N + Lr IAHOLMS TIDNING La . Lördagen den 13 fu R DT " väl åldrings- . emellertid "eh ' äldre”. ; fena ""Syssels ttningen är om I inte | en: ekonomisk" så 'dock' en psykolo- - giskt viktig fråga för de "äldre, . För att 'bevara fysisk och and- lig, spänst si av' såväl. fysisk 'som "andlig art. " Den produktiva generationen, som + .befinner. sig .mitt. uppe i livsgär-"' ningen,'. måste, förstå. detta och vara' positiv härtill även om det bara är fråga om hobbyarbete el- "ler sysselsättningsterapi. = | : "Detta är: ett av påpekandena i denna : debattskrift, Författarna. NN "De äldres si "Antalet människor över 67 år — den nuvarande allmänna pen- sionsåldern — kommer att öka 2 mycket. kraftigt i vårt svenska. samhälle , under 1970-talet.” Från cirka 940.000 vid decenniets in-' gång beräknas antalet bli 1.135.000 år 1980. Inte minst denna starka expansion av den äldre ålders-;' - gruppen ställer stora. krav på så- som sjukvården. . ” Dessbättre är många av 'dessa äldre ,människor friska och kla- rear sig själva. Vad de behöver är samhällsservice, som ' är ' avpassad ' just för deras: speciella "behov." Detta är också ” utgångspunkten : för : det : resone- mang om de äldres situation, som - familjepolitiska" kommittén : inom” i centerns: kvinnoförbund fört. och » som resulterat i: | sdebattskriften: länge som' möjligt behöver "de" - äldre sysselsättning situation : äldre skall missbruka ett sådant mycket minimalt. ' Men tänk vad det skulle stimulera och bidra till att stärka hemkänslan om de fick" ett ord med i laget" när ' det gäller 'att utforma den : till- . "varo de är hänvisade leva i efter väl förrättat produktivt värv. -"- När det gäller äldre människor, som inte är i behov av den vård och service: som ålderdomshem- men erbjuder, är det. viktigt att bestånd, endast avsedda för dem, : ” Tyvärr : förekommer ' detta. En blandning :av unga, medelålders och äldre blir i regel mest triv-/ samt för alla kategorier. Förr lev-' «de både tre och fyra generatio- : ner i samma familj. Det var kans- ké inte alltid en önskvärd boende- dessa inte isoleras i gruppbostads-" form även om k "". särskilt på ' landsbygden . var bes... tydligt större då än nu. Men en": nära. kontakt : mellan 'generatio- nerna. är säkerligen - att- föredra, - : önskvärdheten ” av god : : Från . kontakt mellan yngre' och äldre är steget inte långt till äldre män— ' niskors behov av : könskontakter. — ömhetsbehov och 'sunt sexual-' liv.” Nämnda :' debattskrift "anser ' detta. vara en naturlig och po- "sitiv företeelse,” Detta är själv : klart det enda" riktiga.' Alla för- - domar om att denna gemenskap" ; endast är förbehållen. de yngre och medelåld änniske bör "tar ' även /upp' ålderdomst ji gan. och framhåller önskvärdhe- ten 'av ökat medinflytande från de äldreg-sida-i dessa hem så' att förmyndarmentaliteten försvinner. . Och varför. skulle inte de" äldre få sådant medinflytande. På sko- lans vöch "utbildningens område "räknat I man ju numera detta som positivt. ur olika perspektiv. be-” > träffande de: unga. Med sin stora ; > livserfärenhet, är: faran för ätt de skingras, och det är glädjande att centerkvinnornas ” familjepolitiska kommitté gjort rent ' hus med : dessa och ser de äldre människor-" ' na som en . både naturlig - och - "önskvärd medborgargrupp, män- ' "niskor som gjort sin samhällsin- sats och som har: rätt' att fordra ' inte bara en ekonomiskt tryggad tillvaro, utan dessutom att få leva: | som bland människor, i Y ISA :DUGTIGHET: tem. mellt skicklig ration: di ga-svagheterna ill självförebråelser hän över ' kvarstående" brister hä om "sin: ateism. och! sin. respekt ner det” lén stod mur, statskyrkan