelse på. grundval av FN-re- ” solutionen. Både Israel och Egyp= betraktar den som giltig längre, . även om de formellt inte dragit undan sitt: samtycke från 'no--: vember 1967. Vidare -.är det inte: sannolikt att en påtvingad för Y handlingslösning ' skulle få fred "till följd, eftersom det idag ' finns ' fler krafter 'vid sidan om de 'na- ” tionella regeringarna, som ställer ” -- krav och kan stjälpa eventuella 1, Pal na si i överr - har börjat organisera sig'i.en. omfattning som aldrig tidigare.. =: 3... De har gett upp den tidigare taktiken -att hoppas på att arab-- staterna skall kunna ge dem Pa= : om stormakternas representanter ; lestina åter. De försöker nu ta" "har några som ' helst utsikter, att: nå resultat i sina överläggningar. : Resolutionen”” av "den :22 no- vember 1967 är grundstenen för alla . fredssträvanden gjorts i Mellanöstern. ' sedan sex- dagarskriget." Den". försökte ' visa” vägen till, en, fredsformel genom att balansera: : kravet på israelisk reträtt från: de. områden, ' som k des under d ' get mot ett arabiskt-erkännande' - av Israelinom -säkra gränser. . Resolutionen har aldrig förverk- ligats av två skäl, Det ena skälet är att "Israel: - vägrar : reträtt . så länge. man "inte nått. en.:freds- överenskommelse efter direkta förhandlingar . med de arabiska grannstaterna, Det andra skälet. "är att arabstaterna har: vägrat att ” förhanädla' så "kvar i 'de ej övrade' :ömrådena, ” Det var dessa "motsättningar som - ” ambassadör -Gunnar Jarring "fick: I uppdrag att försöka jämka” sams man i, egenskap av "generalsekre« terare U. Thaänts specielle emissa= alltmer handlingar” tycktes” kunna" accep= . teras äv'båda” parter” för ett drygt "+ är- säkert att utsikterna till /fred har blivit allt mörkare under dets ”ta-år;-När -Jarring gav-upp; for- mellt bara tillfälligt, så skedde det bl a under?hä påbörjade. ningarna”: sa' pågick? föreställde allmänt att vad de kund ut; I 'skulle vara ett nytt uttalat stöd av. stormakterna för "FN- resolutionen; och.försGunnar;J: fara. " ring. : Man "räknade med, tt. sådant! massivt ” stormaktstryc! dels skulle" få. igångrsJarringmis- . sionen" igen och dels tviliga: pare: terna i "Mellanöster; . mer: : tillmötesgå: ndi höll inte och. vid mf upphörde -stormaktsö igen. - 2 : i + Idén, Bakom stormaktsöver lägg.- ningarpa är att. Sovjet och USA om .de kan -enas,.”skall' kunna arterna till. fred; Pårter- är”beroende av stormaktsstös det och är naturligtvis' känsliga för påtryckningar, för att inte tas 12 om hot: om avskurna” "vapen= leveranser. Skulle nu ryssar och amerikaner kunna enas "om, att hota.med begränsningar i i vapen- Jever: till. sina skyddsli gar, så är detta en "allvarlig sak för Israel och arabstaternå,: men frågan är "om stormakterna idag kan tvinga Israel och arabstater= na till en förhandling . och upp- STATEN OCH LÄKEMEDLEN: " Statens” "inträde; Som” "majöri- tets intresset Sö . apoteksrörelsen kom inte oväntat, "skriver Göte- borgs: Posten Up): Motiven till! det statliga”. "eniga gemanget '. i... läkemedelsbran- "schen, genom” Kabi affären och uppgörelsen ' om. apoteken, ' upp: ges av industriminister ' Krister, Wickman --vara att skapa. en: ef- fektivare läkemedelsdistribution och en strukturrationalisering av läkemedelsindustrin. Socialminis- tern Sven'Äspling anser även att man kan få ett både indirekt och direkt inflytaride' över ”prisbild- ningen "oöhk möjligheter 'att be- driva eti objektiv läkemedelsin- formation!" Ett annat motiv är att. man kan samordna”. "forsk- ningsinsatserna. Kan