. Redan Zå der femåriga! fö öks- ioden för lokaliseringsstöd' för ' stöd för kraven på att Iokalise= 7 ri ödet bör förstärkas så att” företag. beslöts av 1964 års riks" dag och medelsramen för de fem " Åren fastställdes till den - rådande. bristen på :syssel-.! jättning framför allt i Norrland ras på ett tillfredsstäl- ', 800 milj kr, hävdade, centerparitet ' lände sätt, Arbetsmarknadsstyrel- att. yt e pengar behövd för att motsvara det stora behov . som ' fanns inte. "minst i det s k norra stödområdet”— i i huvudsak Norrland - — - där tillgången på sysselsättning under många år "varit allt för liten i förhållande till den där befintliga arbetskraf- ten, Denna centerpartiets. uppfatt- "ning -bekräftades ' också då 'halva tiden av. försöksperioden gått till= . milj, vilket allt --naden - mellan . mittenpartiernas,, .. sen har nämli i skrivelse till regeringen begärt att den ”fast- .. ställda ramen" för” lokaliseringsz" stödet vidgas med 150: milj kr, e varav för lokaliseringslån 100 milj : kr och för lokal bidrag 50. J ulhälsnin gar : tjänstgöring ” utanför | stift, . : rik om AN geringen anser Skill M . och arbetsmarknadsstyrelsens be- , gäran är att centern. och folkpar- . ” ända, Då hade lagt 560 milj kr av de 800 förs brukats,” Samtidigt - kunde” kons- tateras att. effekten - härav blivit god. Enligt företagens beräknin= ' gar hade då 10.500 nya "sysselsätt- ningstillfällen'. skapats :för.. dessa pengar, .varav 7.500 inom norra stödområdet och 3. .000 i övriga de- ; ' lar av landet, Trots" detta farms ”. det emellertid en betydande. ar- betslöshet i i Norrland. : -Även regeringen. har Konstat rat att: Iokaliseringsstödet : utgjort en positiv faktor i sysselsättnin- gen och att medel: utöver de 800 miljonerna som anslogs 1964: be- hövs, : varför förstärkning gärts, I propasitionen om stat föreslås" nw' ytterligare! 100 milj: för lokaliséringslån; men däremot inget för ökade. Jokali- seringsbidrag. Mittenpartierna be- gär emellertid i en gemensam mö- tion att den ekonomiska ramen för lokaliseringsstödet vidgas med yt- terligare”200 milj under: resten av den femåriga försöksperioden be-': "träffande ” : Jokaliseringslån: och |" Därmed skulle det sammanlag- da. stödet under” försöksperioden, | . : som slutar, vid halvårsskiftet 1970,1. "uppgå. till sammanlagt. 1350 milf. ” kr; om centern. och folkpartiet får. som; .de” "vill, Utslaget på sde ifem åren blir det 270-milj pr år, Detta] . rimmar; Fänska; bra 'med det". -del- .-överbud. från regeringshåll, .me: att vara Pprismedveten , - SA : vid "köp av s k hushållskapital- =. innan inköp”sker, tiet vill ge verk Fr '-100 milj -- kr mer, vilket kanske av gammal vana- kommet att betecknas. som ' som i realiteten säkerligen behövs för” att skapa ytterligare årbets- tillfällen och ge människorha i "de? varor och 'se'sig om i butiker 'och : " blånd "annonserna ''i' tidningarna .- I:pressmedde-> - Jande från Pris- och kartellnäm den 1:deceimber berättas att” prisskillnad på "inte. mindre” än” 370 kr konstaterats för en maskin - av samma märke, På dammsugare . har man funnit prisskillnader upp. . till 150..kr för samma märke, ; Elektriska strykjärn är en 'annan ; ”vära,. där" priserna växlar. starkt: " mellan olika affärer, På en mo". ..dell..varierar de mellan 48 och ke kronor... : I många” fåll fönns Inte p priserna : utsatta på "varorna utan :försälja=- ren meddelade” + detta: muntligt. d: + edaren för::dén? fortsatta" Tökälisbringspo- " litiken landshövding Mats Lemne lagt fram;, och i vilket föreslås 30 milj. kr för budgetåret 1970/74..