dd s 3 Zz. <= 5 3. . Tisdagen den 11 ”novémb . ej "är hotade. Det il istrar i Prag visar h | i Ungern. 1956. förnyade krav från östblock och Tjeckoslovakien 12 år senare, ” da på att en isk:säkerhets- "Det ideologiska: finns konferens skall sammankallas för att ta itu med .de olösta interna- Jtionella problemen'i-Europa. For- mellt är det de oreglerade gränser Aa i Europa: döv s'i praktiken. Tysklandsfrågan,' rustningssitua- ' tionen "och häfidelsutbytet, som det . skall förhandlas: om. Sovjetuni nen :måste;se en säkerhetskonf rens främst: som ett medel i stri . vandena.»satt ;, vidmakthålla sin . maktpolitiska ställning. En "säkerhetskonferens' kommer inte. att innebära att 'umgänget: mellan Europas bägge halvor' blir: gäller. -;utrikespolitiken,.-men” där: friare: eller "öppnare. "Sovjetuni naturligtvis kvar som en” del av : " den sovjetryska' diplömatin, ' men . . det. avspeglar 'sig inte -lika-starkt i språkbruket just .nu i. det in-. » ternationella umgänget. Nu ligger. : tonvikten .vid de s k säkerhets-;. frågorna, Prag-mötet måste: ses mot bakgrunden av att Västtysk- "land just har fått en' ny regering. Det' gäller för. Sovjetunionen att. '. här - ordningen i .de egna lede nu "är återställd, också sluta 'le den utåt; '- Den "nya Bonn-rege "ringens program; är vagt när det; : är. tillräckligt tydligt utsagt att! '. nens.'syfte. med konft -med utspel : att bekräfta det faktiska läge som att thö ét måste innebära att den med åren "Fr "visavi öst. Först "och främst vill . Tegeringen etablera goda 'grann-" skapsförhållanden "med Polen och: + dessutom 'erbjuder' Bonn, förhand- lingar på regeringsnivån med Öst- : , tyskland, DDR,. Det betyder att! . något: perforerade "järnridån: blir kvar och klärt kommer att mar=.. | ärerna intresse; en ideologisk språkdräkt.: Det. . ' hette att man: värnade om dé'so — . efalistiska landvinningarna att re volutionen$-kräfter.. skulle 'skyd-; «das. mot imperialism, västtysk'mi "litarism'öch västtysk revanschism i I dag har Sovjetunionens'rc JUNE ideologisk Jedare undergrävts in- » vom" den: egna" alliansen.":Den: ti=". VV digare'så självklara "ledande; rol. "ens ttolkare” av. marxism S r en a. socialistiska : statér och'inté bara vederbörande lan "Med ” den: doktrinen : ett. ideolo- "”giskt alibi ”Hiterventionen; | I "« Tjeckoslovakien: Men. kvar "står, "= medveland FREE S&S Bonn 'nu i; praktiken accepterar komsten .av "två tyska ståter, o I inte erkänner: :. Det är intressant att notera att : reaktionerna i öst på. detta pro-! : gram har varit sparsamma, I DDR . Har press och radio förkunnat'att” . Brandt-regeringén" inte ' kommer ? med. något” nämnvärt" nytt,” utan” : fullföljer .den: garala ”Adenaverska | politiken,” och att” Bonn ' visserli= i gen" fått.