"LAHOLNS: TIDNING "Onsdagen den” 3 december 1969” IT= Örtstidningen, " Konkurrensen om — Jäsanna . kärvar, altid till sig, mär det : nämnar sig ett” ärsskifte; inid-. ningar, s med stora . ekonomiska nresunser "sån ' på: ,neklamtrum- man och söker med alla medel övertyga 'den tvehågsne, "att just derag produk är den man: bör. välja, b Det är giver at även . Lä-- hofms. Tidning vill. blanda” ig "leken." Det” "kommande väret.. . kommen «för: "vårt - vidkommande att” bli. ett genombrottsår.” även: om: vi av” tekniska skäl inte kan lätta. helt. på förlåten, kad . så” mycket avslöjas; , "att ET : kommer att. genomgå en snydar ” ning, som kommer at "sätta "spån eftep Hg genom att vt med ”änmu , bättre: resurser td buds. kan bjuda våra läsare äng bättre: bevakning - spå” vad sorå händer. och : sker, gom. hån vi-tagit som rmottoj att i första. hand 'spegla' vad” som : händer. och sker, inom den. eg- . GE vv kommer... gat: "stundande avel stort. kom > munblock :göra redan | vid mä är genom ant Laholms dankds kommu , Våxtorp. samt. -Skot- de gemensam > "kommunal . : enhet, Där ' kommer mycktet att” hän- da; :som vis vilt informera; sina oms 'För våra yngre, läsares kän- nedom kan' det vara av "intres: "se, 'att. vår. sportavdelning kom- mer "att Iksom'' hittills ” vara - med, när. det' händer: något, Vi "kommer "att lägga- ned mycket lär sare "arbete 'på 'att spegla vad som » händer inom . sportvärlden, bå- vå de Tokalt och länsmässi "LT:s anknytning” tiör " kyrka och ideelr” verksamhet skall vi a > försöka ytterligare” fördjupa ” Oo. över: huvud använda: våra, ré- ”surser till att söka, samför än- deg mellan" He” krafter, som vill . kämpa mot nedbusning och all- män råhet, tendenser, som. ty- färn:: börjat: görar sig - gällande en i vån-del av vår, tand, "Genom arrangemang i: stil med” den 7 hyss” avslutade skött sköran:: skall. vi. ge. våra” hius- mödrar. "goda Inf mationer om vad fom, händer, inom, deras kommer vår. :sam jade. redaktion att" målmedvetet arbeta : 'g : sm att La "holms" "Did är ortöns "tid | ning i och därmed självfaket | : också bör. vara. dint > i; stora. i det Folitiska > sympatisör-.. Pvilket parti tycker ni 3 dåg”,” varför > utfrågningen har. + dagsaktuelf karaktär. fald "För att "börja ' med möderata . samlingspartiet utgör . sympati-' sörernäås antal i: "november månad "i år 11 procent av de'röstberätti ” :gäde,. Det "betyder en. halv Pro- "+ cents "nedgång. sedan. oktoberun . dersökningen och tre procent läg- re än' i november: 1968.;: Vid: 1968 åfs'riksdågsval erhöll de mod > Skiftnihgarna > är: inle särskilt tob - så under. Olof Palmes: sledning, : > men säkerligen- får: han dela äran : ; såväl i 'de. egna ' partileden som :men | jäm i med. - toppno= - tel Mp i Pp ; i valet föria hösten” erhöll; partiet : 50,1 procent - NH röster.” "Stabiliteten fortsätter allt- "härav 'med Gunnar. Sträng,' som : inom oppositionen ” "har: städgat rykte söm regeringens starke man. Slutligen ser. det .föga optimi skt ut för småpartierna, Vänst partiet k i: 2 får: allte:' 112 rocent åv” rösterna. Extra" partistämmans beslut för någon ” tig andel åv sympatisörerna, vi vecka" sedan' att stärka” på "profil så att väljarna känner, ige rdet söm bärare av. högerpolitike var kanske välbetänkt, ty det rå- der ingen tvekan-om att det finns. dagsval, som var tre progent; KDS - ett betydande antal människor, "" som'tänker och handlar. konserva= ; tivt och som även I tt k | servativt alternativ till den social- i demokratiska politiken, .'