- 14.000 Invånare” är belägen vid od 2 = Tisdagen den” 2 Aecember 1969. LIT:= Den japanska Efter sitt förkrossande militära nederlag i andra världskrigets slutskede .ivangs Japan av seg-" rarmakterra att anta en ny kons- N titution, som förbjöd landet att / Juft-" inneha tlarid-, sjö-. och stridskrafter liksom att bygga upp en militär potential, Under” Koreakriget tilläts Japan "att or-.. ganisera en militärt betonad po- : ' lisstyrka för statens skydd. I-lik- het med vad som skedde i Tysk- land efter första världskriget har denna polisstyrka byggts ut på ett sådant sätt att -Japan numera förfogar över verkliga" armé-, merin- och flygstyrkor., Samnman- lagt lär fen japanska krigsmak- | ten ha en styrka av 250.000 man, v ”Iket motteverear ungefär en tion- del av: den gamla: kejserliga ar- 1 mån, Officiellt kallas den nya + japanska krigsmakten självför . svarsstyrkor, ert » Japans ”avrustning' var visser- ligen resultatet av ett diktat från segrarnas sida, men. den stod ii” . god samkiing med folkmeningén - i landet. Krigströttheten var all-" män och chocken efter atombom= : hbernä över Hiroshima och Nega- - saki enorm. Någon mera allvarligt - menad diskussion --om "militära ting hår. också varit - omöjlig 'i ministern Kuralishi att avgå. på” "grund av tryck från, den, allmän- : na opinionen” sedan "han -vårds- löst hade sagt, att japanska fitker fartyg skulle slippäå. att bli trakas- serade av ryska marinfartyg. om "vi hade atombomber och en ar-' mé om 300.000 man”. Ingen: jar” - - pensk politiker skulle'.heller nu « jo våga:föreslå att Japan skaffar sig . kärnvapen,--men trots detta kan man konstatera en växande opi- = -nion både inom och utanför re- » geringskretsarna för att självför- I . svarsstyrkorna.skail. omdanas till” igsmakt för försvar av Ja-. päns ékonomiska intressen. I en itbok: om.; det nationella” -försva- t antyc de regeringen. att- -Japen. : åsikt” befann sig i en eftersom det var ordkorea och Sovjetunionen: + Under den senaste" stiden:hi flera ledande personer inom Jar «pans. offentliga liv. tagit upp den a frågalom., den. militära säkerh ten. som aktualiserades :i -vitbos Premiärminister ” Sato har "2 inställt på starkt' vidgad handel " på den kinesiska: marknaden, vil-;-- frammarschen >. polis och har fördenskull” begärt att” Japan skall åta sig ett'större ansvar för den militära säkerhe- den i Asien. Japans snabbt ex- ket väl tillåta" landet att föra en "sådan politik, som Nixonadminist- ”rationen begär. Frågan är, om Ja-] pan : vill" tillmötesgå de ameri-|. kanska kraven. Därom råder det [| .- troligen delade meningar. Den ja- panska industrien, har en mycket! stor kapacitet för tillverkning av " krigsmateriel och det har liksom!- i USÅ växt fram 'ett militärt-in-' : dustriellt komplex, som. har -in; tresse av.en japansk: återupp! rustning, men det är. ovisst om de ledande "männen inom detta” . komplex skulle” vära villiga" att! "gå USA:s ärenden. Det japanska! näringslivet 7 överhuvudtaget är: ket kanske inte går väl ihop med « intentionerna i USA, varken in-;: . om dess politiska I kretsar eller i in-j” " Je "om dess företagsvärld, "De japa anska' ”självförsvarsstyl korna” för vapenindustrien, men i: varje . fall inte ännu har denna kame j- anj kunnat övervinna den djupt : ade misstron' mot , allt som |” makar militärism. Denna miss- tro är starkast företrädd i'väns- ..terkretsar : och : våldsamma " stu- entdemonstrationer mot det -of- "och Japan har ju förekommit då och då. ' Denna ' räver att Japan skall säga upp - säkerhetsavtalet "med USA " och; ; att ön Okinawa; där amerikaner- na