Onsdagen ” den 22 oktober 1969 , LAHOLMS TIDNING :Blommorn nå kommer i igen i svenska textilmönster Nu kommer blommorna och bladen igen i svenska textilier, som i . denna rya — ”Näckros” — " För tjugo år sen "gjorde Stig >, Lindberg ett tygmönster, där .:käftstift, trådändar, kammar och - andra tillbehör ur vår vardag- ” ligaste vardag hade komponerats samman till ett mönster. Att gö- ra mönster av masstillverkade . dustrivaror var ett markant un? ” ” dantag I svensk textilproduktion | och ett försök av en experiment- lysten konstnär att bryta den vid sidan av rutor och ränder kom- pakta dominansen av, växtmoti- ven i svenskt mönsterskapande, '- Det skedde' också en omsväng- » ning under 50-talet, som ; i hög : grad kom" att domineras av ab- vv strakta mönster, inspirerade av det . samtida måleriet, I den breda pro- duktionen kom också dessa motiv- . lösa, fritt skapade mönsterkompo- v'"Vsittoner att hänga kvar in på 60- « sr talet. Men under de senaste åren :-. har 'pendeln svängt igen, Det ab- strakta måleriet är omodernt och i " den . textila . mönsterfloran ' har - bl rna och bladen I it till- baka i nya variationer. " GAMMALT ck NYTT: > återuppväckande- äv 'kultur- ; NN ' historiska mönster går nu parallellt . med ett nyskapande. Det är symp- » tomatiskt att en ny serie. ryör som », nvi'gen' presenterades i Stockholm + bh namnet ”Botenica”,: Och” det -' är: lika tidstypiskt att då den visa- >. de” man samtidigt prezenterade en . skapad av "Astrid Sampe.; upp av Jobs Handtryck i I DÅar na efter tapettryckblock ur Nor- diska museets samlingar,' härstam- mande från” 1700- och tidigt 1800- tal. Familjen Jobs har, seden. de 1943 startade sin tryckverksamhet, mer än andra konsekvent vårdat de ' friska naturaliztiska - blom- stermotiven i sin' mönsterproduk- tion. Den har en stilistisk grund i 1700-talet och via sekelskiftets gra- ciösa blommönster, påverkade bl a av Heidenstams råd att söka in- spiration vid den egna gärdesgår- den, har Jobsarna vidarefört trä- ditionen rhed stor finess. De nu akuella nytrycken måste ha ':legat väl till för dem; mönstren är ge- nomgående stiliserade med utsökt tecknade variationer på växtmotiv. - FYRA KONSTNÄRER z ” Ryorna har av naturliga skäl in- te den distirkta detaljkaraktär som Jobstrycken har. Ryorna ger med sin” ca tre centimeter långa lugg en ' diffus” vnönstereffekt, som, om man så vill, kompenseras av en stark djupverkan' och variationsri- kedom i färgen, De fyra skickliga konstnärer: som utarbetat" förlagor- na till ryorna har också anpassat sina mönster efter de tekniska för- utsättningarna. De har en lite all- mänt hållen naturenknytning, Ma- rianne Richters ”Blomstergård” och Monica Widlunds ”Glänta” är ty: piska namn '—' naturen sedd :på lite avstånd. Då. Astrid Sampe görj ctt motiv som ”Nöckros” är det väl- mor, Vers kronblad |; En märklig bro Brittaniéb nalen mellan Wales! och Anglesea var ett verk av dén berömde järn- vägsingenjören Robert Stephenson son till den lika ryktbare Georg. Han var den förste som använde rör- : eller 'tunrelsystem vid bro- byggnader. Över = Menaikana- len hade han först tänkt bygga en bågbro,' men när det bestämdes att bron måste få 30 meter över kanalen förkastade hen denna ton- ke. Han bygzde nu en slass jätte- rör, .4 meter: höga och” 9 meter breda med en längd av 140 meter. Kolosserha "monterades "ihop ' - på stranden. Sedan grävde han in'pon- toner under dem, lät tidvattnet tä hånd om transporten ut i' kanalen och där lyftes ”rören” med hjälp av kompressorer och kättingaf på plats mellan pelarna högt . över vattnet. I mars 1850 rusade de förs- ta tågen genom Stephensons ”rör”, . över Mi garnmängderna. - Det: finns: en grönblå variant av denna rya som är - mycket illusorisk; Och Chiqui Mattson skapar en fin helhetsver- kan åt sin rya genom att mycket strängt stilisera solrosen till väldi- ga koncentriska cirkla | + GENOMBROTT > I För över femtio år sen: "inledde" Märta