LAHOLMS TIDNING, — | Salt på va ägarnä även. I vinter | + men metoden är mycket bättre . : Hösten & är en bra bit på väg, Det "betyder bara ett, och det är att vintern är I antågande, En del : av. oss kanske redan har känt på den första. halkan. Inte på isunderlag, men väl kombinationen regn, lera och fallna, löv, Nattirosten har tagit de flesta blommorna och snart kommer de första ' halkolyckort.a på morgonfrostiga vägavsnitt, Vinterns snö och is ställer ökade Kräv på fordon och förare, « Vi minns bur det var senast — stora vägarna ofta halkfria men med smutsigt smältvatten som ford- + rade perfekt torkare och fungerande spolare för att ge sikt. Saltningen bli minst lika omfattande i iår, "men med kanske bättre resultat genom förfinad metodik och utrustning. —” =” ".Derr' kemiska -halkbekämpningen, | - ess BOM är ett finare ord för rensalt- - Genom att sprida enbart salt på vägarna sjunker fryspunkten — det « ning, har en sällsynt förmåga" att tända debatt. Tidigare när sanden "också" fanns : med hördes knorr: ningar.” Vid: övergång till rent salt för dlades de till krin, + Försöken med rensaltning börja- de, för några år sedan i södra Sve- " rige;. koncentrerade till ”Kristian- tatads län.; Sedan dess har de ut- "ökats i två etapper. och omfattar > nu cirka 370 mil Nordgränsen går et vid Mora, men det är bara de sto- -ra- vägarna som kommer ifråga — FA, E18, E6, E3 plus ytterligare några, ” går att framkall ”töväder” ner till nära minus 10 grader. Helst skall eller fikanterna. på den” punkten 'satsar berörda vägförvaltningar på för- bättring. Vidare räknar man med att ha tillräckligt antal spridnings-' ki som kan dosera lämplig saltet ut innan snön faller. På så sätt får snön aldrig fäste och det blir följ- aktligen helivr ingen is. I praktiken har systemet inte fungerat riktigt på det sättet. Snön har nog smält, men förvandlats till en besvärande modd som fått ligga kvar till dess trafiken sprutat bort eländet. Själva moddröjningen har alltså varit det stora problemet och det som kantke mest irriterat tra- mängd for att framkalla ”tö- vädret”. Kan doseringen hållas in- om minimivärden. för ful!'zod ef--: fekt blir heller inte modden så besvärande. : . När det gäller rensaltning & är må-. let att skapa en så gott som halk- fri körbana under i stort sett hela vintern. "Men för att systemet” skall' vara effektivt krävs relativt skon- samma vintrar 'eller" en medel- temperatur kring 0 grader, ' H - ”RADIG MAN, Torsdagen 'den 13 november 1909 SI "dag: ' FKRISTIAN | Solen sår upp kl, 7.40 och ned I mnörgon: EMIL .- md KONS SUL/TATION.. . | "Han annonserade I tidningarna "och. för klärade tt han kunde ge tor rdentitga'” äktenskapliga råd. Omgående: fick han besök av: en vig: man, vilken- han. föte. kon- "len" lyktstölpe” "nedanför, "lyckades sd En stor folksamling följde med : spärining” 18åringéns klättring... solen år upp” kl. 7.42 "och. ned I ; Wily > Schånberg,” Lysekil, 18 år, är en: : rådig . ung man, Härom dagen räddade: han två små barn från att: falla” ut” genom ett: 'haly- öppet” fönster,. Ynglingen,: som se barnen sitta: i fönstret; vklättrade upp "i nå "fönstret - och: skjuta igen det. | NM lä a SMI år är visst: I människorna alldeles” tokiga och tänker. ta: livet av varandra; överallt . i världen krigar dom;: "och du, "Amanda; stäl: ler skurbaljan mitt i trappan, så bultationen nu er att jag. tar: 200 "krono i fö svara” på två frågor. Ve Ärsdet' änté ganska | mycket gav: förjande. npplys N ng: "Jag: vill. genast. tala? : om för. på. en Jpå Jag kän bryta benen, av mej. I