utan -att-sviktail Hr Helén slutade med att sjunga demokratins lov med ut- så stämningsfull bekännelse att de. religiöst sinnade . ombuden]. antagligen kände sig något blid- kande trots: att den nye folkpar- tiledaren'" framhärdar "i "sitt ”fri- tänkeri, inte. bara .bråkstaken Hr ' Helén undvek? att” göra några inför” övriga oppositions- partier förargelseväckande. utta- landen, frånsett. att han 'använ- de ordet ”höger” för” extrema utlandsregimer. på. ett. sätt, som visar hur välbetänkt baminby- tet var för moderata ”samtings- partiet; .Den nye, folkpartileda. kännander inte-'barar: för: en for. uttryckte | andras me nE i DARE DV pe I gjorde” en gå upptakt. ge dan” återstår det -att: samla ihop]: alla taka "viljor inom partiet tion en "tidning, som ötgås' av Frandikapporganisationernas kommunalarbetarförbindet ländtingsförbundet "och : å munförbundet "har, nu" trätt i ]. kraft. Avtalet, var -efte Vangrer . Ingen: håde” kunnat: tro många besvärligheter: si :ra förknippade med "att få det - förverkligat. Den » största: stöbe-| - 'stenen var - - oenigheten' "mellan åtatenoch kommunerna om 'kost- hadsfördelningen,” Kommunerna hävdade att mam. måste: ha öka- de- statsbidrag till de skyddade arbetsplatserna. för att sätta av- talet i kraft. Nu har mean fått ringen att de avtalsmässiga 1ö- "nerna. t'o m utgår retroaktivt fr 0 m den 1-juli 1969. <> Avtalet är: et" stort framsteg. Det tar som andra avtalupp frå- gor . söm arbetsledning, uppsäg- ”mingstig,' allmänna åligganden, "åtgärder vid förseelse; arbetstid, ”ackordslön; "ortsgruppsplacering, kallortstillägg, ' semester,' ersätt- ning. :vid 3 ”otyokstaly,, , gruppliv etc. CUF 8 | Backoprojekt u utvecklas - ; Löfte” om" ”égen” mark åt elever" - Centerns ungdomsförbunds u- "fond — HANDLING '— redovisar : I dag, drygt två månader efter in- ; samlingskampanjens start, 100.000 kronor. Det totala beloppet är. be: i tydligt högre, Många "avdelningar, ; kretsar "och. distrikt väntar med [1 att rapportera sina insamlade rne- ' del tills' ett skede av insamlings- « kampanjen är avslutat, Pengarna ; går, till" CUF:s Backo:projekt: för vilket två tidigare insamlingar in: . bringat en miljon kronoor. .: : Chefen för CUF's ud landspro, ' John Eriksson, är. hemma” på. än ' fälligt: Sverigebesök. vid en' press. i konferens redogjorde han för ar. i betet vid Backoskolan där ett 70- . tal elever under de senaste åren : långt möjligt få de: utexaminera: r ' de eleverna: att soin jordbrukare : ” omsätta sina kunskaper I i präktiskt | ; i lärt.sig jordbruk unde längre och kortare kurser. Målet är att' "så arbete, " —' En "god hjälp i denna verk: samhet skulle: bli ett område på "ca 200: ha som guvernören "i Wol- CC Jea" Jovat. ställa till värt förfogan- de, "omtalar John Eriksson, Där kunde Backoelever etablera sig som ? "egna” Jordbrukare, Verksam- heten skulle kontrolleras av. Bac- koskolan som också skulle ge' er- forderlig hjälp åt de ”nystartade”, Om löftet: infrias ' är avsikten ' att man söker . starta : kooperation bland "dessa: bönder. . Vidare. vill man ha ordnad kreditverksamhet. ”Jordbruksskolan ”ocH . hus- hällsskolan: är." emellertid / i full » | Bång: På «den långa-jordbrukskur- sen :går nur 15 elever, på 'hushålls- skolan totalt bortåt: 50 elever. vid jordbruksskolan , häller. man” just nu ,bå att .ympa , över tusen apel- sinträd” Fruktodlingarna är eko- nomis! t mest givande, Skördepe- ar po at och . omfattar på att mäta ut. Vad ' marken 'skaäll' användas till är ännu inte riktigt bestämt. åre : (Forts, mn sid. er . | jättekapacitet. g 2). stället. där ( ma en sådan” utfästelse "från: rege- sa p Den” djupfrysta maten” ökar mest bland