: LAHOLMS TIDNING ” Onsdagen:den”12 november 1969 + Sken en gemehsamma valdagen pin nye justiti -Len- ” ä Det räcker med att nart Geijer har nu lagt fram pro- positionen om valregler för. den gemensamma valdagen - som får debut den 20 september 1970, då för första gången riksdags-, lands- tings- och kommunalval förrättas samtidigt för, en treårig mandat- period." Denn?' koncentration " av samtliga val till samma" dag ut- gör. som, bdekant' det s k:kom- munala sambandet, som förre statsministern Tage Erlander var. den främste förespråkaren för och” som" oppositionspartierna mycket '. motvilligt accepterade för att po- litisk' enighet skulle kunna. upp- nås i den viktiga författningsre- formen. Det bärande: argumentet mot denna koncentration var att NN ings-' och primärk " "politiken helt kommer att över- skuggas av rikspolitiken i de val- röreiser som föregår -valen, Det- » ta. argument - kvarstår alltjämt Men nu återstår endast att göra det bästa möjliga av -en situation som ” borde? ha - kunnat : undvikas, eller 'om" olägenheteina visar sig '- en alltför" påtagliga ' försöka få” ändring till stånd i främtiden.” -, När det gäller den tekniska ut- formningeri av vålreglerna för de "tre valen förefaller det emellertid som ' man. kommit fram, till .goda. , : lösningar av. dessa, Den olika fär- gen .på. valsedlarna — "gul :för. riksdags-,- blå för landstings- och vit för kommunalvalen bör i stort. sett eliminera -risker för - förvä: lingar,' Deszutom kommer, ansv ret för att röstsedlarna läggs i i rätt. - valurna. att falla på röstmottaga-" "ren,.” som: kontrollerär' '- vilken slags valsedel: kuverten ' innehål- ler genom ' att' de nedre "hörnen " på 'valkuvertef skurits 'av så 'att M valsedelsförgen "framträder. 7 Väl ” "jarna” själva" behöver - allts; "bekymra; sig om den detaljen... ; 'Valsedlarna ' standardiseras ; till: a formatet: och. partier. som är; 1e- rade i.den'försar ljr "et. gäller, eller. blir: .detta genöm : .-valet,. får valsedlar gratis: :till. ett | : . antal. som: "motsvarar. fem ' gånger . antalet: röstberättigade i valkret- » sen ' vid, riksdagsval. eller i: "valet" "vid + kommunalval... "Genom «+, alt räven: partier som: inte. är repré-" "-"genterade' 4: den: församling" valet: '”gäller;' men 'blir detta genom var a kr får valsedlar gratis, tillgodo- "sea "ett angeläget "demokratiskt. : ål Samtidigt utgör "denna; :; Kraven på: valsedelns. : prutas av något. i d inte 15: talet; 'm i . Arustningen, öch: för! ” torde dubbade däck vara det säk4 - ange partinamnet. Det blir inte » heller så petnoga om partibeteck- - ningen inte stavas rätt. Valsedeln skall tillgodoräknas partiet om det . inte råder någon tvekan om vil- ket parti den röstande avser, =... " Slutligen slopas även det obli-. gatoriska valuppehållet mellan kl 11 och 13. Därmed undviks den köbildning som uppstår just kring . detta uppehåll och röstavlämnin- gen flyter därmed säkerligen jäm. : nare under hela valdagen. - » I 'stort sett kan nog den nye: justitieministern räkna med .en välvillig riksdagsbehandling av sitt förslag till praktiska regler - för den viktiga valhandlingen, ' Folkpartiet grutuleras = + till valet av Cecilia Nettelbrandt till förste vice partiordförande. . Inget av de övriga politiska par-' tierna i vårt land har någon kvin- na med i presidiet och så långt som .till posten närmast parti- ledaren : vågar man - väl knappast -:drömma om någon kvinna var- ken: inom regeringspartiet, cen-" " tern eller: moderata samlingspar- tiet,' Men folkpartimötets val kan . kanske bidra' till en-bräsch ' i könsvallen även hos dem. — ': i Däremot förefaller