då », för att en "ikosthälsokampanj|. :l : egentlig. tek, då mittenpartier-- er 'Tisdagen- den :25'november;:1969 . "Tisdaget n den'2 25 nov omber im. IT= = | Nämnbytet skall inté innebära. någon ändring i partiets: politik. battinlägg "vid moderata 'sarili partiets extra. stämma” i” ”Stock-" holm! under" veckoslutet varslar ' om detta; Partiledaren själv, Yng-- ; ve "Holmberg, såväl "som ' häns "närmaste ' man ” i” partipresidiet, Gösta Bohman;.samt' flera? andra” framstående... moderata : siktade nämligen > till 3 att: ; förstärka par- . Hr H markeråde mode= ' rata, samlingspartiets. identitet . genom en -rad ganska. hårda :'an- grepp på de ledande socialdemo- - kraterna i regeringen. Hrr Palme,” Sträng och "Torsten Nilsson togs under 'sperialbehandling av pärti ledaren, de förstnämnda framför ; allt”. .som . banbrytare" för”. fortsatt. lisering -av -samhället;;. Utri= - +; Orsakerna. härtill kan. » för sin. kesministern; fick «en ny. omgång "vara flera, De senaste, Sifo-unders- : 7 sökningarnä'visar en "negativ ten« + dens : för moderata :; ;samlingspar: ; ; tiet.l septortiber. och oktober. mås . : moderatå” "samlingspartiets I extra” . på 115. procent; 'wilket är 1,5 pro- " .. cent lägre än i augusti 1969 och 8 procent lägre än i oktober; ;må- nad 't.fjol.Det är inte suteshitet: att korservätiva väljare > "känt! sig ""desofientéräde: sedan" beteckriin«" gen Höger ersatts” av"det mer. vitt; > famnande' nämnét/' moderata 'sam. " lingspartiet.; ;Distansen mellan” den itik,. och det är. ju ett tacksamt ämnd. för kritik, ven" om det börjar b litet tj emellertid en påtagbar " partiets identitet” inte skall 'sud- -? dag ut; Denna strävan är. naturlig, ” då den syftar till att samlå mer | konservativt. orienterade medbor- gare" under: smöderatas .samlings- : hatt.; Men 'det' skulle säkért vara : alldeles för optimistiskt att tro att : > denna. förstärkta ' identitet" lockar '. ; över” väljare från socialdemokra=.. ; tin FT nästa! års: val. "Och detär ; därifrån” rösterna måste vinnas om / det. nuv. d I regeringspartiets ;' dérlag i: d. skall redu ' särskilt v "valen, då högern. gjort utspel som ; '..-mittenpartierna: tvingats: ja” av- stånd från för att inte hela oppo- : "sitionens politik skulle, stämplas - ria varit angelägna om att: marke= ” "ra ett -politiskt' all i ining självklart i sin! fulla rätt fatt: bestärhma sin "politiska : "kurs, Mittenpartierna måsté emel- icrik i cerås och oppositionens stärkas så ”att' önskemålen" om ' växling vid ' . makten "kan". infrias; » Dessutom i. = finns den risken; att en markani : tare högeridentitet hös "moderata i: ; samlingspartiet tar. sig 'uttryck” i ' : politiska” utspel, som . åter ökat . spänningen. mellan: :detta '. och ' tenpartierna, Så behöver nöd- ändigtvis inte bli fallet; 'Det be - ror helt på det-politiska agerandet. ' : Moderäta samlingspartiets Jed- ertid $e'till,:så: att deras alterriåtiv ill regeringspölitikén! ”spikas” och | : blir effektivt belyst i god tid före '' ; "1570 års "viktiga "riksdagsval För- t härför: borde vara ' Vt synnerligen" goda: nu,/'d mitten! " på: mer kos : menade "dir Ögren, att den får. ny var mötets sponsor, att: livsmedelsindustrin är full infor mationsvesurser. och socialstyrel 2å som --Folkhälsan.,.saknanr. sen hara har några hundra” sen "öm - året” ”änformations- ändamäl. ' Men - förutsättningen