Ja, men det kanske. beror se Jöver sextio, = fyrtio "ofta. ser säldre ut än herre. på femtio. st ätt en dam. på" fyr tio ofta är Väderbiten Det djupa och om trycket med centrum över: mel- fortsätter norrut. luftström, som, i Götaland 'och Svealand medför "något kyligare väder, 'Ett mindre: -regnområde tidvis hård syävästlig vind, Mol=' nigt "och en 'del regrskurar, Dagstemperaturen: cirka 8 gra der. vv. Aas « Katlegatt: Sydvi stlig hård bris till styv kuling: Måttlig till god sikt, en de! regnskurar, :«'.:. " För fredagen: Frisk;: vid kus- ten hård vind. omkring sydväst. ; Molnigt och en eller annan régn- 'skur.. Något kyligare” men. .fort- farande milt. -Kulingvarning kustot kan mellan Strömstad och Berg-. "kvara, styv, tidvis hård sydväste? lig kuling, I men. Ingen kan” gripa mig, "var kan fatta mig jag ever tio- | Nya böcker | (Forts. fr. sid. 4) jag -dansar . öter, vågen och. sko garnas toppar; jag sitter i vildens strupe och på negerns fot; jag sover i stenen och klingande mat. en- fallt starkare än allt levande dör tusenfallt djupare. Jag äls- kar stillheteng stora yta, och det är min högsta lust att bryta den. Jag känner varken song eHer ju- bet eter "glädje eller gråt, .. men jag kan jubla, gråta, le och kla- ga på en gång och oändligt”. "Andlig visa” är en synnerli- gen värdefull bok för alla musik- föreningar och solosångare. Även i hem där” familjemedlemmarna är "musikaliska. och har kristen livsinställning har den förnämli- ga boken en given plats. Den kostar 67 + moms, men lav detta" belopp kan :studiecirklarna få 73 procent i statsbidrag genom och . studieför bunden... . : ANDLIG Visa. Redigerad av Brör-Lennart "Engström och Torgny” Erseéus,; Frikyrkliga | Studieförbundet;'- on ” likt har er son fått "dessa bläse. . « direktkontakien ” med” ”pärmanenta. ; vätskan, men. det "kan knappast ; vara, så, att han? fått ned i;svalget har möjligen medfört, en ökad för-' siktighet vid hanterandet v dessa : : i fo ntetiskt : NETA NS : : det har en: kraftig 7antiinflamma=. ;torisk, antiallergisk och antireuma= tisk.: verkan”: Medlet. ges .: sålunda .. vid en -rad olika-tillstånd: där mån: önskar, någon : av" ovannämnda ef- fekter och det'har:absolut ingen= 'ting gemensamt. med : narkotika= : preparat." » N år”. Sensaval är: en medicin som motverkar nedstämd- .: -het och depression. Längre fram i brevet ' ställer: signaturen: -två :frå= ': gor,. dels ; angående + saltbrister ' i , kroppen samt. vilka: blodsjukdomar - mani kan' upptäcka genom :labora«. -torieundersökningar, .: Eftersom : jag inte mera: specificerat: vet. vad :ni' önskär: få "veta "med: dessa" frågor," |. "|, måste. jag be :er.:återkomma . med: : dem mera : detaljerat. utformade; då det : annars "skulle: kunna: fylla; en' ' lärobok att besvara: dem, Tabletter ” kaliumklorid ordineras i i regel sam= Resning i i Almquistmålet Krminantekniska Undersökningar väcker alltid ett visst intresse, även om de rör händelser, som in- "te är helt dagsaktuella. Är 'före- målet :dessutom - en - känd person. kan undersökningsresultat ga eko vida omkring. En sådan undersök- ning har helt nyligen -presente- > rats av professorn i offentlig rätt med folkrätt Stig Jägerskiöld, och föremålet är Carl Jonas Love Alm- .quist, en av den svenska litteratu- i rens mest omdebatterade gestalter. Almquist ' hade efter en serie < egendomliga händelser helt plöts- ligt lämnat Sverige år 1851 för att sedan aldrig mera återvända. Han X var anklagad för förfalskning och mordförsök, och indicierna mot ho: nom: ' ansågs . så . starka, att han utan