. , året I wad som : handicapen: nu «= LATOLMS TIDNING «Måndagen .den:27: oktober: 1969 - LT 2 Mrdagen den 27 oktober 1969 LT = SJ .och nedskräpningen : Fem-:kommuner i Göingebyg- den, däribland Hässleholms stad, gick för omkring ett år sedan till . "storms mot Statens Järnvägar på "> grund. av. nedskräpningen ' längs banvallarna, Med hälsovårdsstad- gan och > naturvårdslagen som grund gav man SJ: ett föreläg-' gande att ordna upp saken till den . 1 augusti i år, samtidigt som man. anmälde. generaldirektör Erik Up- mark för brott mot naturvårdsla- gen, Vv - fen | : Det var givetvis en attack, som ' "väckte uppmärksamhet" i "hela "landet. Det bor tiotusentals mä niskor som nära grannar intill vå- ra järnvägar, och de har väl alla besvärats' av .kringflygande toa- lettpapper, utkastat skräp och an- dra sanitära -olägenheter av tåg- trafiken, Men tror någon att de. fem hälsövårdsnämndernas: attac- ker gett resultat? Knappast. SJ ' har i stället hos länsstyrelsen, i Kristianstad överklagat det gjor- Däremot ansåg man att SJ borde” lägga fram en plan för proble=' mets lösning samt dessutom stä=.: da och desinficera längs banval=- larna. Från SJ-håll har man vis serligen ' erkänt missförhållandena . men mer än så har det inte bli. vit. a ; : Problemet är "allvarligt ur mer än en synpunkt, Dels är det själ-' : va nedskräpningen, som. är en sanitär olägenhet och därför bör bekämpas, Föroreningarna. från ' . järnvägarnas toaletter har. pågått . under. så många år' att -man för- Den rent principiella” sidan av : saken är om möjligt ännu allvar- ligare.: Här har regering och riks- ' dag utfärdat lagar för människors |. trevnad och hälsa — i detta fall ,. hälsovårdsstadga = och . natur«. ” vårdslag, Enskilda människor är skyldiga att rätta sig efter dessa - . Jagar, men när mean begär att de ' skall tillämpas på statliga ämbets.:- da föreläggandet. 1 oc, män och institutioner, är man från" ' Nu har, hälsovårdsnämnderna: : den sidan tämligen likgiltig. | gått till förnyad attack, Man har ”.. En tröst för tigerhjärtan är att” - dels gjort en utredning om ned- persontrafiken. på järnvägarna”. skräpningen. och visat att nästan .mångenstädes minskar: i betydel-' - alla berörda markägare är miss- " se. Kanske SJ-ledningen rent av'-. belåtna red den. Dessutom” " räknar med att hellre lägga ned.” " det finnas samband mellan "Persontrafiken än att bygga rikti: "trafiken "och ' infekterade : betes-" gå toaletter på tågen. En följd i — marker lärgs järnvägen, Ett fler-'' blir” dock :. att" landsvägstrafi- tal ' kreatnrsbesättningar ” här ken ökar, och. nedskräpnin="” drabbats av;dynt —-en blåsmask. : gen längs vägarna är lika' allvar. "+ som är ett ecklingsstadium för: lig — kanske med 'undantag för = - "binnikemask: Dyntfalléen kan be-" toalettpapperen, Skall man koöm-'" . ro på den spridning, som uppstår ma tillrätta med den nedskräp- : "via tågens'toaletter; = >>", > , " ningen skulle det säkert behövas '» Från” kommunalt. håll har man lika: energiska hälsovårdsnämn= ->ånte direkt begärt att SJ: skulle ,- der lite varstans i vårt land som . hinna "lösa 'pröblemen' med” tågi de har i kommunerna nere i Gö-: + toaletterna till dén 1 sbgusti'i år, ' "inge. Me ;9 Pi ge sestie rg: I — [80N,-8) Kjell "Jönsson," 9) Mats : Handicapen "so. Nilsson, 10): Kent Sundgrer 11) fre IA AO --|Jerry, Sundgren,. 12) Ingvar Nils- » . (Forts, fr. föreg; sida) -... = Ison 13)" Hasse: Ottosson,. 14)" Gert AAA | Erlandsson; 15): Greger" Sundgren, Louise -:Rölfssön, + dens; k,' pro-j 16); Cärl-Ake Hansson, paganda - er- | Jönsson. i ' Olof; sPersson/Arne". Johansson: |: Pojkar: > i Bästa tiden” hade :'som . sagt' Carl > Åke, :som > 16:e »man;: 36,05.” Anita i Nilsson: blev: bäst bland” damerna, » hade tiden =43,56.. Det ivar. nionde 2) "Ingvar: Folkesson, Göran ”” Eriksson/Ké 5) " Leif Ottosson. oe ', Flickor: 1) "-AnndLouise ' Rolfs: som, 2)' Ann-Margret : Perssor,”. 