- LAHOLMS TIDNING -- ne oe .-Måndagen- den- 13. 3 oktober" 1369 fändagen c den 13 "oktober 1969 Us —= = IT : Borgerligt om "av" landets "stora politiska partier har på sistone” befunnit sig .i- verkligt rampljus. Social- "demokraterna har genom sin” . kongress samt. bytet på :' partile- darposten "fått en publicitet och ett utrymme i radio-TV, som sak- nat tidigare motsvarighet, Det har t'o m gått så långt att det kla- gats hos radiochefen,' där man. krävt. motsvarande "uppmärksam- het även åt: övriga partiers eve- nemang. = Cs Det: andra partiet, som lyckats fånga allmänhetens stora intresse denna häst, är folkpartiet, Par-' tiledareri Sven Wedén Jämnade . överraskande :'in sin avsked kan -på grund av hälsoskäl, och folkpartiledningen fick" brått. att. söka en. efterträdare. Efter hårda påtryckningar och lång betärke- "tid hår landshövding Gunnar He- - lén.:i Växjö tackat ja till erbju-- ..dandet' att. bli ny folkpartiledare, '- När: förberedelserna = för den tora' :valkampanjen till 1970 års "val slår: för: dörren, har alltså "både ”: sotialdemokraterna. . och "folkpartiet nya och relativt unga ” partiledare. Båda är kunniga och : stridbara 'politiker, som” säkert. .kommer att sätta fart på den po=. Htiska debatten! ” Frågan är nu,'hur det kommer "att gå 'med "de övriga partierna. --Moderata-: samlingspartiet har. 1 . Yngve Holmberg en tämligen ung . . ledare, som: Cock hunnit få några: "års i erfarenhet; ' Någon i verkligt” ' stor samlande gestalt inom . sitt "parti. här. han .dock knappast 'blis' "vit, Ungefär: raka motsatsen kan” sägas om. Gunnar' Hedlurid och centerpartiet, . Hedlund har :' i ett grundmurat förtroende? inom :sitt . parti, men -han : börjar bli gam- "mal: på gränsen till pensionering. Vad slutligen gäller vänsterpar- are .C-H Hermansson kan; sägas att båda "under senare "år blivit rätt . ”skamfilade genom ' påfrest= den fortsatta. politiska "ut: vesklingen' i, vårt--land knytes åntrésset” närmast till, frågan om ”maktkämpen : : mellan :socialde=- ; mokraterna : och :' ett mer - eller: «mindre: - enigt borgerligt : block. Hittills. har det gått" ganska sakta r strävandena ' niot "en borger- : - trepattisdmbverkän, och "även - arbetet för mittensamverkan mel-. Jan SOPA och 'centern' tycks : i Torliledarenir ”Guhnar:' -som den store motståndaren” borgerligt samarbete;', Sed; betåren i en återblick” på. de seras som en samverkahs epok: Inte minst från' fackliga" ut- gångspunkter är den 'gångna pe- rioden .intressant.;: Samhörighets- känslan mellan facklig och poli: tisk: arbetarrörelse" har : visserli |. " gen " gamla” anor I vårt land; Fackföreningarna. . -utgjorde ett viktigt underlag redan när par: tiet. bildades och före LO:s till: » komst" var partiet den enda cen- trala ':samlingspunkten ".: för svensk arbetarrörelse, Ändå Nar spänningar. förekommit, ' ehuru det övervunnits på ett bättre sätt. än vad som skett på många-an- "dra . håll. . Under ,Tage Erladers tid, a vsi stort sett efterkrigs-: tiden, har samarbetet Ytterligare utvecklats' och" kommit till kon- kreta "Uttryck vid genomförån: det av: stora' och betydelsefulla |: reformer. Samarbetét” har 'vårit fruktbart för den sociala 'utveck- lingen: och ' när det: gällt" att: ” godose: löritagarnas! och de 4 "nomiskt sämst ställdas intressen. Förätsättningarna är goda "också för. en fortsatt, samverkan, ' MED, MANGA JAR . Soni en del av litteraturen, om de svenska folkrörelserna + är den mångeidige .". > folkrörelsemannen Ruben Wagnssons minnen: Med . många järn: ti