L + LAHOLMS - TIDNING . såll Kanske ett. misstag ee När 'Sveriges jordbruksmirnis- ter nyligew salade" inför FAO "vid" dess" generalförsamling | I Rom kom 'han ”enligt referat bl, a. dn på frågan om de sven ska åtgärderna för att. anpassa produktlonsvolymen 4tUt. avsätt- nigsmöjligheterna, Det förefal- ler som om hr Bengtsson 1 det- tå sammanhang "hade varit onö- digt blygsam. "sis ec ' Såvida man får tro referaten. Enligt ' dessa "skulle, hr :Bengte . son ha sagt att Sverige tog förs- Aa steget I un process, som slik- "tar till en nedgång I de I jord: bruket bundna” produktionsre- sunserna . och en: reducering av självförsörjningsgraden till om- kring 80 procent i och med 1967 års jordbruksboslut! "= g , Detta är em alltför stor blyg- samhet, Vi ursäktar-dock gärna hr Bengtsson om han inte kän- ner till. vad [som skett i jord- bruker under tidigane, år. ”Det första steget” dateras redan till 1947 års jordbrukspolitiska. be- slut. Det första betydelsefulla praktiska steget togs It början sa, mjölkproduktionen: medåt och Istället --lägga: större vikt: vid köttproduletloneni ss can. så Detta lyckades ocksåjefterso mjölkprodukttonen. vid den. tid- v rsom punkt, : som: hp Bengtsson, ka- vakberisörar” såsom.” tider för ”första steget”, medan hade pres- sats ned. med drygt. 30 procent! Räknat: från den did t början av 1960-talet, då. den nya målsätt- mingen. -uppställdjas, «Dessutom hade. redan vid nämnda tlapunkt |”) (alltså. 1967). resursöverföringen ket till andrav nä sina viktigare; övdtst; "På". den” "punkten Itså” Mr Bengtsson alldeles blygsam, Na et i t' äv emellertid vikti sog: siluation.. och. Jag ts N . Fön omfattan Maitbrevbärlngs 3 service” har delar s 1]. 8; jordbruksfrägorna |, Fn Lä Må mera ”udlandsvänlig” riktning, så gäller detta inte i första hand- Sverige, eftersom Sverige duktion: Det bör istället i första omkring oss som' ökat sin pro- duktlon . med - 50, . 75 ' eller. 100 procent! Det är viktigt att det- ta kommer fram Vi- har sån nerligen för, länge sedam' tagit både, första och andra. steget. : Det faktiska läget är att om ' andra länder I tid hade — åt ”minstone ti någon 'del — till ägnat sig en målsättning för ' jordbruksproduktionen ' liknan- de den svenska, så skule: av- sättningsproblem Ifråga om jord- bruksprodukter ' inte. förekom-' ma, I'så fall skulle vi. inte. ha behövt pressa bort, resurser från Jordbruket .7 den omfatt- ning som iskett.' Det är. mycket önskvärt ats detta bliv klarlagt i'-internationella sammanhang; Och 1 synnerhet inom landet! , Na HANDELSANSTÄLLDA - HOTAR SOSSARNA ' Handelsminister Lange h på anmodan, av Handelsanställ- das. förbund ” stängt . ytterligare 12 söndagsöppna' livsmedelsbuti- ken. Storstockholm. , Dispenser- tillständ "han överklagats. «> Fri Köpenskap hav i åt skilliga ledare påpekat at- Han- delsanställdas förbunds; ageran-, de ...— och" handetsministerns ” svek mot konsumentermär” — dk: erats” av” SR rotat " socialdemokraterna bi iv; undra vad ser få g som. Handels am förta, - sade [| nilstern I sv ar' IF, postservicen, bl ai form av sem. utbäning, som" é många fall uppstån då poststatioher på > Jöndsbygdei, Ihäkär och fleta ut bärlngslinjer' sammänläggs. i "Statsrådet Norling delade inte denna ”uppfattriin å r Mnlrgda: Injelingden 3 : dån början av” 1950.tälet det - närmaste !tredubblits och den sehomsnitt' 10.000 hushåll, tidigare” fått häröta sin” postanstalt ellen anta fos brevbärlng. Mitist hushåll "han fåkt. förbättrad post- betjäning . på ”anhat sätt, "tex de har fått nänmare " genom att ; tlådor "då ”läntbrev- til sing bäringslinjer Fn. betjänas 'öker "550.000 fasta hushåll: och ca. 130.000 tillfälliga s(somuniabhushält) av. lantbiev- På över 95 procent äv: tine- längden används humera . bil. Under . inevararide. år. genorä- förs ' i betydande” förbättring |. av senvicenl på dessa linjer. Kun- derna ' tilktelkas . signalbrickor med: vilka dé vissa dagar i .vec- kam kaft källa till sig lantbrev- bäraren! — två dagar i- veckan om de bor inom 200 meter och en dag I veckan om "de bor mel- Jan 200 ioch 1.000 meter; från lantbrevbärarens färdväg. Lant: brevbäraré: mmer . givebvis liksom tidigare att utan kallelse söka upp: kunder som bor inom 200 ' meter från färdvägen. för att lämna” värdepost. in m. Lant. il i: 'vealite- förklarade. hr. Norling, som an- såg atb-såsom” lantbrevbäringen I dag fungerar än det ep klar och otvetydig serviceförbättring tet. att förhindra en» koncentra- hår ; sträckta 'ut.|.. statligt. inflytande. ade sig att motionen skulle; slaktas. Men 'socialdemokraterna "såväl bankoutskott 'som riksdag" följde en amen "linje: motionen över: "kimhades med en stärkt positiv skrivning till skogspolitisika uf redningen. för beaktande. R LF tidningen kommenterar: område att/det effektivaste sät- tion till .stora apibalägarintres- sen” är jer, satsning på bonde: ägda. skogar och industrier. . Ge nom de' svenska skogsägarefö ningarmas effektiva satsning un- "der. senare. år har. bl.a storin- dustrins makt relativt sett mins- . dessutom snabbt 'inneburit en "effektivisering : av. bondeskögs bruket." "Däremot. här” regering- ens åtgärd att driva igenom den nya mankförvänvslagen . vidgat spelrummet: för: de sbora :kapir talägarne, - Hur vore: det som de ..Skogspolitiska . och . bankoutskot- ” teta” majoritet. : började sitt 're- . formarbete : med - em diskussion 1 den 'egna "riksdagsgruppen?" n man kom hem mitt i natten, gick. in i sovrummet och ia sig bredvid. sin fru, Hon. tycktes :ha hägot problem med andningen, så han förmodade; att" hon - inte: sov så gott och lät: bli att väcka hen- ne. Otursamt nog råkade han stö- ta till väckarklockan så att den ramlade I golvet och började rin- ga. Parets lille”son kom springan- de för att se vad det var för ovå- sen .men när" han "passerade :bad- rummet skrek han:> =. soc —— Pappa, det står en naken mån .— Så mannen "rusade ut, ruska de om inkräktaren och skrek: : : >= Vad tusan är det med er... för ' landsbygden + eln helhet. skrämma små harn på det här -vi: set CC LUDDE E —= LT : Tisdagen den 9 december 1969 : LT = inte har ökat stin jordbrukspto: j” hand gälla ala de länder runt | na' han gått ut . och/eller , nya : "E | .. rskolor "ligger långt: be : 7. ,Nya -områdenasmed-' unga" familjer | er: e attt upphäva "beslutet iom I. Jkollektivanstutning: av; sina” med: foch"nedtryck :Der. borde: stå' helt: tdart för | kat, ” Skogsbruksområdena '' har |; ,skolbyggen - under .prioden ifråga, Ja länet," f Cv0 : . +" Kostnadernas fördelning på kom- munblocken' utfaller med 2.1 milj . för Laholm. 313 milj för Halm- stad, 45 milj för Falkenberg; 19.6 "milj "för Varberg," 275 milj för Kungsbacka samt 2.0 milj för Lin- dome, Sammanlagt gör. det 87 milj -— Man kan' inte heller räkna Närmare: 90; milj kr krävs för halländska skolbyggen . HALMSTAD: Länsskolnämnden har nu till Skolöverstyrelsen in sänt det samlade förslaget för erforderliga skolbyggen under - närmaste 5-års perioden. Närmare 90 miljorer kronor behövs 5 för säger länsskolinspektör Bengt Ja-' cobson. Behovet av skolbyggen har blivit mycket stort under senare ' år, Hallands län kom igång sent med grundskolan vilket har: fört att den nioåriga skolan måst genomföras v med-! . ngefär samtidigt i he-i fackskola nå samiliga gymnasieor: ter i länet, säger Bengt Jacobson. 