Måås-Fjetierström sin pion- järgärning genom att ta Skånes ängar och blomstergårdar som ut- gångspunkt för en produktion av svenska mattor i konkurrens med den, orientaliska importen. Visst är det” skillnad "mellan handvävt. och maskinvävt, Men kvalitetsmedvetna mattfabriker har genom den rela- tiva prisbilligheten . och samarbetet med de bästa konstnärer åstadkom- mit ett genombrott för den svenska mattan på en :front :så' bred att den aldrig kunde 2nas 'av de aktivt erömma nde damerna i seklets bör: diga vita bl 5 bortåt 50 progent. Bara få platser : hade ymnig väta : under hömmåhaden Stockhom I (PRE) ve osa Hög-ommarmänraden juli, for- dom benämnd hömäånaden, var i år relativt tarr i nästan he'd lan- det, äv” de 30 väder!eksområden Cän e&er länsdear) vari Sveri ges me'eorologiska och hydro'o- giska institut indelar landetsvar det bara två som hade mer än normal nederbörd - — samtliga öv- riga 28 områden noterade under; sko, konstaterar institutet, . Nederbörden - under jui var mindre än normalt i hela Göta- land, i södra och mellersta Svea- land och "Hå de fresta håll i mål tersta och Torra Norrland. Något större än” normalt var nederbör- den':i nordfigaste Dalarna, Gäst- riktand, ' Hälsing'and samt södra och västra Jämtland, I Göialand och södra. Svealand var månaden niycket torr.- Stora områden fram- södra. "Västergötland, "södra. och götland. fiek bara 10—30 :procent av den normala julimängden, och Blekinge” 'fick bara 5—15. procent, Betydande ” underskott - förekom dessutom i. norra. Norrlands kust- land, "speciellt Västerbotten, där man 'ganska allmänt - fick: bara | : 30—50 procent av; den normala hederbördsmängden, . Överskötten i de få områden där sådana före: kom. var: somt regel måttliga ::— bara: i inre Hälsingland och :öst- ra 'v Härjedalen '. uppgick till Den för: hela riket nu. uträkna |, de -medelnederbörden : under juli var. 55 mm, vilket a tgör 73 'pro- cent. av "det för / månaden | mor- mala. Svealand hade 58 mm; då v s 76 procent av det för månaden och ' området "normala. > Motsva- raride "siffror var. för Götaland 24 mm och' 31 procent, för” "Norr; land. 66 mm och 89 procent, för Hallands län 25 mm och 24 pro- cent, för Kristianstads län- 18 mm och 21'procent. samt: för" Krono- bergs län 21 mm och 25 procent. för allt - 1 östra. Skåne,. Halland, - östra” "Småland, öland och öÖster-|. i Inspektor Gu män Sockermajs - en banta Sockermajsen'” hör ! till? de. "nya grönsaksprödukter"' som” håller: på att göra insteg i det"svénska-hus- hället, 'skördeakwuel "just il och uté i- handeln i praktiska tvåkolv. förpackningar "med: -goda råd..för tillagningen Jus uttagningen ti SE 3.000, kilo Per.t tunnland, IR na iHenn a och beskrivningar anger en "kok" tid på 20 minuter Hill. en halvtivi stomordentligt god förrätt, [Fran Fredriksbergs : "gård : fevere: | förvaras” svalt; Jras . nämligena "inte: bara: socker. ed: rätt ;sköknings säger Gun: åson, d v”$ 556 mr nuter i saltat: "vatten; får "man en Den par sig också: 8 som Ankllanmaäl DN till barn, Priset är inte dyrt, bör fö nn 'utförsäljning röra sig kring enl jet ln q rona pår Koly Många fryser ock- in” kolvar, . 'Svénsk-amerikaner om... kommit; förbl,. Fredriksberg mega a [ock Set majskälten "har” "för övrigt | i "vid a Till två ”gräder, och detta nar Henningsson, Fredriksbergs gård utanför Maimöj,. nya amerikanska sockermajssorten. Golden". NUggE vara på frammarsch 'emenertid. dvågit upp en 'ny ame-' rikansk. sört,. Golden Nugget eller På svenska Guldklimpen, som han tror mycket på och I år har odlat på. ungefär 17. tunnland, Skörde- - resultatet blev förra året 2500— ämnar gården I de tlulgare omta- lade förpackningarna, som på ett mycket prydligt sätt talar för var ram fo cta ” Ännu har vi ju Inte kommit så långt i majskonsumtlon 'szom 1 Amerika, där man bland annat har många recept på grillad majs, men Gunnar Henningsson tycker sig ändå kunna skönja ett'ökat Intresse, « Pra, ss kottektion textilmönster