LAHOLMS "TIDNING "Onsdagen den 5 november: 1969 . - Ia och LI Traktorskätten' "fortsätter: att uppröra” landets ”jord-”och' skogs- brukare, och "detta med' all "rätt. : traktorskatten.. förtal om”. . parti ten. Nils G,. Hansson i Skegrie” skulle Ha, opérerat bak: om Tyggen P jordbrukatna och Som framhållits i'”riks höst. av ' bb a; centerpartisterna " Bertil Jonasson 'och; Arne Mag-|' Nusbom saknade" man tilräckuigt faktaui erlag- när 7 beslutét : fat- kär han upptäckt ' "att : det begåtts misstag: när "skatten beslutades; Mot . den här. be den ter sig £ skriverierna, Pr "nägra moderata samlingsorgan = many; torskatten”. l ) ep rad dunkta” Jomstän er: . som. att -'ondföränden I riksda: i jönåbruksutskolt; oe Wright. > Mills, intellektuella” visar kunnande till. förfogande im för act, arvahgera stifattaraftnar: ver: n vändigtvis. inte; uttryck i encallt starkare tan efter upplevelser som kan utveckla . och ' etimmnulera,.. torde minst lika ofta ha enne gativ "inverkan Och då hjälper! - det föga med ett. fönfattarhesök " vartannat. år: eler: en steaterföre- ställning varje halvår: Den som inte. inser-. dietta- har. missåt 'nå- ntligt.> NYA -REGDIEN so att utvecklas" till "vårdas ver tidningen”. Arbetegl, ren: vx "Det ins inga skäl "att ' tro att. den. nya regeringen skalllu gå fri från: kritik, men det fin + heller: ingen 7 anledning" att ta sig en genomgripande föl ändring : vare sig till det sämre eler det :bättre. I stigande grad 4 .har...stat. och - näringslv inder serare år kommit sz underfund med att; deär. ömsesidigt -beno-| ende av. varandra och att följ- aktligen.! samspelet ' mellan: dem måste fortgå, och byggas vidare. . För att. bli fruktbärande måste emellertid ' detta "samspel. ske i - en anda av: respekt för, ärigt grundade meningar. Vårt land har sedan gammalt fått namn om sig. att ha upp- rättat goda. kontakter ' nvellan samhälle. 'och' märlngstiv, Det är A ett” livsvillkor. att denna ' posi- tion: yttenligare befästes: vilket innebär :.att näringsiivet måste kräva hänsyn för . sina 'berätti- -gade kräv på, effektivitet, lön- ” samhet ' och konkurrensförmåga, Den ' Nyens "statsministern. skulle -kunna göra en betydande insats om han' redan från. början vi sade sig mäktig att ta itu med de ytterlighetselemient gom hkän- ee nog relativt ostörda fått" för- gifta atmosfären. genom... att framställa. dagens svenska före- tagsamhet som ett Helvete av svett "och hets, av utsugning, maktlystnad: soch: . profitbegäl Det är. kanske m ycker begärt —"'men luften skulle bli friska- re båda för hr Palme" och and- ra. I "den. gett finane tern någor, sorts klar: signal ”. « traktorskattens Införande, Dössa ”pästäende är varken: moderata eller samlan” de. De är. istället att hänföra grepp som Jögn och. för- » stal : Fakta i sammanhanget ä sin 'partimotion i sdagen- gick" emot : traktor- skatten sådan : den: förestogs av finaneminå Istern I öentermoatio- hen hette det at tt förslaget som der var utformat nte - var för behand i vederbörande a cott fal öre - cen- en: ”réservation « -söm' "öven : stöd- ve folkpartister , och mode: TY denna "gemensamma att. traktorskabdten': skulle grunn» på” en. Cindelning” av: trakto- tre... klasser; I "klass I - trafiktraktorernå .- ingå Juoch: d barde : beskattas: -emigt = örslag. sTraktorer 4 "jord- och emma som” Vihör, röket, och :som ; endast .Å lig omfattning brukas" på föl ramlingspantiet, Nu Fr som : vanligt e- mana "fråm 'ökumm Jedände .genterpaj rock: väl ” ghundad ino det” f.d. höger = smutskasta. såväl i gspartiet! har” tyd: nacburit någon -mo- En jag glck' ut ett 'slag.. Pejlade, min kursen stund gick bort till parken it Såghuslund Men,. glömt ; jag ihade' min ”” djungelkniv- + så. jag fick gå med små, (små nida | "om, "med ätropet H vackra ekar s on som | med sina, "väldiga kronor imot om sommaren, . när solen värmer I på osg Nervös t Jag "vädjar .härmed till "stadens H organisator, . hamn bör väl ha en makt så stor, att 'få 'rödjat bort allt möjligt skit, som "många människor