alla dessa målsättningar uppnås är de "statliga företagar: na' att: gratulera. Visst kän det finnas vinster att göra genom en effektivare: istribution och. ge- nom mera: objektiv och mindre glättad . och påkostad informa-- tion, . Beträffande informationen är.inte minst läkarna missnöjda, enligt Sifoundersökningar, : In. . flytandet över. prisbildningen kan givetvis. inte .förenklas när det gäller 'de egna företagen, Det betyder -emellertid irte att man kan vänta några drastiska pris sänkningar. på läkemedel, föru- tom de vinster som kän näs ge- nom en ' minskning av. informa- som ”har ge israelerna står ” de för= |: sitt . problem . i ' egna”, händer | "och de har: redan så många ' - : och. stora - organisationer, : som - dessutom, alla är försedda, med militära grenar, att de är en poli-" - tisk och militär faktor att räkna; - med; De kan inte slå Israel, men : + |. "de kan hota arabstaternas rege-'" ringar. Jordaniens kung. Hussein' är inte längre oinskränkt herre i ” eget hus. i : Bara så länge h hån gör som pa-”” SM lestinierna vill sitter han" säkert": ” > Akermans ' M5—- ' Investmentbolag Asken ;' + > 350.— » Cardo ' . 209— + Carnegie -, .190.— » Custos A :- 260-- |. D:o B fria 275.— - -Fannyudde ' 190.— » Företagsf, —. 95.— ;' Industriv, . 363,—, ” Investor: >” 365.— Deo fria : 365.— " Kilsund "90,—. .; Kinnevik ; HHS : Malcus"' : 205— . Promotloa 225.—. . Provid.. vc. 842— Ratos. ,:. >: 200.— ” Säfveån s "Tarkett. 22220. 20— : -240— - Tirfing”” > MH5— 150— - .Trangatl, 96,— 100.— +1 = 98.— " Trelleborg "' 161.— 170— -—3 ""170.— - Trikå pr. oo : D:o: stam | Turitz Tändst. A : ” i D:o.B' -'; 183— 184. + 184— Uddeholm . 101— "102— —1 .. 102— Wirsbo 115 125— . — 338 1 28 3H40.— —L - 165— - 165— 165.— NV 166.— —2 . Öresund > Banks” Götabank och : försäkringsaktier No : "192— 195.— +2 ' - på tronen. Och pal na har mäktigt stöd från Syrien, Algeriet, Irak och ' Saudarabien. ot klart || -nierhas nya ledare har gjort klart att de inte accepterar FN-reso- .. -lutionen, inte Gunnar -Jarrings .... mission, inte stormaktsöverlägg. ningarna ' och: inte Israel, Israel: j IN SS ; Skändinav ' - +1 176.— » Skaraborgs — 140. Va ES ; Skånska 2 16 80.— - Smål . 105— 106— -— . Sth Ensk.: > 480.—:; 493.— - " Sundsvalls r 190;— 195,— oo CSv HB 112:— 174.5- NY " Uplands p s - Wermlands ; = "Östgöta - ; Atlantica - skall avskaffas, enligt p Vv na och - ingen arabregering fär i "idag stark. nog att'gå emot den" linjen, och sluta "fred "mod Israel." : MÖDERNISERING?. + Efter 15 års utredande av fö "fattningsproblemet; "möts". vi En: ny. riksdagsordning: sku 16 ” däremot kunna komma: till stånd år.” 1975: : Grundlagsberedningen har: av- allt att-döma" goda: utsik- ;ter satt” pli" ännu: mer: länglivad lyckades: man. söm i5e- ; siellå: -frågorna:; oms kamrar;och - ; valsystem.” Men: dessa idéer kan ” ju: på: nytt mogna. för : revision ” under ; 70-talet.” Och det ' återstår många : väsentliga problem.; Med en takt man” nu; arbetar: före- faller det som om modernisering- av. författningen: blir : en: av atten. i AL COHOLKAPITALETS "MARKNADSFö ING? u d hög 'grad inriktad. på. "kvinnorna: "Resultatet" av. den satsningen” kan. avläsas också i Sö:s:, '"gymnasistundersökning, "skriver. -IOGT-" och. NTO- organet Accent. Skillnaderna” 1 ;alko- Kolvanor' mellan könen häller på att” utjämnas: EN - Denna "utveckling | bö 'Änte, ses från. . könsrollernas.: - synpunkt. Det "kan : inte : påstås - att .det. 1 och för. sig. är. ”värre” .att .kvin- . nor dricker än att män gör