- pitalvaror höra sig. och: orabatterbjudander: Pp ni nä ig ä. b lad ringsutvedninge ' Med anlra o ord jite ifrån att Järd dämpa ån växttakten i expansiva ; områden: äm storstadsområdenal- Det är detta ” expertgruppen menar. "med re gional balans, men man må'be- klaga att man ännu inte anser)" sig ha” fa EN Funsk | konkurrens. som” gjörde. att. jag lämnade . > Sveriges- - Radlo,s' skri ver: förre -TV-chefer. Nils” Erik) "Baehrendtz i 'programkodidindtionen - så” är den : förstar Mkonkurrensveckan” - diskutabelt från tittarsynpunkt. Det är fränmför alt” i två & enden som. Jag har. inväntt gar- att' götar : - Först bristen.” på: gemensam- ma klockslag - ör programsatart. En genombläddiring av 'den' förs: ta programiveckan; "visar; Yfak- tiskt att kl. 19.00 är det- enda klockslag som är genomgående för "båda kanalerna; F..ö. star- - tar individuella program på få undantag mär,, på olika tider i de bägge -kamalerna, "Detta blir . sem källa dill förtret och oro i ga” om att skapar allmänt sett I. Arn ' gen der :; underligheter 1: den . mämnda skrivelsen, : Underligast Tycker dock stidmin et. att. ski i Kalas Gud. och - hier lemi Ry skrivep. om. detta; att. det: finns k ” många: intryck ' Konstantinopel - -eller :- som staden nu heter - Den andre. lekmanine: få folkskottär : Folkskollärare "bommen + » Hart 7 lovpriga: tecknar Besjunclen st. den kökadmmp, . sor: "resulterade "i fattaren. en tillsrapning på. I ven bl.a. PV och" upphäver” sig söm , skar |värttsepoken . til: församlingarna från präster | : i: Göteborgs ' stift. har "utkommit H [med sin femtionionde årgång. : ' Rubrikenär något missvisande, eftersom två av: skribenterne' [lekmän '— vilket. boken icke. för- loörar på — och tre av prästerna som ” skriven" i - boken - har sin Göteborgs -« En av Jokmänmens = revisor Fr ed- , Kungälv skriver sertändska. strövtåg, . "Han vilsom är juridiskt möjligt 4 tål återfinnen - bland sförfattarnia och : mest ;ekond- nap: ägor” så gammal Person medverkat I en julpublika- io "Gustafson Om. katekesunidervi SDAPBen LT folkl” och rsötidagiskoläns och: I Här.” de” se. dandet: av enats til Heh d ti + [som kristna! förstå "nutidens otro, sn mästa "wi fatta ' densamma”: som uppfyllelsen vv: Guds” ord om den vJande,' son 7 K områden blir” Å "stor "utsträékning en. diskusstön'” om" deras ” "fysiska rustas' och hur "många får. man plats - med? Hur. höga: hus? "Hur skall. de: placeras? "EKonomiska konsekvenser? Hur skall trafiken ledas "mellan. böstöder; arbetsplat- ger: och centrumanläggningar? : Många av frågoina kan: bara [genomförbart verkan — som. te' lita” till til (2 op - ar som" "finns, tekniken: blir: inte bara ett medel, den blir ett mål. i ett. soci It acuum, Naturligtvis marna” "olika" kommunala Corgan nom de ahvisningår, de” |perter "och det r de Politiska troendemännen. sorå . rönömråden,- -Jekplatser, buller, Tuftföroreningar: av-en.prio- ritering av: olika: träfikalternativ? Frågorna: : i. Här vilår der. sedan inbjudit. -arbetstskot- tej i. Skattebetalarnas förening ic att besöka NIA, Föneningen har tackat ja del vi tycker "för vår är allra umderligast ; att en. rening av" den här typen. win v betydelse. att. den NIA Är. det möjlitf pompösa namnet. Skat- tebetalarinas förening, Som Miss- lett” . NJA-ledmöngen? 