nu har stora basanläggningar,. - omedelbart skall återlämnas tilll: panderande. ekonomi skulle myc-| "driver en mycket 'mål- : "medveten PR för. sig själva och; iciella samarbetet ' mellan USA]: studentopinion| ” . o n 2 SS Är det: så bra? "Jag. har hört i radio. oc tv]: "Så mycket prat om något som kallas för demokrati och jämlik- het, men vad man menar med Tdet eter- vad slags demokrati det "är frågan om har jag inte lyckats att lista ut, Tag t ex. skoldemokrati. Det "I förefaller” som om ” ekolbarnen skulle ”laras till att bli ett kop- pet hundar. som skickas mot lä- rarna, vad nu det skall tjäna till '| Barnen skall ju själva bestämr- År. alla” de "arabstater, vilka nu är mer eller mindre” berörda den politiska och ekonomiska ställ- n'ngen i Mellan-Östern, är Saud- Arabien: en av de betydelsefullas- a. . Hela det saud-arabiska riket be- står av en gande öken, vilken omfattar större delen av den Arabiska halvön och utgör ett av den gamla. världens i lo, .|ma vad:de vill lära om de vill lära något alls. Dom skall jw sä- ga du till lärarna. Det antar jag i latt” de -gärna kan få'göra men i | vad” är : ege entligen. vunnet med det? te : I England.t.. ex, .säger ju, alla människor .du "till. varandra. men i linte är klasskillnaden , borta, för "Idet, nn oa va fra och ofruktbaraste regioner med en hetta upp till 50 grader C i skug- gan :— där" det : överhuvudtaget finns någon skugga. Landet är yt- terst glest. befolkat — man upp- miljoner — och befolkningen torde till 80—90 procent vara icke-bofast; den består av beduiner, som för en . Förätdrarna skall. "I nen "med läxorna, vv! : Resultatet av. det' kar "väl i pä annat än att somliga barn "kan få hjälp ened: hela "läxan, andra :| barr Kan inte få "hjälp med nå Å got... 15, beroende : på föräldrar: ”inas ställning i samhället, arbets- "Ttid, intresse, hälsotillstånd mm; m. Hur: mycket ' kam tt. ex. en indu- .»|striarbetare . hjälpa en son. som a Jär: på väg att bli professor?" :'Jag: hörde häromdan i radio att barn skulle Tära 'sig: att pra- tä att. yttra sig omnallt möjligt. "Vore det: inte" bättre 'att.- barn mt finge lära ' sig att först "tänka efter - vad det, är de har. att sä- d SM ”att försöka” tä [hur det 'skulle' bir "om gjort: som de just. då vi sitt torftiga uppehälle som kamel- uppfödare och karavanförare, . landet egentligen saknar vattentill- gångar, ytterst - obetydliga, närmast in- skränkta till ett fåtal oaser. Att Saud-Arabien' icke ' desto mindre ten. i Mellan-Östern beror uteslu- tande” på. ländets , enorma oljetill- gångar. Mellan-Österns' oljeprodu- e allt bleve Japan.. I det.senare. fallet. har: : vänsteropinionen stöd i en allmän folkmening och enligt' en nyli gen träffad överenskommelse mel-; " lan premiärminister Sato och pre-' ident Nixon skall Okinåwa över- lämnas år: 1972.:Det är "svårt. att . säga hur "stärk. -vänsteropinionen är, "men "det verkar ' knappast" > allt tydligare. Blir prognosen för "1970-talet militärupprustning i Ja- pan. . med " konventionella strids- tafler, medan USA behåller sitt, åtomparaply” ö över landet? " troligt Satt: .den kan . motstå ”de Mc i. Japan, som: nu börjar framträda”: :Det. är alls inte säkert att när könsekvenserna började” visa "sig, alla nuvarande RN skulle i Kung: Feisal,-envåldsh miljoner människor, ""pestutsambet ' 'och försvara” sitt lend med egna trupper öck förre premiärministern Kishi samt ord- » Sakureda bar krävt ändringar. av , konstituticnen, sora Hu förbi Fohfliktet : med. andras nationer! i Även blind den japanska allmän : heten. börjar liknende torigångar : göra sg hö "undersökning . nyk id . sig 81 procent av- de Svaran för att. japanerna skulle f sitt land med egna styrkor, m den endast 4 procent ditade: till: garantier . från USA föri Japans: försvar. Märkligt nog uttalade sig vid en: ahnan -opinionsundersök- ning inte mindre än 45 procent för att Japan skulle skaffa sig kärn- vaperi. .. - : Delvis beror ol vängningen. i den japanska opinionen på på- tryck från Ni rationen, USA har. inte längre råd att” spela . rollen av världs- nr föddes ”sade"--hon: : släkten 'skola priså mig sälig”. Eftersom vi vet att Maria: var eri' ödmjuk kvinna sade :hon skrytsamt sätt utan med. full vetskap om sin" stora uppgift 'att låta 'Je- till jorden: som inte . detta på: ett sus' komma människornas Frälsare. : fin -gamrnal nittiårig Pastor ”Alla sömmar och 1 YInter. biska luren Bölaget be: rabiske "ökenkung är: på tt.-.en "av "världens: allra största inkomsttagare och sannolikt Denne: min mor; Han kun: öta. mig på "något an- med Sin: välsignelse den.: Redan under gamle Ibn Saud 1:s tid var många sägner i omlopp i Europa; om hur denne ökenpo sorg: och: renhet,” sin ” "nåd. ljuvlighet i "min? mor, och Jät med amerikanska lyxbilar, kylskåp och klimatanläggningår. Alla des- sa historier var. kanske icke hund= raprocentigt: sanna, .men'' det för Saud-Arabien mest karakteristiska draget är.1i-stort sett just. detta, alt här mötas två vitt skilda värl- dar. och tidsepoker, så absoluta :2' | kontraster," som " tänkas : kan, . och bildar tillsammans 'en. modern Tu- Ae sen-och-en-natt-saga,." som "icke står de gamla Bagdadkalifernas ef- 38 känna Gud: på ett annät sätt, mig 'att förtrösta” på” ho- och. luta : mig: :mot' hö nom... Min mor är. borta. n men Gud är kvar.” er mur” till skyad, mot högvåt- Vid. den största. tyska borgens” fot liga år tilbaka är Burghaus oden Sälzach I förbunidetepubi > Tysklands södra det lika - för. sin ke miska. industri som för sina me- deltida 'seväråh er, . Staden .med ' Sedan åtal den - största tyska , borgens ' fot. Tusen metey' sträcker sig den 700 år gamla fästningen på en höjd Där börjar nu en ny'tid. Burghauseng äld- sta stadsdel skall saneras för 30 miljoner "DM. Dét skall' byggas över ”gamla. stan”, ' ter 1' fråga om "fantasi och besyn- nerlighet. Det 'saud-arabiska. riket är en 'av, jordens : sista - verkliga feodalstater, där härskaren äger allt -| berg en" landsväg utmed stranden eu sarnt hod: | avloppssystem. Hu- : våningar vid. Sal i den konflikt, som 'skakar hela . te, men också en av de minst kän- klimatiskt hönseende outbärdligaste skattar": folkmängden till' högst '6 ” helt nomadisk tillvaro och förtjänar ' Då : är ; odlingsmöjligheterna måste räknas som den rikaste sta- : talar. till kung Féisal' årligen miljo='; rer dollars för dessa koncessioner:: en av :de "rikaste "männen på jor- : tentat: begagnade ' sina” enorma” in= > komster i till : att: bl"a. förse hela: - sitt" mycket i månghövdåde 'harem”: , odansk Mecka är den världens h Saud-Arabien - = - kungariket i 1 öknen. i "där sagan möter. hypermodern teknik : a och bestämmer allt; Hans makt är absolut oinskränkt... Och ' den är konservativt-mohammedansk ända serande länder har beräknats till- till” ytterlighet, Icke för ro skull sammans förfoga över minst 60 pro- | ligger Islams största helgedom, det cent av all världens oljereserver, heliga Mecka, i-kung Feisals rike, sy detta Mecka, som är”alla rättrog- na: möslins "bilgrimsmål : 'men : för icke-muharmmedaner en sluten och förbjuden "stad; Kung Feisals un= dersåtar är anhängare av.den mest 'ortodoxa. och. fanatiskt stränga av - alla muhammedanska sekter, Det är ett folk, som alltjämt 'står fullkom- ligt :oberört av den. revolutionära " reformiver : och politiska yrvakenz het, som i vår tid präglar hela den islamska" världen i övrigt, Här. rå- der, alltjämt :Koranen som högsta "Jag. "Här raktiseras månggiftet som , plikt" (nuihera- så till- vida inskränkt, .attrendast!' 