3) Merdith -.- "Johansson" f4):: Anita Eriksson," 5) - Gullvi: Sonesson,. 6) Gunn-Marie "Henriksson, 7)-Inge- la Svensson/Lena ; Olofsson. -X,. ” Propågandaklassen: 1)" Per Olof 3): Lars » Eriksson, : gick," men; ', varje "år «har..det bli- : vit olika 'segrare, vilket; får" an ' $e3' som :ganska 'märkligt. i. I -Resulfat: » ”Handicapen” : Gunnar > Ottosson," 2)...Marianne Eriksson,: 3)' Anita MNilsgon,.:4) Henry Svensson, 5) Kerstin Karls. ' son, och, Gösta. Karlsson, 86) st nsson, 3) Kers wa tå Väderbiten a Y Nog gör väl ändå vi bönder Tfet i” att inte . själva . producera "I dext: foderäggvita; som vi behöver till: vära husdjur: Till: det svens- ka jordbruket importeras ju än- na "årligen för : många " miljoner vegetabilisk äggvita bl a från en mängd . u-länder,” vilka i grund och - botten: själva är i skriande behov "av. sådan, fast de i sin okunnighet tror att pengarna har större. betydelse. ” Bet — Du har, rätt, . käre broder, och .är "jag inte" fel. underrättad, så uppgår vår odling av foder- spannmål till omkring 40 procent av åkerarealen närmast ' följd av on Det djupa lågtrycket med cent- I rum över nordligaste Norge rör sig långsamt österut; Över Skan- dinavien råder en: kraftig väst- lig till nordvästlig luftström! Ett regnområde väster om Skottland rör sig mot Nordsjö-området. Utsikter >. till måndag : kväll: Frisk till hård byig 'västlig vind, som tillfälligt avtar: Delvis mul- nande och mot. kvällen-regn i Skåne och Halland, Omkring 10 grader... = 0 ov re vallodlingen, > Spannmålen, är en Kattegatt; Styv till hård byig | hätthanterlig och energirik vara, västlig kuling, som tillfälligt av- tar till-styv eller-hård bris. Först god sikt. Mot kvällen något regn” i de södra farvattnen, « > >. -+[ " Utsikter för tisdagen: Frisk till | hård vind mellan väst och nord-. väst, I, sydvästra Götaland kort- varigt regn, 1 övrigt klart eller | nästan”klärt. Oförändrad tempe- men :äggvitehalten är ju förhål- låg, omkring ”I0—12"pro- cent, "och, kvaliteten: på ”äggvitan är knappast tillfredsställande; — Må så vara, men vi ' kan höja äggvitehalten 'mågot genom växtförädling. "och en. hel.del ge nom "”rationellare gödsling, fram- för allt då med kvävehaltig han- ! delsgödsel. Kunde ”växtförädlarna - +. |Vid. sitt "arbete 'ookså' ändra ' på ee äggviteämmnenas . sammansättning, så! att den "blev bättre, ' vore ät skilligt vunnet: Mycket pekar på att: dehar möjligheter till det.- '— Kanske; Men en' om; möjligt ratur, es Poa re + . Kjälposshjälpa «5 i Svenska röda korset. :. . . Giro 900800. co a & & oa da 300'å "fyrväsen ro: bara Pippi, Långstrump och and |fie, : välkänd svensk .. konstnär. i ra sagofigu € som . får. ,;frimär- | Motivet ' är detsamma på båda . ken. Svenskt -fyrväsen som, fyl | märkena och visar fyra faser i ler 300 år + år hedras nämligen |fyrväsendets utveckling: Fn gam- mat wippfyr, 'fyrskeppet Falster- Jbo rev, Lahdsorts fyr.-och. Stora samtidigt” ned två märken” I va- förerna . 30 - öre "och "55 'öre,”De | . trycks .1 England i 3-färgs-foto-Björns helautomatiska 'kasunfyr, tår markägarnas missnöje. «>. vec. "lsaker Broder Andreus och hans nilla "Andersson, 7) Sargit "Eriks- Persson/Arne Johansson, ; 2). Kri'l; 'Ide är intresserade för att få med gravyr. Tecknare är Gordon .Mac- La : "GUDS SMUGGLARE” Broder' Andreus — Guds smugg- lare' — har under fjorton års tid rest i de flesta kommunistis- ka länderna och förkunnat evan- gelium och delat ut biblar. Och hans medarbetarég gärning fort- går :-—. hungern efter Guds ord är stor i kommunistländerna, Förra” året utkom en skildring av Broder Andreaus 'och hans meähjälpares gärning. Boken tog snabbt slut och nu är en ny upp- laga ute. I den. engelsktasande världen, är' boken såld i- över 200.000 "ex. Och def är inte att undra över, ty det är fantastiska medarbetare fått uppleva, Många gånger är det rena undret som räddat dem undan upptäckt och fängelse, De har i sanning : fått uppleva Frälsarens ord: :”Se jag är . med . eder alla dagar”. Gud vakar över sitt ord.