lAnko lags under 30. 000- kronorsgränsen kommer att få så= väl stats- .som .h komsttägarnas" kommunala ”skat- tebörda lättas, > se. sänkt, '. " lovade - finansminister Gunnar Sträng vid den fortsatta Fi n tog. även upp -: "resonemang .om den & k konfis- katoriska — ArVvS- 'och förmögen=" partikongressen på månd Genom en "höjning ' av momsen med fyra : procent kompenseras ; statskassan : för det 'inkomstbort- fall skattelindringen medför för. , denna." 'Momshöjningen --skall även räcka” till höjda barnbidrag och folkpensioner ' samt "andra. kompenserande åtgärder. för låg- rna, jämte k - tion | till : kommunerna ' för” ' minskade inkomster. dessa får : '. vidkännas genom lindringen iden" kommunala". beskattningen. Detia att finansministern gett sig i kast :. traktas som stöld, bedrägeri. eller med kommunalskatten är en an-' genäm nyhet. i" det" skattepaket ": det, åtskilligt att hämta just på han aviserade, Kommunalskätten utgör nämligen den största skatté- : börden för låginkomsttagarna ef-- . tersom den inte är progressiv utan i: slår lika hårt över hela inkomst- - skalan. Traditionellt brukar: som ter 'på kommunerna.” Nu. går; emellertid. den "kommunala utde-'" biterinEen Taskt mot 25 kr: Det . därför > tacknämligt" att hr; tion för det inkomstbortfall kom= munerna får vidkännas 'då Jågin? 4 Lågin) Sträng signalerar full. kompensa="" tningen och” gav. åter "kalla handen till" "de". optimister ' + som, tror att ”en' sådan beskatt "ning skulle” räcka "till för : att ärt lindra lågink nas skatter. 2 I stramning för större arv och för!" : mögenheter. blir”det dock, samt ndring för de, mindre bl a med "hänsyn till den. förestående 'upp= ' » taxeringen av fastigheterna. Även . skattekontrollen skal . skärpas: och "undanhållandet av” lag: föreskriven beskattning be- förskingrirg, > Förmodligen finns :'' i detta område och" "det är faktiskt egehdomligt att inte-effektiva åt- gärder. vidtagits tidigare: + - : En: detaljerad skatteproposition skal : läggas én | väfriksdagen "197 : partikongressen, : träda tagare och: H ende” får: alltså tills vidare trösta > med; at den som : väntar . på' . något gort; Y ör. län- gel. MN fall. av grov SE har. un. der senare år ökat. avsevärt och föranlett domstolar. att.:se. allt allvårligare på: brott' av" detta” Nag.” Avsevärd .straffskänrpning har också” ägt rum! Utveckling- | . en. aktualiserar: i hög grad kra- karna i möjligaste mån görs ät- -minstone ” "ekonomiskt ”. skakleslö-; sa Varje, medborgare. här , i: em]. sådan” situation: rätt att: kräva skadestånd och 'den som 'utövat våldet döms efter: rvättens' pröv- ning att betala det,'1 praktiken är ,det 'emellertid' i allra .ftesta föll så att: det.utdämdar skade]: c ständet stannar. på: papperet väldsverkarnd" äl ämligen. gel, helt. eller i ide" närmaste |: medellösa.. Det blir: omöjligt för, den" skadestånidsberlättigade itt ersatta” men för venkande--. skadorna; rr den psykisk art eller. bestående, fy siska - märken”, efte: kan hon oftast nte påräkna. nå gon” ” Skadeständsut- ningen är: på så sätt blivit et” hänmaste enuåst em fö mell' sak för rätten att ta "ställ | ning till, - : Staten är ansvarig Hör” or: ningens Suppr ädthållande” - borde I -den egenskapen - ansvara för att medborgare blir " ekonomiskt ” skyddade för" de skador som åsamkas” dem av våldsverkare. Frågan "här, id "några »villfällen "aktualiserats i riksdagen från ceriterhåll av hr Börjesson i krävt atit staten. på! ”deständsansvaret, Emit efsättni rbetsförtjänst kall sedan (resor, : etc), Dessa pengän helt. eller delvis: sta ova, in av den: dömde Däremot inte: det utdömda” skadeståndet. Det i ankommer... på -.målsägaren själv att. delva in déssa pengar sagt. mydket små ”, T. debatten har olika fö framkastats gill en. större rätts- säkerhet för enskilda medbor- gare i "dessa. shänseeriden. » Ett går ut på "att: "staten? i första hand bör driva in utdämda ska- destånd .