det, "även om "man inte ska :glömma 'att kvinnorna rent. fysiologiskt » är hårdare exponerade för alko- - holpåverkan '— samma ' alkohol- konsumtion ger” högre' blodalko- ' holhalt "hos en kvinna än hos , en man med samma" Eroppsvikt, Den” fråga som "bör ställas. är i stället den, vad'det innebär för " samhället att den hälft som hit- . tills varit. väl: skyddad för 'alko- hölskådor nu: kan: värntas' lämna - allt större tillskott till gruppen av alkoholskadade.: "Vad betyder det om- vi 'om. ett : eller: ett. par årtionden har; inte som nu en kvarts: miljon: med- borgare - - med. : alkoholproblem utan en halv miljon? Vilka krav : kommer det att ställa på vårdre- surserna? ; Vad betyder ' det : för " hemmiljön? Vilkert inverkan på kriminalvårdens problem ”kom- mer det att ha om' brottsligheten bland :kvinnorna ökar påtagligt? - Det finns ingenting som tyder på att kvinnorna -har: något in- ; byggt skydd mot alkoholskador. "Dricker 'de som” män, kan de ma utsträckning :som . männen, "Hittills har Kvinnorna | haft ett socialt skydä 1 en tradition som ;-kommit ' dryckesvanornas. tryck vatt: verka ' mindre ' härt på dem. Det skyddet ramlar nu ihop un- der. inflytandet av en i' många avseenden önskvärd utveckling till jämlikhet mellan könen, men också på grund av'en medveten, "av ,vinstintresse dirigerad alko- "på: den outnyttjade marknads- hälften, kvinnorna. > Alkoholismen gör inte. längre halt" vid könsgränsen." Vårt ut- i san' blir: sämre, "utsikterna till dystra sanningen," summerar Ac- . Honsflödet, es cent, ' oll ar de politiskt sköntrover- [25 våra" 'ständiga" följeslagare år de- + [pelvis-en:'snöplog får: väntas bli alkoholskadade i sam-' - hölpropaganda ' med ' inriktning: ” gångsläge! I' kampen: för folkhäl- |. framgång. mindre; Det' är: den, "Gunnebo —|159, Kullager B fria 424, 425, 423, 422, :|K 247, 246, d:o fria 248, Sv. Lloyd 65,” FETT Rade. Hög k. 147,93 Läg k. 157,68, s. 165 Sparinvest k. 146,50, & än » Jacobson och FPonsbachs index Industriakter . 321,38 +0,11 | Bankaktier MT: +0,27 Rederiaktier" =: >. :-s 89,68 > 40,57” "På fondhandlartistan noterades Incent. pr A k. 30, s. 31 > D:o pr B k, 48, s. 51 D:o stam k. 295, s; 300 Skandifond k. 58,50, s. 59,50 H " "Teckningsrätt HGFI k. 18, s. 19, b; 18 Delbevis ? Cementgjut, k. 64, s. 70 Höganäs k. 45, s. 48, b. 48 . 2 LME k. 49,50, s. 52, b. 49,50, 50 Tirfing k..29, s, 32. - ” Beijer k. 135, s. 145, b. 135, 140 Custos A s. 100, b, 95” | D:o B kx 95, 's, 105, b. 100 30 Öresund k, 64, b. 65 + Garphyttan k. 130, s. 140 Efterbörsens betalkurser: Aga. 290, Arm, betong 146, Asea 262, 265, Astra”. 245, Atlas . Copco 181, Bahco 110j- Billerud 140, 139, Boliden 347, SCA ut,. Cementa 134, Cementgjut 325 DN 600, Electrolux B -:164, 165, .Faci'] ' 266, Fagersta A 122, Fortia 380, 375 Fosfatbol 405, Gränges 185, Götaveri ken 62, Husqvarna 170, Höganäs .180, Jungner B 242, Korsnäs st 158, 160, 420, LME.B 250, 255, Mo och Domsjö: A 140, d:o B 144, Mölnlycke 500, PLM! 216, Saab st 319, Sandviken .324, Storaj ; Trikåfabr st 150, Turitz 278, Tänd-': stickor" B 180,..Uddeholm ' 101, 102,: Volvo 335, 336, Ahlén A 165, :d:o B. 165, Åkermans verkstad ' 148, Cardo : 209,. Custos B. 215, Företagsfinans 95, 97,' Industrivärden 364; 365, .Promo- tiori 226; Providentia. 342, Säveån, 110, Götab - 192,.. Skandinavb ' 175, '. Små-: landsb 105,. .SHB 28 och SHB b pref a v PREMIELAN seden 25/9 1969: 0.0 + AR Dragn. +>— Köp, Sälj. Bet. 1951 : mars | 46,70 46.80 46.90 1954”. 