-Utan.Guds beskydd: hade. smugglarna: inte verk inte kunnat fortgå så "länge. "Ett stycke nutida. :miszsionshi- storla som: vi inte: får iförsum ma”'att taga delav.s oc ST Broder Andreus: GUDS SMUGG. "rio ARR I ”samarbete.' med John och Elisabeth Sherrill. ' " PFS-förlaget, Pris 11:— I NYA BÖCKER haft - sådan framgång . och deras |" | Wilhelm Busch, ' ungdomspräst i Essen. i. Tysklånd; samlade” mas- sor "av pojkar omkring sig. Hans passion var att: tala om Jesus och det gjorde han på ett sådant sätt att hans åhörare blev grip- na och tog emot Jesus com sin personlige Frälsare; På ett 1e vande sätt byggde han upp sina predikningar, grundade hex och fullt . på Bibeln. Hans- gärning ändades för tre är sedan på hem- resa från möten på Rögen, Han tog i sina predikningar . upp ak- tuella "frågeställningar, Här ett par.” rubriker i hans | posthuma bok:. Gud, Vja, men vad ska: vi med Jesus?, Vad lever jag för?, Jag här inte tid!, Se upp! Livs- fara!,' Varför tiger Gud?, Vår rätt til kärlek!, Vad. får man ut av ett liv med Gud? en " En" levande, bok vars förkun- ; TIO "PREDIKNINGAR nelse ger "svar på livets brän- nande” frågort "5. cor Hs. Wilhelm .. Busch: ' GUD JA! MEN JESUS? >: EFS-förlaget. Inb, 19:50. - 28 VR 8 x MR Mi ” Wilrnberg (LT) "os . : Den: unga. damen - spelar fru Luna och. hälsar. sin första be- sökåre er miniature: välkommen. I rätt tid till julen förde en lek- saksfabrik : i förbundsrepubliken Tyskland" den. första 'månfararen med ”rymddräkt och 'batteriränsel i :marknaden . som ” har slående likhet - med sin. stora ' förebild, Och "ham passar i alla tré expe- ditionsfordon som hör till 'den- Neil Armstrong i-barnkämma 56 ren: na: månleksak, > Kraterfordonet övervinner alla” hinder, band- traktor och släde tjänar. till transport av ”tunga” lass, Konst- ruktörerna har även tänkt på en liten : lyspistol : och ett radaröga. Månlandningen i barnkammaren får anses ha lyckats, :(Tillverka- ren är firman - Splelwarenfabrik DiplIng, Ernst A, Bettag 8510 Fänrth/Bayenn, Posrfach 280). större uppmärksamhet har vi nog. anledning ått ägna ät vära vallar, i" vilka särskilt klöverrn spelar en mycket” stor roll som, äggviteprö. ducent, helst som sammansätt| ningen av vallarnas protelner är mycket gynnsammare ' än ' fodér- spannmälens, ERA — Jag håller nog med dig om den saken, men kvaliteten shär- vidlag är mycket beroende av ra: tionell gödsling och. dito: skörde- metodik. Detta hindrar inte, att man nog kan påstå, ' att alla våra vallväxter' under” sådana beting elser -har 'möjligheter ge en fullt tillfredsställande" produktion av nergi som äggvita. Våra växtförädlare är fullt på det kla- ra .med den saken och arbetar intensivt 'på ytterligare förbätt- ringar . härvidlag, samtidigt som en del ännu inte'så mycket od- lade vallväxter, t ex "blålucernen. — Ja, den växten vinner ter- räng, och man har ju börjat med hetluftstorkning, som väl kommer att ge lucernen"en chans att ta upp” konkurrensen med 'klövern på en del håll, (Forts. på sid. 7) - a + N ;] innebär.” [ETT-ORD = - PÅ VÄGEN -. Hur ; är » förhållandet mellan självförtroende och tro på Gud? självförtroendet ' att tron på Gud är onödig? För- svagar, vår tro, på Gud tilliten till oss själva?. >” oo Jag tycker att Davids liv vi- sar det. sanna förhållandet mel- lan "självförtroende ”öch guds förtröstan. Det frågades myc- ket lite efter hans tro på Gud när han gick emot den väldige Goliat.” ÅA ' andra "sidan var Da- vid hela tiden förvissad om att detta var Guds vilja. Lägg mär- ke till att han inte utvalde ba- ra en enda sten, utan fem när han: gick . emot jätten, Fastän hans tro var, stor kände han att han skulle kunna missa. : "Vi måste öckså, möta livets möjligheter 'och uppgifter med ett förtroende som är grundat på gudomlig kraft. Denna tro måste förenas med att vi för- står att vi bara är människor och därför kan. misslyckas, i i ']: skillnaderi73 is 5 kvensen ; mellan . olika .