— -alltså. biträda måls- ägare och. först-d andpa'h hand övriga kostnader. som! samman |” hänger med rättegångarna,. Men |-" då.den dömde är medellös eller efter avtjänat straff fortfaran-]- en: : fond sur vilken. Skadestånd | . kunde utbetalas. och: ett tredje övetfallsslgjdd. ” De” i - nämnda förslagen "förefaller. va- ra "värda att pröva.. Beträffande Må än stark” kandida atv man ihom- den "allmänna 'so- i é heter: mppstå' vid. bedömning av | storleken; « om och var $i ex”en Abbar: i sig "själva . ika, hårt alla: men” återverkningarna kan a variera > : beroende « på + inkomst vet på "att offren. för. våldsver-/ H e fö rslag >tryggas Alt” läget Dä skattorrönten är bekymmersamt. framgår. av den sammanställning "som "gjorts av 1, de ” föreslagna ” utdebiter i de” tjugofem "landstingen: Om ingar: förändringar: sker. ; under landstingsveckanm i oktober kom- . mer. skatten ätt höjas? sexton ”Jandsting:, och. bibehållas. : oför ändrad i de nio återstående. Den tid då man:kunde,, mildra. skat- - tetrycket «än; för" länge - sedan : förbi, ;.Nw talar man: om. hur mycket. skatten . skall. höjag. ch end undantagsfall omv .. XC ligheter; finns. att. hålla utdebi- teringen oförändrad... : = ' Finansdepartementet bör : ta Hg av” de! dystra rapporterna "från. landstingen 'och : fundera över hur iman skall-undvika att "nå hans” tale fortsätter GP. Ett ”säty är "att staten "slutar -"rned' övervältningen av sina bör- -"dor på andra, I: många fall re- -'sulterar-;nya reformer i ökad - förr: "kommunerna, . Det. verkär också: skäligt . att statsbidragen" följer” penningvär- : och > kostnadsutvecklingen. sr Även om: det inte” förefalter troligt. kan. landsmötet, at Be Fgtvis satsa p å Gunnar» Helén..beredd: att ställa sig 4 förfogande förenk- -'slag: emellertid. valsituationen ät- ; skilligt. Just med: tanke på. tide- "nöden och, behovet. av att. utåt kunna presentera ett känt: namn "är: he; Helén. den. ädeatiske. kan- Men en viss upp- = 199 de är ins 2 Pang :|'denné: 'skall "taväö ” s engagerad . shittsävensker, när det gäller vårt bistånd" till wländerna? En .utma- nande fråga,: som vi kan hoppås positivt" gensvar ""—' mämligen "i samband. med :den mycket: brett upplagda "kampanjen ' ”Kooperati- on "hjälper -i. u-land”; Bakom den- Tar-satsning står praktiskt: taget hela den, producent. och. konsu- mentikooperativa' rörelsen.” i: Sve- rige,” vilket innebär att” cirka. 65 procent. av "alla" svenska -hushåll T vegenskap av " medlemmar .: nås av..kampanijen, En -allkooperativ la its... för, : utvecklingsländerna;, Fnomfförls-, från ' i höst . och Särskilt? viktigt. fö den; "som bara fär penis iklörd: mitt i' det” Hetaste "och rastle: Tanzania” har styrelsen I för. byns bonde' i sanden för "att ta ännu ett, litet steg. ot:. penninghushållningens välsi helsér: "Det är: ”Upprop” för en ny studiecirkel," och de 'inle- "dande, orden kommer på flytande swahili från ' Folke .Dubell;- 28- årig folkhögskollärare” och studie- instruktör: från Linköping. "Folke -Dubell är'en av. de sven- ska studieorganisatörer,;: som "ver: kar ute på fältet i Tanzania; De- ras. arbete ' leds från ' Cooperative Education . Centre. (CEC) i Moshi; "Detta wutbildningscenter- starta des 1964 med: ekonomiska bidrag från” 'danska och svenska staten samt: ärliga ' anslag från; 'koopera- tiva svenska insamlingar (hittills 250.009 kronor per: år). CEC har pittils utbildat "och av" landets "17 regioner "med ”oo0: perative wings”, :d. v.