én ny regering, men; att :- ; maktstrukturen "alltjämt är. den- : Än -: Förbundsrepubliken. | Den” sövjötryske: utrikesministern Gromyko sade i.Prag att han fann . " det." västtyska. regeringsprogram-.. Cessant, men 1-övrigt hår ; till'att analysera läget efter Bonn- |. regerifgens: deklaratioher: och. att |. : bestämma; Warzåwa-paktens rhåll- Ik bland; : Sov a. Mnilitärt när dess "regering satt Sbv] ä vjets Sverlges7+ yrkesverksamma. folkning "lever" på” att dessutom; ytt - cent är "anställda" i institutioner, 4 På punkt efter Punkt, under . de två år som gått har ;det vil sit Bg 'ätv de riktlinjer, som majoriteter 1.1960 års: jordbruks: utredning drog - upp, -soch..som dög: "av : mävt åynsätt på. jord. bruksnäringens: betydelse i sam- hället, skriver:R LF-tidning- "Ven på ledarplats. + Allt. fler” har H tjat inte att . fe -kantprak. ra . kontakt med ällsåtgäfder,; "Detta debatten ” vården, om... försörjningsbered- - "skapen, .'om "glesbygdspolitik HH allmänhet" och: Norriands-po Få vn ot , Nordekadts 1 ; 3 .jordbrukspottiska "4 1. Dess” gruni ” skulle kunna importer; ket som "möjligt" till.:etp " lat. världsmarknådspris: / Härlge: non skulle "matpriserna bil bil- ligate "och. stora > överförings- vinster uppnås. Men det /me "YI. hag” för: Import i är , ala nu beredda att överlåta till Dan mark, som, ska få. ta ut ett pris som... motsvarar, det .inhemska. Sä, lätt. offråg alltså en .av>del' svå viktigaste målsättningarna . för jordbrukspolitiken; + «lr + a , me ” LÄGRE HYROR ': da and? utgått ifrån |” utrym- |: I; för ning'.:ge; lefnot.- kommand väst- ; inta: I skafi da « emellertid S visat att nya relationer med sta": . tyskland, är: en - angelägenhet hela Warzawa-pakten och att någ ästtyska" försök ; att”, isolera ; DDR, från de övriga inom blocket i, a ra villiga sått medverka till fred- sliga förhållanden-i Europa, nyelse:av dre star : det" uppenbart "så : att .det" : störa: risker för: att de nya garnla hemtrakter. ("11 En utredning, arbetar nu med problemet. om vad'söm. ska" gö d I |broderfolk ; gentemot; teatermänni- ir] I synnerhet'slog 'Uddmans' enor: | marstofthydd ati vär han än Je | Jsadevsig. På? gatorna" följdes! han |1 + I ständigt. avj en hop ' beundrande” >Jungdoniak. ” Somniaren. "vär > för: -|ten'r plantering : och: som:-åkilde; "| och? satte. IT: slutet; av: 1860-talet -beslöt''de utmärkta operaartisterna:' Charlot- te- Strandberg, : Oskar - Arnoldson, Fritz; Arlberg, "Carl-Johan. Udd- man: och! Viktor; Dahlgren att ge mehsamt' företa : en - turné ;undér sommarsemestern. Färden 'ställdes till Finland, där: man besökte dess större städer. Repertoaren. var väl vald: och; upptog. idel pärlor inom operalitteraturen såsom. Nirnber- gerdockan,;: scener ur Kärleksdryc- ken och: ur;, andra ; kända; operor samt; arior: och: duetter: Men man kom "framför: allt ' överens. om att föra” en; angenäm tillvaro och in- te anstränga 'sig över "hövan: Un- der det härligäste 'och 'soligaste vä- är reste :man till. Abo, ' där man mottogs: på. .det gästfria och hjärt- liga" sätt; 'som "alltid "utmärkt vårt skor. Färden: artade' sig från: jan' till ett; triumiftåg:för 'våra po: pulära sångartiste skräckligt" varm;:och'Uddmäan "led naturligtvis! ätskilligt:av:den- tryc: i en :villa,: som” omgavs av: en från gatan av; ett lågt 'staket." värmens "skull; trots” för öppna" fönster." För: att få ite ;. |] Svalka.placerade han'sig'i.ett av föristren; trädde" ut det: ena benet gönsolen” dränkt” häns”panna”4 svettfloder 'och fann'då, att: gatan var: full sav en tyst” beundrande skara, 'som ' endast imed :ett sakta