.: i Folkpartiet har :: behåll : halvprocentiga ökning partiet fick i oktoberundersökningen” och lig ger på 15 procent efter att sakta ha segat sig upp. från bottennoté- ringen, 12,5 procent i november månad 1968. Vi” fjolårets riksdags- val blev partiets andel 'åv val-” . ”manskåren 15 procent och situa-'' . tionen skulle alltså” vara ungefär dernisamma i dag som då? = vo occi ' Centerpartiet brukar ligga lågt. mellan. valen,' men "får givetvis - . inte. nonchalera en fortsatt ned- """ gång med en halv procent till 17 ' : "procent sedan: oktoberundersök- : ningen, I maj månad i år sympa- -.”tiserade 195 procent med centern ' = och i november :månad i fjol 19. 2 . procent. Det är: ett bortfall på - 2,5 procent under senaste halv- > året, Någon paniksituation är det " '' emellertid inte fråga om då cen= -- terpartiet i 1968 års segerval fick' 16,1 procent av rösterna och allt- så fortfarande kåller den ställ- ningen gott och väl Men det be-' >. hövs .en rejäl uppryckning" om centern som ledande oppositions-. » parti effektivt skall bidra till att jämt nöja sig med en tvåprocen< ket är '&n' halv "procent lägre än pt ,noveniberundersökningen-: i'fjol : och, en procent lägre än ändelen 2 i "välmahskåren il 1968 års riks ' stampar på 1,5 procent; samma ni vå som i fjolårsvalet,. men; dersökningen ' i. fjol; Beträffande nya framstegspartiet tycker en- : dasi en halv procent av de röst-' rättigade att detta är bästa par- : tiet i dag. Dessa lågvattenlinjer oc "utgör ett observandum. för sym- | patisörerna : om det tjänar. något: |i till att rösta på. ”bästa partiet” i nästa års betydelsefulla val, els ' "ler nöja sig med ”näst, bästa”. och - satsa på: elt parti som. har reella möjligheter att ' omsätta ' rösterna "i mandat och uträtta något i riks-.' Vinterväglaget N överraskade tydligen . ånga bi-:. lister: under senaste veckoskiftet, . vilket antalet dödsoffer utgör ett ' - kusligt vittnesbörd -om. -Slitna ” - sommardäck vidden här årstiden » är :en styggelse ur trafiksäker- . hetssynpunkter. De utgör olycks- risker inte bara för de åkande i” den dåligt däcksutrustade bilen, : utan även för medtrafikkanter på vägen, Detta vittnar: olyckskröni- kan om. Tyvärr «är däcksutrust- Hingen inte. föremål för polisens - speciella övervakning , och. kontö: roll just nu, vilket förefaller eg- ' domligt med hänsyn till det ofta ” :. bryta det'szocialdemok atiska- en- partiväldet.; os i Regeringtpartiet behåller & grep-' . pet om väljarna och:för dess del redovisas 53 procent sympatisö- rer i' november i år. Det är'en ökning med en procent sedan ök- - halkiga ' väglaget; "Men bortsett : från detta borde det vara varje ! bilförares' plikt. att 'se till -så' att däck och övrig körutrustning bes ' finner sig i-allra bästa skick nu. då vinterväglaget: ställer särskilt . "stora -kray -härpå.