elden”, omistlig, skriver: Sven Elmgren. dT Aes >N Den tid, då” Ruben Wågnsson trädde fram som en” demokra- tins talesman: med nationell res: ning, var det 'andra världskri- gets år. Wagnsson stod fri, han var - orädd,. han :hade "kontakt med. de djupa leden, Det var för dem"han talade, då han gång efter” gång. spikade fast nazis- mens: skändligheter - till allmänt beskådande..; Den gärningen be: hövdes också; och den var inte riskfri. Wagnssön uppges 'ha stått hö på listan: över dem som skulle 'skjutas vid"en tysk ockupation av Sverige. . Nykterhetsräörelsen, - framför- allt IOGT, spélar..'en - huvudroll i Wagnssons minnen. Han och hans Helga hade mötts i nyk- " terhetsrörelsen, :de hade gjort sin ideella värnplikt” där: ' och med omsorg hade de vårdat sitt 4 et kommunisterna och dess 1e--1.. ninga både utom; och inom Bar? : "gångna 23 åren, som ”karaktäri- |. tra samarbete man: också beskyllt "honom för att misssköta sin roll som oppo- sitionsledare. Det är därför väl- : görande stt Gunnar ' Hedlund nu äntligen tagit bladet från mun- nen och klart deklarerat sin sam- - arbetsvilja. I ett uttalande, som han gjorde på torsdagen, heter "det bl a: ”Sverska folket kan få upp- ' : fattningen att folkpartiet, center- partiet. och "moderata 'samlings- partiet är så starkt splittrade att en.” tegeringsbildning efter ett framgångsrikt val för dessa par- -; tier .framstår som omöjlig. Den H uppfattningen : är felaktig. Nej, "slut leden kring det enda rea- listiska! Ta nya tag! Sluta käfta - inbördes och presentera närmare - valet politiska linjer med slag- kraft! Om valutgången möjliggör ett " regimskifte, bör det finnas förutsättningar "att. ”ta upp. en diskussion om, regeringssamver- kan, Då måste man, som vanligt är, skjuta "undan partiskiljande frågor och skapa ; ett regerings- program,” ', i : Det var. ord i "rättan tid. "Nu gäller. det. alltså för de borger- : - liga partierna att sluta upp kring den. målsättningen, om de 'skall kunna ta upp kampen mot soc " cialdemokratin inför 1970- talet, ; - det. med sig från" loge till logé då de. flyttat... "Då "Wagnsson valdes till. chef Var det inte så få, som antydde, att en så upptagen och politiskt ambitiös. man skulle .vi inte få .se mycket av. Men han engage- " rade sig med verklig lidelse. Han slöt.'sig till raden 'av.'de stora "ledarna både i' Sverige och in- ternationellt.. ven . -Elmgrens- -slutsats blir, it. tack vare män, som ' Ruben det" mesta gått i trats "allt. För en jordbru stra tor torde - skatten: t många" fall ikömmaå” att "uppgå: till" 4:å' 5 .kri per ”lands- : skatten ördelad per ton/km befordrad torde "ytterligare ” belysa ättvisän i beskattningen...” '. Till alla sådana påtagligt dis- utabla verkningar kommer ock" å 'oklarheten om 'dispensimöjlig- eterna,.t ex' för:traktorer på väglösa öar, för .reservtraktorer été. Oppositionen: mot: traktor- skatter är: alltså "av många” "skäl väl” grundad; ”; i : iskateförordningen Söskall "nås: .måste' dock, frågan: tas - -upp gen till ny. behandling. : rörelsen; Nu har det sagts att ett förslag" snart-är ätt vänta, skri- "ver Vär bostad, "organ för Hyresgästernas och .HSB:s ”Riks- förbund: , .: Dessutom: : erfordras lagstift- ning: om ' expropriation 'av -van- skötta fastigheter. Det. kan i ett .samhälle' som: det "svenska inte vara ' rimligt att. den” som äger eller: -förvaltar hyreshus - skall , kunna äventyra dé boendes, häl- 'så'— för att nu: inte tala om trivseln. Omdömet' gäller för öv- ”rigt tyvärr inte "endast privata . fastighetsägare; en kommuna- "la