on LAH HOLMS TIDNING - + vom Lördagen den: 15. Oktober 1089 en 18 oktober 1969. UT: = av " Den statliga beskattningen skall as. Om en rik här- rel Den stigande kommunala -- /”beskattningens problem: - jande” negativa "effekter : CM den ' förråder inte' några delade prin- . - cipiella' meningar; för att nå ökad . jämlikhet bör skatten för lågin- ”komster . sänkas." Men det är det :" totala"; skattetrycket 'som- har « störst intresse, Vid låga inkoms- ' ter. svarar :kommunalskatten för det största skatteuttaget. Och det- . ta”stiger: i rask takt såväl be- - träffande - primärkommuner' som "landsting. i > Det -ä som. g Arets höstlandsting gav även kla- ra- bevig- härför. Inte mindre än . 16 landsting höjde utdebiteringen, "i vissa fall ganska väsentligt: Pri-: "märkommunerna 'gör 'i stor ut- ' sträckning detsamma, En statis-' tik visar att primärkommunerna - . från 1960. till.1969 höjde-medel-' ”utdebiteringen från 10:85 till 13:76 + och landstingen höjde denna från” or till. 7:64. under” .samma tid. d och k am är inte progressiv utan drake - bar med samma tyngd såväl låg- "som" höginkomsttagare, Den” sti- : gande trenden fortsätter dessutom och : kommer sannolikt att göra, -detta under överskådlig tid, - 2 Frågan år då. hur. detta” pro- "blem , skall. angripas för att 'en reducering av statsskatten, spe-: ”ciellt för "Jåginkomsttagare, inte "skall ätas upp av "stigande kom- munala” skatter. Kommunal. Tid: -> skrift tar upp tre vägar som. dis- "Kommunal. Tidskrift ten, bårdare, statlig styrning av "detta. konstaterande,. -..kuterats: tak för kommunalskat-, . hårdare « statlig. styrning för att. : begränsa den kommunala utgifts- > ökningen avvisas. med tanke på att statsmakternas ambitiösa mål, sättningar varit en starkt pådri« vande: : faktor / till kostnadskräs vande ' kommunala engagemang: En 'statlig styrning måste rimli-- igen : inriktas "på att. garantéra - dessa ” målsättningar . förverk-. ligande och det kan inte göras billigare ' efter ett statligt regels och direktivsystem," Progressiv .kommunal beskatt- st ning 'har också sina svagheter. Den skulle bl a få mycket olika ”' verkningar för olika kommuners ekonomi, munal : idskrift, - Som: alternativ " : framförs förslaget om' höjning av... det skattefria grundbeloppet. Men: även. en, sådan” åtgärd medför : problem: 80 först! måste "klaras M ut, ce £ "Man kan! naturligtvis "även : överföra kostnader från. kommun till. stat; Den. vanligaste vägen & ju annars. att staten vältrar öv kostnader. på komminerna; Men” om '.staten' skulle, överta 'kostna= der från kommunerna: måste" fi nansministern skaffa . pengar; till,” är dessa och det' sker: då sannolikt -” genom momshöjning, vilken som, z ; bekant drabbar alla kategorier. När, man studerar. Kommunal” Tidskrifts ledare i ämnet får man; "närmast intrycket ' av att det egentligen” inte finns så 'stora möj- heter 'att:-lindrå det. kommu="- - den samt "införande av progressiv kommunal : beskattning. : Ledar= - ten är inte isk för någondera. Att. sätta ett tak: för. : kommunalskatten måste bl a in- mycket. påtaglig be v 'nala skattetrycket, eller ens ef- fektivt... bromsa .. stegringstakte, ::" Naturligtvis kan. det göras en del: i den riktningen, men "förhoppe - ningarna b ör nog inte ställas ie högt. ”rav:vad konimer. i formbestut. regering. och > fatt . terna gjort gt besväret att:pr « cisera hur -mycket. Hela. skulle "kosta, : got" djupare” ingrepp” 1" statskäs- | san. Med: visa sia” goda vilja, bidrag som man: efler hand kunde” minskä. Hr. Sträng: har” . tydligen: hel -Jer inte hört talas om alla före. skrifter -från: verk : och" myndig! heter, som kommunerna har att] - följa, Och om mer med. nspråk på « större 'bi- drag av staten. är hr Sträng:ge- näst. där med: sitt villkor. Då skall" kontrollen skärpas” och handlingsfriheten inskränkas yt >. terligare, Kommunalmännen blir strykpojkar och.