-- . SAMHÄLLSINFORMATION ; i Nonnbiorttten- Kuriren (m)' applåderar ': förslaget att | samhällellg annonsering ske i samtliga dagstidningar som en sund demokratisk princip men ' ansen' att et !pris "måste sättas |. också + på, etermedias tjänster för avt. få lig alv. vägning mellan, olla, Änforma tlonskamnater: . i Tydligen: äs” det” så | ahgexigbt |. atv upprätthålla myten; om att . intta "har: komme verslella ”in- Mag 4 'radio/TV, att' dessa dla ska gratis tillhandahålla tjänster,” som , kostar. dessa 'me- dia" stora ,pengan, . Detta mäste vara Jen. orättvis belastning av Ice 'D "inne- bär .tllgängen min dessa gratis Vad som behövs är "ett 'fast- Hanide' av: taskor kå I myndigheter "ska ersätta ” Sverigeg . Radio/TV :' för - kom- mernsiella + tjänster, - Principen om Icke-ersättming är förresten redan "bruten, ”Personiiga tefter- LTysning i radio "med kallelse till: dödsbädd ellen begravning |. kostar 2:50 h grundavgift och 65 öre pr ord, men 'enpolisiär efterlysning liksom ”ätla” andra statliga, regionala " och : ITokala meddelanden : bas" dn 5 alldetes Bvatis.' Dö i Detta än or milighéver' som ak. tuallseras när ett rådglynings- bolag” för allmän information föreslås. Ebt . sådant bolag kan icke se mnikliga- råd om inte , etermedlas. tjänster gr myndig- i : va kÅ 1 lokaltidningen ' Bivet- . + av :,valmanskårens.: | : det småbarnen, som inte orkar ” der, " De "svåra ”höststormarnw ; här hemma är bara -vindpustar I jäm- förelse med. dé cykloner som bru- kar "hemsöka -kustlandet. i Östpa- kistan, En-:eyklon: gör” på några timmar: miljoher 'människör. hem- lösa” och dödar upp” till 50.000 människor, -.mest - barn. som inte orkar. springa undan den flod- iväg som följer orkaner; Det bor sex miljonen barn. i det utsatta -l området. Där har nu Rädda Bar- nen installerat en -cyklonwarnan- slde väderradar; till ett värde av "miljon: kr, Invigning . av" an- läggningen : väntas 'ske före. års- skift + 1 »- Rädda Barnens väderradar togs :Ji. bruk redan .demn..16 maj. i är ; och - fr: 0: m den 1. juni kunde stationer "officiellt övertas. av. Pa- kistan, Metéorological; Rädda Barnen värnar 6 milj barn BR ake ren 1 Östpakistan De. här barnen bor i Östpakistan ningen härt, När cyklonens "flodvåg : bryter in över. landet är ät vattenmassorna, Här har: Rädda - Barnen nu installerat :' en. cyklonvarnande väderradaranläggning, Hjälpen är aktuell i sam- . band med månadens inbetalning på. Rädda Barnens | Gåvokalen- : Jern hinner. nu' nå , säkrare" uppe- cykloner | drabbar befolk. . springa undan, som måste offras ne ' överlämnandet ; testades 'och godkändes anläggningen av storm- experten Gardon Dunn från Mia- mi, Omdömeg blev .”utmärkt; full god”. Om byggnaden sa mi Dunn bl" gatt har aldrig. tidigare:'sett er bättre och starkare, De paki- stanska: meteorologerna : har fått sin utbildning vid: radarskolan; an: sluten . till universitetet och .:me- teorologisaka : stationen: i: Miami samt specialutbildats i Japal " Anläggningen : har : redam'- kun- nat ge befolkningen ' varning - för svåra stormar : — : det sker- 824 timmar i, förväg: och befolkning- hållsställen när larmet. gått. : "Katastrofhjälpen. aktuallseras' I Rädda : Barnens "> Gåvokalender 1969; där Tovemberbladet edovir ervice. . Fö sal Idloner? : med - tingskurserti a ” novembernummin; . Fd ” Sedan 'Sovjetui ionens vä utare- for” 1961””har: det" vått en-wviss stabilitet när det gäller, kursernå : ]inom.: Comecon." "och" Östblocket. Vänjer "man ' sig; vid tanken avt öststaterna - måste "tillämpa "olika / växlingskurser för olika ändamål, så” finner ' man. satt; dessa” ofta är från”. jöstståterna själva om hur deras; penning system” fungerar som: åstadkom- mer'så stor förvirring i väst. Han- "1delsstati stik” från. öst; blir t ex. meni lös om man inte känner till jämförelsekursen för "de zlo- tyn, ”rubler "eller. dollar man” räk- ; heterna pnissätta . som övriga tjänster mellan samhälleliga in- 'rätvtningar liksom i tillvaron. i "övrigt HITTILLS I HAR tidningarna i mycket stor ut- . sträckning tvingats svara för "den . samhäleliga — informatio- "nen ' kostnadsfritt, konstaterar Skånska Dagbladet I "anslutning till informationsut- "redningens betänkande som äg- nats . stor . uppmärksamhet i pressen: . MN : Förslaget om. att samtliga dagstidningan skall få” införa kungörelser som annonser . är bra, Därraed kan alla medbor- Bare nås av. ett meddelande, Frågan är om inte hela sum- man — 80 miljoner — borde lämnats. til offentiggörande av | x meddelande 7? tidningarna. Detta Måste vara” deb 'säkraste sättet för : samhället att: nå medbor- -garna, Övriga Iinformatlonska- naler som utredningen anvisar "bör. man nog sätta ett fråge tecken. fön, Speciellt stort blir frägeteckney för dep — konsult- bolag. som föreslås, :, 1 sEnklast vore att all samhäl- "lets information lämnades: till tidningarna av något av de sie te anltfön anbetstyngda .betsverken, ' Något av verken görelsecentral, - Dagspressen ' är det bästa av alla media när det gäller en vidgad samhälls- information, . Därför borde" det "räcka med ovan amgivna'. åt änd., Men den än kansko för ”enket för att realiseras av sta- ten, bör kunna fungena som en kun- |. ser till ren, [ta -över i € ella kursen och sedan glatt över- raskade" över den k vid hemkomsten: vrf; nom. att. tillämpa; ett för: dem okänt: men; fult "lagt igt. förfaran: de: skule, kunns än kurs. ' För” att stackars samvetskusvnia- resenärer som; redan: förvandlat sina. rese- pengar: till legal turistvaluta och utanför =" | mångdubbla. kurse Ehuru vår ertalet stater tycks se. "meilan ingrarna” på I em ofta förbluffande. Öppen - växlingshan- del på gatorna, "eftersom trots allt även: denna ' metod ger. värdefull västvaluta åt landet, så ska inte resenären ' tro att: ham! är :obe- märkt,” Den 'mhemska 'växtaren löper. en fruktansvärd straffrisk och: dem mutländske resenären ri- skerar åtminstone böten eller wvi- sumindragning, -, - Ändå. :. uppgår svantväxlingen till . miljarder kro nor. årligen i de berörda länder nal . on a XY ALKOHOLREKLAMEN "fa. Tidningen BIA Bandet. har granskat . opintonen mot alko- holre "Den 'sockald Y kratilska pattilongresson utta- lade sig om" reklamförbud: mot starksprit. . Riksdagen har med stor majoritet redan beställt ett sådant förslag, "Även" det folk- Dartistiska' Vandsmötet ' ville. ut- sveda möjligheterna att . införa "förbud .- mot starkspniterekka- men, SBU:s ordförande har för. ordat' ett' förbud mor alla stags | ”atkoholrektlam. Tidningen Ex « pressen inoniserade över det se nare, , men. Blå Bandet ställer sig bakom; "Magnus Nondangärds krav: « Expressen, som i dessa nå | NE et är min uttryckliga vilja alt” vid prisutdelningen intet av- seende fästes" vid någon slas na- tionstillhörighet, . sålunda" att den värdigaste erhåller priset, antingen han är skandinav eller ej. > Så stadgade Alfred Nobel. i testamente om den prisbel som fått namnet Nobelpriset. tan på den fond, som hans förmö- genhet bildade, skulle utdelas ”.. som Pprisbelöning åt dem, som un- der det: förlupna "året. hava, gjort. mänskligheten den största nyttan”. För litteraturpriset stadgade. No- cerat det mest utmärkta i idealisk riktning”. det ' mest uppmärksammade av de fem prisdelarna, Svenska. Akade- 'mien som har .