slänger dit. - Lät det" bli ordning och "reda I "stället: för denna Oneda! Placera "inga stora hallar av” plast; sony de” kallar” oc 1 stället” hägra” vackra - tallar, som kan : planteras' utan mållar. Ja, vackert i Säghuspa n skulle det bl: : med ”ärbete plus nere : Gräs "och grönska,” ger: jorden "med" störa ”skänkar men människan: sån göra sina Nr "vilobänrkar, ” om," de. placeras! "vid "a lagda gångar, — slet de I si famn än trötte ängar, Varför?.. varför?” skall. Säghus-: parken . bil åsidosatt "borgerliga. meservåtion, hävdades | Tberg debuterar som långfilmsre- Ju - bo "Tack vare "ett artmärkt samar- "Ibete mellan: de olika hjälporga- nisationerna å Biafra när Röda korget £ n ca. 265.000 "biafraner med mat varje vecka. Röda. ;kar- set: distribuerar nämligen em. del av'd livsmedel som flygs in av kyrkornas hjältporganisation. Joint Church Aid. Dessutom tillvaratar och: tillreder rödakorsarna de 19 kala födoämnen som finns, End gt den senaste ' rapporten som. rar mått Svenska "röda kor- Set "sker nu matutdening till 265.000 ” människor, . framförallt barn, tre gånger i veckan genom Röda korsets försorg, Röda kor- set, har drygt 200 matstationer och når: genom dessa 91.000 män- ”iniskor. I. 115 ' flyktingläger når man ytterligare 161.000 personer. I 50” provisoriska sjukhus: och barnhem kan man ge ca 6.500 personer. mat tvätne gånger som dagen: ” Bra samarbete i 1 Biafra ökar hjälpvérksamheten Den Internationella rödakors- gruppen som f ar finns i Biafra under ledning av > Sten-Eggert Naudér ' omfatta, ” Förutom matutdelning "omfattar Verksamheten ' medicinsk vård. . Röda korset har hand om 2.700 patienter. i. Awo-Omamma,. > Owerri, . Aboh, Ikenans: sist Mgbidi, Santana och Okpuala. Dessutom hjälper man 30.000 människor - som inte "får plats på sjukhusen men kommer dit för konsultationer. '-Den senas- te' månads sstätistiken. visar : att mer än 1.700 operationer genom- fördes. Sedan december, förra” året fram till: nu har Röda korset" i samarbete "med Kyrkorna vaccl- nerat 813.000. barn mot: mässling- en och ;2.100.000. människor mot smittkoppor, Vaccineringar - mot tuberkolos . pågår. : sjukhus ' belägna: il. Sot . HALMSTAD: Hallands Jänsstyr nen, Därtill kommer att den före-] Länsstyret går på s)- linjen när det gäller i länsdemokratin ” relse" avstyrker 'länsd redningens : principförslag ' förordar istället länsförvaltni och slagna 'ansvarsförd leda till dubbla kontroller - och dubbla per: ”skullelna ) ättningar, d v s utredningens förslag med vissa kring lä Å atin, ”— Länsstyrelsen vill inte bestrl- da att' det finns. ett starkt sam- » band mellan behovet av en-.ny Indelna en ' ordning. som knappast skulle med ett ovan. angivet system är risken för stora skillnader: mellan de 24 olika länsregeringarnas poli- tik. Riskerna för. utveckling mot ett modifikationer. Därmed tar läns- |främja en rationell användning avjla > styrelsen, sum väntat, ståndpunkt skattemedlen. ” : lan "för de åsikter regeringspartiet ' slagit vakt om i den' aktuella EN PATÅGLIG 2 NACKDEL nin del är ARN ner och landsting. Om huvuddelen äv kommunernas uppgifter succes- sivt överflyttas på landstingen skul- 1e givetvis även mycket gmå kom- muner kunna kvarstå som admi- nistrativa enheter. Följderna härav skulle dock bli förödande för den kommuriala självstyrelsen,. De en- skilda medborgarna skulle : få 'av- sevärt svårare att påverka utveck- en i sin kommun eftersom för- ”M handlingen”. där: Lasse Fors- gåssör. "Forsberg har tidigare syss- lat "mest med dokumentärfilm för TV: Är man samhällskritisk "och dessutom aggressiv, bör man sö- vas ner och stoppas in på men talsjukhus, - Detta är kontentan av ”Misshandlinge 1”, som väl när: mast kan karaktäriseras som ' en underhållande" psykologisk thrik ler. i modern svensk miljö... vet Knut” Pettersen : heter ' " Knut Nielsen i filmen,” Hamn är nörr- man ' och detta är hans första stora filmroll I filmen blir han ärligt förbannad, på en, represen- tant för 'samhällets överklass och NYA NAMN I SVENSK FILM sen I Tasso : Forsbergs nya: filin SMISSHANDLINGEN?, har huvuarol espelare som en medborgare: som .:de- styrande har " dag. Däremot tyoks; han sk sociopatutredningén bi las på en mentalpatient." : Sociopatutredningen. öm muibli- cerädes. i. februari. 