-hr- Sträng får inkassera : berömmet, Undra" på att han: har god nattsömn. : : "POLITISK . "MARKNADS-;- : ANPASSNING?” ' ? Den socialdemokratiska parti | kongressen ” . bekräftar” "intrycket av en ftyng gdpunktsförflyttning "från. "den allmänna - "trygghetspo- ”lHitiken tin” "de ekonomiska makt- - frågorna, skriver "Kurt Saniuels- son I en artikel om” Företagen och "politiken i Industriför bundets: Tidsrift..' Men att tro att det är .:t rädsla för kritiken från” vänsterhåll som socialdemokratin mu för: fram de - ekonomiska maktfrågorna |. voré utan tvekan ett misstag:” Vad som skett, inte minst un- der den privata , företagsamhe- tens" medverkan. i skicklighet och effektivitet, är i stora drag följande. Te: stora folkgrupper- | - " Nas standard här stigit till en nivå som. knappast - någon : vå- " gaded Grömma om ' för. trettio, fyrtio år. 'sedan, Människorna har.! vänt-vusig ' vid: em valfrihet; > som i sig. har" skapat en käns |- . Ja av "mek t, säkerhe I et: s 16; där "Andersson har en ”söcial' "Uppskattad posi- tion : som "kund bär han: köper 'sin. bil, , framstår '.bilarbetarern Anderssons ' ” begränsade ' 'eller]' obefintliga inflytande på ' den | egna arbetsplatsen och inom det egna företaget som ett :ont. Brytningen” blir för” stark” mel] visst. oberoende tsbidrag "kunde den |" lan -hans position då han köper 9 stämpelklocka'. s'och' "ackord 1 underordnad” | vedamj. politiken: sköter: når nting anmat.” Det politiska" kli- äter” hör till marknaden lika bi ZIGENARE — Den "enklaste lösningen är givetvis att öppna Sveriges | gränser för en totalt okontrol: "Jerad ; invandring, skriver. Rune Pär Olofsson : g Veckojour:t inalen: . or Principiellt : har; jag - lv; is nen. att gränser är till fö "föreniklas "I en värld där vi inte Lv iängré' godtar skillnader mellan raser och mellan fattiga och ri- .kä kar. héller” inte nationsgrän- sev til'åtas bygga barriärer för fria , människor, =. oc "Mot det kan man nu invända "ätt: åså: fall handlar det:ju intel bara :j.om «+ zigenare---Det - finns] - miljarder , svältande; och behövånde: medmänniskor. värl .den. runt som, vi får, vara ber "redda-. -på - att ge "hus' och mat |: utkomst; Och trots all med- la "vi "Tyckte loss i fjol in- för tjeckernas öde, har vi ännu inte öppnat Sverige för mer än ett ynkligt. «hundratal av alla de tjeckiska flyktingan som trängs i österrikiska läger... "Jo, men: nu handlar” det öm Europas en och en halv miljon zigenare, ”. Ofta - stats-lösa. Ofta med knapp nöd tolererade,- I 'hundratusentar ännu. flyktingar undan Hitler. Det. är ingen som tror: att' alla dessa: skulle vilja flytta till "vårt land. — men om; de: ville; skulle Sverige "kun- na. placera dem : alla utan att det. skulle : sänka, vår levnads- standard mer än nägra få, ut- -härdliga "grader, :"" Problemét > är: "bara att. vi inte har foll pinion för ett sånt beslut. ” M Sverige är inget bra' land - att > komma tillför den som är anal- fabet,: inte :kan svenska, 'saknar pengar. och . utbildning och .är van vid ett lättsammare klimat än" vårt, Sverige är .— "och blir land för fattiga och lågutbilda- |. Te” Det visär sig ju” att proble- men. för. de "av. brist. på utbild: > Vv kare konsistens — om man vill? ' I grönsakskonserver 1 Sverige, Insi- dan har lackats och fått 'en pors-. > | till sillbordet utan en "potatis, som .Isteka, och | sallader. ” = Nu bjuder Bjäre: På troducerade Bjärepotatis på den svenska marknaden. 