N "LAHOLMS TIDNING Måndagen den 29 september 15969 ir T Internationell naturvård - Kravet på målmedveten natur- vård här under ”seriare år vuxit sig allt starkare i vårt land. Över- allt i samhällsdebatten möter man synpunkter på eller förslag till åtgärder för skydd åt hotad na- tur. I vårt allt mer. teknikpräg- lade samhälle har man funnit att vi måste vara rädda om även de enklaste naturtillgångar, t ex frisk luft att andas; rent vatten 'att dricka, en någorlunda . bullerfri miljö att leva i o s v. -« Det är emellertid ' inte bara i vårt land man sysslar 'med na- tur= och miljövård, Även på det internationella. planet har man börjat inse naturvårdens betydel- se.” En märklig väckarklocka ” skrällde för några år sedan, då > den" numera. bortgångna ameri- kanska författarinnan Rachel Car-", son skrev: sin bok' ”Tyst"' vår”. Hon målade där en' dyster bild - av ett framtidssamhälle, där tek- nisk utveckling, kemiska - gifter m m tagit. död på 'allt fågelliv. En annan påminnelsé 'om 'natur- vårdens" betydelse : fick" man för "några månader sedan, då ett gift- ' ,utsläpp tog död på allt djurliv i : delar av. Rhen, yet so a ia nh « Även , direkt för det mänskliga livet är natur- och miljövården ” av”avgörande' betydelse; Under-" sökningar visar att drygt' hälften av alla mentalsjukdomar i stor-" : städerna förorsakas. .av » buller. ; Nedsmutsningen av floderna för stör värdefulla fisktillgångar. När: den - mäktiga floden per ” olika aktiviteter "inför det'stora + ; N na om den naturliga miljön. De skell . informera och - undervisa allmärheten om naturvårdens be- tydelse. «= - se För att bevara vissa naturom='. råden har Europarådet sedan 1965 delat ut utmärkelser för genom- förandet av bestämda planer, Man . har på så sätt uppmärksammat ' skyddet av tre. nationalparker 4£- Sverige, Lineburgerheden i Tysk- land, Peac, District i England, Abruzzerna-parken i Italien, vat- tenfallen" vid Krimml i Österrike os v. Det sist belönade området : är Wallm Ried i Tyskland, ett vackert stycke marskland med sällsynta 'crchidéer på sommaren ' och massor av övervintrande fåg- . Jar på vintern. . | . . 1. kampanjen för det Euro- peiska naturvårdsåret 1970 väl-. .. komnar. man också enskilda ini-? tiativ. En stor europeisk damtid= : -. ning; ”Femmes - d'Aujourd'hui”, > har t ex startat en ungdomskam-' panj, som medverkar för att ren= -"så' stränder" och skogar,. värnar. vilt och fåglar under stränga köld=: "perioder, tar på sig ansvar >» för: naturområden o s v. : I Sverige har man' redan inlett naturvårdsåret. . Det - skall » : bli". studiekampanjer, tävlingar, infor- mation: i." skolorna, en" landsom fattande ' städvecka ' och mycket; annat; Haliänd är frö utsett som: ett ;; särskilt + försökslän -under kampanjen. . H ' Ännu, for några decennier se dan betraktades naturvården som! " fåglarna dör ut; ökas skad k= ternas myriader, Farorna som 1u- rar på oss är i réaliteten gräns- lösa, 0 na 7 VR Det behövs: följaktligen ett " ternatiohellt "korståg, föratt. be- - vara nåturen'" från ohämmad fö +; störelse, Det. korståget, skall" ge- - '-nomföras : nästa . år, då Europa- ä iska :natur-. > allt” mer ”påträ en 'exklusiv hobby för: ett "fåtal fantaster.: Många trodde att nå-,” turvård bara" var>en jakt: ef : sällsynta "blommor ? och ” fjärilar, och att eventuella fridlysningar bära. tjänade .vetenskaparnas ku-' fiösitetsintresse. Lyckligtvis har: förståelsen vidgats, samtidigt som' béhovet av aktiv naturvård blivit; > ide! Nu" gäller; gång Iken joch: Tr . llsammans med 'ytterli; a "associerade". länder. 