1968, definie- rar: ordet: sociopät . hyéket. flytan- Wigt Lasse Forsberg inbju- der; detta- till missbruk. Han stäl- ler :sej”. frägande ti följande: Ppås- sus ' bl.a. ”En soc pat” har kort siktiga . perspektiv, är: latent ; el ler manifest sämhällsfarlig och har b hej för impulsiva och (ETT ORD PÅ VÄ (GEN När jag var barn lekte vi ofta pantominlekar, En av oss föreställde en yrkesman - och härmade . hans rörelser. 'Den :Isom gjorde detta fick inte säga ett örd; De andra :skulle kom- ma - underfund . med vad han ”Thöll 'på med "och : vilket : yrke han, representerade. I vår bullersamma värld hål ler. orden på att förlora sitt vär- de, De kristna måste nu mer än någonsin .. använda. sig 'av andra medel för att vittnesbör- det "om den levande Guden skall, nå fram till människor: na så att de får kunskap om honom. Vår text säger att vi skall. vara Guds efterföljare. Det innebär att vi skall. säga "| världen både i ord och hand- "ling. vem vi tillhör: och huru- dan; Gud. är, -Genom vår handel. och van del ser människor om vi är Guds : efterföljare eller inte. Gud är kärlek och människor har rätt att vänta sig att krist- na ger uttryck för kärlek i allt vad de gör! Såsom Guds barn är det vår plikt att efterlikna honom i allt. , i : / man kan väl frågan ta upp till debatt? I Drätselkammaren : «> I där Andréasson sköter —> hammanrent + a |göverlagda” handlingar, samt li- der brist på spontant arbetsgläd- Ile — 'Eniigt : denna definition skulle” de flesta” av samhällets största begåvningar vid olika till- fällen kunna betecknas som so- ciopater, Knut Pettersen har upplevs rot len på ett sätt, som härmar sej total identifikation. med ' rollper. sonligheten, Han har liksom de övriga medverkande improviserat alla; sina repliker. Han har känt för Knut Nielsen på ett alldeles särskilt bätt och upprörts 4 sitt inre över! de möjligheter "if rena justitiemord, som sociopatutred- |. ningen lägger i myndigheternas händer, Under ungdomsåren var Knut också något av en revoltör mot det ; etablerade samhället, som: vill stöpa alla I: samma form . Han föddes för 33 år sedan T Norgel. och när han. skulle ut i förvärvs- livet valde hamn skådespelaryrket eftersom han tyckte att det bjöd |. på vissa 'möjligheter att spela andra roller än dom som sam hället tilldelar oss. 1958 till 1860 gick han genom "Statens 'Tea-. terskole” i Oslo och lärde sej allt från klassisk teater till modern komedi, Han spelade en hel del teater i Norge men längtan efter nya miljöer och främmande län- der gjorde att äventyraren & ho- nom plötsligt bestämde sej för att sej sej om i världen, Han gav sej ut på en kortare resa, som kom att vara I sex år. Under den tiden hann han méd att se stör- re delen av Europa; ' Hans . stora.” sociala ' intresse ' ] väcktes' och han fick: möjlighet «latt studera människan. 1 olika so- | clala miljöer och arbetsförhållan. [ inte längre skulle ha” fullmakt. att besluta i de frå- gor som flyttats . över på Jands- tinget, a , ; Följden ' skulle. bli en utveckling "som strider mot de intentioner som uttalades vid 1962 års riksdagsbe- handling av den nya kömmunin- "delningen, nämligen att bevara och förstärka den primärkommunala självstyrelsen. fv Därtill kommer att de skäl som LDU åberopar nu ej är aktuella. Genom. årets Jagstiftning | om den något som erfarenhetsmässigt bl 8 a visat sig leda till: stora standard- skillnader mellan. olika landsdelar. LDU hänvisar visserligen till sta- tens” möjligheter. att -genom : olika ”styrningsinstrument” formighet. mellan länen." På denna punkt är övertygande, eftersom de i' annat sammanhany hävdar att.staten in- te närmare ' bör reglera hur läns- regeringarna använder det statsbi- drag - [Vidare torde föreligga risker för av uppnå : lik- en utredningen "knappast |” rik till som riksstyrelsen förutsätts ställa till förfogande, Staten kom- mer' härigenom att förlora kon- trollen "över hur dess intentioner och : beslut " förverkligas; Därtill kommer ” att. "ett: landsting skulle kunna "verkställa en viss investe- ring genom ätt.