N "LAHOLMS "TIDNING. Onsdagen den” 29 november 10097 - = = ee MN .- , ne Y ett "demokrati kt samhälle ä är morgontidni id det. ett. angeläget. önskemål - att — de 25 procent. bee sl "medborgarna själva 1 så stör ut- - Det största förtroendet hyser de sträckning 'som' "möjligt försöker ' 1 Undersökningen deltagande in-i - analysera och bilda sig en per- tervjuobjekten för Radio/TV." 16.7 I i å " NYVÄNSTERN PA" RETRÄTT Västerbottens- Kuriren (fp): os Kärhusockupationen + maj ,'”itring . monstrerades eftertryckligt. dia som tidigare gett rö- sonlig. uppfattning 'såväl om sam- procent av dem tror att - hällsfunktionerna som hur de an="" det inte alls förekommer några svariga sköter dessa, Vad ett okri-", missvisande. uppgifter -där.. För tiskt de” av: in-- morgontidningarnas "del. tror 11 riktad. propaganda kan leda. till procent detsamma, Även när. det . - har vi fått oerhört nedslående 'be- ', gäller ' politisk . propaganda tror. vis för bl, a:i trettiotalets' Ilitle; allmänheten ' mer på Radio/TV . Tyskland. Steget, från diktatur- " samt på mörgontidningarna än de ' ländernas " dirigerade . propagan-' gör på kvällstidningårna, >... : da: till" den fria” debatt som till-- + "Rent 'psykologiskt är det: .gans- låter olika meningsmotsättningar .-ka naturligt att. Radio/TV i egen- ». bryta" sig . mot . varandra ' till. skap. av. ”statsägt” företag anses, N exempel i. vårt land är naturligt-" . vara mest tillförlitligt, Man förut- vis" mycket "långt, men: gör, inte sätter tydligen det mér självklart i. en kritisk analys ' av hur mass-" "med full objektivitet där. även om media -—-TV;'radio och tidnings-: så "inte" alltid är fallet: Men Ri press. -— lämnar upplysningar 'om' . dio/TV ' har. 'en ; svaghet: jämfört det som händer i samhället över-, med tidningarna; det förek . flödig: Tvärtom —'ju mer kritiskt —.Idrig några tillrättaläggande av. allmänheten betraktar nyhetsför- "missvisande vppgifter där. Tid medlarhas. produktion, desto hår- : dare tvingas dessa till objektivitet och saklighet. Och ju längre de' når på den vägen; "desto större förtroende får; de hos sallmänhe=: dessutom förekommer. i de "allra flesta. tidningar: én "allmänhetens |. spalt, där de som: så önskar får . «- komma till tals. + 7 . AD -: Denna ; -- Sifos', sökning om. förtroendet för mas: : media tyder på 'att allmänheten .> och dess förtroende för denna; stort sétt tar del av' deras fö « har ”Sifo'på uppdrag -av. Mark-'" kunnelse antingen' den sker från . nadsförbundets tidning Markna-, -"någon' studio :på Sveriges: radio :. den .gjort,,en attitydundersökning « eller. :-från +' tidningsredaktioner « just härom. Av.denna framgår, att: med kritisk uppmärksamhet och. , "de största - förtroendet . kommer . "att innehållet, även klassificeras..; . Radio/TV i åtnjutande av. Sedan Man får även hoppas att var "och « följer. morgontidningarna och gär-' "en av 'de mediagrupper 'det här! efter:kvällstidningarna; ; 1. gäller har fått en åtminstone nå-. -Sifö':har "ställt . frågan ' tll! de "gorlunda - rättvis ' bedömning. I. . människor: som utfrågats,' om 'de . varje fall rimmar undersöknings- anser ätt det. förekommer" miss. resultatet ganska ”, väl. med ;,de.; visande eller; missledande: uppg värderingar som "Aer i dessa organ.” Över! hälften "helst dessa spö tf = närmare : bestämt :56 ” ” Procent nens —— " av: de «tillfrågade . anser tt ;-kvällstidningarna | svenska : inans-] vänhar Sträng: oberörd im: fer pri är "riktig," vilke ;inte' finns: ahledning 'betvi lars så. dess” fald krav på att få spela förmyn re. för ' pressen, den: kaotiska mötesordningen "och de vulgära ”slagorden - avstöjade ' röreteens rätta natum, Sedan dess har man a'drig Jyckats återta initiativet, debetten kring filmen