1 ecå: fan. Kan vi Avslöja att de: svenska -skattebetalarna' . ingalunda .står inbj uds "bakom denna förening utan ,delv företräds" alltjämt av våra poli- tiska pemtier, som 't. riksdagen an möjlighet avb: ställa rege- igen till 'amsvar, för vad: den]. sionv € eller: underlåtit att göra. Md de svenska familjerna. & v. Självklarg kan man” inte ”krä- program skall: börja . samtidigt, men två eller tre ge mensammår "ångångar' per kväll går att ordna med god” vilja? Kanalledningarha : vill "ha. det på det här:sättet. därför att de tror att de därlgenom :-skatl (kunna ' behålla sin publik Adät- tare, Den systematiska. .Ööver- lappningen "till ”tittandets - för- fång . blin alltså! ett led. kon- " ikurrensen mellan dem. - > "Min anda Huvudinvändning gäller den: redam' i konkurren: sena första skälvande minut på: tagliga "tendensen &tt sinda pro: var vackert -- dekorerade” ' och ETT ORD- PA: VÄGEN så räder. jag dig” då” ätt” dull. köper av mig guld som är lutt- |: rat 'i'eld,: för att. du skall. bli- va rik, och att du: köper: vita kläder till att. kläda- dig i (Uppb. 3:18.) : "Snart är det; jul igen! Före själv: "behöver; vc hl verkli Kets- klädnad. 7, ; "Mycket. annat: måste jag ock- skaffa" mig," rika gåvor som jag inte -har råd" att våra utan. "|På så vis gjorde jag upp min = legen andliga köplista: " kärlek, tälamod,'.. mildhet; godhet, . tro; : :.ödmjukhet; åter- hållsamhet. Jag måste” nog! ge i mig ut. 'och handla igen! mn glädje, frid; :,; Svenska röda korset har nära juli gick jag en dag ut föratt]: köpa en del presenter till. mina vänner, Gatorna och affärerna €00.000 : medlemmart. "Hjälp oss hjälpat > - Röda korset "Giro 900 800” Politiska Partierna « ratt: verkligen | Jgöra. klart: vilka. : riktlinjer. man ski da människa på demoxrätisk |. väg sKall kunna | vara med .och' på :| verka den tidiga, beslutsprocessen, Inom” det: .socialdemokratiska partlet arbetar därför en" soctal miljögrupp. på att med nära verk- lighetsanknytning skissera ett pro- gram för. den' &oclala 'miljöpoliti- kens. mål "och. medel, En ' första rapport kommer :ätt . lämnas. vid partikongressen : i högt. .Utgångs- punkten är . att. värje "människa har .rätt . til en god. "bostad ien god miljö. ., FN .- De. senaste. årtionden . politik. har, gjort; det - "möjligt för Jat fler människor 1 vårt -Jand att skaffa en god bostad. Men den: go da bostaden behöver kompletteras med service: och kontaktmöjlighe- ter för att människorna inte' skall | hämmas i sina funktiorier. . aa mtögt visar "undersökningar än olika delar: av landet: hur fy- slskar psykiska och soclala handi: kapp är nära” körrelerade med ne skall man: bygga, hur:skall de ut- efter vilka tekniska” förutsättning- J ; |teknisk/ekonomisk pr roblemlösning insyn a planeringen, inflytande ge ” s äds-jna' "och ägt "utrustade" bos 1 fuftförore: [s trängboddhet,” buller; ningar, "dålig. trafikdifferentlering, su ultatet” ög nea tappas :bort. la. förtroendemän och experter I