som tryckts kan naturligtvis, om detaljhandeln bina inte. hanterat varan rätt, leda tunk. o - "Doktorn narar fn - majs kommer. ARNE li ..' "Undrande fru 68 år”, De 1 bre- "heromet är kylskåp eller, kylskaf. vet angivna medicinerna brukar I fört "rätta platsen; Fredriksbergs regel :ördineras' vid olika nervösa ” Jgära: skördar” Inte "majsen- förrän | besvär "såsom" spärning,' oro: ete,- ” den 'sålts,. och "detta innebär att Vidare synes just: barbitropin ha ARR en avslappnende : effekt på olika inre organ och, deras funktion, när denna funktion, blivit. störd. genom Stress; . fu ser vt stt i det var: svårt”; att. Iöjnessarat svenska ; hushållen / r majs "utan - planterar” ut | den; «sedan han; sått i Jordkrukor, F. Ika” sedan" "plante smed”, 2-4 plantor. per, meter,! Sådden i mäste man: övergei.sedan ; ;det. visat sig at fasanerna tyckte: väldigt myc: sket Om Ymajsgroddårna'. öch” stal l RN a :Plantorna. snåbbb : nggi rig m 3 barn”. Slgnatu- :ren bör definitivt..ta upp ' denna =, fråga om hårväxt £ ansiktet med ” den läkare gom sköter er behand- ling : medelst — déts kortison dels :Anadur.. Ni bör ej manipulera med epilation , eller. liknande utan att först ha Personligen, talat med er doktor. Ara nad 3 "Signe Lotta - - 'ei 'år”, Dödsat- testen: i översättning blir "såsom | följer: . ”kronisk. Jeukämit ' (blod= : sjukdom' med överskott på vita " . blodkroppar), ” blodbrist, 'förkalk« ning i hjärtats kranskärl, reuma= 'tism "1 leder, rädiumbehandlad. tu- mör : i ! bindvävsrummet mellan lungorna. Nedslitning' av kotorna iiyggraden”, = 5. ur -h kolvarnas mognad kan. följas. He- dar skördeproe duren :svarar Fred- tiksberg ' fö och majskolvarnal nya motorvägen som -. far.: förbi Hamburg på västra sidan så-att nord-syd-] körande : bilister.- får vin] na tid, Av: själva ståden kommer de. emellertid inte längre att få från. höga, betonistolpar, Där ar betas: det dygnet runt; "Inom 'se näst tre år skall den andra Elbe tunneln vara 'klar för" biltrafik på. sex. filbahor, likaledes den Hamburg. (LT) Vv. De. stora ”byggnadsplatserna på båda gidorna om Elbe vid. infar- ben till, Hamburgs. hamn "belyses På natten av strålande" ljusflöden läggningen, medan ' hon värjde sig "med" båda , händerna och hukade sig för att undgå att, träffas av. svängande bösskolvar. Hon -blev. sparkad. av hårda stövlar. Hennes kläder revs sön- der i det vilda tumultet, men till | sist trängdes hon in mot väggen "och. blev, stående där... Hennes skrik "drunknade i oväsendet. "Tårarna rann ur hennes ögon, och det, blev" alltmer kvävande hett. Skulle hon bli stekt levan- de. bland dessa galningar? . Hur skulle hon kunna ta sig tillbaka till dörren? Hon försökte pressa sig, fram Hill: ett «fönster söm FRXQV fanns endast några meter" ifrån henne, men hon kom ingen vart. ” Plötsligt” hördes . ett maskin- gevärs ,. dova,: , genomträngande knatter. Striden avstannade un- der .bråkdelen : av ' en ' sekund men: återtogs i förnyad intensi- tet. Mordlusten lyste 'ur solda-]| ternas svartbruna ögon! Ingen av dem såg vem det var som stod i dörren, Endast Madeleine hade genom rökmolnen skymtat en högväxt gestalt bakom kul- spruteskyttarna. Sultanen! Hon stod som förstenad. Hon ville in- tel möta . honom igen — hellre skulle hon dö härinne, brännas till döds eller trampas under soldaternas fötter. Och med ens såg hon på hans | ansikte att han'hade sett Ken” ne! Snabbt banade han sig väg genom det glödbeta” infernot, mellan" galna soldater som inte ens tycktes se honom!:Dolkar blänkte tätt : intill. hans huvud — gevär och revolvrar avfyra- des mitt under vilt 'slagsmål — han kunde när som helst träffas av. förlupna kulor! Han: ropade någonting till. henne, men hans röst trängde inte igenom det'av- grundslika skränandet,.. Instink- tivt drog hon sig bort från ho- nom fast hennes inte var en. enda skälvande längtan efter honom! Fastän" hon skulle kunnat ge år av sitt liv för att få känna hans armar omkring