Rekord- åren ”visada' cynizmen hos en . rörelse som tror att 'ändamålen ” helgar - medlen, "Attacken - på Folksams. - mental Fsokempanj -”Konsten ant dress i: skor”, gav camma :trist 'uppvi ning av halvsanningar och för- "viiden ' information, Agitationen - mot; Israel - understryker ' ytter- - ligare svagheten: hos en rörel se som förkläder arabiska shej- ker till revolutionärer i ett des- perat - försök "att få. verklighe- " ten- att- stämma. med ”doktriner- na, Och . som. suveränt - bontser "från humanitära” "krav: joch poli ga: realiteter, i." "Sammanbrottet Röressen” "saknade". n 3 + & då 3 arbete 'och blev något alternativ, En! Kyrkvaktmästare : visäde "jen besökare 'på panelen i kyr- "| kans”:kor. '”Ser: ni. någonting här?”- ”Ja;' svarade" denne”. jag "Iser smuts”: "Det" vär egendöm- ligt” sade; vå > Den rörelse som" kallas ny- 'vänstery' är "på reträtt, skriver "1968 blev. början tilF slutet för TDya vänstern som politisk kraft- i, Sverige. Oförmäågen till ”korstruktivt. handlande 'de- tesen åtskillig reklam blev ock- " Ockupanternas Den nödvändiga | | " inventeringen Den nya socialhjälpslagen enligt vilken. kommunerna föreskrivs skyldighet att. inventera . behovet av samhälleliga - ' hjälpåfgärder blånd sina invänåre har ännu inte lett. till de .resultat den statliga handikapputredningen avsäg när den kom med förslaget om lag- -stiftning. Den uppsökande vårdens | idé är ännu inte” — drygt. ett år efter lagens ikraftträdande — för ankrad i -medvetandet hos "vare sig dem som skall verkställa den eller hos dem som omsorgen rik- tar. sig till. Detta har-vid' olika tillfällen omvittnats av både han- dikapporgahisationer och "andra för. handikappfrågor. ansvariga in- stänser; Endast en del av kommu- nerna har satt igång den undersö- kande verksamheten. Erfarenhe- terna från dessa visar att det dol- da hjälpbehovet' är enormt och an- talet ”glömda” , inom : kommunens gränser långt större: än man kun- de ana före inventeringen. Nn ! ID en interpeHation till socialmi- nistern pekar hr Börjesson i Fal köping: sin uppsökande verksamhet. "Kost- nadsfrågan : kan. för: många "kom- muner, med ,$vagt. skatteunderlag vara ett! avgörande hinder," : vidare tveksamheten hos: sociala" myndig- . heter" om' hur man "skall "bedriva arbetet: 'på bästa sätt. Av! allt att döma måste båda” aspekterna upp: märksammas- ; när. . kommunernas bristande förmåga: att uppfylla si na skyldigheter ' "kritiseras. Hr Börjesson . anser. att man: från stajsmakternas / sida bör vidta åt- gärder för att undérlä nernas "möjligheter; att genomföra den” helt" nödvändiga: inventering- 3 a ven r «dike äkta som) dj . pa: Men våd skall man säga om |” de redaktlonsled vetenskapsrmä 2 de ön för 7 attl piska upp Isysteny. Inu och ; framtid," dess' positiva och : negativa. sidor. för den. enskilde och "kollektivet har; ställts under mycket inten-' siv: debatt. Miljöns betydelse här: kommit + skarp' belysning... Det är' av” vikt att: &lla synpunkter, de realistiska: och: utopiska m,m. > kommer fram, : är: även. det : H intresset, allvaret ' och : viljan "till:'samver- kan,” samarbetet . och gemen-' "Vja. .: upplaga”. och: rediovi- sa högsta "möjliga lyssniar-.