5 aturvårdande 7 syfte defsträngt taget människors m lighet D > iEgentliger ningarhacjustnuskänna. djup tåcksamhet -:mot - regeringen | - "och märkta" löftena, tåck- 1] . Redan då. framhölls, ven,.: var. dels isfri; hamni:— det" finns” ingen” djuphamn ute i: Laholmsbukten ' inom" Hök —""och'; att det skulle” vara stenbunden. "botten; . vilket vi också, saknar. Men detta: till trots fick. vi: vara. med; vt ' Nu frågar mänga sig. ändå, . om. inte nuvarande inrikes- ministern ;-med .. förre, . jord- - bruksmihistérns löfté om 'em:ersättningsindust- ri i: Laholm > som” kompensa- tion. förs EN LANG. HET SOMMAR ligger. bakom "bankerna. é Ekonomisk "revy Mali säger , att; det .rådde''sani- " stämmighet i stort om behovet av att "höja" diskontot från. 6 till 7. procent: en En räntehöjning: följs normalt av' en' viss. åtstramning på pen- ningmarknaden, '..: men :-<denna gång ' nöjde: sig. inte riksbanken med: att lita till sådana: mer- na- = turligt verkande. faktorer; utan lade, samtidigt ..både kassakvoter och "lånetak på: bankerna. Decsa båda åtgärder "svåra att f stå — om: de:nu inte skall - Låhetaket ser man söm ett all- "mänt hot; av ett: slag som inte borde behövas i: umgänget mel- lan: centralbank och: affärsban- ker. Uppmaningen; att'skära” red utlaningen-till.1968 "ärs nivå är en politik som enligt Ekonomisk revy, i vafje fall inte här något "ståd-' 1” hationalbudgeteri, "där a går från att nettoutlå- ningen skulle behöva uppgå till 6 miljarder för "att det finansiel- i's-märkt-riksdags- 'grupp;' Men var' man ensé om att: linverket? skull kan man kal För" övrigt får vi som ”läns-' bor: glädjas "med" Falkenberg om "deras . isistaminutenin- hopp kan få effekt. .Då'kom- mer i alla -fall industrin att Halland... - : Vids Nordens: :Bondeorganisa- ”Centralri 'generalför- Reykjavik klargjordes 3 danska jord ställning. "till 'Nordek'' "sagt 'svalt, kommenterar Jord: brukarnas” "Föreniags- blad TA Ra NT "Även. det . norska", lantbrukets .kritiska - inställning” liksom. :det finska. jordbrukets: mer, avvak- tande. hållning belystes i diskus- svenska: lantbruket är man:'för -.Övrigt inom det norska' negativt inställd också till: BEC:; =..." "> Vid: NBC-mötet : klargjordes naturligtvis" också? det svenska lantbrukets 'instö ng till -Nord- ek ml Mere a vå + Nordek skulle enligt denna i te "innebära" nägra. fördelar "för "det svenska "jordbruket. Tvärt- 'om kunde befaras - nackdelar i lem för jordbruksnäringen;: och satt. det skulle bli omöjligt för stora delar av jordbruksbefolk- .ningen-att uppnå rimlig levnads- .standard' i nivå med .förhåltan- dena i andra länder: Skulle 'emel- lertid 'Nordek medföra sådana fördelar för övriga näringar, att genomförandet '. bedöms -:". som önskvärt ' ur. allmän synpunkt, är det.från det svenska. lantbru- 14 'räknestycket: skall gå ihop. - | "kets sida ett. absolut -krav,. att |: dare från”, hela: Ajonen, -Till -skillnad 'från> det form i av "nya 'anpassringsproh- | [ETT ORD — PÅ VÄGEN Han har sänt mfg till att läka dem som "har "ett förkrossat hjärta... de skal få huvudpryd- nad istället för aska, (Jes. 61: 1—3.) : N .För några år sedan satt min syster, som är /'konstnärinna och skrev ett brev. Hon använde vår Jenda reservoarpermna, Hur försik- tigt hon än var så blev det plum- par: på nästan: varje rad, men hon fortsatte i alla fall. När hon hade skrivit färdigt blev .jag överraskad av resultatet, varje :- [plump hade hon förvandtat "till en blomma som