myndigheter har ibland visat ,en" uppenbar nonchalans I sin "skötsel av's k saneringshus, även ”om förhållandena "under senare år något förbättrats, inte minst som -följd . av hyresgästförening- ”arnas agerande, : »Då det gäller expropriation ' av. ”vanskötta hyreshus . förtjänar något” särskilt . radikalt. ' Sedan många år finns i USA en sådan lagstiftning; åtminstone i vissa "stater, Om en fastighetsägare in- te följer: hälsovårdsmyndigheter- nas krav på nödvändiga förbätt- ringar, kan staden förvärva fas- "tigheten” mot fastighetsägarens vilja: > 3 "Det är naturligtvis det. enda rimliga, Att. äga något" innebär . ansvar. Det ägda måste förvaltas inte ' "motparten, : hyresgästerna, blir lNidand - - MPOTEKEN SOM KEDJE-. : "BUTIKER. 0: ev nn tilltalar” inte tidningen - Före tagaren” som är kritisk" mot ”statsrådet- Wickmans" agerande i frågan? : Lfaca "väckande" att: hr . Wickman inte såg "sig 'kunna-vänta "på den -ut- medlemsskap 1-IOGT: och - fört framhållas att det knappast” är |« väl och hållas £'sådant skick att Det är minst sabt uppscende- 'Mändagen den 13 oktober "kl. 20.05 visar TV ”Att rädda barn”, en filmkrönika om' svenska Räd- da Barnens arbete under dess 50- åriga tillvaro. Det sker i anslut- ning till .Radiohjälpens - insam- lingsperiod för organisationen. Flera dokumentära inslag ingår i filmkrönikan 'från tiden: 1919— 1969. Förutom 'Rädda Barnens eget arkivmaterial har 'stillbilds- och filmmaterial ur ' SF-arkivet och "Arbetarrörelsens arkiv an: vänts av producenterna Bertil Ru- bin och "Pierre Mens, För texten svarar. Vera - Forsberg. som ' även |t "|sammanställt : och: skrivit en bok ”jom Rädda Barnens 50:åriga histo- ria vilken utkommer: den 20 okto: ber, > Den som . Rädda - Barnen 'i: Sverige bil. dades "och 'är 'därmed tillsammans med” engelska Save: the” Children Fund ' den”? äldsta "Rädda Barnen- organisationen! i världen”, n TV4 visar dokumentärfilm - SN | -om p0-åriga Rädda Barnen. > Det. vår. den 19 november - 1919 Redan under: sina” "fyra; första I RS fran Rädda Barcens utdelning av ”Schweden-suppe” i österrike efter andra' världskriget, där dr Torsten "”Arnéus :ledde aktionen. Om detta och mycket annat från Rädda Barnens 50-åriga histo. nja handlar en filmkrönika — ”Att rädda barn” der " måndagen den 13 oktober kul. 20. 05. som TV sän. . I månader kunde svenska Rädda Barnen. förmedla hjälp i form av fyrtiotre järnvägsvagnar med klö- der och livsmedel till de drabba- de "barnen i: Österrikla, Ungern och Tyskland, Från denna" tid — 1919 berättar" författarinnan Elsa Björkman-Goldschmidt i pro. grammet om hur hon söm Rädda] Barnens första delegat reste ”till efterkrigets' Österrike. "Sedan dess har Rädda Barnen, hunnit. förmed- la hjälp, för mer än 238. miljoner kronor! I filmkrönikan "skildras. med his- toriska tidsanknytningar de, stora hjälpaktionerna under. åren vid naturkatastrofer, krig, hunger... Det är. alltid harnen .som "drabbas härdast "och "Selma" i Lagerlöfs första slagord; för Rädda .Barnen — ”att "rädda barnen. är att rädda framtiden” ”— är” lika: aktifellt: i dag som det var 1919, Rädda B; ens postsfromummer är 200 100. Tränsportpolit en "var, t tva ett. av de känsligaste > ämnesom- rådéna: för "den 'socialdemokratis. ka partikongressen . att di Kritiken mot... Jjäcnvägsned! pgel- serna; och. "mot den: av regering- en, Jöfta, framför att. de. strikta, öretagsekonomis- ynsamhetsaspekterna:: måste . vägledande"; för : transport väsendets "utformning hej ésts' också: från ' en, del socialdemokra- ter