det som om den tidigare ' förste vice ordfö- . randen Sven; Gustafssons gorti ” från ' presidiet är en förlust för ' folkpartiet.” I. "varje fall är: han | en; färgstarkare talare och, debat-", tör än: den nyvalde "andre vice . ordföranden, Olle Dahlén, även om dennes politiska kapacitet där= - med inte på något sätt ifrågasätts.” på. svenska”. "vägar från, . senaste. , - fredagskvällen till söndagskvällen. : De flesta olyckorna ol orsakades, av: halkar. "I: :söndags" kunde” man: 1 läsa e i: en« huvudstadstidning' dö ä förbjudna, enligt VTF? Dessbättre demente=i. ” rade "vägtrafikverkschefen+ Skiöld ömgående dén felaktiga uppgiften. Förmodligen skulle: dödens” skör- dar: på "vägarna senaste + vecko-' "slutet blivit: betydligt mindre” om. de olycksdrabbade" bilarna” utrustade "”med " dubbdäck." "skilt vid s k blixthalka,' som 'dei ket sanda ; eller "salta vägarna snabbt att. olyckstiskerna nå- . ; närvarande . och skall betecknas sä, och en " brottslig..deklaration.. som, berö- - som nu "avslutat. en: översyn av något” slågs förseelse, "utan som Förbrytelse, eb : ”Utvedningen: vill er: tebrottens" "juridiska beteckning —desVi 8. falskdeklaration..— mera "korrekta begri ep- än vad den" synes vara. 'ermer och beteckningar -- på", i -någon|. mening. ickel accepterade. hand: Umgar är: sällan eller aldrig neu- trala,. ätan 'vändeladdade;- ordets iktäriserar hand; lingen, och. bidrar sannolikt! ti av fänga" attityderna till hand: lingen.. Och. bedrägeri? «har. en mer. uttalat. megativ "klang än ”falskdeklavation”.” nologiska : -refonmen. sär: också helt -logisky ett brott är ett brott var samhället "dess ' lagliga an- v ett: Tbedrä: att. skatte den” utr edning fuska, . fästslår skattestrafflagstiftninsen, > skri- ver: Handelstidningen Därför” bör Gckså” straffska- Torna vara . ungefär desamma som för stöldy bedrägeri och för- skingving: Jämställer man falsk- deklarationerna "med denna typ av brott, är det. naturligt "att preskriptionstiden” höjs. fem till tio år. Det kommer att öka effektiviteten: i inte ri mån, - efter som ; utreäningarna ofta drar ut på” tiden och man måste : arbeta ' under tidsnöd. Förutsättningarna för falskdek- laranterhe ”att. hålla" 'sig undan blir ' också "väsentligt mycket sämre, fusket tycks” dot trängt genom ännu. inté ha allmänheten. fler talet -tib- skatte- sar att det stora frågade karakteriserar brotp som hänsynslösa. men del yr ec att.- en ”annan' syn. just nu" är Den,” termi-|- igt äs väg. Om” inte förr, får, med- |. börgarna upp; ögonen .dför :svå- righetsgraden + denna” fonm av brott; des finner -'att skatte. i fusket > på ett avgörande sätt höjer = konsumtionsstandarden för: vissas personer, : medan 'de själva måste" finna sig ” i' in-|: skränkningar. för. att "lojalt stå för: sin andel av kostnaderna fö gemensamma yttigheter, BÄR : SYN FÖR SÄGEN, "Vid lärarhögskolan: har” man hittat". på ett "nytt: sätt att. för- söka, .komma ; tillrätta". med: ele- ver som grovt: stör . undervis- : ningen,” "skiver Sunt:"För- |: nuft : Syridaven,: tilldelas > sett | -”uppförandeprotokoll” som han , tre. dagar, i följd skall visa sina - notering. . Metoden har fungérag vid flera skolor; men"”nu' har en målsman: I Knivsta;' biträdande professorn -Odd', Gulbrandsen, känt sig så inkt. att han anmält 'saken ör JO. Han menar att. bestraff- ” ningsformien- kan medföra. psy- kiska.' men: för eleverna och undrar. om inte 'uppförandepro- tokollet. strider : « mot skoldemo- " kratin ”Jag blev faktiskt” upp- rörd när jag fick se reglerna” säger professorn. "till DN; > Inte reagerar" som jag, "utan tycker det, är bra ratt! barnen får” lära sig veta hut; Det-;är utomordentligt allvarligt, : anser jag”. JO har :just låtit meddela] satt man, på grund av” sin stora arbetsbörda". ä fortsättningen” nog måste låta de” tramsigaste an: ”mälningarna så direkt i , per Pperskorgen,” . Hur vore det om han bör Laholms? Tidning - ”Iokaltidningen. -ljag febrilt för ått hinna med en ligger i till :grund för. STF:s -popu: | poktage staget” i samband. me "| delnsom 'måste "slå igen,.som sen örjade | i med; professor . 