gjorde brevet mycket vackert, Mr Vad hon. då, "lyckades ' göra "I gjorde ett. starkt Intryck på mig. Det: har ofta: hänt mig i. livet, när, mina fel” och brister 'inte tydks gå att undvika! eter” sud- da -ut,- ätt jag i hemlighet bett Gud 'att han :i sin stora barm- härtighet . skall : göra: något med sin "gudomliga . penha, 'Jag tror att han kan göra mitt livs skrift skön ; och "i harmönt med sin ve erbörlig, hänsyn tas till jord- brukets : speciella "problem , och - anpassningssvårigheter, :så- att skilda jordbrukarna, £5 0 3 :" "Trots. alla. skiljaktigheter. och "skiftande nyänser i de olika nor- diska ', ländernas 'bondeorganisa- : tioners” inställning till> Nordek, " är; överensstämmelsen "på : en : nyligen: :förde : fram iljön.. såsom en; konsumentfra: gå.""Till ' konsumentens ' rättighe-' Hamburg. j ter. hör" också, Heter det:i:1CA:s .enhälliga;. resolution,7.'en, sund miljö,: fri -från föroreningar'..Met "är: en» betydelsefulll vutvidgning avi. konsumtiohsbegreppet."-ICa ärmed:” gör, r konsumtion kså : får ;/omfatta allt: som; bé-: Yr. människans hälsa: och: vål- färd: Ren "luft, :rent” och: friskt > är, också. be generalförsamling--ti | skall: besluta .:-om:; enrinternatio- ,: nell; -miljökonferens.;.Initiariver är svenskt. —; Inga, :Thörssons:-— och avser: att :1972 vid: en kon ns, troligen i- Sverige, låta..po” litiker;' forskare. och: opinionsbil- riden. dryfta -miljöproblemen,',<:--- Konferensen ska”, fortsätter. Bo Präntare: och hänvisar. till : ett..påpekande';av svenske , FN-ambassadören.. Sver- "ker :Äström "i: eri intervju med tidningen -Vi,-”bereda- vägen: för, ”ett nytt synsätt: ”att världens na- ”turreserver ..ej' ä i "Ister, ..att-- vi -alla-har' ansvar, att .: jordskorpan: är. tunny att. vi alla > måste leva .av..vad. den.'produce- rar.» Det. viktigaste. är d .denna'- livsfråga - för världens :människor begriplig, uttryckt på ett sätt så alla har. en chans att ; förstå allvaret", . >... eng ' Ett skäl till att F-. gger sin" konferens i Sverige anges. vara "ätt vi huänit”så långt i miljöfrå.- ”gorha,:'att:'det . finns. ett: medve- tande ;hos! allmänheten "och :en vilja hös -politikerna, Det är ha- > minst-de "unga "generationerna. » Men. intresse är- inte nog. Det ; krävs' också engagemang. ; Det är, något som inte: 'stän mer, ; när Folksam "1 undersök- ning efter, undersökning får ve ta ; att en majoritet av. svenskar: : r emot engångsglas, bränn- oljor, med "hög 'svavelhalt, och "syntetiska > tvättmedel,... medan det ären minoritet :som: ändrat sina vanor; att använda: dessa - produkter... Undersökningen . är xnog så korrekt, Titta i naturen bara. Det: är vad. vi tänker och vad vi gör -som, inte. stämmer » I Och det ska jag säj åersson;: att det var en ' massa post .som den förre inackor- deringen fick' här varje dag. -.: — Jaså -— från unga flickor för- --— Nej, då han var en ordentlig ung man. Det.var bara obetalda räkningar, «= cr: oR - "inte nya bördor läggs på de'en-|. |]; av. arbetskraft tillgodosett, och livs- : turligtvis: sant. "Alltfler, intresse-'|.