vilka. nu” av. regeringen befa- rades: bryta. den märkliga ”enig- het”; som "kongressen, var avsedd :Jattmanifestera. - Sålunda” togs ' äm- ner; upp först på: "den sista kon- gressdagen. ochiinte nog, med det. I all hast sågs det också till att den : pågående utredningen om bilbeskattningen kom med en brasklapp" som: aviserade en höj- ning.. av lastbilsskatterna. — så kunde: de mest högljudda "röster. na i församlingen tystas” ner, DE hårda... angrepp "som rikta- des vid kongressen mot den för- da transportpolitiken”— framför- allt den, forcerade nedläggningen princip: med " oppositionens" och främst 'centerns' i många år framr förda kritik, som gått ut på att de av 1963 årg” riksdag beslutade rikt « följts. > Enligt 'dessa skulle även de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna beaktas. Iden förda politiken har ensi- dig hänsyn tagits. till. de. före- tagsekonomiska . lönsamhetssyn- punkterna med följden att. mån- ga. bygder ' särskilt 4 glesbygds- områdena drabbats av järnvägs- nedläggningar : mutan att behovet av ”ersättningstrafik tillgodosetts. I stor: utsträckning har detta på- skyndat' en ytterligare urbanise- tiden. Var möjligen partikon- gressen motivet för den stora brådskan? Hur som. helst så in- nebär.hr Wickmans aktion att man slipper ta hänsyn till de många olika synpunkter, som kan ' framföras av remissinstan- serna, I vårt land har vi med rätta varit stolta över vårt remiss- förfarade. I sin maktfullkomlig- "het — manifesterad på många sätt — handlar nu regeringen utan 'att avvakta de synpunkter, redning" i frågan, som skulle fö- reltgga I inom den allra: närmaste . positiva eller negativa, 'praktis- ka eller ideologiska, som kan framföras av remissinstanserna, uppfattningen 5 av "järnvägar —,: sammanfaller /| h : :kommer; ätt ] fölkninigsbygder- na 'haröherövats den viktiga sam: hällsservice som der skall” utgöra, TE möåkratiska regeringen ha fyra ol :kommunikationsministrar med huvudansvaret I för äv riksdagen uppdragna ombllectia under-'alla dessa år gått i den snedvridna . riktning munikationsministern "Bengt" Nor: ling senast vid den nu' avsluta- de” partikongressen fick "uppbära kritik; Men år Norling framhär- dade, — .i' likhet med "sina före: trädare — i riktigheten med de fortlöpande järnvägsnedläggelser- na såväl som att den hittills för- "Ida . politiken fortsätter. Kravet. från oppositionshåll / om att där järnvägsnedläggelser helt enkelt inte kan undvikas: måste innan dessa verkställs med. nöd: vändighet ”ersättningstrafik ordnas med” samhällets stöd, IfA ga om- "godstransporter "kan. en förtsatt omläggning från järnväg till landsväg allvarligt diskuteras så länge vägarnas 'kapacitel inte ägnas" den uppmärksamhet. de ovillkorligen måste. ägnas och så länge svårigheter föreligger att skapa fram transportföretag för ändamålet... I avfolkningsbygder| - är dessa svårigheter uppenbara på grund av den dinga: lönsam- heten, De sociala verkningarna för nä- ringsliv "och befolkning 1 "orter som drabbas av ”järnvägsnedläg- gelserna har påtalats vid så mån- ga riksdagsdebatter och andra tillfällen att ' regeringen: torde tvingas till en omprövning av sin politik. Den nuvarande kommu- nikationsministern bör vid parti kongressen har blivit nogsamt varskodd om . missnöjet även i de. egna leden, ÖVERILAT — Nåja uttrycket ”fårskalle” var kanske lite överilat. från sva. randensåÅsida? vor — Nej då, herr domare, han fit- tade länge på mej-innan -han sa det, .J augusti. | ofta direkt ' "från. Arbetet. tr ansportväsen- | u Sedan : 1963: har den söcialde- ” en av oss om förutom ledningen. För nära dagar sedan hade LT några 30-årsminnen införda, men då första världskriget bröt ut är Signaturen hittade bland sina intressera läsaren. Den vackra söndagsmorgonen i 1914, klockorna började ljuda över vårt land, hade, jag ämnat njuta av en promenad. I det syftet steg jag ut ' på östertullsgatan i Laholm med tanken' fri från händelserna ute härtigt, rycktes jag -bort från det stora och stilla lugn som vilade över staden och mig Första ”krigsbetonaVlé framstö- ter På andra våningen i en' grann- fastighet och "en kvinnostämma frågade: NT ”— Har herr Andersson hört att det mobilisering? '". ” - Jag tittade frågande upp. " —'Jo,' Ernst fick order just nu och ' han. har / redan gått för” att ordna med klämtning i' kyrkan. : min "övertygade mig. ått. - hennes" man 'val jutant i 'landstormen; : " Detta oangenäma budskap spred sig som en löpeld i stan.” | : '" Egendomligt i nog blev. det ingen större ord över "invånarna, man ville inte riktigt: tro på krig. Men ett. stort "allvar. vilade dock" & Sver allå som mån ' mötte. mt Kapten FA Hjelmström, Hålm: stad ledde 'mobiliseringen : i egen skap.” av ländstormsområdets : be- Det myllrade 'av fändstörimsinän uppe vid kronans” förrådsbyggnad, där utrustningen” skulle' ske. Någ- ra: uniforrier ” "för vår kning fanns i te; inte ens räniformshatt, men” vi försågs med gevär och amunhitionsgör 1. samt” ett.” band att sätta på ärmen, :vilket "skulle visa att "vi vär” : krigsmän. För övrigt. fick vi vara som vi kom, Sen vå fått” ut' gevä "och" annan | attiralj, "kommenderades. vil grup- per ut. 'på fältet: till. instruktions-, F.d korpralen, poliskons: 1: + | menderad att:demonstrera mauser: gevärets” "konstruktion och råeka- sig vara "högst. behövlig, - -efter- som vi haft remingtongevär då vi e.. mistruktören gick helt nom, "varför. det” snurrade: runt. Å huvudet på ' honom” så att” han damp. i märken. "Han förmådde in te. fullfölja. uppdraget. utan mäste föras till sjukstugan; ++ "Högste" chef” för södra" "Hallands landstorm var fölkskollärare Kron: kvist 1 Alstörp.. Denne” kom nm hä juts, efter en. :1däri och övertog kommandot, i Landstormen. var inte fullt or ganiserad och det. fattades" befäl både här och där. Kömpånichefens öga" spanade efter" lämpliga. kraf- ter och signaturen k då i upp- drag. att ta befälet över en pluton och föra :denna' till Nya Folksko- lan vid Hästtorget; där inkvarte- ring: över "natten. skulle” ske. Det var längesen man trampat Skeda- laheds övningsfält; så jag hade in- "te: mycket, av” kommando- : och truppföringstekniken kvar i min- net, varför jag bad 'att få slippa. Nåja, det: kunde jag väl, men -det | en fall fullfölja. Hur jag bar mig ät att ställa upp'och”indela i rotar samt föra densamma genom stan minns: jag inte, men det lycka des, .. > : Följande" morgon. blev . jag 'av- löst, och på mitt förslag fick jag Oskar - Romberg till efterträdare, och : han hade Jingalunda. något |- emot att agera befäl, "Sä blev det uppställning på Hästtorget under kapten Hjelm- ströms överinseende. Först skulle ett enkelt korum hållas -och en byggmästare ' från genevadshället skulle "leda -sången .samt' läsa Fa- der Vår. Psalmsången gick någor- lunda,. ty då hjälptes vi alla åt efter förmåga; men ledsamt nog hade byggmästaren inte bönen rik- tigt i minnet utan måste ta denna om flera gånger,. och. kaptenen syntes inte synnerligen belåten. - "Efter några givna instruktioner på platsen, kommenderades vår avdelning ' till - järnvägsstationen