"du tror: Jag ä övertygad :om ""faecen- Värt I äm i er | ivds J ordbrukspolitiken tar numera v "betydligt! mindre "utrymme i "språk i riksdagsdebatterna - än ' - tidigare. Detta kan förklaras med : att jordbrukets" roll av; moder- ' näring :starkt tonats, ned genom att. det i, dag genom en myg- ket de rationali och längtidsperspektiv - an- ; ningsunderlag. .. För" att komma tillrätta med dessa. naturens in- . + grepp är det fråga om prioritering och. disponering : av. van” arbets- + kraft; liberalisering av villkoren för insättning på skogskonto och rimligt 'stöd för återplanterings- ! arbete. Här krävs snabba och-ef- .endäst, sysselsätter cirka fem pro- i cent: 'av den" produktiva ' befolk-: ? ningen -mot'det mångdubbla tiden : «' före senaste världskriget; Produk- «" tionen. 'är emellertid alltjämt av I. en modernärings . kapacitet, vilket | vi kanske" endast ägnar 'en. för- strödd "tanke i en överskottsbe- "lastad .livsmedelsmarknad' I döustri" i in-7 i-u-länderna- hör liksom i den "bilden, . även. :om t 'aktualisera den, givetvis > även ' resonemang .:om : jordbruket, ö Riksdagsman . Axel i Kristiansåc " Harplinge ägnade >. huvuddelen av. sitt anförande detta och: det ' var åtskilliga” in : tressänta synpunkter han .där- vid" fade fram: mot. . av jordbrukets och livsmedelsför=. ” såväl sörjningers :. "situation på kort som Jäng sikt. Hm Ett a cerat 'resonemän; z aktuell jordbruksdebatten är att k jordbruket nu gjort ett 'mårkan kopp i avkastningstrenden 'och -att : vi beräkningsmässigt rör oss med » för- re värden.-Det. påstås även att, den. nya tekniken kan /be- dessa argument; Trots allt vad som och”. jordbruksländerna. MH 1: höstremissdebatten : förekom > åt” han i upp - jordbrukets "roll 4; ett akgrunden |. "icke vara' ofta inte tillmätes någon : etinråde hr Kristiansson. Naturen älv: i hör: emellertid » korrigerat «+ Ejort från. jordbrukarnas sida kan ? ; fektiva åtgärder för att -hjälpa . de mest. behövande och när ska- ! dornas storlek säkrare kan be--' + dömas - uppstår frågan om :jord= : bruket ensamt kan bära och bar "> N lansera denna! börda, framhöll us : Axel Kristiansson: :- - . -Det är inte bara ett gruppin. > - tresse att den situation -som nu -:- inträtt beaktas, fortsatte talaren. - ' Jordbruket är stor konsument av |” , industrivaror och det' är av stort ' intresse även för andra näringar " att dess' köpkraft hibehålles; ; - Detta. var något om" dét ko; tidsperspektiv". hr” Kristiansson ” skisserade, "I fortsättningen” tog cn . långtidsperspektiv. 'I- detta: "skis- ' serade han bl a beredskap: X punkterna,” konsekvenserna: för naturvården och jordbrukets be- " tydelse'som lokaliséringsfaktor för :annat näringsliv; Axel: Kristians- ; je; ens objektiy ; under=.:. g om jordbrukets” roll i en vården; där jordbrukets vara ' eller bevarare" av: byge"" - Talaren' 'gisslade även. arealtän- - ”kandet och" hävdade. att. mindre ': : som. drivs . effektivt, h ; existensberättigand imycket: med de varuslag, där vi inte. kan: komplettera var- där inte kan hjälpa Danmark: Däremot har man Intels tl gätt på Cd ipet met "de: :varuom- motiverad, : hävdade hr - im. "punkter! "på isjälva VN procedurtrå- - gan, som denne uttryckte. med vå har: andra. Yrkes: imester, ' "Méjerigub- barna borde” aveta svad.