- ”rar”sig för "miljöfrågorna, inte |”: " vid min. ålder!” Från första halvleks farligheter minns man vi Lars-Göran Nilssons fina skott som vackert räddades, i stolpen och ut, av Hans-Enar Ros- gardt i Morups-målet, I den 44 min var man beredd att notera led- Bakslag Herman Ahlsell populär skådis i Göteborg, hade tillsammans med några andra glada gossar köpt en travhäst som skulle tävla på Åby. Herman visste för all del inte så mycket om travhästar, men det gjorde inte hans kompisar heller, så det 'jämnade ut sig. Men Herman tyckte i alla fall att han skulle se hästen som ' han hade. del i, så han tog med sig ett par av kom- pisarna för att besöka den i stallet. Där I en av spiltorna, stod hästen — en mager svankryggig krake som inte såg mycket ut för världen, Så mycket hästkännare var i alla fall Herman att han sa: "— Det här är ingen häst, Det är en damcykell ": 0 cen de Vem om inte H-R Rosgardt - var bäst i MILF mot Laholm? - Serieepilogen på Morups IP mellan Morups IF och Laholms FK slutade oavgjort 1—1, Gästerna hade en 1—0 ledning i paus. Men det oavgjorda resultatet får hemmalaget känna sig mest nöjda med, ning för Laholm. Men hi Rolf Jo- hanssons fina skott räddades till hörna -'av Rosgardt. På hörnan som följde var det dock klippt, det Halmiajuniorerna vann omspelsmatchen DM genom att på Örjans vall vinna med 3—0 (1--03. Det var en match där hal mesta av spelet och segern var helt rättvis. Böljan spelade teknisk fot- boll och saknade inte chanser men var vekare än halmianerna och ha- trycket i anfallsspelet, Hålmias Lars Karlsson gav sitt lag ledningen i första halv!sek med 1-0 och samme man hade strax, efter ett verkligt kanonskott i ribban. : fer 3 min, efter ' paus ökade Leif . Benstsson ' till. 2—0 och ' Ingemar « 3ertilsson fastslällde. slutresultatet on Och ser man till Mittfältet dominerades betydligt mer av gästerna, målchanserna väger även dessa över i bortafavör, sees var ef Gösta Andersson som kas- tade sig och skallade bollen i mål, Helt otagbart. Även i andra halvlek handlade | a - s i det mest om Laholm. Tä; än till - ett ribbskott kom man dock inte. Morups kontrastöta: var inte alls ofarliga. Vid ett av dessa kom Clas- Göran Bengtsson loss, men hans skott smet utanför. stolpen, Efter 35 min kom Morups kvitteringsmål, det var Krister Johansson som drog upp ett vackert" anfall på höger- kanten, Efter att ha ”kört” ett par man slog han från kortlinjen bol- len snett bakåt till omarkerade Lennart Friborg. Denne hade bara att vidarebefordra bollen i nät. Bäst i hemmalaget var mv H-E Ros- gardt, uteförsvaret verkade lite darrigt, Saknaden av Göran Jo- hansson märktes, Av kedjespelar= na bör Clas-Göran — Bengtsson framhållas, speciellt då för sin förs= ta halvlek, I Laholm, som spelade en pryds lig fotboll, var i försvaret ww FA Thedeby det stora ljuset, I kedjan hade man planens dominant, nämligen vi. Lars-Göran Nilsson, . God hjälp hade han även av cf' Gösta Andersson. : Bra domare Halmstad, i i ' Halmiajuniorerna gick vidare i i 27 min då han vidarebefordrade en frispark från Lars Karlsson i mål, Strax efter gjorde Böljans cf Thomas Bengtsson ett fint genom- brott och sköt grant men Christer Ji son i halmiamiålet räddade li- ka fint. I Halmia var mv Christer Jönsson, ch Lars-Ingvar Sarnuels- son och vh Ingemar Bertilsson bäst i försvaret och i kedjan var Leif Bengtsson och Lars Karlsson de främsta, I Böljan var mv Stellan Andersson och ch Ingemar An- dersson bäst i försvaret och i ked- jan svarade Thomas Bengisson och Roland Kull för det bästa spe- et. Domare ”Sven-Evik” Andersson, Halmstad. + - : omspelsmatchen mot Böljan pigg och trevlig i na hade det därför svårt att få det rätta : K-W Ahremar, ' Arbetslösheten - fortsätter.att.