0, MÅSTE VÄNTA Do Den" nödvändiga satsningen, "på grundskolans högstadium och gym. nasiestadiet' har medfört, att i" och ' för sig berättigade byggen för låg- och mellanstadiet "har måst vänta. med någon t ik - nernas önskemål att få skaffa nöd- .. vändiga'. lokaler, konstaterar ' läns- skolinspektör Jacobson, som till Sö inlämnat länets planer för de när- maste fem åren, =. fe CT ser - HÖGRE SIFFRA -: - | e nästan 90 miljoner kronorna är för-övrigt':en :inte oväsentligt - högre. siffra. än.. kommunerna re- -dovisade för ett. knappt år sedan, säger herr Jacobson, som trör att " det ska bli svårt att övertyga skol- ”" överstyrelsen om 'att vårt län skå ”. tilldelas "en ' andel av rikets' hela skolkvot, som är nästan dybbelt så é ets' andel av landets sn Men vi har försö "tera med alla 'de saksjäl vi har. Halland är ett av :ländets snabbast -« växande. län och det är. inte bara > det av” stor-Göteborg., influerade kungsbacka " "problem! ' - Ned 1 SIST mellersta'" Halland "kräver ' 1 den" kraftiga :satsningen ' på ' Värö fö ganska "snart sin: tribut även av skolan. I: Halmstad :växer . bebyg- " gelsen långt ' ut -både i; väster och öster, samtidigt . som, Andersberg byggts. i'snabbar takt än, + , v ön Då nr NÄRMARE 20 MILLER, —-Detta betyder > a 1; Som 1 nämner länsskoli spektören ' Hishult, Veddige, Våx<- torp och Ärstad. Även sådana ny- byggen. som skall ersätta otidsen- liga och hårt nedslitna skolor har måst ställas på framtiden. NT Om länsskolnämndens förslag till ' skolöversstyrelsen : trots allt - kan realiseras skulle det alltså-innebä ra kostnader på närmare 90 milj ner kronor. Denna beräkninj självfallet "endast överslagsmässi men. ger en ungefärlig bild av 1 get de komniande åren; +. : > Störst är : behovet det 'närm k de- året med 1 ast”, Qökandet - efter gemenskap ' mes problem, 'som behandlas i många åv dägens barn. och ungdörisböc= ker, Barn som har det annorlunda hemma har ofta svårt att få kon- takt; - Barnet ” granskas. genom de vuxnas ögon och attityderna över- förs till deras barn, och så står det ensamma ' barnet där, > utelämnat från samvaron, För de yngre läsar= na - slutar : dessa :: böcker lyckligt. Dessa identifierar sig med huvud- personer i så hög grad att de skulle bli ledsna -om det. inte gick väl Tonåringarna'ser det hela mer kri- tiskt, väl vetande att det inte' finns så mycket helhjärtad lycka, Deras allt går för bra, De är själva i en tar med positivitet och öppenhet. Därför uppskattas realism 'och är«" lighet. "Det .trycks böcker för alla smakriktningar — det :gäller - bara att. finna : rätt. Föräldrarnas upp-: fattning. om hur böcker bör vara spelar många gånger en alltför stor roll." Om - vuxna och ' barn "läste böcker av varierande slag och se= dan” diskuterade dem ' tillsammans skulle: mycket 1 ik och litterärt sett: vi 26.5. miljoner kronor. Nästan hälf. ten faller på K ka I na” lär oss :se en "boks. innehåll från olika aspek i block; -som hoppas: på "att; nästa: . vinter få påbörja sin gymnasie och «' fackskolebyggnad. Det " därpå föl: ' jande -året: med totalt närmare 18:. miljoner 'kronor.: ligger: mer; än. hälften : på halmstadsblocket . med bl a en'mellan-' och högstadierko--. la på "Vallås 1972/73 téppar kungs- : + | backablocket igen; med nära hälf: ten av.de sammanlagt -19 miljoner”. kronorna," De två sista. åren under .' perioden : omfattar :sammanlagt 25 - miljoner kronor "varav : e i halmstadsblocket. . och många” sl n Vårt ger " sämma problem "är sålunda, AJ dagarnä ' känd jag känt an sa alltid : med: 'strålande . ansikte: Bengt Jacsbsonz:' += För en del byggnädsföreta; å det väl inte så: uppmuntrande: ut och "redan: tidigare. här : vissa: be=. : + | herama-hos'sig (Raben. & Sjögren) : 7: lav Iliane.Rodls. Det är med glädje | uta -| bygger sina 'bo, YTär-de. får ägg,. vad ser <n de yngsta, 42 skriven och med teckningar av Egon Mathiesen; är : Apan ' Osvald (Raben & Sjögren). Texten på var- je sida får en komisk effekt genom ao nd detta 4 av An kul: bilderbok: för” reaktion : blir. snarare negativ om N ålder då trots och konflikter skif- & vara vunnet; både ” Bokkröm ka av | | N N N SS Magdalena Rönneholm: : CN dag, så vaktar Aurora ytterdörren för att ingen ska störa dem. Aurora själv” har problem : med kamrater, hon har flyttat in i ett nytt, stort och högt hus,' nr 17, Författarinnan har med säker hand skildrat räds- lan och funderingarna; hos den lil- Taj. hennés' inställning till sina nya flickkamrater 'och : deras. nyfikna ungar i tre till sexårsåldern. Små- aporna: har. problem ' soln jätteapan, som vill att de ska: klia. och mata honom. 