skall, ge verktiga' resultat är, säketihetspropagahdän”ha ca 10: milj: kr. "BO 'Krasse, ”inte : med: 5: den - ärade sporisopn: 7. , "De. :flesta mä kor övertro på ånfonmat , Det” mycket viktigt don svenska kost- traditionen com behöver, ändras — men ansvariga" för den tra- ditlonen: är fabrikanter och" po- litlker, De är de som först mås: Le paverkas, inte konsumenter- skansk till de Professorn hör; arma” som. fixerats till Körispira tiohsteorin? . ” J ULSKYLTNING , NOVEMBER Är det nödvändigt att skapa julstämning redan i.mitten. av november? — Tidningen Köp- mannen ringde | i veckan: runt ” nämnderna" har Int förslag! måste" enligt: vår: mening - vara. grunder för. en djupgående Dé refor ig av; änsföm "en... Somliga” har” mot: nämnda | Gelstatssystem. finns amllertid . inte: :mågon grund för sådana: farhågor. Lag- stiftningsmakten skal glvetvis ligga kvar hog riksdag och re-|' gering och länsdemokratin , har att verka inom de ramar: som |: riksmyndigheterna ' bestämmer, "Men dessa: ramar” skall medge verkligt : a i medborgarinfly- berör & hög grad” medborgarna direkt, Hithörande frågor. får inte vara: avskärmade från den "demokratiska » "beslutsprocessen. -De'skalb inte" "avgöras av. tjäns- :temä "som. inte kan. avkrävas :politiskt ansvar. En öppen. de- .batt . måste. komme . till . stånd. «De + politiska. partierna; : måste kunna” engagera sig, även när Fl det gäller planeringen : av fäns- "pianet. ärslag som - hun . de » skall lösas 'skall "presenteras i politiska program . som , väljarna har att ta ställning till, De män- niskor som får ' förtroendet . att |” fösa "de ' gemensamma frågorna måste vana" beredda: vatt träda fram Infö arna och 'svara förs huv de a fört ' sitt, uppdrag. Sparlament” in- "Det". , fuvarande flytandet .: lekmannain- de statliga däns- lett till - tillräcklig” mjedborgerligt ängly- tande, konstaterar Svensk: Po-l- tik och. den" 'delreform” etvilmt- nistern; nu "lanserat: innebär in- te nägot avgörande steg i rikt ning mot verklig länsdemokrati. i härd 7 Et "center. Jubileum kan- firas den första december i. är. Det är den ” minsta 'av centerorganisatio- -] 40-årsjubilerar,:: i mämligen > Cen- terns Pressförening..- nt :Det : var ” alltså den: cember: tidningsmännens ”ege tion bildades. Det '(konstit sammanträdet - sta: de- Näs, gård och var 1958, som” a öveningen an enterns. Pr essför- Centerns. press nerna ' av: rikskaraktär,” som då ” .1929,: som” "denna: center- : hölls.» Hä" tidning-' redaktören fråtv Svenska Landsbygden Oscar - " sammankomster.” eby | ten ä ena” E RR Bernhard Näsgård var partisekre ir. pressföreningen "kom stod bakom :inbjudan:' när ingen bildades Men . BM såsom ändamålet har. förblivit oför nd: hette tills” att rade. ens "medlemmar och å andra; si dan, "mellam. ;dessa'. och. , center- i ch nytta. Den har skapat. kon akter. mellan, medarbetare i” "cen bifster a Samma ;s samma: belastningar som: riktiga ben skulle göra, Huvudet bärs upp. av: en Tyggrad, medkotor””, a för,” tar sätt” strumontuppsättning ger man" "registrera alla Ls graf och: . tionsstyr elsena". 