4/11” '—0.30 47.60 47.70 47.90 1955 | FYR —0,30 47.80 48.10 1960 ”- "9410 94; 1961 3 96.30 "> 1961 hs jan "98,90" 1962 "7 9/12 0 0 100.30 101. 10 101. 1963. ”mars fö oc = 19647," -7/10 - 020 99: 20: 99. 60 99.50 ”B jan 0.70; 93.80: 20. nödenheter' ” skogsbruk.” Nä dukter” får lasten inte överstiga |: 15' ton. Olika rédskap som” exem-' föras åv- en tr: tor: allmän väg. : "Mer :komplicerat blir. : det” om en lantbrukare vill-få lägre skatt för en's'k reservtraktor: eller om hän vill: utföra” transport. på. allmän väg." Som transport på allmän väg anses:befordran: Vv eds som inte Sedan. han "hade "kommit, 'ned från. berget, ata honom mye 1) Min: uppmän keamhät. fästes på förjande rader:i 'en-tidning som d har, stor Spridning r Indien. . Hevde en- ” däst: 33 ar: Tillbringade mästan . hela": "sitt äv "I ringhet.” ”Kors- " fästes” "tillsammans" - med” två | tjuvåpr "och ändå följer 2 000 år "senare mer;”än:'950: 'millioner människor honom”; "När: Jesus gidk” omkring ; Pa- lesting följdes han av folket. Idag afienföljas” han millioner. "Jag vilt” vara en av” ans” efterföljare. I Varför följer” vv honom? Han brukkåde varken penna eller svärd för "att &prida Ikristeridomen, men énkla liv gav folket en and- lig: "kontakt," Hans lära har re spekterats inte -endasb av dem [som . följer "honom utan "också hos” dem som Inte” väll kalla sg : ” Låt. öss' inte. vara kristna” en- dast' till” namnet, "utan "föra 'hö- nom: 1” ande” och sanning! så att "Jvärt-liv kam vittna om honom, : skogspro- : utstrålade” godhet. Hans rel råde. i vid: register ingen - Placerar länsstyrelsen” mi ledning av:äga- rens :uppgifter: användningen tr aktorn i skatteklass; II eller I.; "En gumimihjulsträktor i bruk är alltså” 17 ; skattepliktig..: Här- |vidiag. gäller det: dock'att observe- rä” "skillnaden: mellan "vad som" me- nas 'med!en "traktor: och "med ett | motorredskap. Bit "motorredskap är nämligen; om det inte används för transport” på” allmän. väg, inte registrerings: : eller” »skattepliktigt. ' "Enligt bestämmelserna : är ven traktor 'ett' fordon” som är inrättat huvudsakligen: som 'dragfordon för annat fordon eller reäskap, medan ett motorredskap. är ett fordön in- rättat i huvudsakligen. som arbets- redskap.” Observera att” det är hur fordonet är "ihrättat' och inte hur 'En vanlig. traktor med ”dragbom räknas” alltså som traktor även-om används fenbart som arbets- : Ibland här. emellertid en. a traktör längre är lämplig som "dragfordön. en Jlastapparat baktill, DÅ kan man begära att få den betraktad som motorredskap "och äta ”avregistre- ra den hos länsstyrelsen, torredskap är oklar, Om dragan- ordningen tas' bort. kan man vara säkrare på. att få fordonet betrak- tat som motorredskap. På så sätt torde det .vara möjligt att få ex- lempelvis' en. ”traktor” . som an- vänds enbart för drift av en be- vattningsanläggning bedömt som motorredskap. : Om -. en . reservtraktor ” används endast en kort tid på året, exem- pelvis: under skörden. kan. .man låta reservregistrera den. under den : tid traktorn inte” används. Man slipper då skatten för. denna ; (Förta. på slå. 7) 1 Fertyeet stryker tätt under land. förbi Nordöarna i den färöiska ' . arkipelagen. Inmarkerna lyser som . gröna färgfläckar ' på '.de : annars” bruna bergssluttningarna, Här och: där är klippväggarna starkt ero. derade i form av s k drangar el. ler 'stakkar,' storslagna stenforma< tioner som bildar klyftor, grottor, .. Portar . och "spetsiga :klippnålar. Nolsö och Sandö träder fram som mörka siluetter ur diset och skym- ningen, Så dyker de båda egendom- ' SN SS : liga Dimunöarna: upp som väldiga. NS RN stoder ur havet, skulpterade med SÖN SS kraftfulla... mejselhugg. Båda”. är: SN NN SS NS drygt : 400: meter höga och med -brant stupande klippväggar, Lilla . Dimun ' reser. sig som en' väldig kon, medan Stora Dimun har fått. » toppen avhuggen och är kantigare ' och skrovligare med av fågelträcki Av mn lic Mats mm Se "det: "används: som: är. "avgörande. | blivit ombyggd: så att den. inte | Man” kan exempelvis ha monterat | -Gränsen: mellan traktor "och n mo-] nästan bländvita väggar, : Lilla Dimun, som är den” jögsta=< av öarna (414 m), är obebolig, Den är 'så otillgänglig, att man bara kan lägga till vid den ett par gån- ger'i månaden, då vind och ström- förhållandena & är särskilt gynnsam ma. Det enda högre liv som finns på den 'är väldiga fågelskaror och några: fårflockar, "För "hundra < får sedan kunde den. bjuda på' en zoo- logisk märkvärdighet, nämligen eh alldeles speciell ras. av får,. små-|. -vuxna,: fint byggda, svartulliga” djur, virtuosa bergklättrare och helt för- vildade, De "härrördé antagligen från den flock.som iriska munkar]. "förde med” sig: på 700- talet, då de uppsökte & öarha för att idka eremit-' liv. på. - Nu är fåren” skjutna och rasen utdöd, =... ca 1 Som ”eremitoge” måste förresten Dimunöarna :. hå . tillhört jordens |; "lämpligaste" platser, Man "får . leta efter mera isolerade orter,” omgiv- na som de är av bråddjupt, farligt strömrikt vatten, .som'. gör - varje Jandning till ett vanskligt företag, «" "Stora ""Dimun ärv inte:mindre] 'skulptural.. Också" för "att -angöra den krävs. vackert och"! ugnt väder. Landningsplatsen” "ligger: :på sydsi- dany'. och" man når den via, en trång, djup” Kl mellan” strandklip-' porna.. Däröver "skjuter: fågelberget upp :sin. 200 meter höga tvärbrant, på ' vars: klipphyllor. : en :oräknelig skara fåglar. häckar under sommar- | månaderna och” fyller :Iuften med 'vinande” vingar, ävgrundslikt skrän och "stark - guanostänk; . Fågelberget]« "tillhör + de: farligaste " på : ö och har krävt många liv. senda gård: Men den gårdens histo- full: av: blodiga : och våld]. händelser”. Sven Barthel, | som" besökt ön, ; har forskat i dess ' hävder och. skriver: > 7: ””På” denna "storslaget vilda” och sköna ö har: blodiga händel ti- mörksinte Tröndur, Så en dag kom denne till Skåvoy med stor över- makt... Sigmundur ' måste fly, Han hoppade i havet med två följesla- gare för.att simma till Sydön. De ; drunknade, > : men själv. nådde han: land i Sandvik, kröp utmattad upp på stranden och somnade. Där upptäcktes han och” mördades av jen viss "Törgrim den Onde och hans ;: En ”höll honom i håret," en annan högg äv huvådet”?; & qi Det' var" hårda tag;' och: man er- inras . om - att Färöarna inte. ligger så långt ifrån, Island, där ju. släkt- sagorna innehåller lika ,bloddrypan- de drame Dn annan episod. i Stora. Dimuns » krönika är denna: - Ira a Annika hette en. kvinna som. var husfru på den" ensliga ön i slutet av' 1500-talet, Hon tog en av hus- kärlarna' till" älskare och med hans hjälp: :giftmördade' "Kon: sin'? man. Men's folk - började” misstänka » att mannen :inte dött: en. naturlig -död; och; kvinnan: och hennes. älskare dé il tinget. i oskar lättförsvarade Dimun och" satte sitt gårdsfolk”. att” bevaka” de två: land- ningsplatser' som "fanns på ön, älla de "dagar-då” en: båt över "huvud- taget kunde. gå in -till land.” På det sättet -höll "hon: sig. utom agens S Folket” på Dimun"hade bi jat trött” Tröndur : och ; hans män kunde" ta sig: upp ”oseddär- österifrån... Annika vikingar :och inte hyggligt och vän- - ligt folk som nu, Två bröder, Brestir ;Beinir, .som härskade på grann= kuvoy men” som också ägde Dimunöarna, + dräptes här : av "Tréndur : i- Göta " och; hans "hej- "dukar: en dag, då de var ute för att hämta slaktfår, Deras små sös ner Sigmundur och Torer var vitt- nen ' till "dråpet. 