- bilfabrikat | Svensk. Bilprovning: : Svensk Di provning: tarna på' en 'pporten. Tauno Winbe bi ..> Under första . balvåret” 1969 "ha - och ca 55.000 lastbilar. Utfallet a brister av betydelse för trafiksä , lunda anmärkningar för olika 'sla fel; att de fick föreläggande om n anmärkningsfrekvens' än : pérsonb « halvåret :1969 fick sålunda över 8 gande; om ny besiktning eller kör tad Lastbil bar: Strålkastare Första" halvåret" 1969 SS = ON NN rg, Ugra geket r Svensk IB v hbesiktningarna visar kerheten. Inte mindre än gav brister, y: tre: fjärdedi 0 procent - anmärkningar. Allvarliga” förbud hade .ca' 30 procent av de besiktizad Jastbilarna, "> ler brister än:personbil Jår flest anmärkni Svensk. Bilprovning i Halmstad, kontrollerar. på bilden i delades. det ut. 189.625. .anmärk ningar för depna deta provning . kontrollbesiktigat , drygt 850.000 "personbilar att fordonen i betydande omfattning "har ov > Drygt 'en' fjärdedel av esiktning eller: körförbud. Las itbilatna -har:- ilarna. Av. de lastbilar som- kon trollbesiktigade: N 1 oar IN NS S S NS SE elar. av. personbilarna fick 'så- personbilarna >hade: så svåra > ' tfarande ' högre i första . brister, som medförde föreläg- "Uppgifterna. är + hä »; från Svensk : Bilprovnings : nya: rapport ”Bilens. isvaga punkter”; som” hu har-spublicerats: ” Huvuddelen av rapporten: upptar redovisning? av ris hos: personbilar v 1966 idell."I denna” red : redovisas '-förekorhster :' äv ”brist- fälligheter : hos femton" fordonsde- taljer,' vilka ofta. fått anmärkning . vid besiktning, . och '. jämförelser. ; rapporten framgår att. vissa, bil- ; modeller ; har . ef ! anmärkni i: anmärkningsfre- beror på'större eller- mindre” tills förlitlighet och hållbarhet hos-de enskilda fordonsdetäljernä, I :-;vis- att: anledningen. Räpporten påvisar - bland | beträffande ” bilarnas strålkastare. " Anmärkningsfrekvensen 'i' procent uppgår till 23, ungefär samma som "den förra: rapporten. "En -liten f ras” vad det. gäller ”färdbromsen; Under; 20 proc anmärkningsfrekvens kontrollbesiktning första gången . under ' 1969,” För varje ' bilmodell] ; görs med. en genomsnittsbil.-- Av |: is annat Tv ] att::det "fortfarande brister mest |: Efter älgjakten. bättring kan däremot konstate-] ;D nu, Styrinrättningen; samma” som del, en liten "förbättring samt -be- träffande hjul och däck, oförä rat sedan tidigare rapport, tidigare, ram — bärande karosseri- |" nnä a Vara Berlin. (LT) > on Död : Det är. möjligt att det bara tar två år till, tills i den gamla tyska huvudstaden Berlins västra del för var annan innevånare står till för- fogande en egen lägenhet och där- med bostadsbyggandets idealför- hållande uppnåtts. Den mest bygg- | vänliga staden i Förbundsrepubli- ken . Tyskland är" "visserligen 1 n Berlinare .|Frankfurt/Main, här, finns 'emel- | lertid bara 391 bostäder per" 1.006 it borgare, i. Väst-Berlin är det i dag redan , 450, genomsnittet", i för- bundsrepubliken är 334. "Fill dé stora byggnadsprojekten inom det offentligt stödda sociala bostads- byggandet ” hör 7'Gropiusstaden” (vår bild), ett av de modernaste stora - bostadskyarteren för. 50.000. Ze 4 Jägenhetes Yara fördigställ- da. Med, 3.30 DM (0,8 dollar) per kvadratmeter.- ligger ”Kyrorna för "dessa socialbostäder med 30 till 50 procent urider "de fritt finansiera- de bostäderna. Till. följd av den starka; byggnationen; tjärlar bygg- nädsarbetarna betydligt mer. än si na kolleger 1 förbuhdsrepubliken. NE sn an
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.