mensamt arbetar. fram -planerm borgare tt i sin "politiska. försa ökad del i: : avgöranden som rör hennes . omedelbara, omgivning, att känslan .av' maktlöshet, inför myndigheter, "och . likgiltighet för miljön förbyts' i Kunskap om här omgivningen -'kan ; påverkas och ansvar för.hur. den utformas, mm känsla inte bara av rättighet utan också, av skyldighet att medverka i den demokratiska; beslutsproces- sen, . . Hur skall” 'bochdemiljö n utfor- mas för att ge den krynipanide, fa miljen, barn och -ungdom, aktiva pensionärer, självständiga handi kappadé' värd och service, ri gemenskap; ökade. kontakter, gade erfarenheter?. ; » Självfalllet är äet angeläget ätt de « hundratusentals hushåll som bor trängt eller” omodernt Kan be. redas: bättre bostäder,” vilket” bör [vara möjligt "med hänsyn till det Omfattande ' tillskottet pa I NY3, gativa miljöfaktorer -Som ”nerslit. der och "bostadskomplement 'så att de ger ett stöd för den redan hän- | via planer det” av nya” som vid |! . | upprustningen a av .-gamla bostads- a "över ;gripande idcolögt" blir. fe lättratt” ikraven I pårsam: ck; rite. kommuna. — insyn: och medinflytande måste [garanteras alla” kommunens ' invå- nare genom: att: förtroehdemannéen fortlöpande: redovisar sitt fögderi. Th Ii Här yllar ett ansvar på varje med- Tka ; utgångspunkter. Jag skall "vidare kommunalt. sammanhang, . på: grund av fövskabote” "eller av: annan. an: nämnder. pages ' blanering” förvaltning är. dan sämordaing. kanske från. begränsa, mig. till en enda aspekt, Skolan är.en: av.de. tygnst .vä av» landets «totala ;resufser; Utbild- ning. 1 svid-mening berör: allt. "fler större” del :av: "deras: planeringen i. kommunen, - Utbild- ningen - blir--en--allt--viktigare-det |! av. samhällets aktivitet, samtidigt som : "samhällsanknytnihgen". "blir allt: ner. väsentlig för. skölän.. I läroplan för grundskola suttrycks detta beroende så'här: ”Skolan: in- lerimas 1 närsamhällets liv inte minst då dess ”Iokaler under efter. middagar och kvällar upplåts även |för andra 'samhällsändamal,;, Skolan .bör. på. detta. sätt. kunna blirett centrum i samhället, dit de flesta har ärende,' En klok inställ- ning från skolans" Sida 1 'dé' hän: seenden; som nyss berörts, : bidrar : I starkt till, att. förverkliga en god tégrerade 's samhälle” "UTBILDN IN! GSINTRESSE Det” är. alltså ett, utbildningsin- ttresse att skolan: integreras” ett vändig. En. .så- gande sektorerna inom den pffent- 5 -Higar ekonomin.”Den tar. i i . pråk |" anern-väsentlig. och stigande--andet: människor i. alla: 'åldrar-under allt |! ivstid.- Skol- |]. sektorn-har.:en stärk” ställning bä- di de i 'den -ekonpn miska och: fysiska |. samverkan mellan hem, skola och typ; närnligen, > teborg:; Vä minnet ati det. r en diskussloht om :. medel man: för, ; Utifrån , sin målsättning kan” män 'sedahi. välja medel" att :förv bätre "vetskap miska konsekve för: med" sig. m- vilka” ekono- ser. olika, "medel 4) -Projektstudien.' Den. "fjärde studien '; ligger. .den traditionella Planeraruppgiftén närmast." ” tar konkreta. . projekts . "tillblivelse från. tidig. programmering: till Te nomförande, Projekten är Sk "ine vice jekt". av olika 2 NPA ” bostadsomrä e Lövgärd t i Gör -bost sk ädet. Pr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.