-höja den, egna" landstingsskatten, även om riksrege- ringen , vägrat ' statsbidrag | härför. de att att” konflikter mellan en länsregering och -riksregeringen ' särskilt om de förvaltningen. Länsstyrelsen. : statlig regionälpolitik, stor: innan hänvisas” till förhållande». ' i USA och Schweiz. Liknande konflikter kan också uppstå mellan landstingen och de: centrala äm= ' betsverk, vars nuvarsmde regiona= örgan "skulle "inordnas under dstinget, menar länsstyrelsen. "> Länsstyrelsen framlägger avslut= gsvis . vissa .. regiohalpolitiska synpunkter. på förslaget, Som be> kant har årets riksdag godkänt de i statsverkspropositionen angivna . a | riktlinjerna "enligt vilka staten på "| olika sätt skall inrikta sig på att. . dämpa den starka tillväxten i stör- stadsregionerna 'och fördela' en del expansionen på "växtkraftiga re= gioner ute i landet. Bl a'avses' viss utflyttning av den statliga . Uppfattar ” dessa tlinjer . som ett första led i en som syftar en jämnare fördelning mellan å ena sidan storstadsområdena' och å andra sidan. medelstota regioner ute i landet. För: att en”sådan' de=” centralisering skall" kunna. förverks = ligas, krävs det en landsomfattan- i överblick.' 'Riksstyrelsen kan därför inte åvhända sig inflytandet över de offentliga investeringarnas Iokalisering i olika: delar "av lan= det. Om däremot: ansvaret för re= . gionalpolitiken - överlämnas till 24.. olika landsting är risken stor för de s k storlandstingen kommer fullfölja. en politik ' som” låter tadstillväxten fortsälta. Läns politiska ++ styrkeförhålland är lunda i landstinget än i riks- - nya k rande 'senast 1974 kommer garan- > tier att skapas för ett fortsatt pri- "märkommunalt . " inflytande över samhällsbyggandet och den sociala servicen, heter det i yttrandet, - 7 dagen. Konflikter mellan delstater och den nationella regeringen är ett av de mest utmärkande dragen för delstatssystem; det kän, såsom skett i Halmstads stads' yttrande, härut- hit riksdag. "echo, oa? styrelsens bestämda uppfattning är därför alt det politiska huvudan= | svaret för resursfördelningen mel= lan olika' delar av landet såsom tills måste åvila regering och Vad gäller huvud: ' för gymnasieskolan har länsstyrel- sen i yttrande 1969 tillstyrkt! hu- : 'vudmannautredningernis ” förslag om :; ett." fortsatt 'och" utvidgat primär- | kommunalt ansva ki : + Länsstyrelsen anförde därvid ul a : att' en. uppdelning". av: huvudman- | naskapet på två” huvudrnän, ' inne-: ; bärande att kommunerna 'skulle-ha : ansvaret 'för grundskolan "medan landstinget; skulle”, vara "huvudman - för g lan, kunde medfö påtagliga nackdelar för iden regio- näla : skolpianeringen. ' En - :dubbel personalorganisation " och en” rad .. såmordningspröblenm: skulle 't, bli : ansåg 'dock 'att a huvudrmannaskap "skulle ' ha - goda" kl ' möjligheter att utöva. inflytande på skolplaneringen” genom att utse” vis- sa Jed i. kolnämnden. | idhåller ; denna uppfat ning. alltjämt | ETT AV. UTREDNINGENS SKÄL för att” : landstinget inträder som i huvudman” för" vissa” uppgifter är den minskning av. antalet förtroen- ”. demän”. som "blir följden av kom- : munsammanläggningarna. Detta är såtillvida riktigt som att man skul- le få ett” större. antal förtroende- män om "småkommunerna bibehölls, , Då emellertid landstinget i ett så- dant läge skulle bli ett överordnat i organ i till" primärkommunerna, skulle i realiteten ett betydligt fär. i re antal förtroendemän än som blir : fallet i storkommunerna få'avgö- randet i de betydelsefulla frågor- na, I motsats till LDU ariser läns- | styrelsen - att indelningsreformens fullföljande medför dén bästa ga= rantin. för en livskraftig kommu- nal självstyrelse, säger länsstyrel | sen, : — Ett realiserande av LDU: se