4 hust- I tillåtna, men :frillor ; och Totalt" det, ty Koranen 'stådgar förbud mot vindrickande.; Förbud. råder också mot all slags underhållningsmusik, också enligt Koranen, MR Den gamie Ibn Saud I, som avi led efter sista” världskriget, formu- lerade "en 'gång sin och sitt - folks inställning till omvärlden i de programmatiska | ord? ”Vi "vilja gärna ha Västerns teknik "och. äro så kan världen räkna med möjlig- heter” av, "att kung Feisals, efter- z 5 1 och är alla rättrogna: moslins., pilgrim: > fredag, ; som är muselman ska. sabbaten, samlas dei tusental, inom moskéns jområd Viken till Sidon på Libanons; fast vid Medelhavet. , ».” följare övertager olj i i egen regi med nästan uteslutande inhemska krafter. Vilka riked — och därmed : utvecklingsmö; heter ">= - som då "kommer att oav- kortat; tillföras” det”stora' ökenlani- det, är lättare att fantisera om än beskriva. : Naturligtvis. under förut- sättning,; att .oljelagren icke .dess- förinnan hunnit helt uttömmas, vil- ket dock icke anses vara att befara, Som” exempel 'på: de. förbättrin- gar, vilka hittills åstadkommits må i; för rummet framhållas anläg- gandét v ”artesiska ' djupbrunnar överallt i öknen; där oljefyndighe- ter utvinns, Dessa! brunnar i. när- heten” av”. olietörnen : utgör för” bBe- duinerna, heit- enkelt en livsnödvän- dighet. Under tiderna: för .den 'sto-| rai oljerushen, ”då' öknen "praktiskt .Jtagét icke' ev] I några vattenföre.- a | komster, ände det cke' lan” un: der ”beduinernas: vandringar ; mel- n amien och Röda havet, cent" decimerades av = vilket" innebar; total ruin" fö na, Numera är: detta en praktiskt taget helt e!liminerad, "risk, Härtill kommer; att: kung. Feisal , genom en klok politik ” skåpat- sämja och törstdöden;, zach "fylls - dock . igen .. genom amerih tack för, : att dammbyggnaden, .... Förbundsrege ringen ; erkände. projektet: Burg. hausen: som ”modellfal” för sa ering -av en gammal stadsdel och lämnar motsvarande penning: bidrag. sn I värsta fl s "Nej, sade den. gamle Jantbruka= ren, inte behöver vi några instruk- törer för att. räkna. .ut-hur man skall "lägga en. väg. : Vi. släpper ut ett får i: markerna, och: det går bästa vägen Kem; nr vs Co Men” om ni inte: bar, något — Då får vi förstås kalla på en ingenjört . a : Svar; på tal : En bonde. med gård' vid Dellens strand fick plötsligt en dag syn på grannen Emil, som legat i Uppsala och nu kom hem sprättande i stu- dentmössa « och pincné på näsan. '— Hehe, så bonden, va "sir unge herrn genom di där. glasbitarna «| han har på näsan, -. ; — Just nu sa 'studenten högdra- get, ser jag en åsna! - H -- Det var som -f-n, sa bonden, är det spegelglas i i dom, ci | "Hemmet farlig plats- "Mer än" varannan. svensk skadar sig "på ”hågot : sätt under ett år. Nära hälften av olyckorria, inträf- "far i h å ark la å . vilket. skulle kunna- utgöra en fara de exploaterat våra... oljekällor. Men vi vilja icke ha något väst- ligt inflytande på. våra. livsformer, för våra. vahabitiska-: traditioner”. Vad skaparen -av saud-arabiska ri- ket uppställde som sitt program har förblivit bestående i”orubbat -skick, har hört mycket talas” om den." saud-arabiska - befolk rent medeltidsaktiga efterblivenhet, analfabetism, fattigdom och fana- tism. Man her, likaledes hört