'Gulbrandsens? .. = |fErroRD PA VÄGEN De som- bida efter Herren hämta ny kraft, de få nya ving- fjädrar såsom örnarna, Så has- ta de åstad utan att uppgivas, de färdas framåt utan att bliva trötta. (Jes. 40: 31.) Jag brukade rusa. upp varje morgon och skynda mig iväg till "mitt kontor. Där jcbbade dagens arbetsuppgifter. En del dagar lyckades jag, andra inte alls, alltid var jag pressad. En. dag” lärde ' jag mig en hemlighet. Då jag läste dessa ord : hos profeten ' Jesaja greps jag av dem, Jag lärde mig hemligheten till förnyelse, att sitta en -stund stilla och för- bida Herren, tänka på honom som : min hjälpare innan ' jag börjar "dagens arbete, ” Ått öva sig i detta var inte lätt, men. ju mer jag försökte göra. så tyckte jag mitt arbete blev lättare och jag fick kraft för - olika uppgifter. Jag har prövat att han dagligen ger mig den kraft jag behöver och ger ännu mer” när min börda blir större. C - Det är. svårt att. finna Gud i. våra dagars” rusningstid, I stillheten ' talar ' Gud och där kan vi höra honom och få löf- |te om hans närhet och hjälp. Årets Bilder "1970 - Det. är: drygt: 1.000 bilder "tagna av ” hundratalet | tävlingsdeltagare iUSTES: årliga fotopristävlan som lära "fotobok. - Varje - vävlingsbi- drag "omfattar -.6—10 bilder -som tillsammans skall : ge: en. bildbe- rättelse, ett" reportage om ett' av, fotografen ' själv". val, ämne, ' 'Om- kring ,25 ;av de. tävlande. fotogra-]! ferna ; har- valts ut: attymed- sina - 1.500: "Kronor, fore "Abrahamsson, Tr: bildsviten ;”Fäåg- engagerat, : "socialt: re- spelningen” av. filmen ”Ni 1. Örebro” fängelse. + ' Andra proset tog Nils P.. B x,. Västerås, för. en berättelse om ”Norrlands . handel” -—' lätithad- följd av ävfolkningen och. detalj- handelns "koncentration till: land: skapets centralorter: + Motivvalen ' spänner således över. stora. områden. Tillsammans ger "de en aktuell "skildring. av dagen Sverige, miljöer, Innehållet: ' "skiftar fri ån dags...» : » Årets: Bilder har. text på sven- ska och engelska och för alla fotointresserade finns bildernas fotografiska data: redovisade, ARETS BILDER 1970, försedd med svensk -och "engelsk förlag, 0 bext., : STF:s > Pris: . rationalis seringens 4 fördelar -människor ' och | 7 het aktualitet till stillsamma idyl- . recis som: livet gör till var-l. | ÅA SN sÅRsG. FÖTER SOM 425 DET ÖKSTAR STAL OD1 ISASTISKA FÖSÄNDRINGA = i NODPUND ERE YYTRRMARE SOM SATSAR STENSEOT NAN VÄCKER NYA GI OKONVENTIONELA IDÉER RR LrBRMETS. UTVECYLING CLH SÖKER ÅYEN FÖRVERKLIGA DEM. BLAND TESSE MÄRKS: -. STORORFT PÅ ANN Hå H RA Br mouSTRN. SOxe SAMMAEN EHBBIGERGOR 4 SKULLE VARA Pr gr FÖR RrERIORD, RANCHIPAFT a FREDALRNA ÖYTESELSÄTONINGEN HÖJS, PGDEN GÖRS LEUNDE GK ATT AIDETSSTACKOPKA 1 RDERUKET PULS UT MED LEGGANBETEN — ET FÅ GÄODADRA med förk snar Vört, Det måste vara fel att: ser, 5 k bärkraftiga enheter sam I eri ban Fjärrjordbruk och Unninaet nor tjordbrukarens chans eng d BATURDARKER KÄRA TURISTORTEPNA ARE SN KÖTTUPPFÖRNING SOM FÖLJS a Upp Av åv INTENSIVUPPPÖGE ING I LÄN. IHADUGRRDARNA Gemensam fabrik i byn . il dk jordbruket. i: norrländska gles- bygderna » även ' långt upp : mot fjällvärlden. Per Stjernström, 32 ,. Sikas, i: Nya perspektiv,” idétidskrift. Han har tillsammans med. andra, unga tantbrukare, bil- dat" den ” andssjuntan” för att a var på glésbygdschani- serna som; "utvecklingen - skapar. : dagens ' Te rationaliserade och jordbruk," : Nyckelfrägan; . skogs- r latt utnyttja och ersätta "den -arbetstid denna: spå rar ån med, nya jobb... 