sig, och bli buren | - ut härifrån på. samma sätt som han förut hade burit henne ut ur den: -sammanstörtande sjukhus byggnadeh, Hon hade” slagit ar- marna om hans hals och begravt sitt huvud vid hans skuldra — men bortom det: röda 'eldhavet, bortom de kämpande soldaterna såg hon nu de: "vackra axa kv norna på Hamadipalatsets'ter- rasser. Över oväsendet hörde hon prins Ahmeds röst avslöja, 'sul- tanens hemlighet! : "Utan att hon var medveten a om det slöts hennes fingrar omkring några ornament i stuckväggen bakom henne.. Till. hennes be- störtning öppnade sig två smala lönndörrar och hon tumlade bak- länges' ut mellan dem; De gled ljudlöst igen efter henne och hon stod omsluten av ett kolsvart mörker. Tystnaden och 'svalkan härinne” kändes som: en' chock. Genom väggen "hörde hon ”vrålet från de kämpande soldaterna och ljudet: av skottlossning, re Vad hade hänt? Var. befann hon sig? Hon vände sig om och kände med händerna på väggen bakom sig: Den hade en skrovlig .yta Hon famlade' över ett allt större område för att försöka få tag på ett handtag i dörren, men i det ogenomträngliga mörkret kunde: hon ' inte finna det, Hon .Jen dörren som hon kommit ige- så oväntat "hade släppt igenom | henne, men på denna sida fanns inget handtag och hon kunde in- te finna någon mi lighet att öpp- na den, Men gången borde ju le”' |.da någonstans — kanske, ha än- nu en utgång. Hon skulle finna den —ta sig ut'och begé sig till doktor " Arelius : som hon. hade tänkt... Be; honom att; . beställa flygbiljett: — lämna Agadir! -" 3 Hon höll upp stavlampan och lyste” framför sig och sprang så fort - hon - kunde bort - igenom gången. -Plötsligt kom hon ut i en stor grotta. Hon stannade och såg sig:-omkring.- Från grottan utgick en massa gångar stjärn- formigt åt alla håll. Den söm hon själv hade ' kommit igenom var bara en av de många. Hon lät. den lilla, ljuskäglan spela" runt hela grottan... Den användes tydligen som: upplagsplats för förnöden- heter. åt ' soldåterna. Där, stod stora förpackningar. med cigar- retter och Piptobak och stora lå- dor ' innehållande' ” ammunition. "En förskräckt snyftning bana- de sig väg genom hennes strupe. Hon måste försöka finna anting- nom eller någon annän utgång. Försiktigt kände hon med fötter" na på golvet framför sig innan hon "vågade ta ett: "steg." Golvet tycktes vara av samma skrovliga sten som väggen. Plötsligt gnud- dade hennes fot vid: någonting, någonting hårt, runt, Hon satte handen för munnen för atf kväva ett utrop. I flera sekunder stod hon orörlig: och lyssnade. Men ingenting hördes. Försiktigt hu- kade hon:sig ner och kände på det med handen. Det, var gjort av metall. Hon lät fingrarna gli- da över det. Det var ett lång- smalt," cylindriskt. föremål med en platta i ena änden. En stav- lampa! Hon gav till ett litet ut- rop av lättnad. Hon fann den lilla kontakten och tände lampan. Dess sken var inte särskilt starkt, men nu såg hon, att hon befany sig i en långsmal, "underjordisk Leing. Hon. lyste på . «rann error Varför förvarade de allt. detta i - en 3 grotia "ur "vilken 'h man endast kunde komma genom en lönn-. gång? Hade hon råkat komma på ett av borgstadens hemliga: för- råd? Bakom en. av. lådotria låg ett litet.. föremål, Det tycktes vara ' ett i hast ihopruliat klädstycke. Madeleine: tog upp det och sy- nade det i skenet från ficklam- pan, 'Det- vär en” fotsid ljusgrå kvinnodräkt och' en ansiktsslöja — precis lik de kläder som den egendomliga kvinnan. hade" haft på sig när hon kom ut ur. lönn- dörren i El-:Sultaniehs 'våning. Så: besynnerligt! Hon. rullade ihop dräkten och lade. den till- baka på dess plats.” Sedan :stack hon ned handen i en av lådorna och tog upp ett cigarrettpaket. "Det var obrutet. Cellofanomsla- get var ihopfästat med en liten röd remsa. - Ingenting! tydde: på att det var någonting märkvär- digt, med det., Hon. slängde' det tillbaka ':ned 'i förpackningen.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.