öch tittatfnekvénser,' "Man "kän; fråga om: detta -släg av kallt katkyle- raid pröfit. och populerite'spoli- mik > ärsrmindre upprörande: än ”blandekonomerna l ansvarslöshet! x-: Sä ändå varje föll att fort: sätta Press och massmedia: som "hittillstatt missbruka sin makt; kommer." en : sådan : lagstiftning som : et = brev:-på , posten, desto förd ju "ansv dar ' mycket : gjott. . >» (KSFig- hallamdsdistrikt ; (Kult arbetarnas, a Idemoknratiska. rening) Söndrum, ”Atekil- liga” kombuunalmärn hade infun- ' nit "sig. till debatten. - Inledaren var. görfattaren; och ' fölkskollära-, srnas egen vilja: att: delta i nilför gestaltning- Jen.. Det-.komi till en polemik. bi a. mellan. kommunalmännen - och KSF's' representanter för Laholm 'konsthären -Lärs' Troberg och Laholms: landskommun arkitekten KKH :Rickard G. ”Tomala' «svs Kommunalmännen . ville . inte ha med konstnärerna från början; eftersom de ha svårt att inordna sig i. det öpande projekterings- arbetet, n — Tvärtom är det så att konist- närerna vill vara med och många konstnärer. har varit ' med. att planera ' från” första början, vepli- kerade Lars "Troberg" från La holm, "Arkitekterna: :däremiot "tål inte - attt . konstnärerna - kommer deh kladdar på .deras. planer. . > Tro'lberg ”fick'"£ 'ö&' medhåll i sin kritik 'av arkitekterna, oa ' Arkitekten ' Rickard G, ”Tomala från Mellbystrand framförde 1 in- lägget .t. debatten förslag som- i i stort sett delades av åtskilliga andra debattörer som willé sta- den (orten) — ett »konstverk, Boendet : tillhör människans livsvillkor, "Bostålden, ” förutom som skydd - mot vädrets makter strejker på” vår” arbetsmarknad, "beror ' fer "på. solida riteten. med "den" fackliga” led Igen, skriver Handeistidn ingen (fp) ndantaget, « (hamtinistrej- beborg): = NSD Missn je finns det "på många arbetsplatser men. man "litar på ledningens ' förmåga att ta sig an: problemen. En vild. trek konselyerisen av en strejk: av denna omfattning! = x På" sjärk Ifackföreningsrörelse är en i mäktig "garanti "för -ar- betsfreder; Skulle: den inte: kom- ätta. med 'en situation av det aktuella: slaget, "är. det fara värt. att. dess: anseende > skulle li lidande-och att endra gruppet: skulle ta tillfället i akt att. sttrena : sitt issnöje på RS sätt, hå strejk ; skapen. Denna kulturyttring | bår S kb lomsobjekt. .: Denna : mänskligg rättighet bör. ej vara. Texploate hingsföremål, " Försö! ningen” av den" enskilde människans ; med: bostad. "bör? i princip 'vara -samhällets - uppgift. - Samhället. .. -prestation 'av - detta livsvillkör och rättighet för män- niskan måstie . I sin helhet upp- vägas ' av. hennes motprestation under. den tidsperiod” av livet. då hennes kreativa prestationsförmå- ga-är. » förefintlig. . Denna period infaller, mellan tjugo. och fem- tioåmsälde Ern; en tidsrymd av tret- - Bostadens " funktlonstid måste . sammanfalla : minst. .med människans divsälder, oo. Enligt den vetenskapliga plinen — nNaätionatekonomien "— är, ätt pengar innebäp 1. gin Hel : het anspråk som uppkommit: vid en. prestation . på likvärdig - mot- prestation. Emitberingenr av des- su prestationer Cd "penningar till- hör > Riksbankenis ': "åligganden. Riksbankens mrolb vid förlossning av: prestationer .i- :penningsmedet med "vilka man” kan. betala vad det kostat, Jiknar rollen wid börd se "hör" stadfästas "såsom" negativa "prestationer, särskild: på, grund m.m. Dessa negativa” prestatio- er. bör. negativt saniktioneras pv Ittsinstansen,': "tiksom gativa, prestationer; bi sa” genom: lagstiftning serag . och ; beivaas.... Negativa " : prestati | allvarligt » hot; myot.;; jämlikheten. Finansieringen av. åtgärder vid skapandet. av: den yttre. mibjörn (gator, vägar, . parker, grönområr den "ai. m). -lksom ” Övrig; ”sam- | färdsel. bör i sin helhet täckas) skalltevägen av sta och > kom- mun. . Därt torde även ingå. kost- nad och; förvaltnri pg äv, "emissio- i Gestaltningen av” bostaden, byggnaden voch den” yttre 'mitjön är. en kulturuppgift vars: lösning ligger I verksamhet uppbänes av" kultur- arbetare ' inom de tvärve ensikap- liga ' disciplinerna”. ... z ' De. fria konsternag familj står. av moder arkitektur. ' och ms döttrar skutptur och” ”mår Gestaltningen av den. yttre mil jön - i" samhällsbildnängen” berö kulturens bör av den ga: (star och. kommun) enligt som Mot es &. byggnadslagar inte läggas 4 " enbart arkitekternas ske av. hela denna familj inom de fria konsterna dvs, ar skulptur och måleri, Med andra dernas' joch . samhällenas - yttre miljö -& .Ynbim ' samverkan med konstmärer. Dessa måste gemen- samt samarbeta med ingenjörer, tekniker, ekonomer, jurister, me- dicinare;- journalister och övriga och . maturens som innehavis av Eymekolog och Pr ;k ig är: en' av de viktigaste miljöfak- torerna, vilka : : påtagligast - "päver- KE born människans person i sin hel . tr - "Att bo. är" en: mänklig rvätltig- for. Nod ont sår Onien ' av Ho- städer, hus, .- byggnader och den yttre miljön är en prestation; som !. i sin helhet täcker ”emibteringer f finanshänséenda HocPräket I tilt likvärdig motprestation, .” het, Bostaden. dvs. "hemmet .bör ej "vara "kommers" och ”epekula- Exploateringen. av. männi basis. ee En ändring" « av > byggnadslagar ta hänseende: är av nöden. Utom Livsvillkor ” och hennes vättighet (cp): på kommunernas | Ar uppenbara svårigheter att få igång - | tet Man” måste fö st. gå igeriom 'en da sig en "uppfattning "om, hur man såel Cisering. åvidessa & profitintres- | istället: för "proletariatets diktatur berör” de” fria konsterna. "Denna | arbetare- inom .'de fria; konsterna | bh äntim I samverkan : med kultur] be]. rande bebyggelsen och byggmads- |... samhälleli- | makten - och "myndigheten händer, Denna gestaltning mäste | den först nu? ord måste arkitekterna skapa stä-|- ”aldrig' varit någon och Tagstiftmingen & övrigt I det- . N D': finns "två "slagord - som man ser överallt i Albanien, på alla fabriker, skolor och militärförlägg- ningar.:' ”Leve marxismen-leninis- men och. ”Leve: "kamrat . Enver Hoxha”! Ibland "ka folket” på valla am tiet bildades | häde' det inte mer "än 200 lord var och att "man. har. god ”moral;: "att man städerat 'marxismien-leninismen och praktiserat” den i'dét dagliga arbe= kändidätperiod; när: partiet kan bil: är, om iman I studerar, om '; man . ist på Sedan kan man arbetsplatsen beviljas inträde. nöga är man. inom: partiet, när det gäller intellektuella, som"ofta visat eri, tendens alt bli byråkrater, små- påvar, som arbetat'inte' för folkets bäs .. utan föratt stärka sin: egen position. Dessa tendenser kallas re- ”visionistiska : Loch. enligt albanerna och kineserna är. det den" här sor- tens 2 ”kommunister” - som + tagit makten: i." Sovjetunionen ;;och de andra östeuropeiska. länderna..Des- sa revisionister, änser, man, har nu bildat riågot av 'en ny klass” som successivt ', återinför . kapitalismen, införs byråkratins' diktatur, d v, s att arbetarna förlorar. måkten till hyråkraterna som regerar "enbart i enlighet -med - sina: egna ; intressen och i maskopi-med "USA: För al-|. banerna och kineserna ter sig deh- Ha: uppdelning i: en sovjetisk” och en" amerikansk "”intressesfär” som mycket hotande och: som ett' tec- |i” ken' på revisioni ternas" totala por litiska bankrutt, Det -är alltså” essa” tendenser mån: vill: undvika i" "Albanien; 'Där- för kan man! i "litteraturen; teater öck film se byråkraterna”fräriställ= da som folkets fiender," vilka för- + Ni ska inte yttra er om ma- 7 Jag lagad biff innan ni var född." enl Ja, - men -varför serverar a sprida salt över. den' isbelagda irot- toaren framför kyrkan, 2 Anton, söm rat vänligt: ” " .