'Arbetssvac- I korna hemnia på "gårdarna mäste fyllas. ut, med” bland ,' arbeteri, åt. indust; tländska . lant |- I universitets-]- byge ga upp- sin egen framtid hemorten”.: Man:i har... utvecklings- linjerna klara. ig; :stordrift; Å fabriken, . Man. låter korna” beta :tillsam- mans; frigör” på detta sätt "jord "för" icke -arealbundeén 'pröduk- tion. . Gemensamhetsbetningen -"äger rum 'på. mark i andra byar- som har mindre divs - kraft; Oo O Vallodling av hö ker. på sjärr]| jordbruk : med .-motivering - att — Det. finns en framtid för ,; hävdar. fantbrukare NR me lantbruks örbundets et grisar etc. ' koi på hö till byn. några: dar om äret, än att. skjutsa: skolbarn 'värje system” hål: öppet ; rishe odlade! trakter.” som':; annars: anses dödsdömda": Ir - fjälldalarna : kan mån” ha "köttrancher,: stöttades av] naturvårdsmyndigheterna 1; form "det är lättare: att Köra. hem i g tesbygdei fi HAR jordbrukarna. bete” tillsammans” på : mark; iden "nedlagda . grannbyn, vallodling på ' fjärrjordbruk, ranchdrift med köttdjur. i fjälldalarna, legoarbéten på'gärden åt industrin, exempelvis spika "Jhop, lådor, Det - är -norrlandsjordbrukarens : chans att överleva som fri, företagare ntan. att. bli slav på ett KR: Trjord bank. utslängd, I öde: bygd. Efter den principen att utnyttja rationaliseringens' fördelar och ”e . unga jordbrukare, is av: st gsel; Vindskyda: och vat- tenställen:: Der .:ger” även: turist- orterna : välvårdade 'naturparker, NR -Joräbruket chans tic nonelä attigå 1: takt n med: tiden; dra.vnytta: på ett "positivt sätt: ratlorialiseringens : möjligheter.” | Det betyder: naturligtvis att det): gamla; invanda sättet: att, pecrart: | > brottslingars fåfänga -drömmar- -om sjukdom..: Er i som ', utgörs; av. -en "skap. En ' som går till storms: mot fångvårdens grymhet. Ingen: kome- :di?, Jo då,. en, -Den” handlar 7 hHågot/ likb Pirr É neka: faktum?; Svensk film nu är tråkig ”Urtråkig. Missförstå mig inte ”— tacka; att svensk film både kan. och 'skall ta upp seriösa: ämnen. Det.är inte där felet Jigger.. Det ligger i sättet att ta upp dem. Svensk film'av i dag tycks bygga på en idiotregel: ju angelägnare ämne, 'd in- Par svenska” filmer. som” handlar: om :]- = - frihet... En som är»studie-i sinnes-|= illustrerad föreläsning i sexualkun=|' mmar,"av' filmpremiejuryn; m "inse..ätt.. det. ligger. något. suspekt. Nu är ”biljettintäkterna in; tare - av en. films kvalitet; det- sant. Men 'de-kan vara en mätare att :överleva. krökt form. Något som så många 'som .möjligt' bör se: skall: berättas på ett sätt som så få i förstår. ; - ND : Hur galen den- regéln är, förstår man : när. man jämför med :'några aktuella utländska filmer. Tag den franska ”Z”.- som. tar upp - ett .så brännande ämne som den grekiska våldtäkten "på "demokratin :—” den är : hårt, effektivt, nästan thriller- mässigt berättad. Eller .den engels- ka ”IF...”, ett angrepp på hela det etablerade samhället :— stilen - är växlingsrik, filmen sprakar av ils- ka och till och med humor. Man kan tycka vad man vill om filmer- nas budskap, men 'en sak är säker: tala besökarsntal och alltfler: bio- |? grafer: måste slås ', igen. :Bådadera ara 'mar- drömma om. » ; Det som kan hända är dett; Hé la” vår. filmlagstiftning — i söm dé snillrik.