-s. -studie- ledare: och utrustning - i intimt samarbete med "de tanzaniska myndigheterna. "Som ”exenrpet på detta: samarbete kan" nämnas att war: och "en av”de sex'svenska studieorganisatörerna har: en tan- zanisk ..medhjälpare, collegeutbil- dad i:Moshi, och meningen är att iver det ' lokala menar Haäandeftstidningen (lib). "Mer de betyder inte att : han”. Balknar & ten; "och: ”fintres- ngtan för: stark så är : Växjö inte rätta platsen, vilket .Gumnar Helén inte är den - förste -att erfara, Deg: gkulle. till exempel förvåna om :han :inte - uppfattad '; de: många .- primitiva "inslagen i den socialistiska sug- "gestlonisvågen som en utmaning. Då kan ham ju inte bara sitta still” och. lyssna,; Vissa tekniska Problem - som med. satt han 5 NE kan behov : kläcka andra Folke DPubell är'en' av de svenska studieorg; fältet” i Tanzania," Inom hans [M ganska snart får ett kraftigt och! Per Kampanjen har vå ' huvudsytf- ten:. dels. att. genom ' en massiv informationsinsats bredda: kumska- perna "och öka förståelsen för -u- bland medlemmar, amställda och allmänhet samla in pengar för att ge" ökat bistånd” till -nuvaran- de "kooperativa urlandsprojekt och realisera nya, i. "I: vidstående artikel. av redak- r ” Hans . Håkansson, - förbundets. nn "I mät) 4 imed rasellgar. kommunika- försett sex li ; läven. övriga bönder säljer: — då TE" I bevattning. är man här helt ute- 7. | deutfallet' blin därför. också" mye: tion Yt och framför "allt med vått reningen" som” i lédninigen för den stora; ”regiona- 1a producentföreningen. "Det finns fon rativa .. föreningar i sammanslutna: "I Äldst och mest känd är den. sto: ra. kaffeumionen, ;s om chaggafol- ket: på' Killmanjaros'. sluttningar startade för mer. än ;40 år sedan — då i liten skala men: nu om- fattande "60.000 "medlemmar." De flesta” unionerna” 510 år gamla, 200 KRONOR: OM ARET. "Låt "oss. återgå” till: Folke Du- bell och” ”hans” - Dodoma. region — ett län med inemot 900.000 människor. på en yta av 16.000 kvadratmiles,' Ett ' av". Tanzanias torraste områdert, som dessutom "år "bara fått” en femtedel ' av normal. regnmängd, Svälten var redan vid värt. besök. .i somras ett faktum i många byar, Hettan i kombination med” kreaturens avbetande "åv varje” litet uns. äv karaktär åt stora -områden, bondefamiljer, 'av vilka 11.700 är med i någon av. den kooperativa unionens 41” 'primänföreningar. de” har "något att sälja — sina produkter ' genom" primärförening- arna.” Någon ' annan” -försäljnings- väg finns inte'—' utom den lilla torgmarkniäden ' inne i- Dodoma. Man odlar bl. a. 50-procent av , |hela.landets majsproduktion. Men I nästan total-avsaknad av konst- lämnad åt naturens makter. Skör- ket varieramde.' .. . "IT denma, även för tanzaniska förhållanden, ; mycket fattiga re- gion kan genomsnittsinkomsten i bästa fall bli 300 -shillings (drygt 200 kronor) .per. farm och år. Ingen bonde har i. regel mer än, två tunnland — torra ' och magra åkerlappar — och på" det ska han föda i genomsnitt 5—8 personer, Och "något "ska: "helst bit över: att sälja ....v : EN SVÅR "UPPGIFT. NS : Dodomavunionen är. bara. fem år gammal.” Många problem åter- står att Kisa. Man: har” försökt anisatörer som under. svåra förhållanden arbetar mråde lever cirka. 100, 000 fattiga -bondefamiljer. M landsproblematiken gamt dels. attj: iden: dilla]: cirka 1.600. Producentkooper : "är dock" bara d växtlighet gav en. ödslig öken-|- Men ändå — här lever 100.000]: ”på I medla konstgödsel i mindre skar la '—' "men vilken? nytta gör "su- 'perfosfat : och ' salpeter inte finns vatten? "Och när "inte. vet. hur. och när hjälpmed- len ska” användas? '. Man kommer ständigt : tillbaka till. frågan . om. utbildning'. och upplysning. "Det gäller! att. få :medlemmariha ätt förstå de' koo- perativa: idéerna, 'vad de innebär av. samarbete, ' rättigheter" och skyldigheter: "Och det ' är "ingen tt” Uppgift, ' när - genomsnittligt ara :10-—20. procent. äv; den”. vux- sva oNsningen kan och ud "wagogoifolket' rr rn ätt ja ut ” styrelserna,' d.. v..s,. 