färdigmaten, tillagad och distribuerad från fabrik med tekap : Det -finng.1. Sve rige matfabriker. som hackar: ut 40.000; köttbullar i. timmen. Där kan: storköket .. inte änga "med tids. och, kostnädsmässigt. två": inriktningar, säger 'tekn. Uif 'Brasen,y” Hälsingborg, De. är "att stödja de traditionella ” sto lic; och tidskrävande rätter” ät 'dem, Tatt försörja! den nya” typen av kk.” möttagningsköket, matsédelsprögram. > Matfabr iken tär med” hela 1) lager: för "djupfryst. färdigniat, komponerar dus riella' djup- » matfabri- per” Yr tt, 0 uppnå större. säkerhet : och en : högre leveransberedskap, '- . Djupfrysningsmetoden' tillåter sedan att maträtterna lagras för atv” -säljas ut när. efterfrägan finns," | Kompletterat med mottagarkök ute: i skolor,: vid; lasarett, vård- hem. etc, ger : ”fabriksmaten” se- dan. ett” konstant buffertlager att ta ur. Det gör: att man blir: obe- CS Den äjupfrysta. maten nat lvsniedelsstaden :' 1: köken, fabrikstillverka ” besvärliga ' storkök som. växer! fram, det [AN ”Tringsriktigt .garanterad: ; mat: cen r här sitt "ansvar." Det. framträder ne särskilt starkt; när! män "går: ut + Joch:" ön Nvsmedelsindustrins nä ner," -. Säger” -Ulf. : Brasen,: »Livsmedelsstaden, CH lsingborg. Ansvaret framträder : särskilt "starkt ' när ' man / "går" ut” och säljer "hela djupfrysta ' mat: : "nader och" år till 'skolor, Jasarett," ' - vår "dhem ete... i , få roende av "aj teknologie licentiat? mg”: 390) É amån: 1:764 IE 0,85" mg (03); "riboflavin :0,94 " mg 6,2:mg (7 (0,5), niaci "program " omfattande "veckor, "må- I binsyra 4 ing (25); Efter , åots indiviguella: -räväru- rdet "kömponeras' 'mäträtten, för " dagsportior ställt i relation - al, de. värden” som” Statens institut för folkhälsan rekommenderar, " ger. kroppen. 2 exempelvis ör. vecka” vad” varje . Så här kan” det se sö (rekom- "menderat: . folkhälsovärde parenies): - kcal 691. (830 0; "inom ml Foderträffar anordnas 1. + Knäred, Taholm' och I Laholmsortens- -Lantmannafö- rening . anordnar-- fråge-, :.infor- mations- och diskussionsträffar med början 'it nästa vecka! Med- verkande "vid -dessa- är -bl. a lantmästare-. Ake = Lövstedt, Evos, Södertälje och lantmäs- tare Lennart Bjäräng,' HLC, Falkenberg. Programmet ”'upp- Hishult HLC:s nötforsprogram, " foder hantering; låägring mm" Deltagarna : bjuds på Kaffe - och ..smörgåsar och. dé. ställen där träffarna" hålles är Hotell Freden i Knäred onsdagen den 19, Lagagården,; Laholm” torsda- gen den 20 och Hishults Nya Gästgivaregård tisdagen den 25 tar kalvnäringar och vitaminer, |: Söndagen före Text III årg. högm. Matt, 24:.35—44' DET STORA ALLVARET. +: "Det drager ihop sig till det sto- ra allvaret .— Domsöndagen; På: söndagen, söndagen". re Domst dagen; som" dagen. numera heter, möter: vi redan” något av det. all- var, som alla kristna särskilt kän För "Doråsöndagen är en kusligt allvarlig dag. Hur” skall; jag. bestå han korimer tillba a t in sin sto- ra "dom, Texterna” Domsö dagen talar också allt mer] och. mer- intränigande om det stora anvaret och, täla- om den saken.-Inte är det. så allvarligt; med domen inte, tröstar att frukta; Jag har? ;betalat mina skatter och gjort rätt” för "mig" I > | speceriaffären och skött väl” om -| min. familj «och. givit barnen en hyfsad start i livet. Ja, jag har t :& m, brukat gå till kyrkan i ad: vent 'och någon : enstaka” gång i julottan om jag orkat upp då, ef- ter. juläftoriens”F äfrestningar. "Vad. "jkan iman mer Pegära, usa FK +» Inför, söndagen". före Domsönda | gen ställs vi. alla inför det: "stora ij atisvaret och. allvar et nträngander .. ”Vakén veten: icke vilken "Idag eder Herre kommer”."Här på- gens