— kan -raseras. Den inne- graf, som: säger att man så små- till Svenska" Filminstitutet om an- viss gräns; Den gränsen har pas- serats, Vi går mot en film utan mening” eller: en. filmproduktion | utan biografer, (+= 54 52160 MN ingen kan kalla dem tråkiga, :« =: ” '' Medan 'svensk film kör i väg i sin egen likbil, ' : Det är lätt bevisat, "också "siffer- mässigt. Filmstatistiken för perio- den 1968—69 'publicerades för inte så länge sedan; den bör ha' utgjort en bitter läsning för svenska pro- ducenter och biografägare. Biljett- intäkterna på svensk film har sjun- kit markant — trots ' att- antalet svenska premiärfilmer ökat med nära en tredjedel och biljettpriser- "na höjts. . Den svenska film som under så- nare år 'spelat in mest pengar på hemmaplan nådde upp till brutto- siffran 2,3 miljoner kronor. De ut- ländska filmer som under såm;na "period inbringar mest pengar på till beloppen 22,4 miljoner ("Sound of Music”), 12,4 miljoner (”Dektor Zjivago”) och 10 miljoner CDjun” gelboken”).: , Vi har alltså nått fram till ett lä- ge där en: framgångsrik utländsk film spelar in mer än tio gånger så mycket på, de :svenska' biogra- de' svenska biograferna nådde upp|. svår belastning: för företagen: -- Svenska = Företagares Riksför- bunds riksdagsgrupp = -51 riks- de tre demokratiska oppositions- partierna — har beslutat göra föl- jande uttalande: - "> Ia ”Den nuvarande restriktiva kre- ditpolitiken tillsammans med det höga ränteläget" innebär 'en - myc-|'' ket svår ekonomisk belastning, framförallt för den : mindre och medelstora företagsamheten. : Enligt vår' uppfattning hindrar denna restriktivitet en normal ut- veckling "av "befintliga företag och' - Då den mindre och medelstora företagsamheten ' tillför "landet" be-' tydande ekonomiska fördelar, och bidrager till en hög sysselsättning, är det önskvärt. att. betingelserna ferna som den mest lyckosamma «1 svenska produkten! inom kreditpolitiken : återställes till av ' filmproduktionens möjligheter När: publiken skyr svensk film, ;dalar. biografernas to- hände i Sverige 1968—69, före TV2 | och- färg-TV. Vad som kommer att "Iske” efteråt, kan "man håller 'en' filmbrancher.s flyktpara-| ningom kan sluta betala ut pengar talet '. biobesökare ' sjunker: under dagsledamöter : som + representerar | försvårar i' bög grad nyetablering]: Dattvett: "massmedin ti produktionen måste balanseras möt / H lättare” Äilmery imot, 3 vinderhållla" ng " truism?. Tyvärr: inte, Titta pi premienämndens listor,. däl uid | hållningsfilmernd är rariteter. >”, + Faktum: kvarstår: att publiker sviker . svensk film "måste . bero att' svensk film sviker publiken; Bostadsföreningar. upplöses på grund. av: 'skattésysteme - -STOCKHOLM, (TT) ; : Flera bostadsföreningar.'.har. dagens "ränteläge. regelbundet. une i, derskott, Det märks en tendens att-' - upplösa särskilt sådana 'bostadsföre eningar som äger radhus och över- föra fastigheterna i delägarnas en="- skilda” ägo. Det bör ses till att inte en LM sådan utveckling. . ' ee Det . framhåller " finansminister Gunnar Sträng i direktiven till tre sakkunniga som har; tillkallats för att. se över beskattningen av bo- stadsföreningar. Målet är: att 'bo- stadsförenings medlemmar ' skatte- mässigt skall likställas med villaäga mn skillnad från villaägare kan en : bostadsförening nästan aldrig dra av ett underskott vid, beskattningen. Ena "PRÄSTEN fader Francisco Sicard 1 Dominikanska . republiken. har av« satts. sedan polisen anklagat honom för att! ha rest runt och uppvigat dominikanska bönder; till: revolution. St dn EE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.