a Tisdagen 'd . Tisdagen den: ” = november” 2900 LAR AR TT = = Brasiliens nye militärdiktator + "Brasilen har fått en ny ge-' neral-president, Han heter Emi-. . lo Garrastazu Medice och är 63 år gammal, Han har hittills varit: nästart. okänd utanför de militä ra kretsarna. Den tre man stärka generaljun- "tan, som grep raakten,: då presi-" denten Costa e Silva tidigare i år, drabbades av ett slaganfall, är den' maktgrupp, : som ' på egen hand" - beslutat, att general Medice, skall - ägande överklassen i styr? eos Sedan revolutionen 1954 är Me-' . dice den tredje i ordningen av - Brasilenss militära statspresiden-” "ter. Den förste, marskalken Cas-" -'tello Branco, omkom vid en flyg- .:". olycka 1967. Hans efterträdare - blev .då Costa. e Silva, .som nu vid månadsslufet följes av Emilio . +» Garrastazu Medice. Hans andra . förnamn betyder ”styvnacke”, vil-; ket klingar ominöst. Medice här-"" från en baskisk-italiensk ' övertaga: sti : Det skedde örpet - mot grundlagens hbestärnimelser, enligt vilka: hittills'. varande vicepresidenten, 'den cj-' vile' Péro Alexio; skulle ha" efter-' " trätt Costa e Silva vid dennes .svåra sjukdomsfall. . Men grund-. lagen bekymrade sig de tre pre- sidentmakarna ' icke om. De un- " derkände Aleixos kompetens för statbohefsämbetet och förbigick honom, « Medice,"” som hittills' haft” kom- mando över den bérömda Tred-: je armékåren, betecknas som . en efter' brasilianska "förhållanden . moderat och kultiverad man med stark pliktkänsla,' Han har också själv förklarat, att det enbart är av pliktkänsla, som han "åtagit sig presidents) pet. ”Jag hoppas kun- na efterlämna' en stabil demokra- . ti, och fr jag vill börja med landets" ungdom”, sade Medice nyligen! . : och | fogade” till "dessa" ord ett. "löfte om att genomföra en verk" lig revolution.- Han sade sig vara medveten om att överklassen, de" rika jordägarnä, kommer att med. . on men. ätt detta icke skul- 1e få stå 1 vägen för genomföran= - .. arbeta med men ej hann fullbor- - :;|- det; av! en .rad viktiga reformer. Ett likadant löfte gav den förnt- . varände militärregimen redan för fem år sedan; men -det.. blev inte "mycket" av detta löftes infriande. Skall” man” våga tro, att Medice "kommer att bli mera ordhållig och - "+ bättre skickad att hålla den jord=' '. Brasiliens "familj i staden Bage, nära grän-'- sen till Uruguay. Sin officersut- - bildning fick han vid kavalleriet, . där han snabbt avancerade till överstelöjtnant. Som sådan fick : 'han uppgifter i ” underrättelse=" tjänsten: och gjörde där bekänt-> - skap med general Costa e Silva, '' «som blev hans. gode vän.. Åren: 1964—66 tjänstgjorde Medice som militärattaché" 4 Wa-' shington och blev slutligen år 196 2 chef för :underrättelseväsendet!" Den 1 april i år blev han utnämnd..; still general och kommendör. fö Tredje armékåren. > : .Om general. Medices. Politiska: "inställning är ingenting - bekant, - men han tros omfatta arméled- - ningens " övertygelse, att landet- hotas av kommunistiska revolter '- och = infiltrationsrörelser. .. Man - räknar därför med att han strikt: kommer att upprätthålla. de in=-'' ”"struktioner; som polisen och mån har fått för att rida spjärn : mot detta hot, President Medices s. första och viktigaste uppgift tor-'. de 'bli att färdigställa det utkast >; till en ny' författning, som presi- dent Costa e- Silva höll på att: da innan slaganfallet ' drabbade I "honom, Hur den nya 'författnin- > -gen' kommer att se ut, vet män "icke, men den kommer i varje fall - ..icke att pli demokratisk. . Därom hår den nye militärdiktatorn re- i: dan, givit, klart besked. - : Författaren. och ; fotografen Hans Lidman : som « i- höst : berättar : a vandringar. på; Noräkalotten i "Under. silverbägen?.. MIN NESVÄRT OCH SPÄN NANDE FRÅN” NORDKALOTTEN ; : Hans Lidman igen — vad” den Han sitter karln hinner "med! ' inte på sh rar fråm författare: utomhus vå ide fot, ovanligt frisk luft, och det egen- domliga: är; att ;han. därvid, katt färdas lika. mycket i; rummet utan att ett -ö; frågar sig om , Hans. Lidman di motsats till H G Wells och Jules Verne har hittat en reakisti -tod att vrida klockan: tillbaka, ty någon gång måste hamn ju, ä LR då” skriva och. någon gång. sova. Skämt åsido — i'sina böcker rör han.sig hur som helst obe- hindrat från | plats till: plats och från tid till "tid, fast. han hela - tiden omges av landskapet nu och "här. "Ett utmärkt . exempel på detta är den egenartade 'upp- levelse . på. Riksgränsbanan .som han. skildrar Å sin nya, rikt ållust- renade .bok från. Nordkalotten, .Silverbägen” (LT, 39:—), Narvik och. Gällivare, och . just när tåget. giok in i Nuoljatunnetn fick han. Syn på en människo- nay ståtlig : öch värdig i..sin håll- ning, Ålderdomligt = klädd”; Det - var äng vå aätnan' än" den Tegen- dariska. su rållarkockan ” Svarta Björn, som. sades gå igen där i tunnelmyliningen, ' ”men en vål- nad van. "det Likaful "inte, menar » författaren, , utan: H snarave Svarta Björns "”ofötstörbara” iskugga”.: : För -Hanb ' Dino är liv näm- ligen "lika. oförstörbant som. ener- håns första. TESA mellan . alltjämt som "en starkt eggande åtrå”, ' Och "med & berättarkonst lyckas hamn få läsaren att; känna, det hemlii igheter som dep. en cmåd att "berikas av, 'då de 'emtlanar 1 ger sig till känna, + ot Hans Lidman har ” många v gång och känner” men än de flesta; och hans klokhet 'ä stor. "Själv 1 rdskap : ' uppsöken han ' gärna inäpmiskor.- som: kommit. till lik- men. på le insikter, vägar. och: under andra förutsätt ningar. I Under . silverbågen” träffar | han bla ”silversmederna Regine och Frank Juhl i "Kauto- keino,' han fiskar med Utskprin- sessam, :Nordfinlands frejdade lax- dödare, och - en, natt möter. hamn Olav digres baneman, vikingahöv- dingen Tore Hund på Bjarkgy: ”Det' var märkligt. Jay det vär mycket, märkligt” > Det sista är ett annat exempel på hang” emiiventa förmåga att förflytta sig : "bakåt genom decen- nier. och århundraden; Numera känns” det nästan som en ”över- loppsgärning att berömma. varje ny bok, av Hans Lidman, så var- för inte citera - honom själv 1 slutomdömet om ”Under silverbå- gen”: Den är mänklig." Ja, den är mycket märkligt . Hjälp oss tydtpa ' Svenska röda korset gl, Det förgångna. leven i -mmuet, Giro 900800 er, undfått den nåden, ty han ser |" psykiatrikern. "Funktionärer - inom Hallands . CUF-distrikt, vilka varit. försam- .. Jade på kurs i Akulla, har gjort, « ett offentligt uttalande, i vilket de kräver bättre villkor för del-- tagande i fredskårsarbeten i u-' " länder, Uttalandet Jyder som föl" jerr: oo vers i ; Vi-kräver att värnpliktiga "skall beredas möjlighet att'i. stället för - värnpliktstjänst här - hemma, göra fredskårstjänst i ett U-länd, Uttag- ning och tjänstgöring skall ske på samma grunder som, för sr de. e svenska fredskåristerna.: - -+- or Arbetsgivarna måste | vara gene- rösare: med, tjänstledighet. åt. dem... som önskar göra fredskårstjänst. En , sådan tjänst'skall också ge samma meriterande! poäng. som” orå arbe=' tet utföres här. «I. enlighet. med vad: som - säges > ovan kräver. vi att värn ktiga ges | möjlighet. att tjänstgöra i fredskårsarbete.. att. arbetsgivarna ger fredskå-. : FEL SORT. - Det värsta” är att jag .ä äter. Epp den : -jämt och: ständigt; - — Det ä "väl inte. farligt, sa "Det: finns många människor / som gör- det, .