sorl. gav :sin: förvåning till-känna, ; Den. konstnärligt: givande ; och glada: turnén ' var snart,.tillända och efterlämndae ; idel angenäm minnen -hos. deltagarna... :; >'I-mitten av i1870-talet startade Anders” Willman" sedan '1883 chef för både Operan och Drama- ten "=, en; turné, "tom, huvudsäk: ligen kom att. besöka Skänes rika städer.” [det utmärkta: sällskapet 'ågorna vid ät . bl:a den lille itallenske rag ån fl lepinoe afigelägen | sak," och utredning ehs" förslag ”mötsés' med. stort kommer när : det gamla bestän: det, rivits. måste. bli” överkom- ga för så: stora rupper. som t r. för. "övrigt en. av - punkterna. i. det. bostadspolitis- ka: program, som "en speciell - komtnitté' gjort App ;'och ..som kommer att." presentera | under; ryker "kommitténs t de: det på boendets Område alltjämt inte räder Jjäm- likhet all. för. många. grup: för dem förelig-| Sverige, några! a skaffa sig goda « Men för många unga; > för tråhgbodda' barnfamiljer öch ldre är :svårigheterna. d to större. Alt för många änniskor. nödgasg bo Kknvar' du är jett "viktigt hyr krav, skriver "Vår bostad, organ Relationen mellan; genomr snittsinkomister''och hyror 1 mya områden; "att om :; saneringshug - I. es rnas centralaj,. delar .— är sådan att mänga - 4 skaffa” sig bo ch 'hyresgäströrel-). i .dermällga: lägenheter, :' .." helt « Det krävs allt så åtgärder bå- de från samhällets sida och från "kooperationens, rn ty N ykter ungdom . intresse: De. bostäder; som till-1- tenoren- Fernando "Ambrosi! och den glade bassångaren"' Pelle" Jan: ZONE EEE På "scenen firade Ambrosi den ena triumfen efter den' andra. Eh av;hans glansroller..var titelrollen von - Flotows-- opera ” Alesandro : Stradella.. Dessutom sjöng han un: der -årens lopp Manrico 1 Truba- dur "Afrikanskan. Med denna i roll”är” en lustig historia nm E Idle! vs . den" drottninglika; é He Hebbe — hon med den ,stölta, Junofiguren..;I fjärde aktens ; stora; " kärleksduett, .som Kande' värmen: I' Borgå hade "UdÅ-| bö "Iran! hyrt” ett: logi: eh'trappa” up : Nemorino 1 Kärleksdryc-. s söva 'om "mornarna r en tupp; söm gol från solens uppgång." Men till sist hittade -Ambrosi på "råd. Han skaffade 'sig' ett stort stycke : talg, vilket han skar i. bitar: och lade på gödselhögen; ”där' den jäk- la. tuppa "hålla till”, Och! mycket riktigt, det gjorde verkan.: Tuppen slök.. talgen - och sedan vred 'occh vände 'han-på halsen ,vindade med ögonen, meri "det'gick"inte att 'galå' Ambrosi "låg 'I' fönstret,” knöt nä. ven åt ”tuppa”. och gladde 'sig- ät |. sitt, verk..- : ev; »» Pelle Janzon, som 'vid:denna: tid upplevde”sin vildaste" ”Sturm' und Drangperiod" möjligt sticka ti amin att .”more” .sig,.och:det var-min- sann :ingen- lätt sak att.:veta vär man; hade: honom, .när "han kor tagen. En gång var han i Kongens by'och gick'i et stilla ”bakis”:på väg "med vsin. men, Det vi och"tills vändning för dj en denna: turné: fröjd. och /gamman.' > Vid dåvarande: Nya teate dermera, Svenska. teatern, 1881 "stöd "Under "Ludvig" Joseph- ” sons ledning; var ett verkligen ut- valt sällskap 'engagerat.. Där fann: på den tiden sådana talanger som Gurli « Åberg," Louise Fahlman; Emil ; Hillberg . och : August , Lind: berg. Sommaren, 1881 beslöt dessa att företa en: turné: söderut -med August. Lindberg som. ledare. förbereddes. med. den' största ”om- sorg, förstklassiga söjetter [ hga- gerades och; lämplig repertoar, in Övades, = ouavos KA "Turnén startade i Jönköping, där man: gav, Främlingen . med Emil. Hillberg ' som "' hertig”. de Septmönts, ' hans:'-stora ;' genom- brottsroll I huvudstaden: Från 'den glada; västermetropolen. "styrdes färden till Malmö 'och Lund, där August Lindberg hade 'en stor 'be- undrarskara. Det var. en idoldyr- kan,-:som man. hade svårt att fatta I' huvudstaden." överallt "skördade sällskapet ära ”och/beröm för ut- sålda hus, Till sist anlände turnén till, Hälsingborg,, där :man ;beslöt att. även :spela i Helsingör. Det blev den franska komédin Låtom oss skiljas red Gurli:Aberg' som Cyprienine, som kom att uppföras iden uråldriga stadens gamla tea- kerlada, . 0 £gu pgo On a :- Före fepredentationen åt sjöngs. .med . äkta italiensk brio, kråmade.sångerskan Ambrosis:hu- | Vudiså:tätt-intill' sin ”yppiga barm, att den stackars tenoren "alldeles Köll på''att tappa andar. I 'ett par takters ”påus passade "han därför på" att viska 1. sin nöd: ”Släppa Ambrosi”! - Men" äl vilda pet middag vid det naturskö h omtalade Marlenlyst, besåg parken och de märkvärdigheter den. göm- mer såsom Hamlets' grav och Ofe- lås ”kilde”; Den hamletska graven var en -hopkastad hög av kuller sten, och historien förmäler,.att den tillkommit genom att en' en- lyra hade'gripit den temperaments- fulla 'Signe' Hebbe — hon ' hörde intet'—'éndåst' kände :— och kra: made « bara; ännu: våldsammare; Bragt till förtvivlans brant väste därför'det'arma offret gäriska hör: bart i nästa paus: ”Släppa Ambro- si! Annars Ambrosi bita bröst”. :: I Kristianstad bodde sällskapet "pa ett 'av'de, förnänista hotellen, men "lille: Ambrosi hade" händelse- vis fått ett rum, som vette åt hu- stad-4' nya hus, "När det 'gäller främtidsungdom sets bakgård, och detta vällade ho- vis 1 tråkade' ut. sin 'cf- ceron med att fråga efter Hamlets grav. Då denne slutit; ville” sä"-ofta” som | - Ht |: bruk varit skilda åt, TäillBasidejesk : — Jag "kan; föreställa mig 2i- port; Det: måste vara en ståtlig ild,. inramad av smäktande el- dig vi denna": egna ' missionär och som kom att ägna sitt liv åt zi- ;.' genarna 'och. religionen : och inte hörande .. kapell å Fiae ;"" litet! hus: utanför Palma de Mal ör Jorea nens rn +" -Rigo Lajos har i december va "engagerad i denna folkgrupps i nadsomständigheter,'. i : med att : komm; "jordiska: tog sig 'denna: gestalt . och: utform ning.” På en vandring i Bolzano: .— På: alla :ompåden. skat det] rationaliseras au för, tiden. Inget oRt "I "det, for”utvecklingen skall ju -gå-rfråmåt, men sedan ;kom- visning. Det! ; ledningen för de överstyrelse "Lämpligheteh.'s hä av. kan: måhända” diskuteras, Såk- kunskap”: på "jordbrukets "område lär” väl inte "finnas i” nämnvärd utsträckni oc inde; "men » tantbrukssty- else ndervisningsbyrå liksom och. från skogsstyrelsens,. för det är ju meningen att lantbruks. och skogsbiuksundervisningen ta utsträckning; skall, samordnas, | .: = Det. var. ju "glädjande" att höra, Jag