41x10: man —- en: icke" föraktlig opinions - grupp. "som med :tal och skrift, via filt och radio blivit överty- gade om nyttan med” växetjord- -bruk, att utöka åkerlandet (sham- - ban), att ploga med en oxe i stäl. Jet. för med handhackan, att göd- ning och dnsektsbekämpning ger bättre skördar o. & v. Hela den- -.N&- verksamhet . samordnas av- en « regional: chef — en slags :lands- "hövding ' — som är regeringens >. ansverige- för . jordbruk,.: skog. " kooperation och i.viss män även|s " vattenförsörjningen,, Flera - sven- . skar. är nu också igång. ute, i ': byshen «ende. i statens som vatteniborrare, ingå. i SIDA:s och tanzanianska stora. . vattenprojekt. St "DE VILL SÅ GÄRNA o. / tt av "landets, absolut” fattig faS- te och torraste områden hår allt så tagit ett litet, men viktigt ciog mot en: drägfgare tillvaro för invånarna, Trots den högn : pro- center ana'fabeter är minst:en "studiecirkel efter. svensk” modell 1. igång i varje förening — korres- ;Pondensundervisning ' på "med enkla, elemen "i breven, - Maré "börjar "med ” kursen nstys relsens' arbete”. och” i flera” för. eningar har man nu hunnit til ”ekonomins grunder”. "Det : var sistnämnda kurs. Folke :Dubehl Yr på att introducera ti byn Mun- emo. I inledningen I av: denna ar- swahili ra- uppgifter Från det bekväma; gena "yak "byggda hotellet i staden: Dodo- ma sodh.. en ' välsmakande :Iuwich. omg” alla nödiga ' proteiner. dch W vitaminer, var det' bara: en: halv» timmes skakig pesa' med landro- vern ut till" denna' halvevältande by; mitt,” på dagen..steKt A- -40-gå CH dig värme, -Inte.,em regn roppe sedan-1i februari i at vbelt såg en. aning. be y ed : i "vet att -de så gärna” vill studera. vidare.De börjar, företa att ökad: NUREeR är deras "erila tyrelsemedlemmåri na 3 fame »döck-vupp” ock välkomnar | Re [ETT ORD. >. -. Paulus. varnar oss fört frestöl-' ser. att göra. vår tro : bekväm ge nom. att efterlikna” denna; fvärld, tiska Ryssland var misstänkt... I den. Inbjudan som sändes iu Moskwa '. .Infikade” Jag sk itsamt. möjligheten tilll en: funch På Wall Street, Till vår äpnad > kom ' on svår att dåtta <vo något. som skulle uppskattas, : + Jag talade ' då” med aroktören. för en' av New”Yorks större bån- ker, 'en "aktiv kyrkoman, och han svarade med Jentislastm. 'Lijhehen arrangerades med . hjälp: av. en gupp finansmän och höla; U db de på Kristus. och hems Aterlösan- de kräft." Ryssarna. svarade med varma ord .om kristet. brödraskap. Fullständig; "borta - var alla de ika mgöngestonen: . a AMN vara, ott: sant” ” vittpe « Än Ibehö: ven inte betyda + tt: sinan gen. at ter: för "song atämnilpsari on n åntityder, ppning — här Krävs det en. motivation, hos | delta ' Folke: Dube' liga eihkelmipå: — VF "kan. Inte: göra jon ct med i0sg! avi Svar har; vi: hatt hurra. är at. Tills uden le måller a. fö sörmling ön: OR ak to Om i jag Vil - har det: + måste ; jag -odila umer.> Liter Ah bå Nten' sekomåt, Den (gom, ge ste klar på ; pappéret säger o ”kenberg.. En -upptaktskonferens , i 12 oktober. Med tanke: på den 'ko påskhelgen: 1970, är de i Höstens” och vinterns arbet på Ungdoms. och studiea +; ningen är att vi också skall sätta i d fritidssy: blir det flera nyheter, : .karström. skall från förbundshåll Lars Elof Svensson medverka som talare. Vad det gäller "aktiviteterå na i norra lä sdelen' säger. Börj Panther: Det är i. viss mån. en mörk få "på IOGT-kartan för distriktet. Detili finns gött cm medlemmar, men: de är passiva, hu är det vår