- - I rister jä stledighet ir större > ut vad” som ski Tr nu sarbete , ger. "sam- ma: "meriterande: poäng ; som -vid arbete. här hemma.” Mia a De: är i år 1507 år sedan Jacques Z Offenbach : föddes - i Köln, "där & hans fader: var kantor. i: stadens "synagoga, Redan' tidigt kom 'hän till Paris, där fadern lyckades över- tala den stränge' Cherubini "att få sonen placerad vid konservatoriets NS ecelldklass. Han. .medverkade 'som ' cellist : under flera år 1-orkestern "vid Opéra Comique. sin "Albert Wolff, Figaros' kåsör, ytt- rade en, gång om .sin vän Offen- bach: ”Han . behövde. liv och rö- :relse. omkring. sig. - Han -hade .e NS -iohygglig ångest för ensamheten 'och' han var. rädd: för stillheten”. - Det : som: passade in. på. den .:mogne manrnien ' gällde >i' ännu' högre: grad den sextonårige' yngling; som över- sig ' själv” i” en ' främ- "mande. värld, Allt det: sorl, son "alla typer," scener" 'och situationer in. pla innan; han. ens håde nå- " gonting” annat” i rutsikt.. Men. han "alla. del lor [Vi 5; umgicks: + Det tockså så Jyckligt! ätt'en: musikafton, | : 'där han skulle uppträda,-ägde Tum hos grevinnan” Bertin. de Vaux, Men ligt” beställt med ' de! båda ynglin- ""garnas repertoar.” Men båda var ju kompositörer? : De satte i sig: därför fläng” en serie melodiösa bagateller för piano; ;och; ;'cello.” . Soarén kom, fenbach « ;-medverkade hade mycken” framgång”; Flötow,: ”och: blev 'snärt fävor . grevinnan de. Vaux' hus”: : 1855; etablerade som egen "teaterchef vid .Bouffes Parisien,” Under -'de "elva år han » utövade chefskapet på denna :tea- - ter, uppförde :han :de flesta av” sind operetter där... dén ” att använda Orfeusmotivet i en" operett: hade. länge före- svävat: Offenbach.: Premiären , på Orfeus i -underjorden,: som . ägde rum den :21' oktober 1858 var trots "allt en besvikelse för honom, Det blev "visserligen inget fiasko men inte heller den framgång som han ' hade ' behövt. : Med - Orfeus hade .- dock offenbachiaderna skapats och han fortsatte med -operettproduk- tionen, som hölls i medelgod nivå. Han hade redan ' blivit” ett. stort namn och behövde därför inte läng- ré anstränga sig att prestera sitt yttersta. ” " Sköna : Helenas premiär den 17 - december . 1864 : rönte : samma öde "som Orfeuspreiären, Publiken var förbluffad och . de flesta kritiker höjde "ett: ramaskri: över profane- "ringen: av: antiken, : ”Vi. har gjort|; orätt i att bevista premiären”, sa- > de: furst Metternich till sin fru dålg de lämnade ”Les Variétées”. ”Vå- ra namn kommer att stå i alla: tid- ningar och det är inte behagligt "för en dam att så att säga: offi- ciellt. ha sett ett sådant stycke”. Men redan samma år firade Sköna Helena triumfer i Berlin och Wien, . Europa låg vid Offenbachs fötter. Till utställningsåret 1867 repete- "rades under högtryck Offenbachs senaste operett ”Storhertiginnan av Gerolstein”; Operetten Ivar en sa- tir över militarismen och en drift . med det ryska hovet och Katarina den stora. Kejsaren själv såg styc- ; Fr anska” operettens. 5 NE skäpare sig Offenbach föra h: Barbier: ätt” det:-skulle' intressöra : honom'rätt :omarbi a. stycket ti "Omedelbart satt 1 Olfeitieh igång . d::operan, = och : då" han” så "fort nöjligt ville vet ivad han hade n "fatt? "vänta sig," anordnade” han 5 en konsert den:18 mäj: 1879 i sitt hern,' som Jåg. vid Boulevard des” Capu= ättling > till” Carl: Maria : von: : Weber: - ” [hade uppstått” vid: Boulevard. des ” stilla paviljong se igenom sin opera. Ingen :' störde > honom, : Han. hade ' också. - slutit, en »pakt med: döden . — denne förpliktade honom att va= rå helt'ensåm. Na : ' Men: fristen: ' var och ? Offenbach bäväade” av otålig+ het;: ”Jag ber ' Er” skynda? Er: alt uppföra min: opera”; skrev- han till Carvalbko. ”Det : brådskar" och jag har -bara en enda önskan kvar" i liv att få : uppleva premiären”. . I juni -fördelades rollerna, Urpre= miären skulle bli den. första. nyhe=. ten under vintersäsongen på Opéra ' Comiquie: Skulle han leva till dess? ;Åi mitten .av. september återvän= de: han? ill, Paris. .Tillvaron ; var numera - "honom; premiären, Denna blév ' "uppskjuten. ”Kostym= : och «scenförberedelserna - itoZ” läng re tid än man beräknat; . Följande: eftermiddag? sal hemma” "hos de sina 'och" bläddrad igénom ” sista ' akten : av ' Hoffmanns äventyr. Pianoarrangemanget :: var | ä nte en enda takt fattades, Han höll ännu manuskriptet 'i. sin hand; då. hon fick ett kvävn'a-s- anfall som omedelbart övergick i dödskampen, ” ”Jag tror att det blir slut i i natt”, sa han; då han ett ögonblick var vid medvetande. - Han misstog sig inte: vid halva. fyrätiden på horgonen den 5 oka . tober, 1880 kom slutet, Döden hv = de med: pinsam noggrannhet hölit ord." Premiären "hade inte tayi:s med i överenskommelsen, Den stora :fram”ånzsvika premiä- ren. som ! blev ett stort societe'r han ket, . na och skrattade gott åt. operettgeneraler- Iryari 1881 i nas strategiska skicklighet, som utan tvivel måste ha uppväckt vis- sa pinsamma associationer. Efter en amerikaresa fick Of- fenbach plötsligt en idé, Det var ett ämne, som grep honom . och som , han känt till, så. länge han . kunde minnas: dramat ' Hoffmans spelat ; Dri Od rin- gen hade gjorts av Jöles Barbier | : och Michel Carré och Offenbach på |. 4 ägde rum den”10 £5- ärvaro av minister Jules Ferry 'och 'månza oflie'sba I personer, Därav kan man dra slut- satsen ' att Offenbach icke Jän"-e betraktades som ”den stora gyck- laren”, utan övertygat och slagit igenom som en av samtidens störs- ta kulturpersonligheter,— or ve Björn Palmgren ! åa "rij Jegorov är en sprattelgubbe, Skådespelerskan ' Bibi d är: en" nickedocka." Den: svenska filmförfattaren Volodja Semitjov är "en. . centralkaukasisk 'hem-- . slöjdsgubbe : man kan: öppna. på mitten och plocka ' andra. gub= "bar ', un - Skådespelaren ' Slava Tichonov är en skönhet. Ur det-' ta ska stiga ”Mannen från andra -: sidan”, en samproduktion mellan svenska" Omega och: ryska Gor- . kijfilm,.- .. Ur, så. sned ynvinkel "kan man med: 'skämtet "i » vitögat 'se -inspel- ningen "sådan "den: nu pågår Est- land." Men går: man "nätinare: "och är allvarligare är bildén'dennat', «+ : Jurij: "Jegorov'ä är "en -ytterligt; vi- tal;'50-årig man, som i varje ögon- blick, "gestikulerar med. armar och tonfall), Han: lyssnar” och Yöverty- gar. Bibi 'nickar'och är mycket. vac- ker: (men: -ella,; ;som känner henne S Förtroli iga: stunder "Svart, rött, vite”. För några år sedan läste ' sign" i'en tidning "en dikt .som hon tror hette just ”Svart, rött, vitt” och var. skriven & av sign Per. Dikten skrevs i samband med att en vit man fick ett hjärta från en svart, Hon skulle :' bli: väldigt glad att få” en avskrift av dikten; Jag hoppas att någon vänlig Jäsara kan Njälpa 088, CE : ” "Eve, i vöverviktig”. "Om man a ska bang ta: på egen :hand måste man för stås undvika potatis, bröd, såser, mjölmat, sötsaker m m sådant som man blir tjock" av.. Man ska äta mindre” av allting - och . motionera mycket, Veckotidningarnas 'bant- ningsrecept verkar ofta Jockande; men ofta "motsäger de varandra: Prövar man de olika metoderna; som ni har gjort, så blir det nog också resultatet att man går ner ett par kg och sedan går man uppl! igen. Det är inte tillrådligt för en person i medelåldern att laborera B med bantning på egen hand, Nil-- har dessutom alltför många över- flödiga kilon med hänsyn till er längd.. Vänd er till någon Jäkare så att bantningen kan genomföras under läkarkontroll och gör det nart. För det är svårare när man lir äldre. Och så får man ont f H rygg och knän osv, - Den" ryske filmtegissören Ju- samman "på: grund av revolutionen "Loch det”.krig Ryssland ' förde 'med andra stater, Man behövde till var-' je pris 1.000 lok, Nyquist '& Holm i Trollhättan åtog'sig uppdraget och fick 22: ton myntguld och: juveler, hopskrapade över hela Ryssland, per båt. Åt sandra hållet” gick 10- ken, va - Men, det var många "som ville åt pengarna — bl a hade fransmän- nen en fordran, som man tänkte | ostar lägga beslag på denhär: vägen. De vita ville också "ha pengarna. :— Själva historien är en'fanta- siprodukt, säger :Jegöro någon känner "igen; någo nästan en tillfällighet, cl -+ Skeendet. här "länge Jockat måp v ga. men ' det blev till sist ' Omega/ | åskådare — annars. val den framgång' Jegorovs "filmer: bru-le kar "vårsi Han är: -näibligen' rett av alla andra,” ör Detta kostar ' mer än tio" miljoner | ä Krönor, ' vilka: ska: delas; broderligt mellan: producenterna. I Sovjet för- utsätter röda hösten är ”Hilltalande i'sina hi storiska : minnen ” och. i sin påfal- lande,- KK intade vänlighet; Trots att ta" och tala." Om 'sitt 'och' om vårt; med nyfikenbet” och” "med föråtåel- se, Någon” gång med skygghet. 3 ovan : den: khalvgamla. staden: och den nya modernä :staden' "Jigger denls gamla: staden; där -Jegorov- tar en eller två scer.er om dagen. - Det. är inte mycket.' Men f r en .| vecka sedan hade han” 1100 perso- ner i:en scen' som kommer: att ia I högst fyra sekunder. . : > Detta är hans arbetsmet je. scen repeteras in i' minta detalj, varje > tonfall "trimmas ' (även, :om mycket. av :ljudet.p g a de två språkversionerna — ryska gelska — kommer att läggas med |s andra . skådespelare efteråt), varje lampas. sken kontrolleras” —, och varje ' scen -diskuteras.' Med ”regis- sör, ' , !f och skådespelare, Man lyssnar no- ga och allvarligt på varandra, alla skämt är :som bortblåsta och Bibi får sitt genom tolken Nellie Gon- djurina,' Denna låter som om hon var barnfödå i Söderhamn, 1 men är ?) från Moskva. författare, : fotograf, Å . SLAGSMÅLET SOM ' BLEV BALETT När jag är där är det ett. slags- j mål ' som trimmas "in. i varje litet slag om och om igen. Tichånov får och ger många slag, Bibi skriker förtvivlat och en handfull 'hej- dukar störtar in i bilden. När Je- gorov repeterar med dem ser det. : ut som en balett med invecklade turer i ultrarapid, men när scenen tas ser det ut som Verkligheten., .— Jag beundrar Jegorov, säger Han är professionell känslig som en seismograf för sina medarbetare. - Jag tog jobbet utan att ha fått läsa manus för at jag var nyfiken på ryssarna; Det är klart ett den påfallande långsam- heten ibland kan irritera men när något händer är allt motiverat. ibi. HÄR ÄR FELLINI - FILMFILOSOFEN -. Jegorov å sin sida berättar ätt Fellini är has stora idol. har förvandlat filmkonstenMill en medmänsklig filosofi”. Men egentli- gen gillar han bäst Billy Wilder, komedilejon : framför ollywoods a Själv” har han varit ilygingenjör innan han studerade film för bla Sovjets : store Ailmklässiker Sergol Eisenstein. Jegorovs filmer har varit myc= ket hemmaryska, om man nu:kan tala om hermarysk i ett land. har en' dryg: arbetsdag: i tids nad från öst till väst” och ' tals miljoner. talar åndra: språ heter. ”En enkel :historta?; . men när : jag ifrågade? henom: "vilka av sina . od: 'var- och eh- spelningöplatsen sitter" några sov jetiska poliser; pratar ” och” föker, Deer. när "de; blir ifotograleradé. När, det blir dags för tagning ber de. vänligt de nyfikna att flytta. 'på sig någon méter här 'och någon me- er där. Några vapen: ”eller'.batoh- ger ser "man inte, det, end ide; har . i handen är fimpen. ' Bibi är vacker och som en jojo tupp och : ned i-sin jobbare och —£ Vi fick lära oss en-massa nya ord i. plugget i dag. Magistern rå- kade nämligen snava över, tröskeln. Lisa: — När jag blir stor ska ' jag bli: badflicka, dom är snygga, ”Fellini Lasse: — Då vill? jag bl badkar, - — Är ni inte "herr Adolfsson möd de tolv barnen? «', I | hjälpare. 3 a : slet — Nej, jag är. bara, hans med- : smittande: entusiasm, Fn sekind av . N Gynna LT:s ännonsbre ” |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.