vidare betraktades som skyl- dig. Almquists eftermäle har där- - för bl a inneburit, att han lämnat landet för att dra sig undan rätt- visan, : Professor. Jägerskiöld har | underkastat : förhållandena |: kring Almquists försvinnande en kritisk granskning, där han bl a låtit kri- minaltekniska laboratoriets exper- tis utföra "en skriftanalys. av> de handlingar, som . Almquist ansetts ha förfalskat. Därvid har det fram- kommit, att Almquist ej kan ha ut- "fört förfalskningarna. och ” därmed torde även misstankarna 'om mord- försöket fö Professor: Jägerskiöld lägger fram sina synpunkter i en synner- :ligen' intressant och läsvärd arti- "kel under: rubriken Var Almquist "skyldig?. (publicerad i Svensk lit- teraturtidskrift 3/1989).. I. det. föl- jande skall här-i. första hand refe- reråas den hittills gällande" allmän= aa vuppf : om :: Almqui flykt. Den intresserade rekommen- . deras därefter att ta del av. profes« :sor Jägerskiölds artikel. Cu Jonas Love Almquist var en person, som i många avseenden var långt. före sin tid. Flera av hans åsikter, betraktades. av samti- :den -som "alltför radikala, och detta skaffade honom en rad fiender, Att Almquist själv gjorde rent person= liga utfall mot flera av dessa bl a i. det liberala Aftonbladet gjorde knappast saken bättre, Vid ett par tillfällen. hade han. sökt "en ''pro- fessur; men blivit förbigången. Han avskedades också från sin rektors- ”befattni vid Nya, 1 Jani Stockholm. . en ”Almquists ekönomi hade: för- ”sämrats påtagligt,” och han: "kom i "kontakt med, en procentare, en. £ d "ryttmästare > Johan. Jakob” von 'Scheven.; Av denne” Jånade" Alm- 'quist pengar .i flera omgångar mot :skuld. 31. Al so, Tal dkhol. ko- skulle. så ”småningom-; ha”, uppgått till 18000 riksdaler banco, en myc- -ket stor summa .på den tiden. Det är. nu vi. står inför. den 8 k alm 'quistska katastrofen. i | Den : hittills : gällande 7 ningen om: hur det ' hela förlöpte grundar”sig. i huvudsak på en un- :dersökning, som publicerades" år 1929. av: "den: kände affärsjuristen "Axel Hemming-Sjöberg' under 'ti- | -teln Rättegårigen mot Almquist, ; Någon dag mellan den 15 och 29 maj. 1851 skulle Almquist. hos von 'Scheyen. ha tillgripit sina. skuld- sedlar; Ryttmästaren "> misstänkte . emellertid: en ung teaterelev; vid namn; "Amanda. ; Brandt; : som - var --En Journalist - 'satt på hötellels "bar och konverserade en ung flic- | ka. Efter ett tiotal drinkar föreslog han att de skulle gå upp till hans "| rum. Flickan samtyckte! — Hur : gammal är du, frågade han medan hon klädde av sig, : > — Tretton, svarade hon. . — Tretton! Gode Gud ta på dig kläderna : igen och: försvinn häri "från! Hon gjorde | - stannade i dörren och sä: ".— Vidskeplig, va? ist som "Han sär men |” Carl Jonas Love Almquist, - i oc Åv lektor Carl-Gustav Pettersson - - lände "Almquist till Hälsingborg, » varifrån han beräknade följa med - bå över till Helsingör.. På grund av storm var emellertid den= tur inställd, och Almquist na tillbringade natten hos "författar: kollegan . Sturzen-Zecker, — vile ; ken också ordnade plats på en se-. ”gelbåt till Danmark ng följande morgon, >: Vad hade” då hänt under” tiden? . Almquists flykt den 11 hade" kom= mit till polisens kännedom. den 13 och" dagen 'därpå hade det: första polisförhöret hållits. Den . 