ått välja ut en pris- tagare" varje år, ansåg till att börja med inte kunna åtaga sig. denna uppgift. Dessutom. ansågs det hopp- löst "att ur all världens litteratur välja ut”just.den författare som just. det året var värdig att få” - NOBELINSTITUTET Till) sin hjälp - att. utse -prista- : garna har ' "Akademien" ett s k No- «-belinstitut.” s "Dessutom finns dét speciella sak- -kunniga tillsatta för lika, länders vitterhet. ' Vissa personer äger rätt att föreslå pristagare, Dessa är enligt stadgar- na: ”Ledamöter av Svenska Aka- demien och av andra med, denna till sammansättning 'och . uppgifter likartade akademier, institutioner och samfund, professorer i littera turhistoria och i språk vid universi- tet och, högskolor, tidigare litterära nobelpristagare samt ordförandena i författarorganisationer, som äro för ; ”Hopplöst. Tyvärr finns det inga säkra , råd att. komma med i'-ett fall som. detta.” En: "ljuspunkt: är dock att ni har så golt förhåll” nde till."er: make ; änder” hans nykira period och; - delvis ' förstå . ning. Emellertio gäller 'det ju — som ni även framhåller — inte bas nu synes det hela vara i ett svår- lösligt läge, när. er make vägrar söka hjälp. ::.; Kan ni ' någo nykter period ' "gång « under en ur er och er dotters synpunkt” och att han. .måste "söka" hjälp. om "ni skall orka 'stanna kvar. hos'honom. Påminn ' honom: om -att en läkare har tystnadsplikt. och det finns ju förresten även på de flesta håll en aktiv Länkrörelse som gör mån- ga utomordentligt goda insatser för att hjälpa i i lägen som dessa, ». - NM ”Vill veta”. | : Optonicum: är. en gtärkande medicin som även inne- håller. ämnen som påverkar. blod- bildningen gynnsamt, :.:)/ Orolig” 69”; Kinidinduretter av- ser just att reglera en oregelbun- den : hjärtverksamhet,. motverka alltför hög puls. Det-är inget: di- gitalispreparat,. Med. flimmer , me- bunden hjärtverksamhet, | ”Undrande 48 är”. Om de or- .bel, att detta skulle: tilldelas den'; ”som inom litteraturen har produ- Få " Nobelpriset 1 litteratur har blivit 4 7 | akademien särskilt utskott. I slutet |” på oktober..brukar akademien fatta | utdelas priset; tillfaller. prissumman ra er två utan också barnen och | - ka tala om föris honom ' hur "allvarlig situationen är li Vi DEt står i testementét att man nas just en viss typ av oregel- : dinerade medicinerna ej givit nå- gon förbättring "under" ett års be- handling. skulle jag rfekommen e-j ra att ni talar med er doktor och 'med honom diskuterar att ' "byta, . preparat, . fästeratnområden har: blivit något set: ra Samuel Becket, Franklike; får årets : 1905 Sienkiewies Henryk; Polen JHitteraturpris på; 375.000 "kr. '- Han 1906 Carducci Giosué, Italien ; är född på Irland. Becket hämtar 1907 Kipling "Ruådyard : ” inte sitt pris själv. : itt Hands. skö litterära alstring, re- presentantativa”. - ” : FÖRSLAG FÖRE 1 FEBRUARI re första februari' ska förslag om pristagare vara' inlämnat. Där- för 'kan-' Akademien inte. ta.hänsyn till" förslag. som inkommit, efter första” februari och inte heller till ett mästerverk som' utkommit efter förslagstidens utgång. CC Således höjdes det röster 1929 att Remarque 'skulle' få priset för: den under. året utgivna: romanen . ”Im Western. nichts .neues” : (På /väst- fronten. intet nytt). Det gick. alltså inte då försiagstiden var ute, Förslagen" behandlas av' sakkun- niga. och Nobelkommittén, ett inom beslut: Det har. hänt att- -man från- gått Nobelkommitténs