otali- ga legender om det saudiska kun- gahusets lysliv och likgiltighet in- för "undersåtarnas hopplösa elände. Numera kan -de flesta av dessa le- gender utan vidare förvisas till den politiska propagandans skräpkam- mare för: förslitna- -och odugliga tendenslögner. Från såväl tyskt som amerikanskt håll föreligger i våra hålln ng mellan ' de skilda beduinstamn'arna och gjort /allde- les slut på det. stråtrövarväsen; som fordom gjorde den' arabiska. öknen till. en" av "världens mest fruktade trakter; De väldiga pilgrimsskaror, som nu årligen dreger fram genom dessa ökenvidder: -på.. väg . till - det heliga" Mecka kany' varesig. de fär- das "på traditionellt” sätt. med ka- melkaravaner eller de reser :med kung. Feisals: autobussar på väl- anlagda ökenvägar, gör resan” "lika tryggt och säkert som i vilket mo=] "= ; ; > dernt västerländskt land som helst, Det finns £ ö en speciell övervak- ning av de 'över ofantliga avstånd utspridda oljeborrtornen; Varje dag startar från iygplatsen Dharan vid Persiska Viken. flygmaskiner i Aramcos tjänst för att genomföra en "kontroll: från luften' över olje- borrtornen, dels! över "den oljeled- dagar: skildringar -och -räpporter, som visar helt andra förhållanden. Sant och riktigt är, att Saud-Ara biensg folk alltjämt är ett.relativ fattigt "beduit:folk med en mycket litet utbredd läs- och skrivkunnig-: och de "amerikanska" oljeingenjörer- expl ingen . utfört, ofantligt pi skolan eller på annan plats. inom- hus. . . Vanligaste "platsen utomhus är i . trafiken + — på gata, väg eller trot- "oj toar. -Tamt och trädgård till villa eller »” and- tugga h mycket till. fromma även för den kameluppfödning.' Det har. t.o m antytts, att den. dag tiden' för de så plata . ik amer nas stora skara av tekniska SE stora. beduinbefolkningen, som är - alltjämt hänvisad att leva av: sin . ka oljekpntessicnerha' ut-.” går (får 2000 om vi ch minns del, i samt” dessemellån av” godståg med inkopplade pullmanvagnar för pas= " + Vi nämnde ovan h Tanura, vid Persiska- r | för blott tjugutal å år sedan var den= nå ort liksom det: närbelägna Dha= byar. I dag 'är Ras Tanura en'av Mellan-Österns' största: och bäst ut« byggda hamnar för oljetrafike hamnpir "> med Jämvägsräls " Ras Tanura går en järnväg till -hu- vudstaden Er Riad; Denna jämväg riösaste "och m goland. Banan z sedd att, betj trafiken” österifrån till Mécka, nan. trafiker, as av ett ultra i första känd -å ås sagerare; Vegnarna-är: luftkonditio= "nerade. och, utomordentligt; bekvä= - ma, men har, typiskt I nog, inga och arabiska ökennomader åker i sam- "ma klass. Decsenare föredrar i:re=. .gel. att breda: ut -sina”mattor 'på : I "Amerikanska ' oljeingerijörer ' -vagnsgolvet. och slå sig. ned där på traditionellt” arabiskt vis; medan” de frukt, och: : börjat pröva på kreatursupp enligt modernt” västerländs ta ster. " i. s ”"Saud- Arabien kommer särinoli! t hela" den ' arabiska "världens -reli- giösa och därmed kanske" också po” litiska centrum." Landets nyckelpo= extrem muhammedanisny och .mo=' dernaste > västerländsk "teknik, >och det förhållandet, satt "oljöri] synes hart när. outtömlig; nerat att spel lersta-Öste ämtid utveckling. ' H Gren : Cancer i kan och måste Bl BEKÄMPAS: ” Poskiro/Bankgito "901951 ning (pipe-line), som går från ol- lönade medarbetare 'i kung Féisals : ' jehamnen Ras Tanura vid Persiska] - ran obetydliga. och "okända ? i fiöke. : i än högre grad 'än hittills att bli . sition. .som . en mötesplats «mellan ' tå arabiska medeltidsrik ” predesti= ” en stor; roll i; Mele '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.