16 vägde | det andra förhöret rum och santma dag lät överståthållaren efterlysa Almquist över hela: riket, Länssty«' relsen i Malmö fick dock 'skrivel= sen för sent. för att” kunna Ingti= på. s + Från: Danmark. "fortsatte Alm- quist till Bremen; varifrån han fick ' en båtlägenhet till New York. Hans år i USA uppvisar en rad overilie= rade händel vilka . na faktiskt kunde utgöra stoft till : en hel. äventyrsberättelse, Hans sis- inneboende hos hans "hushållerska. ta Amerikaår- präglas dock av. dju= Det 'har' framhållits, 'att Almquist skulle" gjort allt" för att ytterliga- re "rikta. misstankarna - mot ' detta håll och 'därtör skrivit ett anonymt brev. till; Amanda ' Brandt; i' vilket hon : uppmanades att lämna Stock- holm, Om bon gjort detta, 'skulle det: redan ha inneburit ett halvt erkännande, Hon'stannade emeller- tid kvar, och vid den senare rätte- gången fastslogs; att Almquist var brevskrivaren,; :- . : Almquist skall emellertid ha'c er- bjudit sig att skriva nya. reverser för att lugna von Scheven.' Detta anses ha skett den 3 juni, men de undertecknades inte ”C J L' Alm- quist” utan ”O Almgren”, Att be- drägeriet . lyckades skulle” ha be- rott på. von 'Schevens svaga syn. En granne sägs dock ha uppfäckt falsariet, vilket. skulle. ha resulte- rat i att nya reverser skrevs, Samtidigt med stölden och: för- falskningarna : ansågs Almquist ha gjort; sig" skyldig till”. mordförsök mot von Scheven. Den 31 mäj skul- 1e håki lagt arsenik i von Schevens brännvinsflaska; men denne, hade endast tagit; .en'. så' "obetydlig klunk;: "att. hän' bara blev. illamå- ende; "Almquist hade då lagt ytter- ligare: arsenik i” "den ”Kavresoppa, : |som'. von Scheven' skulle "äta, men hushållerskan tyckte att soppan såg så: underlig ut, att hon'; hindrade von 'Scheven att äta. den. Soppan skickades till rättsmedicinsk unders sökning och visade sig ycket, tigt innehålla” al enik, + på: tycks Almguist ha fått klart för sig, att misstankarna.nmot horiom var | så starka, att han när som helst kun- de vänta en häktning... Han- vissté,lg ; Jatt straffet för för: ök till .Biftmord "i var halshuggning." ;Om" Almotist sedan! händlade' El panik eller 'om det hela vår plane- rat beror på vilken” utgångspunkt man intar, Var han skyldig,” hade han säkert i tid planerat sin flykt, var han: oskyldig, handlade har sä- kerligen” mera panikartat., Vi: vet dock, att han; "tidigt på morgonen le: resa till "Uppsala, 'I' stället" for han med postbåten till Örebro: och | därifrån : vidare" till Göteborg, där han" försökte få en båtlägenhet till England, .' Då. detta. inte" lyckades, reste :han landvägen till. Halmstad, där han skaffade sig ett pass till utlandet, :; Vid middagstid den 18 maj än- ” $3 ko Ett par kompisar i ledighetskom- "Jmittén möts: på gatan och den. ene i td sägeris bol — Du har ju maka "skor vå dej idag! riv. — Ja, svarar r den andre, dch det " lär lika "eländigt med" dom andra; "-Idom-är omaka dom med. då han'var regementspastor. ' Räle den 11 juni meddelat, att han skul-| paste misär,. och när : han: år ' 1865 . återvänder :till- Bremen är han en bruten man. 'Året' därpå avled Han och begravdes i i den allmänna fat=, tiggravent på Bremens kyrkogård." Jöättegången mot ”Almquis t pågick. ända. frem Vill slutet ';av 1853. Ärendet handlades' av ”krigshovräte ten, under vilken? Almquist lydde, | ten ansåg sig. ha funnit, att:"sär« deles bindande liknelser förekome mit, att' Almquist tillgripit: rever« serna ' hos von. Scheven "och ' sedan falskeligen | tecknat 'diktat' i namn, ävensom” att "Almquist : ”bamtidigt härmed vid.särskilda tillfällen: sökt medelst förgiftning taga :von Sche«' ven av daga”: Krigshovrätten fann dock 'Almquist "icke varå fullt övers ' tygad ' att :hava» begått” ifrågava= rande” mot honom angivna » grava förbrytelser, : men > då, ' vad : mot Almquist: 1. fråga om vart. och "ett av'de omförmälda särskilda brot=' : ten, förekommit, i-elt” sammanhang betraktat; innefattar. mera än halv bevisning, att -Almäuist'; mera ' nämnda tillgrepp, < bedrägeri och : förgiftningsförsö + förövat",;: "beslu- tade krigshovrätten att :”lämna s&a= ken i. dessa delar åt framtiden, då den kan: -uppenbar: värda", »Att må« let förklarades - vilande, innebår' att rättegången skulle! återuppta ssd snart söm Almquist å Sverige"; Eniigt Hemming nämnda unde beslut”.vara. Almquist genom "si dragit sig" ått. svara in dig, att.ställa” 'såken' på. frå var den Senda" utgång,” som äl ing, som brofessor « "Jägerskiöld Jåtit ; utföra” har; man. kommit verserna eller" det ahonyma: bri till, Amanda" Brandt.: Därmed kvs står - ej . heller .- misstankarna" "om mordförsök. Om "han då. var. oskyl« dig, "kvarstår : frågan," varför. han flydde. En. fullt tänkbar' förklaring. är, -att' Almyuist handlade 1 panik och att hans redan spända nerver ' ej "skulle" ha härdat ut en rätte gång.. Flera: av. hans” fiender. var « | dessutom synnerligen inflytelserika . personer, Kanske kommer. ytterlis! gare forskning” med - hjälp" av det som nu” framkommit: att :kunnz klarlägga ' åtskilliga "duakla 'punk= ter hos den författare, som en av våra Jifteraturhistoriker kallat ”en sprucken fiol, som vår. Herre håft det infallet "att spela nägra av sina 2 allra vackraste visor på"; : någon: i: . drivit Nönke från > "förståndet — 7 lats fullt av vackra kvinnor. Vad : frivilligt, ty annars hade hennes i inte ens Fatma hade' märkt det. Hl ee = Det smärtsammaste' rrågan vå- gade han knappt låta ta form"i .sin:hjärna'-— — frågan om det låg "säll P ursten. av 7 Agadir Pa Av: Astrid Estberg ' | " poch har rörande lycklig hade hon inte varit, när Malika fick il återvända hem, så att hon åter- igen. fick :vården om sin älskade samma ' Strand, att en kvinna ; borde ha många älskare, när en ; man tillät sig att ka ett helt pa- ade tion menat? Och vem var ennes älskare? ' Det mäste fin- as. någon, som. hon hade” följt vinnande inte kunnat försig- I gå år "ljudlöst och omärkligt. att Stackars! ;gamla :Fatm Histo- ier'smed” Maliks" hade” nästan + Sultaniehs. dotter! Sultanen tog ett djupt andetag. Han kallade till: sig major Sahedi. >. Något nytt? : frågade. han lågt: — Nej, tyvär inte, ers' maje- stät! Jag har låtit förhöra alla som har: kommit resande till Agadir, men ingen har hört ta- las öm "att ex vit kvinna pas- serat samma trakter som de. Vv Prins "Ahmed, som just. när- made sig, :hörde "den sista delen av. majörens yttrande ”Håän drog en suck av: "lättnad, Skönt! Hon Kade” alltså" inte uppenbarat sig i Agadir! Med ett ironiskt löje mindes. han uppståndelsen . på Kasr Dar Goulam, när det blev klart "att hon: var' försvunnen! Hassan hade varit som en furie! Dels var han bedragen' på: en bröllopsnatt. som han längtat ef- ter, dels insåg han, att hon skul- le kunna ställa till med en oer- hörd massa trassel om hon mot all förmodan skullé känna tax sig över bergen till Agadir: Han vil- le givetvis inte att någon skulle forska i hahs göranden och låt- tanden! Men:— Allah vare lo- vad! Hon hade inte kommit till rätta. , Förmodligen hade; hon dukat under i i ödemarkeh. . borggården. . Klockan :. var . halv ett, Sultanen gick långsamt; in i tronsalen "åtföljd ” äv: svit : och livvakt, "Där " väntade . honom moskéernas mäktiga . paschor : som. hade lyckats be- hålla. skenet av lojalitet, landets högsta : officerare '.och de: , nya ämbetsmän han själv hade” till- satt. . Unga män med mågra, energiska ! ansikten och iaktta- gande" ögon. Många av dem be- vistade för.första gången sul- tanens mottagning före El Aksa- bönen, pch "mu kände de sig obe-- hagliga tillmods, ty den högtid-' liga stämningen i tronsalen hade] Prins Ahmed kände sig lugn efter major, Sahedis.. yttrande, Om hon kom tillrätta efter mid- dagsbönen i moskén betydde det ingenting — ty vid det . laget skulle . hans. förträfflige kusin vara död och han själv sitta, vid makten, och det skulle inte spela någon -roll. 