'Nu ser: det ut som om burkpotatisen nått sin fulländning: en "helt ny. Bjäre Färskpotatis lanseras just” nu. Ny burktyp. med "porslinsliknande in- sida, "potatis. utan extra" krydd- ning av dill och andra - kryddor, "jämnare potatisstorlek : "och mju- USVERIGENYTT | öl Den nya Bjärepotatisen .serve- ras i en burk av: helt ny typ för .|linsliknande yta, som är helt neu- tral i sin kontakt med potatisen. helst. fisk att potatisen "skall! få ”burksmak”. andra" kryddor kunnat tas .bort. Kvar> finns bara svensk färskpo- tatis.Söm: smakar: söm potatis. : En klar fördel är att den på så sätt” kän” användas: till allt. som vanlig :potatis används, till. :Det är inte "längre. en produkt bara kan : användas till. säväl” festliga som. vardagliga ” kötträtter, :som serveras. med? "såser. Fiskrätter, tatis:ekall vara. till rätten, ' Utan dill och utan "kryddor är den nya potatisen. perfekt till ätt blanda 'in i olika : Den vitlackerade burken har ta gits" fram: i. samarbete med. PLM, UtVåsAr här: tester ing" på sitt: bord, inte "heller. behöva 'tar'så okrist- ing :minstone” närheter av den pro > portion zigenare som andra län- " der. hyser? '"Inrikesdepartenmven- -tet lär, enligt. uppgift, .luta : åt ett. sådant förslag. , Det- skulle ge : möjlighet till invadering årligen, : Det: vore: åtminstoné' en.. början » till en lösning — av vårt svens: ka' dilemmat. : NORRLANDSALVARN i 2 Dej fyra aterstående icke ut "älv och. Pite älv — är alla' var och en; på sitt "sätt omistliga från: 'naturvetenskaplig: . syn- punkt : och bör . därför skonas från” kraftexploatering, skriver Dagens Nyheter (fp): r slutsatsen: i en bedöm: av älvarna som "på natur: ::vårdsverkets uppdrag utförts av. tre experter, professorer :i bota: nik;” zoologi. och geovetenskap. Experternas omdöme under- könnrer, alltså helt även "den: så | Kallade. -korpromisslösning. om : Vindelälven — d vs en par -'utbyggnad ' — ' som" rege- "ringen funderat över. tidigare. i är. ooca Expertgruppens slutsatser : in nebär i sakfrågan inget särskilt nytt; men» en ytterligare - för- stärkning: av maturvårdsargu- 'menter;' mot: tanken på exploa- tering av ' Vindelälven "Em wut- byggnad är inte nödvändig från energiförtörj ningssynpunkt ' tet pågär redan en omfattande projektering av nya kärnkraft- merk, : Och sysselsätitningsargu- mentet — att Vindelälven mås- te byggas ut för älvdalsbefolk- ningens skull. — är redan sak- så söndersmulat att det nu faclpalles endast. av dem som står )jutom räckhåll för sakskäl + Vrhdelälvens : exploatering . är late cn fråga om' energipolitik, > welicr ;iokaliseringspolitik, ' eler : sveselsit ningsskydd, utian om Tågeringens ' prestige, , Men, vem "vågar trö 'attiden "skal "offras bara för Några oersättliga. na: Det är fem "år sedan Bjäre in-| :"I Bjäres Det finns inte längre någon som. Därför har dill och. som i. sig själva” Har "en. svag 1 kryddning, får .behålla "sin egen" smak... Bjäre. Färskpotatis. funge: I" -Jrar som det: komplement som pe | knölarna": fått : en : vettig -använd- 00” icke ' nordiska ” zigenare |. en ny färskpotatis olika. Potatissorter, "testats. med och utan dill, med och utan kryd- dor. Framför allt har lagringsbe- tingelserna noggrannt undersökts för att 'med säkerhet inga bisma- ker skall kunna komma från bur- ken, «oc 2 i MJUKARE:' OM MAN VILL . En av "de. stora frågorna för forskningsavdelning har alltsedan starten för fem år sedan varit konsistensen, .Konsumenter- na har ofta sagt att potatis på burk - Varit för: hård. Nu är ju färskpotatis fast i sig själv. Ett när en 