-vi. har jÖ id -:derr tiden och satt & göra, . för ,sjä klart blir. det inte så. lite extra: jobb med" ,Kalvningar. under, be: erkar liksom. 1 et arg, Käre' bror: Vet du, jag tror att 'mejerigubbarna, som du; är "ger," shar' tänkt. sig för. mer: ärr att ifall "du; varit" i :dera$'" Klä. der, "så: hade du: "handlat" precis som de nu. gör: Jag tror” inte, att du” "satt dig in: :1' att den ng, som”. nu kommer att tillämpas, ) gör - att. du per år räknat. för mjölken får drygt 100 kr bättre saldo" än tidigare av de "kvigor; under, juli>saugusti. ” Det. blir. ingen dålig slant av-alla de in- kalvningar a, och så "kommer mejerierna: stol utsträckning ifrån" de: stora: säsongvariatio- nerna ; ifråga om mjölkinväg- ning, som 'ju vållat. oss: fälla" "så stora "olägenheter. "Us "— Säger du: det. .Ja,. ja. Och då blir ”det:-förstås att:ordna med seminering redan i början | - av oktober: istället för som van- ligt "i december, månad... "— Det får, du, allt: lov. att göra. Jag kan tala: om för dig, att 'så 'sent'som”i- fjol :semine- er månad” 'under ti; den: decenmil r—februari 20.000 25.000" kvigor . här .i. landet melsen ee terhöll/ säven; det ja. Det :var-'en rat skle "och | onödig; : gest. » Portot : "kunde - med fördel. ha” inbésparats; övrigt kan jag tala om för dig, får latt de där; . mejerigubbarna; har för med: « foderstater. : kalvningsmånad 'och ' beräknad 4 avkastning under, de. fyra lak- tationsperioder, om man räk- nar. med att. djuren skall pres- terai: > To Nasa ter Rone —' Ser man på!: Mejerigub- barna är på alerten, och 'då får väl vi också vara det. Då mås- te. vi "också gå' in för. korta'in: tervall . -mellan +--kalvningarna och i'övrigt hänga méd i den snabba : utvecklingen på mjölk- produktionens ' område: ” Gläd- jande nog. rationaliseras "det in-: terisivt. på. alla områden. inom svenskt jordbruk; Vi knor: rar vi bönder ibland er. alla nymodigheter, "som du 7? I nog märker, "men vi; är. "inte sämre än- att vi -kan --ändr —på—Osb; här "vi' inser det förnuftiga il. skeendet... Men det gamla=suni: da -bondförständet är det ingen fara. : «Svenska röda korset har nära. 600.000: : medferamari Ar .. Röda korset = "omm" den: "Häffade” överenskom: a "djurens - levnad ' öck "då utgått” ifrån in- |] Jalltid -ihar bekymmer, ” mosa ror vil: margarin.- - Både, Danmark och "Sverige a kunde 7 producera mu," Även: det- smöllerka med "de ti vissa "grupperingar. in- fråga. om impoite "från att få stu- römd "professor.. Han” :skriver böcker, och: bibelstådiehandléd- ningar som sprids ut över värl- den. Geriom;'sin förkunnelse: i TV "har: ”han ' fört . många. män- niskor: till. Kristus,... . > Vad: om imponerar på oss som 'i8er' honom: dagligen; ' är inte den ? kunskap ” söm ' gjort Ik honom. berömd. utan .hans var- ma trövl i När” jäg' förstå. gången varit i. den. Mannens > närhet kände jag. det som om'jag mött Gid” Själv.” Fastän” ”han”Här”så| i ket att göra är han illmötesgående, edo: att hjälpa den som - Genom -Guds nåd mäste vi som kristna sträva” efter att Ie- ”Iså öppna: vära sinnen för Kris- tus. så "att- vi: endast. gör. det han skulle göra -och. så att han själv "verkar "genom " oss, 'En- dast :så” kan, vårt- -vittnesbörd göra "verkan 'och- vi: i-själva” leva mot .4,000---5.000. per. månad -un- Giro 900800 "ett. sant lv, dera för. eri. internationellt be]. allmänna" feihandelsvänl ken, ' Vad : :det . gäller Ä ix lyförsörjning ; skulle kunna göra at handlingarna = [kolliderar också "dewis med. den bade i Danmark" och. "Sverige ;toge ; ÅN "Robert B.. utan; ID-märke”;; : identitetskort, :.Checken> blir på "Det förfalskas: checkar - för: 50 miljoner -varje" år .i Sveri Det vill Stockholmaren Robert ” B. Mogard sätta stopp för. Hamn har hiftat, på ett nytt skydd mot för- falskningar av: checkar: och: and- ra värdehandlingar; ett ”frimär- ke: med: porträtt "av ”värdehand: lingens ininehavalre 'foltognäferas tillsammans... med. ett... identitets- kort; ID-frimärket . blir. på så sätt etit dubbelporträtg ; med: officiella : 5 snehavaren fotograferat / tillsammang ; så sätten" .säkerhetscheck. bdnkerna euer- hos: toriserade fotografer. sj jätvhäftande Papper, ling av che eckarna, ” ID-märket är patentsökt ” i en lång rad länder. Metoden. komp- letteras - med. speciellt . codsystem och blir på så sätt praktiskt ta- . -Mogard visar Den principen ir r en check , med ID-fin : ke. På checkarna : skall. det. finnas en' särskild : ruta med; texten. i : ID-märket: är ett fotografi, av ”checkin- med hans/hennes... eget. Mänrkena görs rent fotografiskt på : tunt framställt speciellt för detta ändamärt. av Agfa-Gevdert, Det . Ppåklistrade ID- märket påverkar inte databehand- Persondata, . "Näringslivet," ” get : omöjlig att förfalska. Dess- utom” besparar den köpmän” och löntagargrup per, inte .var så. -Noga: med . att betala (ristv är a art. av: folkdikt, manska språk, Ordet "betydde -i Sverige ursprungligen ” vad ”nu- ”mera.' kallas - ordspråk, > men > på högst modern; Ibland hare - varande betydelse, : Ordspråk känner väl” alla" till) korta - satser "eller sentenser, ofta visdomsord, lä språk förekommer både hos prirni- |" tiva folk och i världens högkultu- rer. De förekom i antiken hos gre- -ker'öch romare, de -förekommer i Bibeln likväl som den. nordiska lf Havamal It. ; va "som ex anför Ström. > sd "Finemang; sa Mobergskan. -Det - hörs: strax -attydetfa manska -, folk. säregna "Korta: ofta humoristiska ” "sentenser på någon yrksman,” eller 'på ju |! 'ven,' bödeln, eller på Fan: själv. — vad är det egentligen?” I våra da "gar "håller nog” ordstäven på att åk sutvav. "brist på” aktualitet. Det 5 r trist; ” "många ' .'ordstä | nar verkligen : att få "Jeva vidare, sy ollännifigen Fredrik: Ström: vår -inte- enbart: tidningsman ”och folltikorn.« han « var. också folkio- rist, : Han'shade -under : barndoms». och -Uppväxtår stiftat. ; bekantskap med genuint: folkliv . i födelsesock= ågot som | undersåten: in sd de : undersålen ; serverå; bara” å "straff. för folkets: ordepråks ordatä ramsor och." rim." Och han var 'e "fine |" D "man. ; Han 7 sämlade .”och” tecknade | uppr' dessa ;folkliga kompletterade : dem » mé nom "uppgifter: från. andra håll 4]: vårt långa: land; och, slutligen. gäv I | folkgåtor" 1937, och: Svenska: visor, Tamsör, ch folkri de” nätinda: ”folkdikttyperna: skriva i i betydani ven: ofta : visar sig, vard