för att sändas till förläggning nå- gonstans. Vart det: bar: visste Ing- det kanske inte många som minns. .. gömmor följande förut ej publice- ' rade: artikel, som måhända kan ” då ' mobliserings- . i världen, Då, plötsligt och obarm- ' ten kom emot mig från ett "föns; Fri. Ernst Wigandts "allvarliga a "Jag visste ju : Boström-Klinge: blev, ”kom- |]: nism. "Dehna” 'nhdervisning visade vå åläggande jag fått, måste jag i alla |” ETT 3JARS MIN NE Johan Adolf Hjelmström £f 21/8 1878 i Hammarby, Stockholms län. . Hamningenjör; kapten i K. Vi och Vattenbyggnadskåren och Fortifikationens reserv; befälhava. re h äde "n:o 8, "våra familjemedlemm. följde oss till tåget, och i denna avske- dets stund var "det månget vått jäs och jag minns hur Emmy rummerin grät, högljutt. De fles- ta bibehöll ändå 'ett förvänande stört "lugn, Ändock visste man så litet om" vad som skulle ” komma "ske, ja inte" ens om, vi någon- skulle” komma tillbaka? till fa- gående” snälltåg” och sålunda, hade utsikt. alt få. åka med ända: upp till". -bohusländska . skärgården, släpptes . vi av-redan vid Eldsber- ga, vilket lättade :våra sinnen, : 2 nsulent. sEwerlöv i Genevad som var fä ledare, förde: truppen ut till Laxvik, vilken plats vi skul- le bevakax emot, seventuella. fient- liga angrepp.” De ”iIikvarteringen blev” inte" göst || den bästa, ty på det lina torpstäl- |, le 'där vi 'förlådes hade"man "svårt. ö att: göra uet" bekvämt" ät en klädda" på unken halm i ex trång " "låda. ' Men "Fergus ixel :Rehngren och jag" sov gött "sida ' vid "sida ' med fisknanälare Öskar” Svensson” i Ge ligen en, båt. fram. och åter. strax vid. land; "men "det var" bara” Når | egen. ;vaktpåt.. med -vårt eget man: ten Inte: fått” någon- vetskap ' om, petsör-A M. Johnsson från Laholm var.-med -ombord såsom båtsman och han hade sedan' niycket roligt |” "De "första dagarna - hadé vi all- märnt: 'svärt: föratt få upp lumö- en rikör, Rentrop i iz ärby ut rg Lax vik och berättade att tyskarna lagt beölag på Gotland för att ha den- såsom. operationsbas.' I Och edan Faktiskt i KA sa kan. > :-Efter. vad. tiden gick förbättra des. dock” stämningen. Härtill. bi drog , verksamt ? sådana. skämtare som Oskar: Romberg och -målare John 'A'Johnsson samt ”Adde”. Se: nåre anlände hela foror buteljeräd glädje, varför :det blev ett rätt så livligt Jägerlivl. «0 «En dag gick Oskar Romberg och jag .ner mot .stranden för att ta ett bad. Där ute På en av klippor- na gick ”Axel i Vasdaal” på vakt. Han säg hällningslös och nästan apatisk ut; och Romberg, 'somr gär- na ville låtsas hålla ordning- på sitt folk, kommenderade på skämt; — Stå i givakt, karl? . ! . Axel stramade upp sig och gjor- de ställningssteg. Men 'det tog hårt på-krafterna och-pladask-läg han ”os$ 'iried att ligga fullt” på, skap ombord, Men detta Hade vak- så "man får väl förlåta honom;' Ta | [med Hallands Doc Dahllöf är känd för sina kurs= - Landstormen ycker hn a år: 1914 den kraftiga verkan sam komman- "dot åstadkom, men vi:konstatera- . de strax.