1946 års kommit 1 delade han” dävarande .partisek- reteraren: Bernhard Näsgård, att belopp. pengar, . som slutning" för Näsgård och re- Sjunnesson" tog "med | ”Unfänet i akt! H” Lettström : avled. Det vär en br mångå' evsecnden' märklig man, "också "författarskap, tå rs eo. Pressförening täck:: vare - den ' Lettströmska fonden ' och " lemsavgifteri nan kun > fördela a centertidningarna.. Stipen- dierna och rekreation. N . Enligt : -stadg garnas. "första pater sta moment är: Cer terns : Presstörening. en ”fri, "sam- manstutning”. Civ ö si Cor partiet. rening och gon nyhet, fast dagens 8 k. tok: vänster” 4 ksitro-dets rn statens pressnämnd Ock" ån NN pressakkumniga. betänkande, "sot ”frarnlades fav é för utredning Svenska Landsbygdens mängä redaktionsstiol. Han var en av ini- fETT ORD. "PA VÄ IGEN. "Efter familjeråd , fick en ung pojke en. viss bestämd summa att' själv: hushålla med till" klä- der och skolutgifter. Efter. någ- ra veckor hade han åtskilliga dollar: kvar.. Dessa pengar. gav honom ' den" felaktiga tanke- gången att ham kunde försörja sig själv. Nöjd med. sig .själv blev han: alltmera hänsynslös HA sina” föräldrar, . Det ' be bu cn fond fören blivan- |" partiets | Svenska Lätidsbyg- - at bida” en "Det "är nu trettio” är sedan G » Mot” glutet av sitt liv bedrev han |: Under årens lopp Kar Centerns|' tack]: Hdningsmän, :som hö sam ; till. Tillsammans med Sjannesson vare, de. ärligen inflytande. med- a han" t mycket pengar . åt medarbe |- har utgått för studieresor ] vitamin. e Få redaktör Oscar Sjunnesson på 'sin | tiativtagarna till pressföreningen. ” see Ve "Att ”mötionsvägen rullar vidar det "kunde man "konstatera. den Tjust avs hutalde” sporthändlar.; å u Stockholm "ock att niotlonscykleln oc "rullar 'vida-. re fick man” stt nligt bevis på, är Moiark-Crescentehefen ' Sture ; Nästund (stående) pas sade "Då att | till Cykel &! Spörthandlarnas ords förande" ' Sigge Källberg- överläm-' na den 50. 000:e höpfällbära -hem- macykem, Som : mnåde” bandet sakt” på < dagen Det? är r rörsocker som inte. Dir. Olof Ögren efterlyste, en av. sammma format som h <ringssynpunkt" är. också bra för tänderna" och ' deras "hälsa. Detta -. blev: sammanfattningen av de fö-' .redrag och diskussioner som hål-. + Hits vid' ett” symposium i Stock- ”-holm' ned 'odontologisk och me- ”dicinsk" expertis - samt ”represen- ' "tanter: förr Folkhälsan; Betydel- + sen av, samarbete ' mellan dessa. > grupper underströks. - FULLVÄRDIG KOST, > . MEN SEDAN, "Doktor Herbert . Enell från la ettets barnklinik'i'Hälsi org re dogjorde för det samarbete mella läkare. och. tandläkare. som; numer, bedrivs på: "bärnavårdscentralerna. synd "Att sockret, är boven i dramat har: man "som: konsument” hört . nästan hur ' länge som helst... Tid "efter "annan "dyker" upp "röster. som 'tlar för att socker inte. är så farligt, och: särskilt : har: det: "varit aktuellt på senaste-fiden i d: med "'eykl hi stor” riktig: kost: men vatt.ide'”sedan:-dew ' blir: ”medl i: famljehushål-";- i I let. visar upp de tomen. i Professor. E; Welander på K rolinska cinätitutet betonade: ” rien, «it "Det mest intressanta "som fram: fördes på symposiet på det om- rådet: var professor. Bo Krasses 4 arhögskolan' i Göteborg" ö- som klargjorde att' den" typ av socker 4 'som är farlig är sackaros, d v's det vanliga rörsockret; Unz dersökningar "av amerikanska "och svenska ''odontologer har visat att sackaros är: "starkt kariesbildande Dess 'nedbrytningsprodukter 'druv- och fruktsocker är i detta sam- 'manhang! mycket nyttigar tion "ger: större :och méra ”längva : Irigt'resultat; såde hän; ..:t : Att. frekvensen