'vad-han- pratade för smörja - - - en fl de blodröd underton, en lurande tålmodighet som var värre än nervositet. Den var som : väntan, på ett' ; oundvikligt ödet. Ve ra Ahmed Ben, Arafi log för sig själv. Om några minuter 'skulle hans hatade kusin rida ut åge- nom-den stora porten i borgsta-. dens. mur. och. -bliinvecklad--i strid med beduiner från Charga imamer, | än ån | och "Ahaggar! Bli "offer för enj. kula; som väntade någonstans i:"ett skjutvapen" . därnere ” vid mosképlatsen. "En liten, rund blybit skulle om en liten stund göra honom själv -till "landets sultan. En timmas tålamod kun- de han. alltid kosta på sig! . "Madeleine. hade "lyckats kom- ma. så långt som till. hörnet av mosképlatsen, där. beduinstam- marna från Charga och Ahag- gar hade samlats, De stod orör- liga som bronsstatyer, Men der rås ögön var vaksamma - och av>- vaktande: Väntade de på att de- ras offer skulle. komma inom räckhåll? Madeleine ville skrika högt, mén hennes 'strupe ' var sammansnörd. : Precis klockan ett trädde. muezzin ut'på bal- kongén som .löpte "runt minare- ter! på sultanernas heliga moské. Hans vita turban avtécknade sig som 'ett litet runt'vitt moln emot den Äjupblå. himlen. :Med halv. sjungande röst mässadeé"hårr bö nekallelsen: = ”Allah-ou' akbar Allah! La il la-ha" i "Ana hammed -zazoul Allah!” I samma ' ögonblick” öp; de stora portarna mitt på borg- stadens fasad, Femtio rödklädda soldater på svarta hästar red ut. Efter dem femtio på snövita. ' : En kvinna knuffade sig plöts- figt fram och ställde sig i främ- sta "ledet," snett. framför Made- Ieine, Männen : runt .: omkring svor. över 'hennes oförsynthet men' hon svarade inte. ' . Nu bröt jublet ut bland de tu- senden som stod närmaste borg- stadens murar. Sultanen syntes i det höga valvet. Vilket vanvett av henne att älska en man” som honom "tänkte hon förtvivlat. Ändå: skulle han just: i detta ögonblick. ha behövt just henne — behövt veta just det som hon visste; Hon var: den enda som skulle kunna rädda .hans liv. — om : hon . blott hade: kunnat springa honom till mötes och varna "honom! "Men hon: stod -fastklärhd i tal ”fölkfnässa. Hon bet ihop tänderna kring sin | rädsla 'och fasa. "Bakom sultanen [red prins Ahmed, men han var som én skugga bredvid sin mäk= tige kusin -— men "några "meter till och Ahmen skulle vara sul= tan! ' : Madeleines fruktan blev till. ett kväljande illamående. Hon slöt ögonen — tyckte sig för en' sekund" känna” hans läppar mot kund" de .upplevat:. av glömska och förening, Det enda hon kun- de göra nu, var att dö när han hade fallit! Hon kastade en blick på - de. hundratals beduinerna. De' höll sina händer slutna om- kring ” svärdsfästena. och om- kring revolvrarna söm satt ned- stuckna i bälfena. När sultanens rödklädda' trupp kom ' närmare, skulle hon? skrika: så : mycket hon orkade" — men' förmadligen skulle hennes", ensamma . röst dränkas, i larm och jubelrop — och kanske överröstas av: bedui- nernas s Sstridsrop, sina, mindes den vitglödgade se- : | N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.