-att' vakten på grund av fylla knappast. kunde klara sej på ' fyra ben, än mindre stå I givakt, 'Snart förflyttades. vår bevak- Tingsavdelning till Birger Jöns- sons"i'Påarp, där vi fick ett bätt- Te logement, John A Johnsson och jag, som hade att bevaka och ta emot order per telefon, fick till och med sova mellan lakan i var : sin säng på Jönssons kontor..Om förflyttningen var. förestavad av - Praktiska skäl vet jag ej, men här 'kunde-i alta folt manskapet väl dolda. bland strandklipporna vtföra sitt spaningsuppdrag. ” VI hade det bra på: Sönnergärd. Våra fruar eller deras. utskickade kom nästan. varje dag med mat och andra godsaker, . " Befälet skulle då och då övå oss 1 vapnens bruk samt lära oss det nödvändigaste I krigföring, allt ef. ter erhållna läroböcker, men mest låg vi i Birgers trädgård, pratan: de'och'skojändé, -" 7 Ett par gånger hade, vi skjutöv- ning vid Eldsberga skytteföre- nings skjutbana, Resultaten blev Unte just bra. ”Ölof tiil Lundgrens" och ett par andra 'kunde omöjligt blunda med det ina ögat och sik- ta med det andra. Antingen blun: dåde' de med bäda ögonen eller tittade med båda. Det var inte'an! nat att göra än att binda en näs- Cuk över det ena ögat, .varefter det gick. att något så när få ge- värsmynningen' riktad.” mot. skot- tavlan, på ett ungefär, Mcn. de flesta kulorna gräsade, och några strök rakt över Eldsbergaåsen. När vi legat på bevdkning I fjor: ton dagar; skedde"! avlösning, Me- R var att vär: ; grupp äter 'skullé rycka In "eftor "ett ” Par vec. kor," men "det; -änsägs" väl” "dä, att den värsta fåran var "över, varför vi flek stanna hemma, och” vw var tacksamma "| därför: Säkert "fanns dock en-och annaän som: Ante haft något - emot." fortsatt ' Krigarallv, otvunget och okontrollerät.: . i Nicanor. ;|Hallandsläräre - | och skolforskare - på bedagogikkurs nika läraresamraanslut«' "ningen" Pedagogiskt Forum, söm” "bildades i Halland i. början RH innevarande år, har ;vunnit stor: "aktning bland. alla kategorier pe-- :x dagoger I Jänet, -Syftemå 4: med. ' Pedagogiskt. forum; ör, ; alt: t, skall." vara' en förbindelselänk ” z mellån . skolforskaré . "och :'det" faktiska. föltets människor, att" å "till. stånd" en ' dialog 'mellan” förskareliten ipå skolans” område N : Redan här Pedagogiskt forum åstadkommit åtskilligt - under de månader 'sammanslutningen hunnit verka, Den 25 oktober återkommer, man "med en kurs om ' skolan och . "samhället, om förändringar, refor- mer och nya' roller. Kursen hålles - . på Katrineberg och föreläsare 'blir - ett par av vårt lands främsta ex=" perter- på kursplaneringens område, Det , blir åocent Urban, Dahllöf, Göteborg, och fil lic Jarl Bengts- son, Göteborg, 'som medverkar vid "kursen, som : hålles '1 samarbete Bildningsförbund, planeforskningar i svenska och ma= tematik, ock, som "ledare för” det sk "Kompass-projéktet, som handé ladé om komparativa mål- och pro: ly av t "Lid ' Bengtsson :är.f n'knuteri till ut< bildningsdepartementet som expert t inom-U 68. Liksom doc Dahllöf har han sysslat med planeringsfrå= gor i anslutning till' OECD:s, och UNESCO:s, verksamhet; De'» är knutna till "Pedagogiska institutio- nen vid Göteborgs” uriiversitet, ..; > I De frågeställningar 'som kommer - upp vid ketrinebergskursén "är" 4 ' många fall brännande och 'stundom' kontroversiella: "Man kommer bl:a att ta upp frågan om vem som har. mest problem med läroplenen, ele- ven, läraren, - skoladministratören, ” forskaren eller politikerna. Kan läz. rarna påverka läroplansreformerna? är » ett "annat ämne som ,rymmer mycket "stoff till heta debatter, Har vi på 1980-talet kommit fram till en internationell. utbildningsmark= nad? Måste vi införa obligatorisk,- livslång utbildning?- och Vad kan debatten kring ..U 68 få för bety-' delse? är andra frågor som kom- mer upp i" debatten vid kursen på Katrineberg. - der sig il lärare och troendevalda i "nämnder och sty- . relser samt alla andra pedagogiskt intresserade till kursen. DOM ys på klippan. Vi hajade till-över al
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.