'Ja, 'de' ska till och" med tjäna. som huvudkuddar. Apan Os- : | vald. blir till sist både trött och arg h >En? nyttig och dekorativ. bol för de si yngre-;, barnen : är. Storkarna man. läser” en sådan ” här bok, för sina: 'barn,: och: desär- mycket.in- storkfamilj.'-Man "får "veta hur -de de-léver" ne, | berättelse, Bok se. :sig- omkring på. nytt, "Om vad: varje: kristen.'skulle- visa. denne gare vanföre' man -kun- de se "en 'mening med "sitt "liv, så ”skulle” (väl ' jag kunna” det också. Hans arbete och intres- se för. "andra gav. uttryck. för tUsigfäv. Boken . är illustrerad 'i' fotografisk manér;; svarar Jan Rogberg, dd bok, som också passar 7-—11 :4N åringar,; handlar" om -en flicka. Även: hon : har. det: annorlunda Hemma. Det är: Anne-Cath. Vestly som. berättar. om Aurora i nr: 17 n svenska i Stockholm,” startat eget förlag. Förlaget har ordnat en täv- ling" med :hamnet' ”Unga. författa- re”; En skånetös, bördig från 'Hö- ganästrakten,- hår : vunnit - ett" av . tävlingens tre. pris, I 'en bok på 206 "sidor" skildrar . hon ; livet på hemgården: 'arbetsrytmen, :årsryt- men med dess, växlaride. naturföre- teelser.'Syskonskaran är stor, bar- naäntalet är tio och ”älvan” "kom: mer: Innan ' skildringen” är” slut. Barnéns' lekar, skolgång; besöken hos farfar Och ”fastriss” och far- bror,' som 'bor 'nära gården och [mycket annat' från livet på deh skildras 'enkelt och naturligt, Ti- kaså firandet av årets'stora;hög- tider” "och ” ”andaktsstunderra, som. hållas varje” morgon : och Ikväll, om vilka hon skriver, :att om”dé någon”enstaka gång 'inte kan hållas, något väsentligt, fattas. " Den "unga ' författarinnan inte blott berättar trevligt och lättfatt- ligt,. hon bar även Ilustrerat hän- delserna "med "träffande teckning- : och tecknar mera, 'så att' £l "Jar: Vi "hoppas att -”Gussi” skriver böcker. kommer 'av' hennes händ. " Boken kommer att: bli högt upp: skat de; a elva--tolv;' år. Minstingarna : som som: inte ;kan läsa, måste ju mor eller; äldre syskon "läsa boken. för. Bengtsson: GUSSI: PA + GAMLEGARDEN! Lewi Peth- RN Gudriuri' rus förlag. Pris '12:—, - 2" MOT, GRYNINGEN :/ ' Anna Malmgren, som inte ”skri- ver för gunst och-bröd och inte för "jordiskt "väl, "och inte skriver i "ängslan och nöd, men för att rädda sin själ”, har tidigare gett ut. uppskattade ' diktböcker,. Hen- nes. lyra är finstämd, det ljuder en ton från himmelen -i hennes dikter.” Hennes : blick är : riktad framåt. NÖT ”Aldrig får en kristen dröja . vid den syn, han en gång fick, oavlåtligt skall en slöja .. dragas undan från hans blick”. I dikten .”O, mänriiska'" medite- rar. hon över "människans 'myste- ”O,: människa," vidunderliga .ord med stänk av himmel och med fa bi doftrav jord, > Are -fems=-tilld (G ) Auroras är fullt”utbildad och därför är det hon som arbetar, Pappa läser historia.' Detta 'gör "han :hemma samtidigt söm"; han / sköter" sina barn. Men ibland är det-Aurora som får ta' hand 'om både pappa och Sokrates. Pappa”: mår illa "av sprutor, och I. Aurora. ställer, sig. bredvid. lillebror; på ”barnavårdscentralen. Och : | hållande a barnbok - tresserade: av "att veta hur: ällting | r '. | förhåller. sig 1” verklighten” för 'en å I svårigheter och då ty marstuga;: DÅ” de, :och "allt 1ö när. mamma och. pappa: vilar midl | och "pr nor... Dessa är mycket fundersamma” över: varför det'är pappan som är ' hemma,' och detta känner Aurora starkt. Hennes föräldraf märker snart att hon, går och funderar "på något, så Aurora och hennes: mamma lägger sig på golvet och pratar ut: och-allt reder sig." Denna "optimistiska 'öch -under- därför, att. författarj smälter in.i barnets egen; -.rRädsla; "misstänksamhet "mot an- åra. människor, förenat. med, stark livskamp,. är.., följes! krij å KA NY sin niskap bed "ferm: barn, som un? der.:;' dramatiskä ”förhållånden flyr från:det krigshärjade Tyskland till Sverige, i Barn verklighetsinsta Vill sist ertåppa” "sig till"det bästa; Det finns böcker för alla smakriktningar -— konsten: är. att hitta” ae TT. bokflodems "nt SN sons :ungdomsbok'” Kent, : 16 i (Ver- bum). Skildringarna av förhållan- det mellan. Kent. och. har Gittan är vackra, För övrigt är handlingen" ytlig , och "utan : kraft," ' människorna, - verkar” inte ' reella utan .som om de 'vore ditsatta för att fylla några råder; Vad som mer verkar: störande: är. referaten "av dels filmen "Bonnie. och Clyde" och . ,-.. dels Djungelboken. Det är mycket svårt :att. få 'ett sammanhang 'av våd de handlar om, men kanske är + > det -meningen att man. ska :ha N a | sv stiteln ärvdet a | penvägran" som behandlas, finns'b själv”Varit aktiv:en; gång i'sin; nå. ungdom; men ;resignerat fö na. ungdomliga. ideal., Påpekar "flicka :Jäst -. i 'Fadern"drar fråm ' livserfarönhet, erkänner ätt .hkn te spelar, någo tigar, därför: att "det är ör nybörjare att läsa. "Världen oss förblir det vett. ii i mysterium, i: « ” att syndaren”kan”til Ne helgon renas” a "att jord. och "hlmmel i värt" i -> Väsen enas, : :V To, Vad är ett: jordeliv? En snabb "minut, ? ' Rd "som knappt här: fe den är slut, vo 07 dock :så tätt till evigheten kroppen blev med själen >Så allt kan vinnas, allt-kan- : ödas bort” «set torr :.och "som as åh if-detta-liv, som ändå är så Kkort.-—--- SVERIGE 2 4086 =: CR Gr 1--21900 1969. : ANSOKNINGAR OM: Jä REGISTRERADE. > ' REGISTRERINGAR satt "VARUMÄRKEN HOS SVENSKA PATENTVERKET. | UStockhokh (LT). iv 2 v-"Igenerstdirektören" för Patent. deh "Utvecklingen på varumärkesom- rådet är. en god "mätare på den fortskridande” ':industriatiserIngs- och" innovationsprocessen — det är julnom der industriella” mass- produktionen . som ' varumärkena har ein största betydelse, skriver Vår jordlevnad själva. vi Ivo förvaltar Lo och redan här vår evighet 2. gestaltar”. - | Finstämd är bokens epilog: 7. "Drömmarnas dagar och full- bordans 'tid | möts i oändlig djupnande frid. "Allt däremellan är borta och glömt, -”. i . nu när till botten vi livsbägarn "| : tömt, =. oo Längtan och oro, glädje och . 20 kval 0 oc et lämnats att multna i döds- "> skuggans dal Lysta av kvällssolens bleknande i. Registreringsverket” gård. 1' senaste -numret.sdv bank- föreningens tilskrift Antalet ”evande”, registrerade varumärken, som vid 'sekelskiftet var 'omkrihg 500 'harnu stigit till över: 50.000; Ar 1968: fördela de tig de till patentverket in- - komna ansökniriganmna (5.600 st) - med 40" procent: på "Sverige, '17 procent” på USA, '9. procent på Tyskland och 8 procent på Eng- land samt 26 procent på övriga länder, "varav endast ' några få procent på röstblocket.” IDAG ” Mönstersagen är f mn. begränsad til) alster ' frårv metatlindustrin och dessutom "endast ”prydnads- mönster. - Formgivningen = har emellertid fått. em allt' större be- tydelse inom skilda findustrlområ- den och förslag till em ny möns terlag avseende alla slags möns-. ter på alla industriområden har, 4 see (Forts. på sid, 7): -> nu framlagts, skriver generaldi. Tektöp-Borggårde res oeeese > z Ra , 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.