allvar; Vi, må :1 gen och stunden minner han oss om den stora dar. v 4 november.” Domsöndager | do. ”Var redo. Alltid- redo”, Det är scouternas stora lösenord. är det, ditt lösenord; eller mitt! är vi alltid . redo att möt Herren när han än kommer? Nej,. talet : om” :Herrons - dag är : rätt .oinitressänt: i dag ör folk i gemen, Kläder; mat, illan, ATP och -Pension,' sommarställe, färg- TV, motorbäten, och bilen; det är som. man” gärna talar hlandan' Vill. KANSKE nna en. handfull stoft öm” "vår tverklighet. Men > på för satt göra det svårare för oss. "Men mn är. det så att det är Her- förbereder” han” dig 'och är. denna; "Vaken. förden- iger, hån. vad. åv” eller jag att våra redo”. et ä något: betyd- ligt mer väsentligt än att få stun- den njuta av allt: det: goda vi it dag kan få för"pengar. Jesus säger i textens början: ”Himmel och Jord skola” förgås, "men mina ord skola aldrig förgås”. Det är till-oss han .säger.de orden; Det är: viktigt med Guds. ord och: blir, Guds ord ;levan- de för. Oss, sä: plig ocksäj Jesu åter- komst levande för ,oss.:Låt.-vänte- tiden bli.en nådatid 4 lampors: sken, uRtretn el ty dagen är framfaren; och: natten finng . allti styrda matfabrikens. värd även i att den kan ge" ligt. folkhälsans ; "rekommengatio- ; Indra Food, : Ulf -Brasen." Fo skall Inte. be höva "riskera" äta” oriktigt sam mansatt . kost. Livsmedelsinrustrin som. driver ” på utvecklingen har jer. hela "matprogram som-] DÅ "TARECEPT, De datalagda recepten är ett ring av matsedlar.. Det kam. föl Jjas av dagskontrollerade rävaror inför tillagningen, fö fa . Mätinstrument :-avläser varje råvaras egenskaper, . dess. prote- inhalt," fett m.m dnnamn tillag- ningen börj jar, : Stora Lögardagen Simfrämjandets - bastukomimitté, söm: svarar ' för den icke-kommer- siella ' bastupropagandan i' vårt land, har i. år på mångas begä- ram planerat en hek bastuvecka den .17523 ' november: med tradi- tionsrika ”Stora Lögardagen”. Ö dagen den 22 november, 7 I. Tikhet med" tidigare. "år. upp- manar vi landets offentliga bad- inrät gar och föreningar med bastuanläggningar "att hälta -”öp- pet" hus” under "dessa" Ppropagan- dadagar .med tyngdpunkten lagd på ”Stora Lögandagen”. : På många "platser i Sverige Härd i år 22 november|: ningarna, Räknar. man med Kal- mars' inomhusbad, så sprang siff- ram upp till 6.149 bad. Såväl Kat mar som : Kamlskrona hade speci- ella kampanjledare, och flera triv- samma :”jippon” under. bastuwvec- kan, ' Göteborgs idrottsnämnå an nonserade' ”bastuveckan” 'som av- stressningsveckan - inför :julhei- gem I Kallinge bjöd man på fri upprullning av damernas hår ef- ter bastubadet, i. Hallsberg ' på |; fina lövruskor till badet.. I Kö ping, Malmö, Sala, Vimmerby m, fl. platser bjöd ran bastubadar- na på kaffe eller läsk och i kommer. bastuprop d som vanligt att stimuleras genom spe- ciella åtgärder, Halmstad, Kalmar och Karlskrona har under senare år utkämpat en stadsmatch av- seende flesy. antal badande vid s, k. "friluftsbastur, Smålänning- arna ham: vunnit tre, år '$' följd och "noterade 1 fjol 'det”fina 'ne- sultatet 1.964 bad mot 11.634 för > blekingarna och 375 för hallän Alingsås, - Hudiksvall, - Hälsing- borg, Perstorp, Sandviken, Visby, Vänersborg m. fl platser fick man extrablljett på inhandlad bastubiljett. unden ”Stora Lögar- dagen”, I Gävle konserterade mur |. sikskolan : för : bastubadarna LÖ Strömbadet. På andra platser am ordnade "man ”bastulotterler ” på biljetterna &o. s, v. Vad hittar man på d är? I i M -livstnedelssta- - +) dens specialiserade matfabrik har : för. varje rätt deklarerat: närings första steg, "I dag. utnyttjas. da- on — tamaskin vid "näringsvärdesberäk-|- - An "fostran. av. . barn bygger. på vänskap och den sorts: lydnad som grundar sig på en önskan att samarbeta.” ' Andra "sorts: lydnader ;hänger ihop med rädsla och skräck. "Alla "känner 'vi' väl: till ögontjäna- 'rens defekta personlighet; Motsat- sen till vänskap, övänliga uppträ- danden; ger barnet lust att vara olydig, (ovänlig, : förstörande, skar |, dande. Därför måste Mi, alla besinna vårt. ansvar och förstå att vi inför - små barn inte bara är en tillfällig .person .utan. också r för något slag. av vuxna: expediten för alla expediter, konduktören” för .alla-konduktörer, , doktorn för vit- rocksfolket.. En: plågsam upplevel- &e r inför den sistnämnde. skapar skräck för alla i vit rock.' Senare uppträder. måhända sjukhus- - och läkarskräck osv. r " Alla minns vi från vår barndom såsom” ett av, livets smultronstäl- len den snälla farbrodern och tan- ten, vilka” talade jämbördes . vän- ligt och "värdigt med oss och som inte . ansåg sig för självupptagna och alltför ”fina” att släppa en stund. på. sina vuxna sysselsättnin- gar för att delta i vår verksamhet, Motsatsen glömmer vi "heller "inte ..så lätt. . Vårt: verkligt” stora | dikrimine- " ringsproblem på jorden rör sig inte om färgade och. vita, utan” om vux- na och. barn! :: lin "na som glada felfinnare, översittare, vårt vera stora diskriminerings problem på jorden för sig å inte” om förgade och vita, och barn, Från början räkna barn med "att vuxna människor är bussiga och vänskapligt sinnade och har ' tid med en, . Tyvärr ändrar . de . små- ningom. uppfattning. och då utbry= ter ibland ''ett särskilt nesligt in- bördeskrig mellan. barn och vuxna. för, > cke sällan ser vi ch. förskräcks NH ; över i vilken” utsträckning! barn är 'rädda för vuxna och anser vux- lata utnyttjare eller rent av. farliga och ' opålitliga. Detta är ingenting mindre än förödmjukande för dej: A vuxna. D har det sina följ- der då barnen växer upp. En dell + ungdomar. hämnas .då de kommit) - genom barnaårens hjälplöshet och går ut i livet med en viss män- niskofientlighet, .,. ”Tidsinställda” bomber exploderar, A andra sidan är vi föräldrar|': aldrig mer än människor, stadda i mognadsförändring. "Barn har ett generöst konto för våra små dum- heter; om" grundstämningen i öv- rigt är bra, Naturligtvis behöver barn uppleva föräldrarnas mänsk- liga, ' reaktioner, glädje, sorg, oro, trygghet, Uppleva deras mognande, Detta behövs för att få träning och erfarenhet då barnen själva skall ta itu med omvärldens människor. Dessa är nämligen. inte några: liv+ lösa sidor i en lärobok om upp- fostringsideal! . Vänlighet och samarbelsvilia be- höver alla små, barn, få möta och man Men fekt” te ma lära, Barn får inte uppleva att de vuxna alltid” vill hålla" dem utan] det kanske är-svårt där ni bor. Men låt då sy en.. För visst, kan ni ha byxdress som är så modernt, Y Ni skriver att. 'det' kanske är för djärvt, eftersom, ni, inte är så utg längre, och av klänningsnumret att döma heller inte hör till de slanka, . rg," mörkgrått-eller brunt t Då kan 'byxdressen' vara stilig även — . på eh medelålders, fyllig dam; Och ' tänk så praktiskt i vårt kalla kli- matlusdave—. ev vara ”bättre”- och" finare”, Ungdomen behöver naturlig kon- s takt ;med . sina. föräldrars. liv..och > problem, förställda och bara tvingas uppleva oklara stämningar i i hemmen. inte bli alienerade, utan- ' No Bertil Söderling + s : Fe örtroli ga” "stund er. För tjock?” I stora affärer” kan | få en byxdress i nr 48. Fast . jag tycker inte det gör något, N Bara byxor ach jacka sitter -per- v och är av god kvalitet" som skrynklar sig. Välj en. sober
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.