av karies välfärdsproblem -'' klargjordes > Xr ; SOCKER. I JÄST MATBRÖD '. tur VEJ FARLIGT . "Det söta! "svenska matbrödet, som varit föremål för en våldsam kam- panj. av: näringsfysiologer, fritogs däremot: av : professor Krasse' lik- som alla jästa bakverk. Fienom 'oceduren - upplösas - sac- karos "och omvandlas . till bl a druvsocker och har då inte någon större frätande effekt än kolhydra- ter 1. allmänhet. Använder man bakpulver får man en: kemisk jäs- ningsprocess som behåller det var- liga sackaros. Professor "Arvid Wretlind från Statens . institut : för - Folkhälsan framhöll att det som måste ändras är svenska folkets kosttradition: — Vi "äter 'en kost som passade mycket bra i slutet av 1800-talet och för. människor med tungt” ar- |, . bete. Men idag har 80 procent av befolkningen ' stillasittande. . eller måttligt arbete, Dessutom har nä- ringsvärdet på -- kosten försämrats, vi får för lite järn och: för lite D- av. professor G Neil, Jenkins från Sut- "” herland Dental School i Newcastle, .' on TynE”i Erigland.” Han talade om ' förhållandet = mellsn ': oralfinera- i de ”födöämnen” och ' karies.” Det har sn konstaterats att primitiva folk, som till största "delen äter oraffinerade » ” födoämnen har, lg karies, '” För. söksgrupper . engelska ' bart: ' som åt oraffinerat . socker”. visade” mindre karlesfrekvens än en kon-z - trollgrupp, men det framhölls att, kosten inte var den 'enda faktorn Nya undersökningar har. dessutom visat att, socker är såpass karies-. framkallande att graden av raffine-” ring. är. betydelselös. jäsni HÅRD MAT. är NYTTIG : Samtliga talare : var: ense om att hård mat, som : fordrar < mycket - tuggning, är nyttig beroende på att” då - utsöndras mycket saliv. och 'sa-.;' liven har dels en sköljande effokt,” dels- innehåller deri ämnen som på-. verkar kariesframkallande bakte- - rier och SyroR, ov od Fil lie. Ove Hall. redovisade en" undersökning av 200 olika svenska .: matbröd, där man>bl a kommit fram till en differens i totalsocker- ' halten mellan 24,5 procent och 9,3. I den: efterföljande diskussionen .. framhölls av bl a professor Wret-' lind vikten . av att .mot bakgrund , av dessa, uppgifter få en varudes - klaration som talar om "dels halten - av socker, dels vilken art av soc- ker brödet innehåller. Få < Det som fordras är information. Inom "Socialstyrelsen håller man på ”med en utredning om dessa frågor men det beräknade anslaget löper under 1 miljon kronor och det räc- ” ec 2 Oplimist = Fem fausnamsjutare deltog i en övning. De Nioppuue 'i tur och ordning. Men den porare SOLA ånup= pade sist tick inie an fälls. att veckla. ut sig. Han susade ww: 0i de övriga och -när. hån - Ppasseraue den sista ropade han: " Tur att det bara är övning, Ina Nilsson ” [0 hövdes en sjukdomstid för att till "tacksaiihet” över” hans går ' han åter skulle inse vad.hans|vor. Annars kan man ta emot föräldrar betydde för honom. , Guds gåvor. som, nägot han är Människan kan inte vara rik- "skyldig" Oss. tigt” tacksam mot Gud förrän] Psalmisten prisade Gud med hon inser sitt beroende av ho-|största tacksamhet. , För -att vi nom, vars .trofasta kärlek dag-|älskar Gud kan också vi visa ligen välsignar oss. Tanken på I honom verklig. tacksamhet för Gud som givaren hjälper oss| alla. hans. gåvor som omger OSS,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.