—' Jasså, det är: partiet, Särskilt | > i dan det på landsbygden endast finns trycker & årbatarna samma som” kapitälisterna.: 'Övetallt 'kan man se! väggtidningar eller 'anislags- tavlor; där. människorn i fört ,en, lag -som. «Säger,: » att "betare). mins 2] Många' starr: betydligt längre "tid" som ”anhars är: utmärkande” tellektuella på "många andra” håll: Genom den | nya - skolreformen i: Albanien . det dessutom - obligatoriskt” högstadieelever, att”. varjé "studie- år koribinera de traditi och: ner: att. korima 'in' i admini- strationen; YR varydetta inte rukskoopera- | c tiven - måste" väja av ”arbetarena | Om' man 'efter ”en' tid'finner att den nye. direktören : -vi kratiska tendenser, eller ”di ny, väljs. I öch med .senaste "tidens]1 ”revolutionarisering” kommer det i i framtiden inte att-findas några in- tellektuella ' sorr' inte ':kännet ' till villkoren -för: det arbetande” folket och därigenom blir. också i; för byråkratin "ock LATDSBYGD UTFLANAS' många rika. stater =. finns” en mycket : djup klyfta mellan, inne- vånarna i städerna-och- de: som. bor banker, administrativa.” Organ! och industrierna finns, k finns. den: ekonomiska” h-'politis- | ka, makten.” Naturligtvis ' finns "det | ävén i städerna, fattigdom; och. för- tryck, men det är lättare att kont- rollerå folket i-städerna än bön- derna;- som lever i en helt: annan miljö; mer utspridda 'över större områden o s v.. Även utbildningen är vanligtvis: bättre. i städerna än på landsbygden. I städerna finns universiteten och. högskolorna me- någon - gammal byskola med dålig undervisning: . Albanien skiljde sig före befriel- sen 1944 inte: ärt. från det | en arbetare. och: intellektuella har ; med, jntellektyellt i än: en månad och detta-system : har |'> slagit "mycket : ; väl. ut, Studenterna m kraven” på nyajä yckel” "höga För 53 å- | möjligt ätt: lösa” génom, avskedas han. helt . enkelt, och en a "Talk fattiga” länder —”och även |! på. landsbygden, Det är i städerna] å He iandsbygds efölkningen. Men z det som. kanske! betytt-:mest "för- när- måndet mellan "stads- "pch, landge bygdsbefolkning.. har: varit de dpi. ärhé williga tena. Hundratys il männis]! Bi från ' alla "dela andet 'har” deltagit" i störa'i diknivgsarbeten;! nyodlirigar, 1 jätnvägsarbeten och: de; stora" skör . darna "från: jordbruksko Tr lera månader. 'De fortfarande "kvar: skillnåder ett djur; hade: fusentals 1o skyldigher ter : men inga - Fättigheter. : Traditionen var djupt” Trotad/. Även detta : problem har ', dock liga. arbetet. 'och särbet deltä: i det” frivilliga”. ärbetet”, och ' Härigenom; sites: de" bört" från "sin Arbetsgemenskapen dast genom; . praktiser. vidare - för” att "nå kommunismén. ; Denna entusiasm,” som man ' fin«= ner, hos'alla. albaner man: träffar, är. inte” falsk eller inlärd; Det'ä inte några tomma dogmer:de' slän=' ger ur. sig ””på order”. Men: för ått förstå det måste" rman' besöka Ale banien, tala med människornå;' be. söka fabriker, jordbrukskooperativ, och: skölor.s Det som mönster som skisserats ovan, I takt med kollektivi mot analfabetismen och de'-många folksjukdomarna : förbättrades .'si- tuatienen avsevärt, men daå fanns fortfarande ganska stora" skillna- der emllan ' städerna och” lands- bygden i fråga om ekonomisk, kul- tureli och social stardård. Man” gör nu emellertid enorma ansträngnin- gar för att utplåna dessa.skillnader. jen vissa svenska tidningar: påstått, att albanerna inte vill diskutera polis tik; "att .de är inbundna. o. svär , helt felaktigt. Jag; har. 'diskuter: Nordkoreas inrikespolitik. med "en . 19-årig nattportier,. det, svenska vä« let 1968 .med : en « fabriksarbetare, . ”de" sovjetiska socialimperialister= nas” sion "mot Tjeckosl kiens folk”. med en kypare. osv Alb ' häp Folkuniversitet, högskolor av olika slag och andra skolor. börjar nu växa upp på många platser i landsz bygdsdistrikten. "Även: biografer, teatrar och andra .kulturinrättnin- sarenl kunniga och debattvilliga. men som : sagt, det -bästa sättet att har eda på ” ”sanningen' om Alban n” gar blir allt mer lättillgängliga för)": brnve . . »
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.