stundens barn; Har" någon säregen; si- tuation råkat” fälla: ett” kort” och kvickt uttryck, så” kan” man: vara viss om att när en liknande situ ton inträder,” så kommer: det' kvic- ka yttrandet att reproduceras,” an= tingen av den som då äl dramats hjälte" eller av åskådarna; 'senare | fallet hjälten ee ursäkt, tröst, medömkan -begalbelse. TT k värr så funtad”: : Ni är ju” ords t, till skillnad från. -ördspråket, ett. uttryck som själv anger sig som'citat efter ” viss Nu upphovs an. : ;bjälva? uttrycker makarn,” sa, Fan, . s ordstävet <Uppstölt på stilen” Ordstävet- måste; för” att | glömmer så förts: men överleva, vara "kort, kvickt: och klangrikt.. Men utom stilen: kräves att ordstävet har! avseende på en situation eller en händelse, som of- änd bara: i heimsocknen: ot rr Liggstrejk . - Här en historia" om "professor Hy-l. : binette, på sid tid husläkare hos ordstäv ni oner emellan > I >. I en familj B på Strändvägen ” som]. Nu i dela rlettigt, « sa du rådde på. Men én:spydighet : 3 mannen" en skilln; mellan: lära” oc e ta" upprepas. Det skall. unders y- som bara förekommer i ger- kas "att" ordstäven : ofta! kan. vara skabrösa; folkets "språk: .skydde n- te ord och: uttryck I som: behandla- de sexuallivet. Så ur den synpunk= 1600-talet ' fick. ordstävet sin nu= ten får: vi väl betrakta" "dem: som pp ockning! an av'ett ordstäv vis: & sig vara: stympat, och ren korrumperad form” : Och mycket te jet risk, : Och "elt elåkt ch . pade personen kan "också ha: värit eh Iokalt känd” man: eller. kvinna, baniker, försäkringsbolag och and- va har visar stort intresse för hr Mogards uppfinning, som Ii, da garna -preseniterag på uppfinnar- mässan i Stockholm, Uppfinna- rens tanke är att bankerna skall ha. en vuta vå checkanna' med texten ”Ogiltig utan. IDimärke”, Utan ID-”frimärke” med -den: son som presenterar checken; är alltså chedken 'oamvändbar.” Mot- svaramde IDikrav kan ställas på alla. värdehandlingar.” - - Hr ”Mogard tänker att ID-mär- kena skall kunna beställas - hos skild legitimation, 2 HJÄLP E Det finns flera som behöver andra pbetaget ' at: be om sär- hjälp än som får det. Hjälp 088 hjälpal ' Röda korset Giro 900 800 a "En: dag" ringde: fu”: B och: bad doktorn komma för kokerskan låg)" till sängs. Rybinette kom och an= dersökte herine och kunde inte fin- na' något. fel. Hon tyckte det var svårt att säga "doktorn hur det för- höll, sig, men till” slut sa” det var, t:o: é Hon hade:i lön och hon tänkte minsann inte stiga upp förrän hon fått den, Då sa Hybinette, som inte fått någat betalt för » otaliga besök: — Flytta lite på sej,: Ila, så 3 kryper Jag, ned till henne, is. ...a i. Ach. "Gott; LS tysken” fick spö. "Exemplea får räcka, Men det ska genast sägas, 'att de; här: anförda ' ordstäven; höra "till de salongsmäs- siga, om ordet Millåtes. Det finns't denna "samling som 4 'alla lik- inst” lika många som” :världen :skulle ha ha: i traktat . som” olämplig. läsning för. konfirmander; Hör :det: är 'nu' med. den saken, vet jag inte; jag har i in= e följt med. tillräckligt i .den mo- derna litteraturen; Men 4 all: folk ig” diktning möter 'man rättfr amma, kä Ryck: om alla” livets 7. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.