principförslag skulle . medföra : en : kraftig reducering av statens regio- nala förvaltning. Det politiska an- svar för den ekonomiska utveck-= " lingen, som nu åvilar riksstyrel- sen, skulle . härigenom till 'stor del. överflyttas på landstingen, Som en konsekvens av-landstin- . gens ökade arbetsuppgifter har ut- . redningen nödgats förorda en be- tydande statlig finansiering av de- - ras verksamhet, Finansieringen få reslås få formen av ett allmänt ' statsbidrag. På ett flertal ställen i; betänkandet betonar LDU att någ- : ra detaljföreskrifter från statens si- | "da om här detta statsbidrag : skall i H ändas inte bör ifrågak Det ekonomiska ansvaret skulle : således alltjämt åvila regering och : riksdag, medan det politiska ansva- : ret skulle utkrävas av landstingen. ; En' sådan 'ansvarsuppdelning mås- te anses klart olämplig. Så länge”! ansvaret för den ekonomiska poli- ; tiken åvilar riksregeringen bör ock- : så det politiska ansvaret utkrä- : vas av denna och inte ute I lär | den, Knut är en sann kosmopo lit, Ham. har själv hunnit med yrken än de flesta, har han, prövat på att arbeta re, bonddräng, . sjöman, ' .bagare, hotelreceptionist, -diskare ; och skidlärapve, a i Forsberg har haft 'god' hjälp av expertej' när. han spelade in ”Misshamdlingen” under februart —maj i år, Många av dom med- verkar. också. 1; roller där dom I stort sett spoke sej själva, D Det Bland annat | som skogsarbetare, skögsplantera- : : Cyklamen - — Cyclamen persicu 2 bara den" får 'stå : -CYCLAMEN i Syrien, Palestina och Grekland samt på de grekiska öarna i det liga Medelhavet, "Här ' växer rik ' lerjord, "under. de yviga ek- krönornas skugga. Vihtern här är mycket "mild, ' med ”regntid ifrån snovember" till" fram på vå- € Lär” cyklämens egentliga växttid.” Under dem tor- ra' och varma sommaren .vissnar blad dgKi blommor bört; och” plan: tan vilar "fullständigt. ma "De första plantorna: som ” odla. des' kunde man se hos en träd- gårdsmästare i: Paris "år ' 1620. Men” mågon; egentlig handelsvara blev den inte förrän, i slutet på 1800-talet.” Sedan dess har arbe- tet med att förädla och. förbättra sorterna oavbrutet pågått. "De vilda "arterna" har "en Sö Ir synt delikat doft. "Denna värde: fulla” "egenskap" har! dessvärre för: svunnit” ur de flesta odlade ar- terna, + vv Cyklamen til mulaceae' och är en knölbärande ört, Blommorna ' med sin karak- teristiska form : finns i nyanser a har varit möentalvärdare; poliser, jurister," psykiatriker ' och social | kuratorer, Filmen - har 'produce- rats av Lasse Forsbergs eget bo- lag, Kontrakt har skrivits med Europa Film, 'som kommer: avt svara: för distributionen av ”Miss- handlingen!” ”Stockholms-premiär Cyclamen persikum' växer våld i plantorna mestadels på tung kalk. |" in '— trivs utm Mftigt och - svalt. PERSICUM-. än vitt över NFO£R. än. rött. De fö kommer, enfärgade såväl som tvåfärgade, Varianter med fran-: siga kanter förekommer också, För, &tt cyklamen skall. kunna trivas i våra boningsrum, ikräver de "en Sval, ljus mén skuggig placering) och -här, har vi nog” orsaken till så många. säger att de inte kan sköta en cykla- men. —' Solg växtplats. i upp- värmt rum "gör att växterna du- kar under på några dagar. :. Vattna rikligt med uppmjukat vatten, men försåktigt längs kruk- kanten, då: blad och nya skott är” känsliga ' rvatten — Vattna gärna på fatet — men inga: fot- bad, tack. Överblivet vatten häl- » leg . bart efter en halvtimme, Em planta som är -rikz "översållad med "blommor; kan behöva vatten upp till två gånger om. dagen. Utblommade blommor och dä- liga. blad skall nypas" bort vid basen. ' Har : man tålamod ;'kan man mycket väl få cyklamen, att blomma om är efter år, detta är" dock mera sällsynt och det vanligaste är att' man betraktar den «som en ongängsplanta. . GRATIS! " Miljoner "oavlönade arbetstim= mar noteras årligen för Röda korsets medarbetare act - Hjälp oss hjälpal ”.z . - Röda korset . I början av november, 4 Giro 900 800
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.