strävan Iand och i i Oskarström önskar skolan ett" samarbete - vad det gäller: ättning, > På: "det Iokala pla 2 Vid Upptaktskonferensen i Os- ;mbudsman Börje. . Panther i" Fal- Oskarström: inleder söndagen den d > med nöje, som startar: den : Den könämitté ' som” :valts- för: den” inbjudna "att deltaga vid denna kon-: e: kommer att: präglas av'en; stor. rbete säger "Börje. Panther. - -Me- n en kraftigare drive i norra. Hal-" [got I som: samtliga IOGT-loger fir rar : amt den '97 säger Sven 5 : Olof: Måttsson. Me=' oktober månad 'skall stårta en ny förmi av underhållningsaftnar; näm- > ligen gammaldans, som blir 'offen : nar med” kunna återkomma ' me en' gång i månaden, 'säger-S, OQO” att sätta fart på verksamheten och aktivisera dem. ”"- I - Till' skolorna i Falkenberg har ” vi nu i dagarna distribuerat ; ut ' ' närmare 2.000 exemplar av” en : grammet ' och olika aktiviteter; ” "för il ib "Panther. ' ” "2 Förra året Zjordes'e en ”liknan .de drive: Bur gick den? "+ =" "+ Ja, säger Börje Panther, anta et nya medlemmar blev inte 'så . värst många; det kanske det i : blir nu heller. Men: vi vill : detta, bjuda "ungdomen aktivii ter i. en nykter miljö, samt ' få dem ”att tänka” och ' tycka ”posi tivt iom nykterhetsrörelsen som sådan, Vi tror'att vi därmed kan ' lägga" grunden för "ett. eventuellt ” "kommande medleniskap. Se "BRA I SÖDRA HALLAND" I | södra Halland har däremot ak- : frågesporten, — folder, ' där vi presenterar ' pro-! Zz Mattsson, som även framhåller alt” tivi bland d. git mycket bra ut. Både i La- holm och Aled har vi en god fart på verksamheten!, Nu "ingår i pla . samhet i Oskarström. Man har in- te så st mycket att bjäda ung- " domen där; vad det gäller fritids- aktiviteter. — Från skolhåll: har " uttalats önskemål om 'ett samarbe- te med IOGT säger Börje Panther, " men jag kan inte för dagen säga "när vi startar där. Men det'skall | inte dröja så värst länge till. « UNGDONMSDANSER UN var något som man startade förra "året 4. Falkenberg . och. det. slog. väl:ut, Nu tänker man fortsätta även denna säsong, men det kans- ke blir under något ändrade for- mer. / att med statens hjälp gratis 'för- Vv: Godtemplasordens. dag blir. nå] sla- $ nerna att starta en:liknande verk-,... IOGT:s ombudsman Börje Panther: ” H vi” satsar på ungdomsarbetet i och vill. lära dera att tänka och tycka positivt om nykterhetsrörelsen. . ” :; Antirökarpropaganda Mor och dotter i familjen B 'dis-"" kuterade : rökningens skadliga 'in- verkan : och konstaterade att-den förorsakar lungcancer och att den påverkar hälsotillståndet i' största " allmänhet, ' Ja, den påverkar ' till” och med utseendet. Då' kom en' kommentar från husfadern i soff- hörnet: -— Ja, särskilt hos strömming. " "Aldrig s så litet ;'. : — En enda kyss är I verklig- heten ingenting. Särskilt om man tänker-på att den ska delas mellan när den störa. dagen ry IOGT, och NTO: blir” ett gå NE vill, med . förberedda, NS éÄ Enklå, ivrätt- sin "andra! ”äpplaga. : framma, sprunga direkt” ur? hjär-. tat" under” Vardagens miljö; .. förmedlar. den glääje.och fr upplever,'då-de köp ae liv un-' der Guds förlåtande kraft. iDeséa RS och SJUNGER : DITT! LOV ANG. Unga kristna H ; böner: samlade. av "Den fanätiske förkämpen . för vegetarisk kost kom på. föredrags- turné. Eftersom det var på det tt diga 20-talet. var folk rätt” nyfikna, man ville veta' hur en livs, devan- de vegetarian säg ut.” — " Vad är det, skrek. Vögetartå- nen, vad” är det. som alla männi- skor åter' förr eller” senare fastän det är det. farligaste” som inns?, "Lång paus > uppstod, Publiken grunnade, sen hördes. det från sås: ta bänk:; ses wår —- Då mäste: va V bröllopstärta
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.