förslag. / HEMLIGA- FÖRSLAG - > Vilka ':som föreslagits till Nobel- pris meddelas aldrig. Inte heller hur ” Minst nr o röster måste en kän- didat få för'ätt erhålla priset, I annat fall'réserveras priset till näs- ta'år, Ken man inte heller det året stiftelsens "7 uvudfond. Littera- turpriset har utdelats alla å; 1914, 1918, 1935 och 1910-43. (Litteraturpriset :ötdelas : liksom övriga nobelpris på Alfred Nobels dödsdag den 10 december varje år. Förutom pergarna får- pristagarna även diplom och guldmedalj. Arets prissumma för lit; raturpriset är »-'Svenska” Akademien- får” varje år utstå hård kritik för sitt. val. Detta visade'sig redan första gången pri- "skulle. "utdelas, 1. Sully Led: Tolstoj” börde :haft dét, mena- de kritikerna, Nu hör: det till 'sa- ken att Tolstoj inte hade föreslagits : i tid. Det är ints heller lätt alla gånger att vära. objektiv i' sitt val: Sålunz da ' påstås det att Ibsen "inte fick priset för att dåvarande sekretera- ren .j. akademien Carl David af Wirsén, inte gillade Ibsen. Vidare |” Nr 1959 Quasimodo” Salvatore, Htälien 211960 Perse Saint-John (Alexsis Lée > KR förhalade. Wirsén Selma Lagerlöfs slagen förstå gången 1902.å inte skata hänsyn till nationalitet. Man har dock. försökt -att inte gyn- na en nation allt för mycket... ,. Därför var det inte direkt; ovän- tat att dét' blev en japan; Yasunzari | Kawabata, soni fick förra årets pris. Pere - SKANDINAVIEN - ÖVEPREPRESENTERAT ' -Det kan inte hjälpas att några HJÄLP oss HJÄLPA Röda korset - Giro 900 800 ” Skandinavien "är något presenterat, Tre dänskar, «4 män, en: islänning, ten « «finländare och fyra. svenskar har. fått pris. Äldst bland pristagarna I är Theodor Mommsen, Tyskland; i 185 år ”öch I yngst Rudyard Kipling som var ba= H g 1904 Mistral, : Frederi, Fran 1913 Tagöre Fabindranath, Indien . 1914 (Inget pris utdelat) 1915. Rollånd Romain, Ffankril 1916, von Heiden; 1917 Gjellrup” Karl, Darnmar] 1918 (Inget pris utdelat). «i 1919 Spitteler Carl, Schweiz 1920 Hämsun Knut, Norge 1921, Anatole France, Frankrike 1922 Benavente Jacinto, Spånien 7 1.” 1923 Yeats' Williarh Butler, Irland 1924 Reymont Wladysläw, Polen.< . 1925' Shaw: George - Bernard, Store .. 1926. Deledda Grazia, Ttalien. 1927 Bergsun Henri, Frankri . 1928 'Undset Sigrid, Norge” ” 1929 Mann Thomas; Tyskländ 1930 Lewis Sinclair, USA: 1931-Karlfeldt Erik "Axel: Sv ige, 1932. Galsworihy John, bl J1933 Bunin Ivan, Fr krike 1934 Pirandello Luigi; Italie 1935 (Inget 'pris dels 1936 O'Nei 1939. Sillanpä 1951 Lagerkvist är, Svérige 1952 Mauri 11953. Churchill Winston, Storbritane : 1954 Hemingw est Miller, ;; . 1 USA SE H Te 1955 Laxness. ”Halldor Kiljan; tiländ : 1956 Jiménez Juan Ramån, Spanien" och 1957 Camus Albert; Frankrike... -- ot 1958 Pasternak : Boris : Ieonidovith, - 1961 Andrig. Ivo, ESA a 1962 Steinbeck John, USA . 1963 Seferis ” 1965 Sjolöchov Michal ke . d) 2007. »Asturias Miguel 1968 Kawzbeta. Yasuna 1269 Bertett | "handikappade," tex "Latinamerika. . "Först 1945 fick, en sydamerikan pri=- Gabriela Mistral från Chile, ant 42 år här: han /mottog : priset, Låg 'ålder. bland. pristagarna -ä är en .sällsynthet. ” Årets. ; pristågare Sax ” muel Beckett är 63 år.: : - Genom :, Nobelpriset Svenska ” Akademien ' en ny'stor > uppgift som gjorde både Sverige - "och Svenska Akade; ie hela världen, ' ” : tillfördes a n känt ö över NOBELPRISTAGARNA: Ina 1901 Suily. Prudhomme, Frankrike . 