har många gånger för visningen I jordbruk och skogs- frånser några få skolor, gom med visst. motständ från berörda par; ter försök! samordnad un- depvisning! "Ett mycket stört an tal bönder 1 vårb land har | Kombinerade" jord-' och ki i— Det skogsbrukets Kommitté par skolor” d Ksvis anordria' tre- terminskunrser”.t: jord. '.och "skogs bruk, får man väl, hälsa detta med. tillfredsställelse.; Ja, egemtli- gen är det. "en. kommitté, ..som bl a förbereder: -överförandet: .av jordbrukets; . skogsbrulkets :-och dri ö trådarna,” ; : hripl, i— Det mäste anses rationellt att samordna undervisningen ifrå- ga, också därför att man givetvis även måste "undervisa. I en, hel det. allmänna” , ämnen,” såsom svenska, matematik," , samhälls kunkspa, fysik, kemi och biolo- gl På dessa områden. spanar man ju lärarkrafter,' när under- visningen samordnas. liksom och internatkostnader. ' Jag : har ' hört på' nämnda 'stenhög, var' engels- mannen fullt belåten. Från'den ti- den har stenhögen sedan åtskilll- ga decennier tillbaka 'rätt . rykte om sig att' gömma danaprinsens . Denna enkla förklaring hindra: de'dock inte Lindberg att försjun- ka i djupa tankar vid stenhögen, lets När man berättade historlen för (Forts, på eld,.7) sägas, att av de ca 2.100 under- "pekade | visningsti: na i etont sett samma antal att hänföra sig till - vardera. jordbruks... skogs bruks och allmänna ämnen, !-- Der där låter bra Blir det hela genomfört på ett lyckosamt sätt, så Dblin helt visst morgon. dagens. skogsägande bönder. av- sevärt bättre yrkesskolade är 'vi och väl skickade företrädare för frvåsin respekt unusik, Rigo : Lajos, . ” personlighet, berättar: och ' visar - upp: ett' brett: register av talande: ' '; gester. Över 'hela Europa bland: zigenarstammarna är han bara - känd som Rigo Lajos, svensken 207 minst den” sociala : situationen. K "Den första egendomen med. till" k id minstone i Europa, som. zigenarna byggt med egna händer, tillkom-i Spa-- "" nien på hans initiativ, .1 Sverige - ; finns nu elever från den första - bibelskolan "som startades -i ett imnt 35 år. Hans” egen” ålder? Ja, han' känner sig minsann i att han "påstår sanningen närmast så får man.nog stanna, vid en halvering av dessa: kB år”;..Och. :så.. har, .häns” €gentliga' svenska. namn" helt. en- elt + glömts...» bort. :. ”Zigenarnas. apostel”: befinner sig £ n iSverige.” 71933 var året då 'Rigo. Lajos liv 'Norditalien; kom han -att gå ini] E ett litet vitmålat kapell. En liten | E-> från läntbruksstyrelsen -: ill. 'skol |' "flytta: över | vånat mig;jöver att .yrkesunder:|- tolk vr tent r t a i -tigenargosse 1 trasor. träder. in, res- pektfull. och: förundrad. Med . stora . betraktar shan :Kristusgestal> fråg 'god män -vandra- Fjörd, précis som var entligt hem, Så 1 kunnelsén ; och "zigenarna" pna- in lev intresserade, vil- == "Är "du" hungrig, os blev" den "store. .. reste'runt i hela Amerika och sök- överallt, varhelst på landsbygden, Förkunnade kyrkor, sko. 7 skulle” bli ” hans fält. — Väckel "bland "zigenarna tändes i Frankri- ke efter en'söregen händelse'i Nor- 1 mandie, där en :dödssjuk man ' blev helbrägdagjörd och helad, säger "+ go ”Lajos S gjort "den? djämförbart ” största? insatsen, Från . Barcelona Å allorca. Där starta- bibelskolan för! 2i- :en. början i: mindre -: skala med tre deltagare: Ytterliga- re två svenska missionärer, Olga Eriksson och- Elsie. Johansson, var "även med ch hjälpte till. I vårt land; 'vid. bibelskolan, i 'Nyhamnsi läge, finns”för närvarande :två. ele= >. ver. från, denna , Elsie: Joha sson; h så Ci För två och ett halvt” + byggdes '-”Scolaren”., uten ma. de, Mallorca. Unik i sitt. slag. "Ett litet muromgärdat böstadsom- + råde med -egen :kyrka.-Med' säker- > het 'den: första cgendomen av stör- re format:som jzigenårna fått upp- I föra: med, egna: händer, Markområ- " område, där man'levde' i bästa fall !'j eländiga ruckel, men mestadgis - under bar, himmel, Invånarna i So- Jaren' behöver inte längre: bekymra $'g för den ”jordiska -vandringén”. "> «GEMENSAM GLÄDJE ... . Rigo Lajos' har uttryckligt visat på missionären, inte bara som för- " kunnäre," utan även” som .sotialar- betare, Han har ägnat större delen av sitt liv åt denna folkgrupp zige- narna, I Solaren har man satsat på att lära medlemmarna att läsa. Resultatet kan betecknas som för- "mycket lik er, ha- [dy : SN sionären "för denna folkgrupp. Han 1 framkomsten m derna. - ilivet, H ristet- :samfund kommer.>Kristus. är” nd gäller; "Och,shös.zigenärna ärsdetta accentuerat.: Hä bart den individuella: iske a Jäck" Rhodin: ha tt" fordon. efter. en” dam- mig lahdsbygdsväg och erbjud't en vandrare skjuts. Denne ' vandrare var missionären: som, hade som mål att - besöka «nyss nämndå familj. till .med dessa £ och det. var således, ingen, svårighet att finna der rätta” adressen: vid i möttes han av orden: Hell dig, Rigo ;Lajos! Och 'så blev det; Ett nytt. namn :hade "skepats '. och har nu med åren blivit. ett be- PERSON"IGHET Ja ”rigenarnas apostel”, som t kösitter merkanta drag från både "skådespelaren och gent- lemannpen, när "man: talar "om per= sonkaraktären, reser runt I Euro= pas: Efter Sverigevistelsen "beger ig till Norge under november månad:. Så "småningom återvänder han till'Spanien och Mallorea. Rent ' adjnin'strativt så avlönas han ge- Inom | frivilliga - offer; genom zi= genarmissionen i de nordiska' län= Och hen år den förste att revi- dera den biid av zigenarna som gi- vits i vissa" uppslagsverk, främst av äldre datum, Där talas om 'en ut-= präglad. ”parasitläggning, skorna skulle helt enkelt livnära sig på stöld" tigger! och trolldoms-- konst. — Vi andra: hår tvärtom männi- mycket att lära av zigenarna med sin '1) dsvisdom,. och - förmåg; att ta vara på de. reella' värdena: Vv ; Nils-Georg Hahne bluffande: Och barnen ' stimul ..de äldre. — Det är ett fascinergn= de folk; Ett av.de härligaste på vår jord, Vad gäller religionen, så tror jag att klokast är att inte föra in zigenarna ' några system . eller mönster. Vi får inte frånta dem de- ras egenart, På Mallorca gläds vi, för tillsammens, dricker, gärna ett Nöd, sjukdomar "och krig, drabbar + "barnen hårdast! RÄDDA BARNENN glesa vin och sjunger . och spelar, vår gamla moderni "pane: 900 100, sim 5 ; fesnte) or så Det visade sig. att. Brazil Jack reste ' . > —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.