'Torer . grät men Sigmundur; sa: ”Låt oss inte gråta "En ' man som hette "Össur, vars far' Brestir hade dräpt, slog sig ner på Dimun, befäste går- den och kände sig säker. Men Sig- muändur: "växte upp i Norge och . utvecklades till en fruktansvärd vi- king. och .måndråpare, Han kom tillbaka, listade sig uppför' bran- ten med sina män och dräpte Össur. Sedan "härskade + Sigmundur på Skåvoy'” "som : Olov :Tryggvasons länsherre och införde kristendomen ; på :öarna med tjänliga medel, dock under ständiga fejder, med” "den I > Vem gör minst. ' .. td oppositionen? : : rt "Det år en "ren förvrängning att påstå att hr Hedlund ”strun-= tar i politiken”; Under :somma- ren har han emellertid haft ett maktpåliggande. arbete: att slut-. föra sina stora uppgifter inom .skogsägareföreningens industri- företag. Han har gjort. det med stor framgång. : a Vem kan påstå att t ex Sven "Wedén "eller "Yngve; Holmberg uträttat något mera i politiken? Oss veterligt har hr Wedén va- rit på en lång utlandssemester och även hr Holmberg har äg- nat sig åt 'sommarvila. | "Inom centerpärtiet finns en stor och mycket energiskt arbe-, tande "organisation med en stor kader av arbetande krafter bå- de. .inom .. partiorganisationen samt ungdoms- och kvinnoorga- nisationen. Dessa har" enhälligt och under fullständig uppslut- ning anmodat, för att inte säga trugat, hr Hedlund att fortsätta i politiken, ytterligare några år. "Dessa organisationer är be- redda att göra det tunga orga- nisationsarbetet och de är också rustade att föra det vidare, (Hudiksvalls-Tidningen) mat-på den tiden då färingarna var ö - | bonden "en. natt -när: han var mer lad, verr slängd Kon”e en: slev. "skållhet gröt i ansiktet. på sin älskare. Det skul- le”han ha” i'lön'för att han Kållit så god: vakt. Sedan frågade: hon' sin far, vilken: klänning han tyckte hon skulle sätta på sig,- den, röda, eller den blå, Han svarade vresigt, att hon inte var "bjuden på bröllop. Hennes ' sista ord när "hon fördes bort” var "att" erinra : husfolket - om att. hennes lille” son, var "van att | få en skål "grädde varje” morgon —"och det skulle- han' ha i fort- sättningen också! Tinget dömde ef- ter den '-vanliga”. nordiska "lagen: i otrohetsmål:- älskaren. skulle : hän- gas ;.och " Annika - bli: ”nedsänkt ' i. Havnarvåg”, d. V.s "dränkt i i Thors- |: havnsbukten. "Men hon flöt som en häxa på sitt rika hår. Först när man skurit av det sjönk hon till botten, Sägnen vet berätta, att Annika bli- vit gift på :'det sättet, att hennes far'spelade bort henne till Dimun- än vanligt. berusad.. Det kan kanske förklara. att hon hade svårt att hål- la sig till sin lagvigde mån: Också över den här historien drar det” någöt av den isländska släkt- sagans kärva vind.! Man kan" för- resten ' erinra" om att också på Is- land dränkte man otrogna -hustrur. Det: skedde .i den 's.k sDränkgölen i Öxaån vid Tingvalla. : Det berättas, att. så. "långt man kan blicka tillbaka i i Dimungårdens historia, så har bara två av bön- derna 'där dött en naturlig ' död. Den förre Dimunbonden blev dö- dad av stenras när han tog far- väl av några gäster: vid landnings- platsen: Hans far, som - blivit näs- tan blind, störtade under