'hushållspotatis lanserades för ett år sedan av. Bjäre, Då var det emellertid frågan om en pota- tis, 'som var mjukare på grund av högre mognadsgrad. För att få en något mjukare konsistens” på den nya färskpota- tisen kan man göra på samma sätt när man värmer upp ett går- dagsbröd:- När Bjäre Färskpotatis lagras kallt går en del vatten ur | stärkelsemplekylerna och 'pPotati- i tre, minuter återgår vattnet till stor del, och-potatisen blir” ”nör- mar”... Om man värmer en aning Fr kastrullen blir potatisen : FIXMNÅRE POTATIS "Genom den gynnsamma utveck- lingen"av Bjäre Tärnad potatis har de största: kontraktsodlare' potatis- ning. Därför har den nya Bjärepo- tatisen små variationer i storlek. Det”; get ett festligare" intryck; men potatisar” Per burk"och' en jämnar re. uppvärmning i kastrullen hem: första steg mot mjuk potatis togs 1 [sen blir. hård. Efter uppvärmning | framför allt' infiéebär det både fler |: - : '. N-kommitten' och dess tekniska stab har isktiskt synat E. 6:ans sträckning genom Halland meter för meter och det är åtskilligt smått och gott vi här nedan kunnat ploc- ka från fi 7 Visste Nit ex .. att det- finns: 16 sträckor med 50 - km/tim, 31 med 70 och 29 med 90, att "det. finns 435 tomtutsläpp — då oräknade de som finns i sam- hällen där E' 6:an fortfarande ; är ". en ”lokalgata”, >. att man kunnat räkna in 172 an- l g : utanför häl "Jena, att det” ligger 11 mindre samhällen "som 'E € passerar genom: och där den utgör ”Jokalgåta” — totala väg- längden ”lokalgata” är 10.4 km, - att smala och branta viadukter över järnväg finns vid Falkenberg och Sa, att smala och djupa underfarter under, järnväg. finns i Varberg - och .. Kungsbacka, "att industrispår korsar E 8 i Var- . berg, = sa att Boråsbanan i Varberg ' korsår d E 6i Halland i ett nötskal E 6:an och' 60'leveransplatser för > råmjölk. med "ett eller två mjölk >> bord, ; a att vägbelysning endast finns där - vägen går genom samhällen, = > att det finns 40 serviceställen 1 di- rekt anslutning till vägen — vilket gör i medeltal 4.260 meter mellan. serviceställena. - Sämst ' gynnad: sträckan Snapparp—Kvibille 'där avståndet är 28.000 meter, > att olycksfrekvensen — polisanmäl- da olyckor — 1967 uppgick till 204" och 1968 till 197. Av dessa medför= ' de 83 dödsskada eller svår person= skada, =, vlc att de'speciel'a otyckskoncentra tionerna inträffot på följande plat- ser: Östra Karup 11, Tångakrysset > i. Falkenberg 6, korsningen med Arvidstorpsvägen i Falkenberg 5, : korsningen med väg 107 i Halm- stad 5, korsningen med väg 738 och 749 vid Stubbilt i Morup 5 . samt korsningen med enskild väg 200 meter norr' om korsningen med väg 754 vid. Björkäng i Tvååker också 5, - E 6 — 20 tågsätt per dygn — och ”att Västkusbanan korsar den vid : Fjärås — här hela 50 tåg per dygn, "att det finns 100 mjölkbord utmed att motorvägen genom . Hallond fullt utbyggd. — 1985 — 1 dagens penningvärde har kalkylerats kosa '. ta närmare 500 milj kr. - Kvernelands' : sr nat i plöjning ! en v klar SUCCesS - inte minst: för 1909 äs 3: Värtdsmösterskap i plö hing avgjordés för kort tid se- dan i Jugosiavien, Det 'var en mönstring av: heta världens ellt- pr töjare” och, "under , de två dagar. na fickyde' vorkligen känna på att. utöva: elr konst under svåra förhållanden, Den torra och här- da jorden ställde verkligen ekl- pagen på utslagsgivande pröv. Det blev ex dansk som vann. Pn romman en svensk och yt terligare en "dansk fick. Aela” på femteplatsen. Norden vy: väl framme 1 prisiistan, = 07 f Än störte framgång had vmel- vändes ävde for inte mer mat märke ton >f Axel Kristiansson: bv Snr. : skador på. öv 7 