- :. minska i'-Halland >" Arbetslösheten i mitten av sep- '. tember visade en mindre nedgång om 22 personer jämfört med au- gusti- men var 223 personer lägre äni tember 1968, Minskni . för månaden registreras helt inom '. de södra länsdelarna, där alltjämt ' 3/4 delar. av de arbetslösa åter- > finns: Antalet kvinnliga arbetslösa > tén "och ,Samniansättningen av de ”.anmälda arbetslösa. Av.de arbets- a männen” var. sålunda 67 pro-" » 'cent. över, 60 än Te Antalet icke tillsatta platser har jämfört : med: augusti, sjunkit med .399 men"ligger.nära 500 över förra årets septembersiffra' Efterfrågan på "arbetskraft "är .:dock " fortfarande kraftig. " Nedgången -ligger'. främst . inom”seryviceyrkena men även inom "industrin har företagen i viss ut-"' sträckning kunnat göra erforderliga" " rekryteringar "eller." vidtagit” jus- . teringar' ifråga ' om; tidigare 'önske? | plats. Inom den sist- "nämnda gruppen noteras, dock en - påtagligt svagare efterfrågan än' algustis, Konservindustrin, har” ' i stort! sett; fått sitt - tidigare ; behov 'ftadsbranschen: med "textil/beklad- " medelsindustrin ; sor: helhet |. visar : därför "också" en" kraftig /nedgån ” beträffände lediga platser, : +: 4 -[Byggrnadsmarknaden 'är i de sö länsdelarna "fätt balanserad: och :en' » god: sysselsättning med ri ar ; betslöshet råder i hela” : om de' olika, yrkeskategorjerna ri | : der brist på träarbetare, liksom. på handel i: Varb en, För : ls ;'området 'är" sysselsättningen :betyd- ligt bättre än förra hösten, medan situationen för övriga grupper.kan - bedömas 'vara ganska" oförändrad. Inom kontorsområdet 'råder "en nå- got bättre efterfrågan vad det gäl- "ler: kontorsbiträden, "3: ee: sto > . I. beredskapsarbete ' sysselsattes vid "månadens "mitt" 108 arbetare i » huvudsak .partiellt arbetsförda och fornvårds-" och 'naturvårdsarbeten' "har hu, återupptagits i mindre ska- la.' Antalet arkivarbetare utgjorde 89'st.I omskolningskurser inom lä- 47 per-. kurser "Solen går: upp kk 6.07 och > NL NGN "kl: 6,09 "och 2 Vi accepterar inte livförsäk- ringen för personer över en viss ålder, och ni är ju redan 95 år. —. Ja, men. statistiken-visar ju att ytterst få människor avlider at frågan störst inom metall-"och verk-"|" elektriker och rörmontörer. speciellt. )' INTEÄSTÖRA CY CS Albert, en penslonerad metalla- re, var på besök. tf staden.” Han beslöt att gå in på ett finare mat. ställe föratt tillfrédsställa magens behov. Albert sfog' sig ner vid ett bord. En servitris "räckte Albert en matsedel, . . aa Efter ett studerande av on gans- ka diger matsedel hittade han nä- gonting som hette strömmings- flundra. Det lät ju Intressant, Att SEN de Idet var fisk bogrep han förstås, åtenfinns ” Elsa | nen .han hade aldrig” hört. talas ” ig för att fråga In« i i agofrimärken =. Med” direkt inriktning på - korten ger postverket i är ut ett särskilt fömärkshälte med” mo- tiv” från ' evenska favoritsagor. Det innehåller 10 stycken 35- ärken: med. fem- olika. mo- - rött och ts Jnän han: gjorde sin -beställning. Så han:kallade på servitrisen och e ”ydd det kunde, vara för ;kvärdig fisk, >. oo Sl: — Jo, sa hoh, man lägger, fvå 4 'strömmingar PÅ varan, och så"... hem Här avbröt Albert! 2 Ika ave ännu en, John 'Baue :—.Stopp Nilla fröken, då, ska, vi kning hans. underbara jil- inté -slör ige : tl i yrus, Granens. Vil Jin ge mej en portjon 'Vallareman som "ingiok :1 "Blahå " 1909; Sist kom! | SN : BLEV TRYCKET =: 3 - hört'att Sonja tänker rfättarfnna, ee -tomtärioch tom”: K "mer: Ivar. Arosenius Hlmstratidii ” in"; egen', sagobo | min i utklom 71909, 'själv ördna tryck därför att ingen vill trycka henne längre. ES Z AG Are Lt Jag förstår, hon har valt att me
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.