1902 Mommsen . Theodor; Tysklånd 1903: Bjornsn Björnstjern Norge «. : Echegary José, Spenien å nien > "| 1908 Eucken Rudolf, Tyskland 1909 Lagerlöf Selma, Sverige :| 1910 Heyse Paul, Tyskland ' 1911 Maeteriinck'" Maurice, Batgten > 1912 Haöptinann 5 "land: » Verner, Sverige” «> britannien » ',. nien Petärl (född Syäinirle : - ker), USA-.. oe Frans Eemil, f Aer land. 1944 Jensen Johånnes Vv, Däridik . 1945 Mistral Gabriela, Chile. mt tete et 1948 Hesse Hermann, Schwiez . ar 1947: Gide André; Frankrike. 1948 Eliot Thomas” -Stearnas, Stora . Britannien” la ” Francois,. Fi nien (bosatt i Puerto Rico) . Sovj etunionen (avsade si SV ONOURR " ger), Frankrike -- > - Giorgis, < : Georgi " (avböjde priset) - unionen + sa 1966 Agnon” Samuel. Joseph. aret. Sachs, Nell "Sverige (född i - MÅ temala, Samuel, (Född vå. Iriend) ni pv John Strandbérg + Centerörganisa- -tionerna går : : Halmstada ” 'ceriberorgatiisatto- nerg -samanbetskommitté' höll på måndagskvällen årsmöte” samt in: formationssammankomst, ” Därvid gor är ytterst + Miserade över tanken på Tre klamförbud, Tidningen menade pl a att hy Nordangårdes för slag skulle innebära förbud ock- så för lättölsreklam. Nej, mnä- "gåt sådant låg inte i yrkandet. F Öö bonde Expresgan.' känma till. at. lättölets försäljning regleras: av förordningen om alkoholfrias drycker. och redan av dem anledningen falter utan för ramen," Lättölet har aldrig medfört några som helst medi cineka eller sociala . skadeverk. iro- Ik rades, "att medlemsanta- let + centerpamti, CKF- och CUF- avdelningarna. inom Halmstads stad under 1969 ökdt:med' ca 35 till” 656.' TI dessa siffror kom- mer ytterligare medlemmar. t-en nyligen . bildad ' OUF-awdelnäng I staden, : Utvecklingen för; partiets organisationer 1 "Halmstad är allt- så f n myckiet, gynnsam: ited via: änsmötet, lok samarbets ningar och bör dänför behand- lag på annat Säl menn en ser rn rer Erik Jolyansson, som'i mänga är innehaft uppdraget avsade sig . | framåt i i. i Halland | | kommittén ny. ordförande, Kam. 1. |ETT ORD. iv PÅ VÄGEN Få” människor har gjort ett så starkt intryck på mig som Ayyad .ElDalil, en. egyptisk lekman. Han hade fått sång ens' gåva, "Efter att först ha mist sin: son och strax däref. ter sin hustru 'kände han sig så nere att hän: inte kunde sjunga. NN ; En dag var han så bedrövad och & hans ställe valdes jägmäs- tare Lefmant Rydberg. : Styrelseredamökerna I > övrigt utses av'de anslutna föreningar- nä: vilka vardera "tillsätter en repr - +' kommitténs ledning. . Vid mötet: höll skoldir John ”VMatt” han: undrade ;om..han nå- gonsin. skulle kurina återfå sin kraft" och”. glädje igen: ”Men just der dagen rörde något vid mig så mäktigt ' att jag inte kunde läta' bli: att sjunga med hög -röst. Jag" upplevde hur en ström- av) glädje - och” kraft gick" igenom mig, : Jag 'fortsat- te att sjunga ' och följande sön- dag predikade” jag: som. aldrig förr.” : I den. "gudstjänsten, domihe- rade lovprisningen: Hans sjun- gande tro smittade! av sig. För- samlingen.” fylldes : med "kräft. :|Den helige. Ande. ledde" många . att, ta emot” Jesus. som: Frälsa.- re. Andra: blev. uppbybgda i sin. tro, - kan sjunga lovsånger. som” he- Mattsson, , Halmstad, förednag om aktuella 3 Ekoltrågor, lar brustna, hjärtan . och. vin- [ösa | utser | sonater: | stsptmppener | mvvpornar | PED EO ED Pre penn Pr rer oe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.