de skog.” "Skadorna varierar, men åstad torkan. till SAM det: svens] grund. av de. abnorma väderleksför- jordbr iksn ligt: era tid: Under tiden får - nr. fö rvaltare, som "av: sin herre. kant sättas 'över hans: Hustolk,: för "ätt . ätt. tid giva dem” deras” pet stämdå. kost?” oi . - Gud ; söker: förvaltare. Någon kanske vill förklara ordet 'så att Gud, söker "präster "och 'själasör som; . skall "vårda. ochi. ha omsorg om andra; Visst är det ont om präster i vår kyrka i dag ” många” böner : som dag ”uppsändes ' om den” saken Men: detta. ord . gäller, Oss alla; präster : som; lekmän. "Vi. må alla ta det till hjärtat. För Gud'vä I der: sig i texten, till: ala männi- skor, -Han har, mågot uppdrag ät var: och-en av oss: Ham giver och vi tager" emot ' för att dela med OSS” ät. andra. 'Gudsgemenskap : är alltid : mottagande och givande, Allt -vi--äger - och "har, hälsa, ett gott "hem, goda vänner, en upp: gifti livet, ja allt är gåvor av Gud. Till 'andrag” väl, till: Guds ära, "skall, det. nyttjas. .: s > Det "heter I :texten: "Salig & är då den tjänaren; om hans herre, när han kommer, finner honom göra så”. Gud. söker. förvaltare. Bliv en' förvaltare. : "Valet är vårt. Men det 'är inte likgiltigt "hur vi väljer, Viktigast är att vi bliver och förbliver Guds trogna - medarbetare Åv texten får vi också reda på följ- derna bäde av att bliva och icke bliva det, Den gode förvaltaren skall ham sätta över all; - han äger. ' Högre befordran kan inte förvaltaren få. Och de+ är inte litet det. Den dålige förvaltarens öde "står också beskrivet i tex- ten. Det är inte nådigt. Han läm- nade sin herre ur räkningen och gick sina egna vägar. och drog ARTEN turvärdens - skull?” | som. Wer 10rSaKYINgsMassiga sSKYdT | Å med stora steg. Texterna blir all- tigaste av allt. Det är gud skapens A och O. Men känne- tecknet på den gode förvaltaren är alltid detta: ”Jag vet ej stund jag vet ej dag men dagligt dig retagen:. u Hårdast sdräbhee e AR DERA me Halländsk? riksdagstrå åga a om- a Det svenska jord- och skogsbruket har under 1989 hårt ' drabbats ; av skadeverkningar på såväl årets gröda som På skogsbeståndet, Det på grund av ihållande regn försenade vårbruket; jämte därefter 'ihåls lande sommartorka har förorsakat stora skador på årets skörd, Inom . vissa områden och beträffande vissa grödor nära nog missväxt, Höst-. stormen slutligen har åstadkommit katastrofala skador på växan-' ' sförsta som förekommit i modern tid. Också beträffande "skogen har > betydande skador framförallt på yngre. bestånd, framhåller ' riksdagsman Axel Kästionsson, "Harplinge. i: en jordbruket , på stört” I omedelbar” a måste” ”tillses : att)" kommit "i. ett mycket jordbruksnäringens: likviditet ickel: undergrävs, att uppskov med amor= flickas, törde fråga uppstå om jord- (.enna -börda, -eller.-om- övriga. .åt-|- är bö en! ;rödor och: skog]! bedöms ' sammantaget som. de. åruket på sikt. ensamt skall' bära] ärder från samhällets sida bör vid-J, tillgängli med kännedom fall "kan, det; kammarens . rådet” "och "chefen för. jordbruks= departementet.” få ställa följande a lagas. Där skogsbruket,” dominerar förhållandena - delvis annorlun= ä. Det påtvingade ”förtidsuttaget" föranleda en liberalisering 'av gränserna" för insättning på- skogs- konto, ' Det är här också fråga om anspänning. och” reservering" av arbetskraftsresutser om: skogen, I detta vara. angeläget t' ex med uppskov med militärtjänst: för yrkeskunniga” skögsarbetare,. ve i Med hänvisning till vanståens Istånd alt till statse . .: r. statsrådet ; ; beredd", att ', ra: "vidtagits. eller "som, kommer. att. 4 . - vidtagas för: satt! mildra" verknin= å grund » M "av "extrema ; väderloksförhållan« hå "den. drabbat” jord-' och skögsbru« Von om skogsägarna hittilldags kunnat : Aeckna: ger -med . nuvarande Kvali« ; . fikationsgränser ett ringa , eller. - högst bristfälligt skydd. Sannolikt” blir ' en 7 mycket - stor del av.. de: ? skadelidande där helt utan ersätt-7 ning, > Det ' ekonomiska” avbräcket "torde därför inomi denna sektor "av '' näringen" bli än större, i varje fall / på sikt, Här uppställer" sig också” arbetskrafts- och marknadsföri "problem av stora mått. Sammanfattningsvis torde: kunila . . sägas 'att. jordbruksnäringen, sköl- deskadeskyddet till tröts, lidit/ett Han visste sin herres vilja, a men fblev : härd, mot sin omgivning. - Öch så" kommer det ljuvaste evangelium fram i texten: ”Salig är då den tjänaren om, hans her: re, .när han kommer; finner hoö- nom göra så”. Orden 'är -redan nämnda men 'så viktiga att de mäste upprepas. Det är om den guds tjänaren de orden gäller, Vi mäste vara medo att möta vår herre, att bliva en trogen för- valtare av Guds gåvor. or Vi malkas mu Domsöndagen varliga och allvarligare inför do- mens dag. Vaka och vänta på Herrens ankomst, det är det vik. självisk och By | . ”Dopfantarna är 4 många fall våra kyrkors äldsta inventarier. Så är det i varje fall i Halland, där ungefär 60 procent av sock- narna alltjämt har sina medelti- da dopfuntar mer" eller mindre intakta. Landsantikvarie Sven - Axel Hallbäck i Skara, som är född i Falkenberg och alltså själv är hallänning, har sammanställt en bok om ”Medeltida dopfun- tar i Halland”, och den har nu utgivits som nr 1 i en skriftserie från Hallands Museum, - Man räknar. méd att Halland under medeltiden hade drygt 100 kyrkor och att praktiskt taget alla dessa ägde en dopfunt, Omkring ” 60 procent av detta medeltida funt- " bestånd har bevarats i mellersta och - norra Halland, medan södra läns- delen blivit mera -åderlåten ' på funtmaterial. "Här har ; flertalet av de gamla. medeltidskyrkorna ri- vits, och "inventarierna har i stor träckning förk Dopfuntarna tillverkades vanli- gen i sten, och både granit, tälj- ut somliga dopfuntar tycks' vara in- Den. medeltida dopfunten i Okome kyrka är en av ; de förnämsta . i sitt slag i Halland. Den anses' härstammå från mitten av 1200-talet och är utförd . i rikt :ornamentérad kallsten, Troligen är den tillver= 7 "kad i i Västsverige 1 men kan också. vara gjörd. på Gotland, H också inhemsk tillverkning, bla: vid Funtaliden i Fagered och Fun«=,. , tabacken i Nösslinge. : U En del halländska dopfuntar” är ganska klumpiga till! sin utform= ' ning, 'men det finns också exem- pel på mjukare. linjer och vacker ornamentering. . Mest detalirik är måhända dopfunten i Okome, men också " Vallda, . Älvsåker," Hanhals, Stråvalla, Gunnarp och Tjärby har rikt utsirade dopfuntar. Boken om "de , halländska dopa : f från med : ett 80-tal sidof'i stort format, Den, ' är rikt illuetrerad och innehåller": detaljbesk av alla aktuella objekt. Landsantikva= . rie Hallbäck" har tidigare invente= :. rat medeltida dopfuntar i bl a' Bo= huslän,' Dalsland, Värmland och Sjuhäradsbygden> Den nu utgivna boken blir; alltså en förtsättning på håns tidigare verk Den är givet- vis av speciellt - intresse för — de kyrkligt .engagerade, men 'den har också mycket att ge' för den mera allmänt kulturintresserade..” stén, kalksten och andra” bergar-]! > ter har kommit, till .användning.) > förda från Gotland, men det fanns fördel" av sin situation på andras |förbidar jag”. . - Jbekostnad. Det-är-hans misstag. | Amen, . ; , oo : - |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.