fågel- fångst... Hans farfar slog ihjäl sig när han miste fotfästet under ar- bete med att Kissa ner en' ko till en -väntande båt. Flera åv bön- derna har bliviti' borta på havet eller lidit. annan bråd död. -Men alltid har det funnits någon som har trotsat öns olycksöde och för- sökt skaffa sig livets nödtorft på den magra och isolerade Dimun. M en den moderna passagerarbå- Stora Dimun framtonad ur dis och tegnrök, inne. i köket, då hon - når sent i kvällningen. Det är dock | det, äröarna s -— RR Tvaeraa, som ligger" i tryggt lä mellan väldiga fjällsidor inne "vid en fjordbrädd.. Husen ligger i;ra-= der. på den branta sluttningen ned, massiva, nästan överskjulande klumpar uppe vid bergseggen, Högt upp tronar också den" lilla: kyra kan, från vars trappa man har en vidunderlig utsikt: över : h ; och fjäll, . Som . vanligt . när det gäller: de färöiska . samhällena .. är; hamnen centrum för liv och rksamhet. Och medelpunkten där är nu far= tyget, kring vilket det riktigt sju= der" av rörelse, Båten är en. vik= tig länk ' till yttervärlden! Det 'sto= ra" antalet: fiskekuttrar: i hamnen antyder, att; också. här fisket - är en väsentlig del. av: näringsfångst, Saftigt gröna. inmarker. breder : ut sig . på,.lierna,. sluttningarna;;. fåren har ett salthaltiet, och ukade" fartygs som. var: pe "fiske eller: välfångst i Nor- na på den långa vakthållningen, och! vå - kom; Kapare" och:korsarer ända, nes d med: "plundring. :och nniskojakts Några eldvapen hade; öborna knap= Past. utan måste förlita sig till/sina - yxor: och? valspjut ' om "de inte, vilket var" det'va ste, föredrog att. flyt ini otillgängliga grottor och klippskrevor så fort de fick syn på ett främmande: segel: 'Erönikan” vet att berätta: ' - : : N ..Sommaren, 1629: Kom. tre Pure kiska” ' fartyg: ;ydön, härjade ön! "och förde”, bort "ett trettiotal människor,” som sedan "såldes på slavmarknad "Alger. : Hustrur skildes' från” sina mm ån ' sina föräldrar.” :: En av Christian IV utsänd expe- dition" lyckades en gång överrumpla två skotska fartyg, som just här- jat. och plundrat på öarna; Skep= parna och sex man hängdes ome= delbart i rånockarna. Men" det” var ett undantag; i stort sett var kus- terna: helt : oskyddade"! och" blott= ställda för plundrare" och väldsver= kare. "so: Men det har hunnit gå "någ hundraden sedan" dess. Nu . en: antian "form av rovdrift: ingarna är bekymrade över; ligen att. "främmände ' fartyg skall fiska på deras: vatten. 1 kampen om fiskegränserna hår” det” timat nog så dramatiska :händelser, heller krutrök saknats. I Men nu har. fartyget. "lossat. öch lastat färdigt, landgången. dras. in och båten lägger ut. Sydöns messis va klippväggar står. som, en, mur mot h och "in tecknar skarpa silvetter mot kvälls« himlen. Kursen ställs mot Island. En grupp färöungdomar, som "skall dit och spela schack, sitter på däck och sjunger psalmer om sjöfärder på sitt hemlands språk, som har en egenartat suggestiv klang. Färöar«= nas skulpturala konturer försvin= ner under horisonten.; nad ' Hans hämnd ov oc En liten pojke hade bråkat i i klas- ten befattar sig inte med Di-|sen och : blivit omruskad; av sin mun eller dess mörka historia, Den | fröken. En lång stund sitter pojken kommer stävar vidare mot Sydön, som denityst och tjurar, Men så fortfarande ljust, och fartyget har ut ingen svårvichet' att meka sig intill ter Fröken. bryggan till det lilla samhället] mä, :. — Hemma har vi en ko'som hes Ho är folkilsken. ho. > hatade” Barbareskstäs '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.